Stjärnan Kapitel 5

Det här är del 5 av 10 i Stjärnan

Kapitel 5.
Jag slår igen boken, jag tar nästa och jag öppnar den och jag börjar att läsa. Det är två olika biografier om mannen som jag ska spela. Vi gick på restaurangen och vi firade att jag fått rollen. Vi pratade om andra saker som vad Iris och Joel ska göra i sommar.
De ska arbeta båda två, Iris på ett boende för personer med demens. Joel ska arbeta på en bank. Min mor och Johan ska i väg med husbilen ett par veckor så jag blir ensam i huset de veckorna.
– Precis som när jag sommarjobbade på Ica.
– Ja.
Frågan är om jag kommer att ligga runt då. Min mor frågade om lägenheten. Jag svarade och de såg på mig när jag berättade om priset på lägenheten.
– De kommer inte att gå ner mer, även om mäklaren försöker få ner priset.
– Hur vet du det?
– För att de blivit lovade mer, de är inte behov av pengarna så att säga. De måste inte sälja den. Hyran är på 1500 i månaden vilket är löjligt lågt, men med tanke på priset så blir det väl så. Sen så har väl föreningen det väl förspänt så att säga.
– Och om de går ner i pris?
– Så kommer jag att köpa den, det är en fantastisk lägenhet, med en lika fantastisk utsikt, med ett perfekt läge. Så ja jag kommer att köpa den om jag får den till rätt pris. Men jag tror inte det. Som sagt, de har inget behov av att sälja den.
Jag fick rätt, de backade inte. Oavsett vilka försök till övertalning som Mia försökte med. Jag läser vidare i den andra boken, jag har fått manuskriptet till filmen. Jag har läst igenom det och jag är imponerad. Förvisso så är regissören inte vem som helst. Han har en hel del storfilmer under bältet så att säga.
Jag läser vidare om karaktären som jag ska spela. Det har gått en vecka sen jag tittade på lägenheten. Mia har inte hört av sig sen hon misslyckades med att övertala kunden om att sälja. Jag har letat själv, men jag hittar inget som faller mig på läppen.
Men sen jag fick rollen så har prioriteten på att hitta rätt boende sjunkit rejält. Jag reser som ett par månader och jag är borta i ett par månader. Så behovet är inte akut. Jag har inga problem med att bo hemma, det är inte så att vi klättrar på varandra…
Jag skakar armen, min motståndare fick in en spark som träffade rakt på en nerv i armen. Så vi fick avbryta sparrandet, det har slutat sticka i den så jag slappnar av. Jag blev lite orolig när det inte släppte direkt, varje sekund som jag inte tänker på något annat så tänker jag på min karaktär.
Jag har sett journalfilmer med honom, jag har börjat att röra mig som honom, tala med en New York accent när jag talar amerikanska. Min mor och Johan tittar lite snett på mig emellanåt när jag går och talar för mig själv. Jag har fått reda på vem jag ska spela emot, vi ska träffas för en genomläsning innan vi åker till öknen.
Jag har fått reda på vem min motspelerska ska bli. Hon precis som jag är på väg upp himlen där i Hollywood. Vi har spelat mot varandra i en annan film, vi kommer bra överens. Så sex scenerna ska inte bli några problem. Där är en hel del sådana i filmen mellan oss.
Där är en hel del nakenscener med, de kommer att få sminka bort mina tatueringar. Det är tur att jag inte gjort den på ryggen än. Frågan är om jag kommer att göra den efter filmen? Vi får se helt enkelt, jag tar en klunk av vattnet.
Jag rör på armen igen och den fungerar som den ska igen. Om en månad så ska jag gå på min svält diet. Jag ska bli tunnare och mina muskler får inte vara så markerade som de är nu. Vad fan gör man inte för konsten? Jag ler lite, frågan är vad min mor kommer att säga om det?
Jag har gjort likadant en gång tidigare, det är lättare att komma tillbaka efter självsvälten. Än vad det var att tappa övervikten. Så jag är glad att jag inte ska gå andra hållet så att säga. Jag går upp ringen igen och jag börjar att sparra mot en annan motståndare…
Jag ser på Markus och Ivan, vi kramar om varandra.
– Så du är hemma, Michael?
– Ja jag lämnade kaoset där borta. Det är inget jag rekommenderar Ivan.
– Nej det kan vara lätt förvirrat där.
Vi ser på Markus.
– Jag var livvakt till en svensk skådespelerska som jag inte får säga namnet på. Hon hade en stalker efter sig, hon krävde en svensk livvakt. Jag fick uppdraget. Hon var där i tre månader för en inspelning, när den var slut så åkte hon tillbaka till Sverige och uppdraget var slut.
Jag går igenom svenska skådespelerskor som det kan vara. Men de är en del, så jag kommer inte att försöka gissa vem det var. Vi går in på restaurangen, det är Ivan som valt den. Vi sätter oss och en servitör kommer fram med menyer, vi öppnar dem och vi läser i dem.
Samtalet dör ut medan vi bestämmer oss för vad vi ska äta. När vi är klara så beställer vi, ingen av oss beställer alkohol. Alla av olika anledningar. Markus ser på mig.
– Vad hände, Michael?
Jag ser på honom, sen börjar jag att berätta. Vi får vår dricka och mat under tiden som jag berättar. När vi sitter med kaffet framför oss så är jag klar.
– Så nu bor jag hemma hos min mor och min styvfar i mitt gamla rum. Jag klagar inte, det är en väldigt bra plats att landa på. Ute på landet, tio minuter ifrån Malmö. En kvart från stranden i Höllviken. Så nej jag klagar inte, jag har fått en drömroll. Det enda negativa med det är att jag ska resa till öknen i New Mexiko. Jag ska bo i en husbil i två till tre månader. Men det är inte LA. Hur går det för er?
Ivan ser på Markus och Markus nickar åt Ivan att han ska börja.
– Jag arbetar 7 – 16, jag kommer hem umgås med familjen. Jag busar med min son och jag myser med min fru. Jag träffar vänner och vi umgås med våra familjer. Jag har slutat med den värsta skiten på läktarna. Eller jag har slutat helt med den skiten. Jag går på matcherna och jag står i klacken, men jag har inget med det andra att göra.
Han ser på Markus.
– Jag arbetar, inte 7 – 16 men jag arbetar. Jag träffar en hel del intressanta personer i mitt yrke. När jag inte arbetar så tränar jag och slappar, jag slappar en hel del. När man arbetar så är man i skarpt läge hela tiden, även när man är i deras hem. Man går runt i redo läge hela tiden, är det ett längre uppdrag så tar det på krafterna. Då behöver jag varva ner när jag kommer hem, då drar jag mig tillbaka till mitt lilla hus på landet och gömmer mig för omvärlden.
Jag ser på honom, jag gjorde precis tvärtom mot vad han gjorde. Jag kastade mig ut i det ena kaoset efter det andra. Jag gifte mig nästan i Vegas. Vi pratar vidare, när vi druckit upp kaffet så betalar vi och vi säger hej då utanför restaurangen och vi lovar att hålla kontakten. Vi blev vänner i en speciell miljö, sådan vänskap varar. Jag går till min bil och jag sätter mig i den. Jag startar den och sen kör jag iväg…
Jag ser på Iris, hon ser på mig.
– Blir du inte uttråkad, Michael?
– Vad menar du?
– Ja du gör inget om dagarna.
– Jag tränar, sen så förbereder jag mig på min roll. Jag läser böcker om mannen jag ska porträttera, om de andra i filmen som det finns något att läsa om dem. Jag läser på mig om det som filmen handlar om, så jag pluggar minst fem till sex timmar om dagen.
Jag förbereder mig mentalt att bli honom. Jag ändrar hållning, jag förändrar mitt ansikte och sen börjar jag att tala med hans röst. Iris ser på mig, hon ser förändringen som jag genomgår. När jag är klar med min monolog så ser hon på mig. Jag blir till mig själv igen.
– Så jag drar inte benen efter mig, inte bara. Jag spelar med, det är ett bra sätt för mig att koppla av. Hur känns det att ha sommarlov?
– Med tanke på att jag ska arbeta hela sommaren så känns det inte som om jag kommer att ha sommarlov, Michael.
– Ska du arbeta så mycket?
– Ja, jag måste få in pengar till hyra osv. det är ok. Jag har arbetat där varje sommar. Jag går in som extra ibland, men jag får balansera det så att jag inte tjänar för mycket, för då så drar de in mitt CSN.
– Trivs du där?
– Det är ett helt ok sommarjobb, det kunde varit värre.
– Ska Joel också arbeta hela sommaren?
– Ja, så vi får göra dagsturer på helgerna när vi är lediga. Men som sagt jag är van.
– Vad ska ni göra till midsommar?
– Jag ska arbeta, det är riktigt bra betalt då.
– Vad säger Joel om det?
– Inte mycket, han kommer att fira med sina kompisar. Jag kommer att åka dit när jag arbetat färdigt. Vad ska du göra?
– Jag inbjuden till min kompis Ivan och hans fru, vi lärde känna varandra i kustjägarna. Han, jag och Markus. Vi är inbjudna båda två, de har midsommarfirandet i sin trädgård. De bor i hus på Kulladal, så det blir tält, papptallrikar, plastbestick, plastglas och hela paketet så att säga. Med sill, nubbe och snapsvisor. Det var ett tag sedan jag firade en riktig midsommar så att säga. Så det ska bli kul.
– Vad sysslar de med?
– Ivan arbetar som inköpare på ett elektronikföretag, Markus är livvakt.
– Livvakt?
– Ja, han skyddar kändisar. Han blev livvakt efter kustjägarna, han har arbetat som det i snart sex år. Han har ett väldigt gott rykte så han har inga problem att få arbete.
– Finns det en marknad för det i Sverige?
– Jadå, vi har en hel del internationella kändisar faktiskt. Sen har andra rika personer. Företagsledare osv. så ja det finns en marknad för det.
Jag tar en klunk av kaffet och Iris gör detsamma. Vi träffades i stan för en fika, jag har varit på mixmartialart träningen. Jag tränar som en tok just nu, det är inför ”svälten” jag ser inte fram emot den. Verkligen inte, men den måste göras. Jag får se fram emot träningen och ätandet efter filmen. Jag sätter ner glaset och hon ser på mig och jag möter hennes blick.
– Och din jakt på kärleken, Michael?
– Den ligger på is, Iris.
– Där ser man, får jag fråga varför?
– Därför att det var den jakten som fick liv att spinna loss, Beas och Sandras agerande mot mig skapade det som hände sen. Jag ville verkligen bli förälskad så jag kastade mig ut i det ena galna förhållandet efter det andra. Så nej jag ligger lågt med förälskelserna, Iris. Jag måste landa i mig själv innan jag kastar mig ut i något.
– Du var sexton och sjutton år, Michael.
– Jag vet men det påverkade mina andra förhållanden. Fan jag var nära att gifta mig i Vegas.
Hon ser på mig, våra blickar möts.
– Men om du hittar ditt livs förälskelse då?
– Då får jag ta det då, Iris. Men jag jagar inte efter den längre.
– Och sex?
– Vadå då?
– Ja, ska du låta bli att ha sex?
– Haha, nej men jag måste vara väldigt försiktig med det. Framför allt om det är med någon utanför min ”värld” det finns en hel del lycksökerskor. Jag ska inte utsätta mig för sådant. Sen tillfredsställde jag mitt behov av sex för ett tag framöver på paradisön med kvinnan. Vi älskade tre till fyra gånger om dagen i tio dagar. Vi klickar väldigt bra i sängen.
– Och du blev inte förälskad i henne?
– Givetvis blev jag det, men hon kan inte vara trogen. Hon tror inte på konceptet att bara vara med en man eller kvinna. Hon delar med sig av sig själv till de som hon tänder på. Kärlek mellan två personer är ett abstrakt ord för henne.
Iris ser på mig.
– Första gången vi träffades så slog det blixtar mellan oss, hon gjorde ett par låtar till en actionfilm som jag var med i. Vi ”försvann” i en vecka, vi älskade och pratade. Givetvis så blev jag förälskad, hon förklarade sin ståndpunkt till det. Vi älskade i en vecka och sen kom vi tillbaka till ”verkligheten” hon lämnade och träffade andra. Jag gjorde detsamma, sen träffades vi på en fest i LA. Vi ”försvann” igen, vi har gjort så ett antal gånger de senaste åren. Framför allt när jag kärat ner mig i någon, hon blev min hur ska jag säga? Hon blev min räddningsplanka. Hon fångade mig när jag föll och samlade ihop mig och sen när jag kunde fungera igen så lämnade hon mig. Det var därför som jag ringde henne. Hon hade ett behov av att försvinna hon med så hon gjorde det med mig. Jag började att rannsaka mig själv och jag landade, jag gjorde klart för henne att det var sista gången som vi älskade. Jag kan inte hålla på så, att gå runt och hoppas på att hon ska förändras. Vi älskar varandra på vårt eget lilla vis. Men det kommer aldrig att bli hon och jag, Iris. Jag landade i den insikten där på ön, precis som jag kom till insikt med fler saker. Som att jag var tvungen att flytta hem annars så vet man inte hur det slutat. Att jag är tvungen att konfrontera Bea och Sandra, framför allt de två. Det var kanske inte rättvist mot dem. Men för att jag skulle landa och kunna gå vidare så var jag tvungen att berätta för dem vad det de gjorde mot mig. Vad det gjorde med mig, att jag fick säga att jag förlät dem. Ja vi var unga, men mobbningen och allt annat skit före min förvandling och mitt inträde i världen av populära människor. Den var inte lätt, när de sen gjorde vad de gjorde satte sina spår i mig. Spår som kulminerade för ett par månader sedan. Nu har jag fått prata med dem och säga vad det gjorde med mig. Vad deras handlingar ledde till.
– Och Rebecka?
– Var väldigt tydlig med vad som gällde, så henne skulle jag vilja tacka. Hon såg även till så att jag fick mitt första jobb. Så henne skulle jag vilja tacka.
– Blev du inte kär i henne?
Jag ser på Iris.
– Jo, men eftersom hon var tydlig med att det var den sommaren. Sen så skulle hon satsa på sin skola och jag skulle göra lumpen. Hon ville inte ha ett förhållande där vi bara träffades sporadiskt. Så vi var tillsammans den sommaren sen blev det inte mer. Men givetvis så blev jag kär i henne, hon är en vacker och intelligent tjej. Eller hon var tjej då, nu är hon en kvinna. Hon är också en kvinna som inte är på sociala medier. Hon är väldigt privat, hennes nummer är inte offentligt så att säga. Så jag får inte tag på henne, jag vet inte ens var hon gör sin AT.
– Så inga hardfeelings mot henne, Michael?
– Nej verkligen inte, som sagt henne vill jag tacka för allt hon gjorde och gjort för mig. Jag hade inte fått hålla på med detta jag gör nu om det inte varit för henne. Jag älskar det jag gör, jag älskar inte det runt omkring. Men att spela in film älskar jag, förberedelserna inför filmerna osv. det älskar jag. Människorna som man lär känna, inte bara de andra skådespelarna utan alla vid en inspelningsplats och de är många. Det ger mig mycket, det ger mig väldigt mycket.
Jag tystnar och hon ser på mig, jag möter hennes blick. Vi reser oss och vi kramar varandra. Hon ska vidare och träffa Joel.
– Hälsa honom.
– Det ska jag göra, Michael.
Hon går åt andra hållet och jag går till min bil. Jag sätter mig i den och jag startar bilen och sen kör jag iväg…
Jag parkerar på gatan framför Ivans hus, jag går ur bilen. Det är midsommarafton, jag tar påsen med de saker som jag skulle handla med mig. Jag går fram till grinden och jag går in. Jag stänger grinden bakom mig och jag hör musiken som spelar.
Det är kvinnans senaste hit, hon är väldigt bra på att producera hits. Jag ler och går fram till ytterdörren. Jag ringer på och dörren öppnas av Ivan, vi hälsar på varandra. Jag ser på Ville som står bakom honom.
– Hej Ville.
Han ser på mig och sen på sin pappa. Ivan lyfter upp honom och Ville hälsar blygt på mig. Vi går in i huset och ut i köket till Viktoria som står och förbereder något.
– Välkommen, Michael.
– Tack, Viktoria och tack för inbjudan.
– Självklart.
Hon ger mig en kram och jag svarar på den. Vi delar på oss och jag ställer påsen med det jag skulle handla på bordet. Jag packar upp sakerna och Ivan tar emot dem och han sätter in dem i kylen. Han tar med mig ut i trädgården, där är fler gäster och jag hälsar på dem.
Jag räknar stolarna, vi kommer att bli tolv idag. Tretton med Ville om man nu räknar honom. Det är rätt varmt så de har öppna sidor på tältet. Markus kommer uti trädgården, han hälsar på de andra och sen kommer han fram till mig.
– Michael.
– Markus.
– Jag vet inte om du hört det. Men kvinnan ligger inlagd.
Han vet vem kvinnan är, han är diskret. Han använder inte hennes namn, han säger kvinnan han med. Jag ser på honom, min mage knyter sig lite.
– Vad hände?
– Hon var med en kvinna, kvinnans man kom hem och han uppskattade inte att hans fru var med en annan kvinna. Han flög på dem och han misshandlade dem rätt svårt. Hon lever och hon kommer att klara sig, men som sagt hon ligger inne.
– Hur fan fick du reda på det, Markus?
– Vi har en intern nyhetsrapportering så att säga, två av mina vänner står utanför hennes dörr på sjukhuset nu. Det kommer att nå de svenska nyheterna om ett par dagar. Det är en stor nyhet där borta, mannen är arresterad. Hans fru är i värre skick än vad kvinnan är. Han är ägaren till en av filmstudiorna.
– Vilken?
– Han är delägare i Warner.
Jag ser på Markus, jag vet vem det är. Jag vet vem hans fru är med, hon är minst tjugo år yngre än honom. Han är i femtioårsåldern, han är vältränad och har svartbälte i karate. Jag har varit i hans stora vulgära hus. Frågan är vad det kommer att kosta honom att ta sig ur detta. I Amerika kan du köpa dig fri från det mesta. Frågan är om kvinnan kommer att gå med på det.
– Tack, Markus.
– Ingen fara, jag ville inte att någon annan skulle berätta det för dig.
Den nyheten la sig som ett obehagligt moln över mig och midsommarfirandet. Vi åt, sjöng snapsvisor, vi dansade runt stången, vi lekte lekar och vi firade en traditionell midsommar. Jag visade inte utåt vad jag känner inombords.
Jag var mig själv så att säga. Jag är en bra skådespelare, jag stannade till en stund efter midnatt. Sen erbjöd jag mig att köra Markus hem, han tackade nej då han fått napp. Som han sa, en av tjejerna på festen och han. Fattade tycke för varandra så han skulle följa med henne hem.
Jag tackade Ivan och Viktoria för en trevlig dag och kväll. Sen körde jag hem och jag satte mig vid datorn och sökte på nyhetssidor från LA. Jag läste vad de skrivit om vad som hänt, det var blandade kommentarer om det som hänt. Jag ringer Carol.
– Michael.
– Carol, vad kommer att hända?
Hon frågar inte vad jag menar. Hon vet vad jag menar.
– Så du kommer inte åka hit och jaga honom.
– Nej, det kommer jag inte. Inte för att jag inte vill, men nej det kommer jag inte att göra Carol.
– Klokt.
– Jag hoppas att han kommer att åka dit så det visslar om det. Han är ett fegt svin som ger sig på kvinnor som inte kan försvara sig. Han har svartbälte i karate. Så vad kommer att hända?
– Han är arresterad, han kommer att släppas mot borgen. Sen får vi se vad som händer.
– Finns det en risk att han drar?
– Risken finns alltid, men då riskerar han allt så att säga. Det tror jag inte att han vågar.
– Det är tur att det inte är de som ska producera filmen.
– Vadå då?
– Vad tror du?
– Du kan inte hoppa av hur som helst, Michael.
– Kanske inte, men jag hade gjort mitt bästa.
Hon säger inget, nog fan för att jag inte kommer att åka dit som någon riddare i skinande rustning. Men det innebär inte att jag finner mig vad som helst. Verkligen inte.
– Hur går förberedelserna, Michael?
– De går bra, jag börjar med min diet i nästa vecka. Jag har läst på mig om honom, hans arbete och allt bakgrundsmaterial som jag kunnat behöva. Så jag är så förberedd som jag kan vara. Nu kommer den jobbiga biten, att banta ner mig. Jag kommer få kämpa med det, men jag kommer att lyckas.
– Så bra, jag kommer att skicka två manuskript till dig.
– Så bra, när ska jag ha läst dem?
– Gärna så fort som möjligt, Michael.
– Ok, då vet jag det. Men skicka över dem, jag kan behöva något som tar bort mina tankar på mat.
Vi avslutar samtalet och jag ser på bilderna på ambulanserna och polisbilarna…
Jag sitter på planet till USA och platsen där vi ska spela in filmen. De har förlagt genomgången av manuskriptet där, vi ska inte vara i LA just nu. Det har blivit en storm efter misshandeln av kvinnan och mannens fru. Det är lätt kaos där, Metoo har fått en andra vår.
Det har plockats fram en jävla massa skit om honom och folk i hans närhet. Så vi ska inte vara där i den mediacirkusen som är där just nu. Kvinnan är fångad mitt i den skiten, hon ligger fortfarande inlagd. Hon kommer att få men av misshandeln.
Bland annat så riskerar hon att förlora hörseln på ena örat, hon kommer att få en del ärr och annat skit. Men jag reste inte över och spelade hjälte. Jag fokuserade på mitt, min förberedelse inför filmen. Jag läste igenom de två andra manuskripten.
De är väldigt lovande, inte i samma klass som denna film som jag är på väg till. Men inte långt ifrån. Båda ska spelas in i London och den ena är ett artonhundratalsdrama och den andra är en actionfilm om den undre världen i London.
Som sagt båda har potential och jag gör gärna båda två så länge de inte kolliderar med varandra. Carol ska kolla upp det och hon har anmält mitt intresse så att säga. Jag hade första tjing till båda filmerna, det var jag och ett par skådespelare till som fick det erbjudandet.
Men vi var bara två som fick till båda filmerna. Jag och en kvinna, vi skulle spela mot varandra i båda filmerna. I den ena så ska vi vara förälskade i varandra, i den andra så skulle vi spela bror och syster. Hon är en engelsk skådespelerska och vi har spelat mot varandra i en film innan. Vi funkade väl ihop, så det skulle vara kul.
Det som är ännu bättre är att jag slipper spela in i USA. Att jag kan ta mig hem på runt en timme. Inte dörr till dörr men nästan. Jag lutar mig tillbaka i sätet, jag är mager. Min mor har oroat sig för mig de senaste veckorna. Men jag har lovat henne att jag mår bra, jag följer en diet som en dietist tagit fram.
Jag väger nästan tjugo kilo mindre än vad jag brukar göra. Men som sagt, de håller koll på mig. Jag sluter ögonen och jag går in i min karaktär…
Jag ser på hennes nakna hud, hon är en vacker kvinna. Jag börjar att röra mig och sängen gnisslar, jag får kämpa för att inte börja att skratta, hon kysser mig. Det är ingen film kyss, tvärtom. Jag svarar på den och jag kan fokusera igen, vi delar på oss och tackar henne med min blick.
Hon nickar diskret och vi genomför scenen. Det är hart när omöjligt att inte bli påverkad, vilket jag blir. Hon är en vacker kvinna, vi klickar väldigt väl både på och utanför inspelningen så att säga. Så kyssen gjorde så att det kittlade till lite extra i kroppen.
Vi har spelat in i fyra veckor nu, det har varit en del bekymmer. Inte med mina scener eller hennes som ligger under mig. Vi ska ligga kvar i sängen till regissören sett igenom klippet, mitt bevis på att jag inte är opåverkad minskar. Hon ser på mig och jag på henne, jag känner fukten från henne att hon inte är opåverkad hon i heller.
– Det blev superbra, ni är lediga nu.
– Tack.
Vi reser oss, vi får morgonrockar som vi tar på oss. Jag går ut i natten, lika varmt som det är på dagarna lika kallt är det på nätterna. Jag går till min husbil eller Trailer som de kallar det, det är ett hus på hjul som kopplas till en lastbil.
Jag går till duschen och jag duschar av mig. När jag är klar så knackar det på dörren, jag öppnar den och hon står där. Jag släpper in henne, hon stänger och låser dörren. Hon tar av sig morgonrocken, hon är naken under den.
Jag tar henne i handen och vi går till sängen. Vi lägger oss i den, vi behöver inget långt förspel. Det har vi haft i en timme i sängen i huset en bit härifrån. Min säng här kommer inte att gnissla, jag smeker mig till stånd.
Jag sätter mitt ollon mot hennes slida och jag trycker till. Jag tar det lugnt och jag rör mig långsamt framåt och när jag når botten av henne så ser vi på varandra. Sen börjar jag att röra mig, jag tar henne med långa rörelser.
Jag ökar farten när hon ber mig om det, hon kommer och jag kommer en liten stund efter henne. Vi andas snabbt båda två, vi hade ett behov som vi behövde tillfredsställa. Jag kommer att vilja tillfredsställa det fler gånger med henne. Jag hoppas att hon vill det med mig med. Vi ligger på sidan och hon smeker min kind.
– Det blir bara att vi älskar, Michael. Jag är inte redo för ett förhållande, jag lämnade precis ett och det var kaos så jag behöver landa.
– Jag med, men jag älskar gärna fler gånger med dig.
– Detsamma.
Vi kysste varandra, vi älskade två gånger till den natten. Vi älskade fler gånger sen…
Jag ser på köttbiten framför mig, jag måste äta försiktigt. Jag kan inte kasta i mig mat hur som helst. Men jag vill bara ha den köttbiten framför mig och jag kommer att unna mig den. Jag kom hem igår, inspelningen är slut. Det kommer att bli en väldigt bra film av det.
Jag är extremt nöjd med min egen insats om man får vara så ego. Alla gjorde extremt bra insatser, han jag spelade mest mot. Vi klickade väldigt bra med varandra. Vi hade långa svåra dialoger med varandra, men de bara flöt på.
Jag blev min karaktär, jag levde mig extremt in i honom. Så ibland så fick jag landa och inse att jag inte var honom. Jag skär i köttbiten, jag för gaffeln till munnen och jag börjar att äta. Om en månad, kanske två så är jag tillbaka i matchvikt igen.
Jag sitter på en restaurang på JFK flygplatsen och jag ska döda tre timmar innan jag ska gå på mitt plan hem. Så jag passar på att äta en köttbit, jag skär en ny bit och jag öppnar munnen och jag tuggar och sväljer. Min telefon ringer. Jag svarar.
– Det är Michael.
Jag svarar på engelska, jag har bara talat engelska den senaste tiden. Så det faller liksom naturligt.
– Hej det är Mia.
– Hej, Mia hur är det?
– Det är bara bra hur är det själv?
– Trött, sliten men nöjd. Vi avslutade inspelningen i förrgår, nu sitter jag på en flygplats i New York och äter en god middag. Vad har du på hjärtat.
– Vad skulle du säga om jag sa att jag har en likadan lägenhet till dig i huset bredvid det som du var intresserad av.
– Min första fråga skulle vara, så bra. Min andra är vad är priset?
– Det är det bästa kanske, men de vill bli av med den direkt. Om du tar den direkt så är den din för sju miljoner.
Jag säger inget på ett par sekunder, sen säger jag.
– Är det något fel på den?
– Nej, de behöver pengar snabbt. De är rätt illa på det, men jag vill poängtera att sju miljoner är det absolut lägsta de kommer att gå.
– Är den i samma skick?
– Bättre, det är bättre kvalité på maskinerna. Bättre renovering, snyggare med spottar i taket, dolda högtalare osv.
– Så sju miljoner?
– Ja.
– Kan de hålla sig tills jag kommer hem? jag kan lägga en handpenning så att säga på tio procent. Så de förstår att jag är allvarlig.
– När kommer du hem?
– Om tolv timmar så landar jag på Kastrup, så säg att jag kan vara där om fjorton timmar. Vad är klockan i Sverige?
– Den är sju på kvällen.
– Så Sverige är sex timmar före.
– Ja.
– Så om fjorton timmar så är klockan 09.00.
– Ja.
– Så jag kan vara där runt 09.00 i morgon kan de hålla sig till dess?
– Ja, du behöver inte betala handpenning. Vi ses där vid 09.00 i morgon.
– Då gör vi det.
Vi lägger på och jag äter vidare…
Min mor ser på mig, hon och Johan hämtade mig på Hyllie. Jag kramade dem och min mor sa.
– Du är bara skinn och ben.
– Ja, jag kommer att börja äta normalt nu. Så jag kommer att lägga på mig, så nu måste jag hitta en balans mellan träning och kost. Men det blir nog bra, nu ska vi titta på en lägenhet.
– Förlåt?
– Min mäklare ringde mig när jag satt på flygplatsen i New York. Hon har hittat en lägenhet till mig. En likadan som den jag tittade på i somras, men i huset bredvid. Den är drygt tre miljoner billigare.
Jag lägger min väska i bagageutrymmet, jag har haft kläder från filmen på mig för det mesta de senaste månaderna. Jag har kläder i väskan som jag inte använt. Vi sätter oss i bilen.
– Var ska vi?
– Ribban, jag visar dig vägen Johan.
Han startar bilen och jag guidar honom till huset, vi parkerar och han startar parkeringsappen. Vi går fram till Mia som står och väntar på oss, hennes ögon vidgas när hon ser mig. Jag är smal och jag ser tio år äldre ut än vad jag är.
– Hej Mia, detta är min mor och det är min far.
De hälsar och presenterar sig för Mia. Hon hälsar på dem, vi går in i huset och går fram till hissen. Vi åker upp och hon låser upp dörren, denna lägenhet är tom precis om den andra var.
– De har fått sälja allt. Men priset är det som vi sagt.
– Jag förstår.
Vi går in och jag ser på maskinerna. De är modernare än de som fanns i andra lägenheten. Badrummen är fräschare och precis som Mia sa så är där en hel del flashiga saker som inte fanns i den andra lägenheten.
– Är det samma hyra och andra förmåner?
– Ja.
– Ska vi skriva papper?
– Så du tar den?
– Jag tar den, säg var jag ska skicka pengarna och vilka papper jag ska skriva på.
Hon öppnar sin väska, vi löser affären på en timme i köket vid bardisken. När hon går iväg så äger jag lägenheten. Min mor och Johan ser på mig.
– Jaha då har jag köpt en lägenhet.
De ser på mig och de skrattar, jag skrattar jag med…
Jag står i mitt vardagsrum, eller den del av det stora utrymmet som är vardagsrum. Jag ser ut på det gråa vädret, jag ser på alla de nya möblerna. I sovrummet står min nya säng och mitt datorbord. På det står mina skärmar och min stationära dator står på golvet.
Det var två veckor sedan jag köpte lägenheten. Vi körde tillbaka till huset, jag gick uppför trappan och la mig i sängen. Sen sov jag i trettiotvå timmar, med korta avbrott för mat och dricka. När jag sen vaknade så att säga så landade jag i att jag köpt en lägenhet.
Jag satte mig tillsammans med min mor och Johan och sen gjorde jag en lista över vad skulle köpa. När listan var klar så körde vi till IKEA, det blev tre turer med släp innan jag var klar. Vi bad Joel och Iris om hjälp, de går näst sista terminen och de skriver sina uppsatser.
Nästa termin så ska de till Paris och plugga i en termin innan de är klara. De har sökt till samma universitet och de har hittat ett boende i Paris. En av Joels släktingar har en lägenhet där. Så de kommer att få hyra den i en termin. Det är rätt nära universitet.
De hjälpte mig att packa upp de platta paketen och sen sätta ihop dem. När vi var klara ett antal timmar senare så bjöd jag på pizza och dricka. När vi ätit så körde de hem, jag gick och la mig och somnade snabbt. Jag körde till huset dagen efter och jag packade ner mina saker som jag ville ha med mig från huset.
Mina kläder, böcker och min dator. Jag lastade sakerna i min bil och jag körde hit till lägenheten. När jag kom fram så bar jag upp sakerna och när jag var klar så la jag mig i soffan och tittade på tv hela dagen. Jag åt och tittade på tv, jag gjorde det i två dagar.
Sen började jag att träna, först så promenerade jag sen ökade jag på träningsdosen. Jag är på Crossfiten tre gånger i veckan nu. Eller det kommer att bli tre gånger denna vecka. Om ett par veckor så kommer jag att vara tillbaka i full träning så att säga.
Jag har börjat äta normalt igen, jag följer ett schema från en dietist och en fysioterapeut som jag fick för viktminskningen och nu viktökningen. Jag följer det schemat och jag har ökat i vikt. Jag kommer att fortsätta att öka i vikt, jag slipper att gå igenom detta igen för de två kommande filmerna.
Jag är klar för dem, det blev klart medan jag spelade in den andra filmen. Det är inspelningsstart om en månad med gangsterfilmen. Sen den andra filmen, artonhundratalsdramat så är den till våren. Jag har fått en förfrågan om att göra ett par avsnitt i en populär tv – serie.
Det innebär dock att jag får åka till USA för att par veckors filmande. Jag tvekar eftersom det är precis efter filmandet i London. Om jag känner regissören rätt så kommer det att bli ett jävla drag. Det brukar det bli med hans filmer, vi brukar få arbeta för pengarna så att säga.
Men vem är jag att klaga, jag har roligt på hans inspelningar. Jag måste bara komma tillbaka i någorlunda form till filmen. Vilket jag kommer att göra, jag kommer att vara tillbaka i form. Jag ser på det grå vädret utanför fönstret.
Jag ser på den tomma stranden därnere, det är sällan så här grått i LA. Det är skönt att vara hemma igen, det är skönt med väderomslagen. Min telefon ringer, jag tar fram den och jag ser på namnet på den som ringer.
– Hej Carol.
– Hej, Michael. Hur är det?
– Det är helt ok faktiskt. Jag ska inte klaga, jag har flyttat till en egen lägenhet. Jag är hemma och vi har olika väder, just nu så är det dimma och grått. Det ser ut att bli regn när som helst.
– Så en egen lägenhet?
– Det var väl dags för mig att bli vuxen, har det hänt något?
– Graham Norton vill ha dig som gäst.
– Där ser man, för att?
– Det är dags att promota filmen som du gjorde i våras, den har premiär till jul.
– Javisst, den hade jag glömt. Eller inte glömt men är det redan dags för premiär?
– Ja du ska ut på en promotion tour om två veckor.
– Vi börjar att spela in om fyra veckor.
– Jag vet så det blir tajt.
– Det kan man säga Carol.
Hon säger inget.
– När ska jag vara där?
– På fredag, jag mejlar din biljett.
– Tack, så på fredag.
– Ja.
– Jag åker dit och hem samma dag, det tar bara en timme enkelresa.
– Smidigt.
– Det kan man säga, fixar du med transport, Carol?
– Jag fixar allt, eller de fixar allt. Så inget hotell?
– Nej, inget hotell. Tur och retur samma dag, be dem boka ifrån Kastrup det går fler plan därifrån till England.
– Jag löser det, Michael.
– Tack.
– Ingen fara, Michael. Så du mår bra?
– Ja, jag mår bra. De höll mig på gränsen ett tag men nu så är jag på rätt sida så att säga. Jag går upp i vikt som jag ska, jag ser inte tio år äldre ut längre. Nu ser jag kanske bara fem år äldre ut, jag vet inte om jag kommer att göra något liknande igen Carol. Det tog på krafterna.
– Jag förstår, Michael.
– Tack Carol.
Jag ser på de grå molnen, nu kommer snart regnet. Det har börjat blåsa upp, då är inte regnet långt borta.
– Är det något mellan er två?
– Nej, vi är bara vänner. Hon lämnade precis ett stormigt förhållande, jag befinner mig där jag är. Vi blev väldigt bra vänner, vi tillfredsställde ett behov med. Varken mer eller mindre. Hon är fortfarande en väldigt god vän, vem vet vad som händer om vi träffas så igen. Men just nu så är vi bara vänner, vad jag hört så är hon på semester med en annan vän.
– Jo jag vet, Michael.
– Nu börjar det att regna Carol.
– Är det säkert att du mår bra?
– Haha, jadå. Jag mår bra, jag känner mig lite melankolisk kanske? Eller snarare filosofisk. Jag ska kanske försöka komma ihåg vad filmen heter som jag ska promota.
– Premiären är om tre veckor i London.
– Där ser man, var kommer vi att bo förresten när vi gör filmen i London.
– Jag vet inte, jag har inte fått körlistan än. Men den bör komma vilken dag om helst, Michael.
– Då vet jag det, Carol.
– Men jag ser till så att du får dina biljetter skickade till dig. Låt nu inte honom få dig till att säga och göra saker som du inte vill, Michael.
– Nej då.
– Bra.
Vi avslutar samtalet och jag står vid panoramafönstret och ser på regnet som träffar rutan…
Jag går på röda mattan, jag går ensam. Ingen jag frågade ville följa med, jag frågade min mor men hon vägrade. Jag frågade Iris men hon var upptagen med annat. Jag har inte så många fler att fråga förutom de två. Skulle jag gå med en man så skulle spekulationerna börja om jag är homosexuell.
Jag är mitt gamla vanliga jag, jag är i kapp med min vikt. Jag känner mig fräsch och pigg igen. Det var uppfriskande att spela in film med en av mina favorit regissörer. Det var överhuvudtaget en bra samling skådespelare.
Han gillar att ha ungefär samma skådespelare till sina filmer. Jag stannar och jag vinkar till fansen. De står i det ganska kalla vädret. Då förtjänar de en vinkning, minst en vinkning. Filmen som har premiär är en romantisk komedi med en lätt sorgsens tvist.
Men det slutar bra, anledningen till att filmen har premiär här är att regissören är brittiska. Hon är en förbannad bitch. Men hon är jävligt bra på det hon gör, så hon har långt snöre. Men hos mig så är det ganska kort. Vi passar inte ihop, men filmen blev förhoppningsvis bra.
Man vet aldrig hur den blir förrän man ser den, man vet inte vad som kommer med och vad som inte gör det. Jag går in, jag blir serverad ett glas med champagne. Det är en av anledningarna till gnidningarna mellan oss, jag dricker inte och hon gör. Hon tycker att min anledning till att inte dricka är patetisk.
Jag sa till henne att jag tycker att hon är patetisk som har synpunkter på vad andra gör. Sen var tjafset igång, jag har insett att tjafset med henne var droppen som fick bägaren att rinna över. Hon var den sista anledningen till att jag stack.
Vi hälsar på varandra, jag ser på den klara vätskan i hennes glas. Så hon dricker vatten, frågan är vem om tvingat henne till det.
– Michael.
– Jack.
Vi hälsar på varandra, vi skakar hand. Han gillar inte i heller henne.
– Dricker hon vatten, Jack?
– Så du har inte hört vad som hände?
– Nej.
– Hon klantade sig på en inspelning, hon var full som en alika och var sitt vanliga charmiga jag gånger tio. Hon förolämpade allt och alla, det blev liv. Så pass mycket så de skickade henne på behandling och tog in en annan regissör. Hur kan du ha missat det.
– Om det hände efter sommaren så har jag varit i New Mexiko. Sen när jag kom hem så skulle jag promota filmen, sen började inspelningen med Richard. Du vet hur hans inspelningar är. Sen hem och fira jul, nu är jag här. Efter idag så går jag på semester fram till april. De ville att jag skulle göra ett inhopp i en läkarserie i USA men jag tackade nej. Det var väldigt bra betalt men jag är slutkörd. Jag ska som sagt spela in igen i april. Det har varit ett hektiskt år, man ska inte klaga i denna bransch. Men det senaste året har varit lätt galet.
– Vad är för film i april?
– Kostymdrama i bästa brittiska stil, med slott, adel, tjänare, drottningen, drama, humor och kärlek. Det kan bli kul
– Har du gjort det innan, Michael?
– Ja, så jag är förvarnad.
– Vem ska regissera.
– Mark Watson, sådana filmer är hans specialitet. Så det blir bra.
– Ja Mark är bra.
Dörrarna öppnas och vi går in, vi blir visade till våra platser. En av producenterna talar om filmen och vi som hade huvudrollerna får resa oss. Vi tackar publiken för deras applåder. Vi sätter oss och filmen börjar…
Jag ser på regissören, jag lämnar salongen. Jag går till bilen som körde mig hit, jag kommer inte hänga på något efter filmen party. Det går inga flyg hem idag så jag får sova över här. Jag har ett rum på ett hotell. Chauffören kör mig dit, jag tackar honom för skjutsen.
Jag går inpå hotellet, jag går till hissarna och jag åker upp. Jag går ur hissen och jag går in på mitt rum och jag tar av mig finstassen och jag hänger upp den och jag lägger in den i skyddet och sen packar jag ner den i min väska.
Frågan är om jag vågar öppna recensionerna i morgon. Jag tar en flaska mineralvatten, jag är nöjd med min insats. Jack och Penelope som den kvinnliga huvudrollsinnehavaren heter kan också vara nöjda med sina insatser får kämpa med ett kasst manus.
De tre senaste manusen jag läst är det toppklass på detta på en skala från ett till fem så var det en etta i jämförelse med deras. Jag kommer nog att klara mig från den värsta sågningen. Frågan är om detta var regissörens sista film?
Jag går till badrummet. Jag duschar och tvättar av mig, jag gjorde inte bort mig på Graham Norton show. Han var snäll med mig, det beror kanske på att jag inte dricker. Han fyller annars gärna gästerna. Men han slapp fylla mig, eller han kunde inte så jag svarade på hans frågor.
Det var väldigt raka och tydliga och han fick raka och tydliga svar tillbaka. Jag hoppas att jag får komma tillbaka för att intervjuas om min roll i storfilmen. Jag har fått reda på av Carol att de var extremt nöjda med min insats. Min och min motspelerska, vi fick mycket beröm från storstjärnorna med.
Det berömmet betyder så mycket, jag hoppas att det fortsätter. Det är en cynisk bransch där du kan bli utkastad eller utfrusen om du trampar fel person eller personer på tårna. Det är därför som det är skönt att ha flyttat hem, fan skiter det sig så får jag väl börja på Ica igen…

Delar i serien<< Stjärnan Kapitel 4Stjärnan Kapitel 6 >>

Stjärnan
18

Kommentarer

2 svar till ”Stjärnan Kapitel 5”

  1. Profilbild för Jummi
    Jummi

    Bara att vänta igen då. Bra skrivet som vanligt.

  2. Profilbild för Master Lars
    Master Lars

    Fantastiskt, ett härligt epos av mästaren

Lämna ett svar


Sök novell


Kategorier