Välkommen › Forum › Skrivarstugan › Varför skriver du?
- Detta ämne har 14 svar, 11 deltagare, och uppdaterades senast för 2 dagar, 11 timmar sedan av
Nobelpris.
-
FörfattareInlägg
-
-
2026-02-20 kl. 22:52 #14152::
Frågan är inte svårare än så: Varför skriver du (erotiska noveller)?
Vissa skriver för att få utlopp för kreativitet, andra skriver egentligen till sin partner, någon kanske skriver för att fortsätta få positiva reaktioner, medan andra kanske skriver för fördriva tiden.
Det finns säkert flera skäl som påverkar, och ni får gärna berätta om allihop, men försök också att, med handen på hjärtat, identifiera det starkaste skälet. Vad är det som gör att du lägger ner allt arbete med att skriva ihop noveller och publicera dem på sidor som denna?
-
2026-02-21 kl. 08:20 #14154
Anonym
::För mig är skrivandet lite av en hobby. En del spelar golf, andra ordnar med sin båt och jag samlar på mig tankar och idéer precis när och var som helst. Det är när jag sedan sitter framför den öppna spisen som tankarna och idéerna skrivs ner på olika papperslappar. Nya blandas med gamla och plötsligt kan det börja växa fram en berättelse. Det är min hobby och pennan tillsammans med papperslapparna är min väg till kreativitet och skapande.
Ämnena varierar. Att skriva erotiska berättelser ger utrymme för att berätta om både upplevelser, hemliga tankar eller drömmar. Om en berättelse blir tillräckligt bra så vill jag gärna dela med mig till andra. Att publicera ger också en spänning i vardagen… Mannen eller kvinnan på bussen – kan de ha de läst min berättelse? Tänk om de visste vem som sitter framför dem…
-
2026-02-21 kl. 09:00 #14155
-
-
2026-02-21 kl. 10:23 #14163::
Jag försöker kommer ihåg varför jag själv började. Jag tror det spelade in att jag plötsligt kände mig äcklad av porr och industrin. Substitutet blev noveller och ganska snart kände jag att jag hade något eget att bidra med.
Ganska snart upptäckte jag det som sen har blivit min starkaste drivkraft. Att skriva ner en fantasi gör den verklig. Inte verklig i bemärkelsen att hänt på riktigt, men den tar ändå en definitiv, sann form, den blir ”på riktigt”.
Så länge fantasin stannar i huvudet är den formlös. Man hoppar in och ut i den på olika ställen varje gång, skeenden kan ändras och byta plats hur som helst. Man kan äta kakan och ha den kvar, och inom ramen för samma fantasi ta sig friheter som inte går ihop med varandra.
Men när man skriver ner det måste allt passa ihop. Jag måste bestämma mig för vad som ”egentligen” händer. Paret kan inte både kyssas första gången ute på bryggan och inne på hotellrummet, utan jag måste avgöra vilket som är sant.
Det är något väldigt speciellt med det där. Som att spela in en CD-skiva med musik som kommer att säljas till mängder med lyssnare. Då spelar det ingen roll hur många olika varianter av gitarrsolot man spelat själv hemma, för det är versionen som hamnar på inspelningen som kommer att vara den ”rätta”, som spelas i folks vardagsrum, bilar och hörlurar. Det går från att vara min formlösa fantasi till att bli på riktigt.
Och det är samma sak med novellerna. Att skriva ner och publicera mina fantasier till något som hundratals eller tusentals läsare kommer att ”uppleva” och upphetsas av, det är speciellt. Att göra något sant och riktigt utifrån mina fladdriga tankar, forma något evigt. Den biten är inspirerande och upphetsande på ett annat sätt än fantasierna i sig. Ologiska, osammanhängande fantasifragment blir på riktigt när jag skriver ner dem och det är därför jag gör det.
-
2026-02-21 kl. 11:08 #14172::
Kan bara instämma Sleepy, du beskriver det precis så som jag känner det med formlösa fantasier och just det där att spelas upp om och om igen med olika början och handling och slut. Jämförelsen med en CD som ska tryckas var slående bra. Här har vi förvisso möjligheten att redigera och förbättra eller radera och göra om men ändå ungefär precis så.
-
-
2026-02-21 kl. 11:25 #14173::
Hmm, varför började jag skriva? Jag har alltid älskat kärlek och romantik, alltid längtat efter närhet och kärlek så länge det går att minnas, alltid tagit den där den gått att få och där verkligheten tagit slut eller varit för svår så har dagdrömmarna tagit vid.
Och jag har alltid älskat att skriva. Det blev dagböcker som var som noveller, lika detaljerade men aldrig menade att läsas av andra. Jag skrev från penna till min första manuella skrivmaskin vidare till datorernas värld. Det var en egen ventil kanske mest för att bearbeta allt.
Sedan har jag älskat böcker och redan i internets barndom hittade jag noveller, eller långt innan egentligen i ungdoms- och vuxentidningarna.
Men att publicera noveller kom sent i livet förutom några halvhjärtade försök för länge sedan. Jag ombads av mina barn att skriva om min uppväxt efter att de läst ett kapitel i en släktbok och ville veta mera. Så jag började helt seriöst att skriva till dem och den dagen jag går bort så att de skulle veta och förstå att det finns de som växt upp på annat sätt än de haft ynnesten att göra.
Jag använde så klart dagböckerna som stöd. Där står ju verkligen allt. Men ganska tidigt i skrivandet upptäckte jag att kapitlen om romantik bara blev längre och mer detaljerade tills jag insåg att hmm nä, det här ska inte mina barn läsa. När jag plockade bort de delarna blev liksom ingenting kvar. 🙂
Så jag la ner skrivandet till barnen och började skriva om dagböckerna till noveller istället.
Det första riktiga publicerade jag i dagboken på Bodycontact mest på kul eftersom sidan i övrigt var helt meningslös för en medelålders helt vanlig (nåja) man. Men responsen blev obefintlig.
Det var då jag hittade Mina Synder och sedan Bubblan och förstod glädjen i anonymiteten och att kunna publicera. Jag kände en frihet jag aldrig känt förut efter nästan 30 års bloggande om meningslösa saker där man inte kunde skriva det man verkligen kände och tänkte, drömde och fantiserade om.
En sidoeffekt som väl också är en del av drivkraften är det som @Pencil skrev, känslan av att sitta hemma, på bussen eller på jobbet med massa vanliga människor runt omkring mig och veta att de har verkligen ingen aning och tänk om de visste? Samtidigt som jag undrar vad Ann-Sofie eller Daniel etc mitt emot mig i fikasoffan på jobbet har för motsvarande hemligheter och så går jag hem och skriver om det. 🙂
Sist men absolut inte minst, jag skriver för responsen, för att någon ska tycka om det jag skriver, känna något, bli rörd, kåt eller visst, lite arg får man väl också bli om man vill det. Annars hade jag fortsatt skriva i mina låsta Word-dokument på ett krypterat USB-minne.
-
2026-02-22 kl. 13:47 #14193::
Så varför skriver jag erotiska noveller?
Började mitt skrivande på Hard.nu, fick blodad tand och det fortsatte sedan på ”mina synder, bubblan, mfl” och nu här.
Att skriva erotik är inte bara att skriva om sex. Det började så men gick över till att skriva om begär. Och begär är en av de starkaste krafter som finns i människans psykologi. Det styr beslut, lojaliteter, lögner, självbild. Det är nästan evolutionens röst som viskar i nervsystemet.
En anledning jag upptäckt på senare tid, är att erotik ger mig tillgång till laddning. I andra genrer kan man behöva bygga upp dramatik långsamt, men i erotik finns spänningen redan där, biologiskt förankrad. Det är som att skriva med en inbyggd förstärkare.
Men jag är inte vara ute efter det enkla bruset. Utan söker substans. Det är en plats där människor visar sina mest sårbara versioner. När begär är inblandat rasar fasader. Status, moral, kontroll, allt kan börja glida. Det är dramatik i koncentrat. Erotisk fiktion är nästan som ett laboratorium för mänsklig natur.
Det kan också vara en form av makt. Inte makt över läsaren på ett manipulativt sätt, utan makt över tempot, över avslöjandet. Jag kontrollerar när något antyds, när det bryter fram, när en twist slår om förväntningarna. Det är nästan kirurgiskt.
Och så finns den kreativa aspekten: erotik är ett område där gränser testas. Sociala normer, tabu, roller. Det är en genre som naturligt drar till sig experimentlusta. Jag gillar att lägga in en twist. Erotik är perfekt för det, eftersom läsaren ofta tror sig veta vart det är på väg. Men så, ”Pang!” händer något oväntat
Ett annat motiv att skriva erotik med substans kan vara mitt sätt att protestera mot det ytliga. Jag kan säga genom texten, att begär inte bara är mekanik utan psykologi, inte bara kropp utan konsekvens. Det är nästan filosofiskt. Begär är viljan att överskrida. Och varje berättelse om överskridande rör vid identitet.
Kanske är det för att i erotiken är människan är som mest ärlig, eller mest ”självbedragande”. Man är helt naken, både bildligt men även i tanken.
Och det är just den komplexiteten som gör genren så mycket mer intressant än vad “pang på”-versionen antyder.
-
2026-02-25 kl. 21:11 #14330::
Jag skriver för att jag älskar att bygga ihop meningar till ett flöde, litegrann som en bäck som leder ut till ett vattenfall, den häftiga känslan.
Och jag skriver om erotik för att det är kul och ett bra sätt att utforska den egna lusten, samt att det är kul att lite anonymt slänga ut vissa fantasier bland folk. -
2026-05-11 kl. 14:00 #15765
-
2026-05-11 kl. 22:00 #15775::
Jag har alltid skrivit mycket. Det finns bl a tre ofärdiga alster som jag ”vuxit ifrån” innan de nått slut, men kanske kommer jag om några år vilja summera mitt yngre liv och knyta ihop trådarna. Vem vet?
Den här genrén var ett slump då jag var lätt uttråkad, ramlade över SN och skrevmin första novell, som här heter ”Carina vs fotbollen”. Jag insåg att hon på en gång skulle förstå avsändaren, om det inte vore för att hon var klichéblond, så beslöt mig för att ta mig vissa friheter med handlingen.
Många av de första novellerna byggde m a o på omskrivna händelser, men där började jag bygga upp ett ”universum”.
Skrivandet tog också fart med frustrationen över min personliga situation, så det blev ett ventilerande.
SN är dock väldigt oflexibelt och oförutsägbart, så valde att lämna för Bubblan där det var lättare att strukturera upp. Däremot blev jag kanske överambitös.
Tycker att jag här hamnat mer rätt både med skrivandet, men också hur jag kan lägga upp det tekniskt.
Jag tycker, självklart, att det är roligt med respons, men jag är inte villig att skriva om vissa populära ämnen jag vet är responstriggande. Jag går helt enkelt inte igång på dessa utan skriver det jag själv vill läsa.
-
2026-05-13 kl. 23:52 #15805::
Jag skriver för att se om jag kan. För att utmana mig själv. Se om jag kan utvecklas som författare.
Det började med att jag hittade sådan här novellsajter, och såg att jag gillade mycket av vad jag hittade där. Många författare är ju väldigt skickliga och därmed också inspirerande. Sedan finns det ju också de som ligger på en lite lägre nivå, men ändå kan ha något att ge. I alla fall, ju mer jag läste, desto mer kände jag att ”det här kanske jag skulle kunna göra också”. Har alltid (nå ja) varit ganska bra på att formulera mig i skrift. Men att skriva fiction? Ja men varför inte?
Det är roligt att vara kreativ. Men för min del är ofta svårigheten: vad ska jag skapa då? Måla? Vilket motiv? Skulptera? Vad för något? Skriva? Om vad då? Men här har jag hittat min inspiration. Med er kära kollegor som förebilder. Och inspirationen är mina sexuella fantasier, som vi (kanske) alla har lite till mans. Att ta sina fantasier, och jag har alltid varit en fantasifull person, och skapa något utifrån det, det är en rolig utmaning.
Jag tycker att Sleepy beskriver det så bra. Att fånga in fluffiga och undflyende tankar, och göra något konkret av det. För mig handlar det mycket om att göra det rimligt. Att karaktärer och omgivning reagerar och agerar på ett för situationen naturligt och trovärdigt sätt. Att det hänger ihop helt enkelt. Men framför allt vill jag försöka förmedla mina historier till läsarna. Få dem att förstå vad jag menar. Förmedla min bild av historien. Göra den tydlig, så att jag inte missar att förmedla något som för mig är självklart, men bara därför glömmer att skriva.
Men med det sagt, så skriver jag ju i första hand för min egen skull. Jag skriver historier som jag själv vill läsa, på ett sånt sätt att jag tycker de är bra. Jag tror inte på något annat sätt att få kvalité. Om inte min magkänsla är bra, hur kan jag då ens börja få till något som är bra. Om man sedan har turen att flera har samma (goda 😉) smak som en själv, och faktiskt gillar det man gör, så är det ju jättekul.
Om dessa kloka och snälla människor dessutom vill ge lite konstruktiv kritik, både förstärkande om vad som var extra bra och värt att fortsätta med, och förbättrande om vad som inte riktigt funkade eller var oklart, så är det ju ännu bättre. För då kanske jag kan uppnå mitt mål. Att utvecklas som författare. -
2026-05-14 kl. 11:06 #15808::
Jag skriver för att öva på att skriva. Jag är dyslektiker (konstaterad diagnos). Har nästan helt övat bort mina lässvårigheter. Jobbar på stavningen och grammatik nu. Varför det blev sexnoveller vet jag inte men jag har gjort flera försök att skriva annat.
-
Det här svaret redigerades för 1 vecka, 1 dag sedan av
alo99.
-
2026-05-20 kl. 08:06 #15924
-
Det här svaret redigerades för 1 vecka, 1 dag sedan av
-
2026-05-14 kl. 22:21 #15821::
För mig handlar skrivandet om locka fram min kreativa sida. Vrida och vända på orden så att de kan skapa en djup känsla av det jag vill förmedla. Erotiken var egentligen en liten avstickare där jag ville utforska min egen lust och fantasier i en trygg miljö.
Att det jag skriver är så väl mottaget är bara en otroligt fin bonus av läsarna.
-
2026-05-16 kl. 11:12 #15864::
Att skriva är beroendeframkallande. En ventil för att sätta fantasier på pränt, men också för att utveckla den egna språkliga förmågan. Att överväga ord och formuleringar nästan in absurdum, att budskap och känslor förmedlas så att läsaren verkligen får den upplevelse man som skribent är ute efter.
Och varför erotik? Kanske för att det är bland det svåraste som finns att skriva. Att hitta rätt så att det inte bara blir mekaniska beskrivningar av kroppar, ställningar, könsorgan. Det finns risk för att det mer liknar ett porrfilmsmanus då. Att jobba mer med antydningar, personteckningar och kanske mer gestaltning är en utmaning som heter duga och som man nog aldrig blir riktigt fullärd i.
-
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.










Tjo! Det var en utflippad historia. Rakt på sak. Inte så mycket finess kanske, men en underbart kåt familj.