Älskade lilla Nicki #1 – Corinne hjärta Josefin

Det här är del 1 av 2 i Älskade lilla Nicki

Corinne såg tjejen där borta vid höjdhoppsmattan varje gång hon var nere på idrottsplatsen och nötte sina starter i startblocken eller löpstegsövningarna längs löparbanornas raksträckor. Vid bortersta kurvan sprang man nästan precis förbi. Ibland stannade hon och tittade på en stund. Det var särskilt just henne hon tittade på. Hon var lite olik dem andra, verkade mer tillbakadragen och fokuserad och det var något i blicken när hon räknade stegen i ansatssträckan, ställde upp, fokuserade ett ögonblick och sedan gav järnet. När de andra skrek och svor när de misslyckades eller för den delen lyckades, tyckte Corinne att de bara spelade över. Den här tjejen teg, bet ihop och försökte igen. Alltid, precis som i hennes egen grupp löpartjejer, satt alltid några vid sidan av med ont i ett knä, en värkande fot eller mens. Vissa verkade ta mig fan ha mens 24/7. Hur det var med den där tjejens mens hade hon givetvis ingen aning om, tänkte hon och rodnade lite, men hon såg henne aldrig sitta vid sidan av en enda gång. Precis som Corinne själv.

Corinne var 15 år och hade börjat nian på högstadiet. Tjejen där borta såg ut att vara lika gammal på ett ungefär, men hon kände inte igen henne från skolan. Klart, det var en stor skola med många parallellklasser och det fanns naturligtvis fler skolor i närheten. Första gången Corinne märkte att hon såg på henne, hade hon just kört ett långt intervallpass och höll på att jogga ur benen ett par varv. De andra stod i mitten av planen och stretchade och gjorde fula rörelser som Corinne hatade. Hon tyckte mycket bättre om att jogga ner sig för att få pulsen att sjunka och andningen att bli normal igen. Hon kände ingen som helst skillnad efter stretching, man såg bara otroligt ful ut. Hennes båda tränare hade helt olika inställning till stretching. Den ena var fanatiker och härjade som fan om man inte stretchade före och efteråt. Den andra sa att man gör som man vill, att det inte fanns några vetenskapliga bevis för att det gjorde någon nytta och Corinne föredrog alltid att göra som hon ville.

Hon närmade sig kurvan mot höjdhoppsmattorna när det hände. Tjejen där borta såg upp från sin liggande position på marken och deras blickar möttes. Det var något som hände inom henne, ett litet extraslag och var det något hon hade koll på så var det hjärtslagen. Corinne tänkte på någon film eller bok som hon just nu glömt vilken det var, men det var sådär som när två av samma ”skrot och korn” fick syn på varandra och som hennes datanördiga pappa skulle sagt, ”connection established”.

Det var lite svårt att sluta tänka på under dagarna som gick till nästa träningstillfälle. Hon ville se om hon var där och då tänkte hon minsann säga hej. Jodå, där var hon och nu såg tjejen där borta på henne flera gånger när Corinne passerade. Det blev som en liten lek, som ett ”hej igen” för varje varv hon passerade. När passet var slut, sneddade de in mot entrén till idrottsplanen från varsitt håll och möttes i grinden.
– Hej.
Jaha, nu hade hon sagt det hon planerat. Det var ju toppen. Synd att hon inte planerat åtminstone ett par fraser till när hon ändå höll på.
– Jag heter Corinne, tränar löpning här.
Shit, det var ganska obvious typ.
– Jag heter Josefine, tränar höjdhopp .
De brast samtidigt i skratt, det var så dumt, men vad fan skulle man säga.

I andra världskriget fanns dagen D, det här var deras. Det var inte många dagar de spenderade var för sig efter den. Corinne hade alltid tyckt bäst om att både vara med och titta på tjejer. Det hade aldrig varit något märkligt i det. Pojkar hade aldrig intresserat henne. Ända sedan dagistiden hade hon bara tyckt att pojkar var omogna, jobbiga och stimmiga. När de slogs med varandra eller ännu värre, kastat sand eller dragit henne i håret och liknande, hade alltid vuxenvärlden sagt att det är så pojkar gör för att visa sitt intresse. Märkligt, att slå någon eller dra i håret för att man ville vara med någon. Det var idiotiskt och primitivt. Tjejer hade i och för sig andra grejer för sig, värst var väl det där med att det alltid blev så svårt att vara fler än två. Då uppstod konkurrens och avundsjuka. Men var man bara med sin bästis var världen som lugnast. Och tjejers kroppar var så mycket finare att se på, långt innan hon egentligen förstod varför. Det mjuka, lena och nu när hon började bli lite äldre, det kurviga. Killar såg så hårda och kantiga ut.

Nu när hon gick där bredvid Josefine och bara pratade och pratade så var väl deras kroppar kanske inte dem mest kurviga, de var ju idrottstjejer och inte mycket onödigt fett någonstans. De var båda ganska smala och med muskulösa ben, löpare och höjdhoppare som de var, men rumpan och dem bulliga brösten under sport-BHn var fina. Båda hade långt hår, men Corinnes var längre och gick ner över halva ryggen. Hon hatade skiten när hon sprang. Satte hon upp det i hästsvans eller en boll så ryckte och slet det och gjorde ont i hårbotten under löpningen. Sedan var det jävligt irriterande när hårtestar hängde ner i ansiktet. Svetten rann gärna längs sådana slingor och hade en irriterande förmåga att rinna in i munnen och det var inte kul.

Från och med då gjorde de alltid sällskap till och från träningen. När deras väg hem delades blev de ofta stående och kunde inte sluta prata. Ibland följde Josefine henne hem och när de väl var där kom de på att Josefine inte skulle behöva gå hela vägen hem till sig ensam. Och sådär kunde de hålla på och gå fram och tillbaka, det kunde bli lätt absurt. När de stod ute i regnet utanför Corinnes port hade mamma sagt att det faktiskt var fullt möjligt att sitta inne och prata och att det dessutom råkade vara dags för middag. De började hänga hemma hos varandra, ibland hos Corinne och ibland hos Josefine. De hängde på rummet, lyssnade på musik och förutom deras gemensamma intresse för friidrotten, delade de passionen för att måla och fotografera. När de fotograferade varandra för att få fina porträtt rörde det sig alltid djupt i Corinnes inre, som ett pirr över låren och en rysning över ryggen när hon såg Josefine i kameran.

Att sitta nära varandra vid skrivbordet eller köksbordet spred en så behaglig värme i henne, och hon såg samma värme i Josefines ögon som hon kunde förlora sig i.
”Det finns i ögonen, dina bruna, mina blå” sjöng Niklas Strömstedt i bakgrunden, en skiva bland pappas gamla skit som hon gillade, och det var väl ungefär då det gick upp för henne att hon var förälskad. I refrängen
”Det finns en ö i ett hav, på en jord vi kan se i varandra” hände det bara. Josefine rörde sig, eller var det hon som rörde sig, skit samma. Avståndet minskade och plötsligt var hennes mun bara där mot Corinnes. Det kändes inte farligt, inte fel, men Corinnes mage befann sig som i Fritt Fall på Gröna Lund och känslan var helt enkelt jävligt underbar och ”najs”. Josefine kunde inte missta sig på gensvaret hon kände. De blev självklart ganska förlägna båda två. Det var omöjligt att fortsätta där de varit när kyssen kom, men hur gjorde man nu?
– Ska vi se en film? Frågade Corinne lite förvirrat.
Josefine nickade leende. Det var uppenbart, men ändå ett bra sätt att säga ”kom så lägger vi oss i sängen” på utan att behöva ta mod till sig att säga just det. Vilken film det blev mindes inte längre Corinne, det var fett oviktigt. Det viktiga var att de låg här nu i tights och T-shirt. De kröp under täcket både för värmen och närhetens skull. Josefine låg på Corinnes arm och kröp nära som om hon frös. När Corinne kände en beröring på magen under sitt ena bröst sträckte hon handen dit och mötte Josefines. Deras fingrar flätades samman och kramade hårt.

En stund låg de och faktiskt typ tittade på filmen medan det hettade så konstigt inuti. Josefine drog lite i hennes hand för att hon skulle vrida sig från ryggläge till sidan. Nu var det inte filmen hon såg längre. Josefines mörka ögon låsta i hennes blå, hennes mun så nära att hon kunde känna hennes varma andedräkt. När de kysste varandra igen släppte de varandras händer, omfamnade och tryckte sig närmare varandra. Corinne kände att kyssas var hittills det bästa och skönaste hon upplevt, det skulle hon aldrig få nog av. Hon hade utforskat sin egen kropp i flera år nu och visste mycket väl vad det välbekanta pirret i underlivet betydde. Tanken på att Josefine kände likadant och känslan av hennes putande bröst mot sina gjorde henne yr och svettig. Sådär kunde de ligga i timmar och bara smeka och kyssa varandra i en oändlig våg av värme.

Det var svårt att hålla sig ifrån varandra när de var ute bland andra, på stan eller med familjen. Varje tillfälle som gavs kysstes de. Det var en tydlig fördel med att vara tjej, det var de ense om. Tjejer kunde kramas, säga ”ahh jag älskar dig finaste!” Till varandra och två tjejer kunde hur lätt som helst gå på toa ihop utan att någon tyckte det var det minsta konstigt. De försökte tycka att det var orättvist och synd om killar. Att två killar gick och kissade och pratade ihop på toa var en så konstig tanke och de fick så många ofrivilliga bilder att de grät av skratt. Men varför var det så? Det var egentligen obegripligt. Tjejer gick på toa jämt, till och med hennes äldsta syster och hennes kompisar bara för att slippa avbryta en otroligt viktig eller intressant diskussion för något så obetydligt som ett toabesök. Men för de var det naturligtvis perfekt. Enda problemet var att se till att inte fastna där inne, inte bli för tysta för länge och även kyssar kunde höras om de blev för ivriga.

Hemma var det egentligen inget problem. Hos Corinne var det ingen som stormade in i rummet utan att knacka. Ändå låg de gärna under täcket, för att det var skönare och ett bra skydd mot att bli avslöjade om någon mot förmodan ändå skulle komma in. Händer var oftare på sådana ställen som inte angick andra. Det var jävligt fantastiskt att smeka Josefines mjuka mage och sida under tröjan upp till brösten som oftast täcktes av en topp som det var bökigt att komma under. Det gick att dra upp toppen ovanför brösten men att klä av sig kändes för riskfyllt. När Josefine smekte hennes kropp och bröst var det så skönt så hon kunde gråta. Den mjuka, lena handen som rörde vid henne så försiktigt och ömt.

Det var Josefine som vågade först. Hennes hand strök över Corinnes mage där hon låg på rygg och försökte andas någorlunda normalt. Hon smekte upp mot de bara brösten under tröjan, toppen uppdragen så att båda blottades. Bröstvårtorna som styvnade direkt när hennes fingrar mjukt lekte med dom och sände stötvågor ner mot underlivet och upp i hjärnan. De fick benen att sära sig lätt alldeles av sig själva utan att Corinne sa åt de att göra det, som om de levde sitt eget liv. Josefines hand vände nedåt igen över magen, fingertoppar cirklade från sida till sida i mönster nedåt, hon visste vad hon längtade efter så fruktansvärt mycket. Josefine låg på sidan tätt intill henne med ena armen under nacken och handen som smekte hennes kind och hår, fingertoppar som ritade cirklar där också och svårast att uthärda var örsnibbarna.

Josefines hand nådde linningen på hennes tights och fingrarna lirkade sig försiktigt under kanten. Corinne var så Lost nu att hon drog in den redan späda magen för att ge henne mer plats för handen att komma in. Det gjorde Josefine lite modigare och plötsligt var handen i hennes glesa könshår.
– Får jag?
Josefines andetag och viskning i hennes öra var för helvete helt sjukt magiska.
– Jaa, andades hon men helt utan röst och nickade vilt.
Hon var så fruktansvärt våt, det visste hon utan att behöva känna efter. Det hade garanterat kladdat ner trosorna och i värsta fall även tightsen redan. Corinne drog ner tightsen över höfterna för att ge henne mer plats. När Josefines fingrar gled in i allt det våta, sög hon ömt in Corinnes örsnibb i munnen och virvlade med tungan, virvlade från örsnibben in i hennes öra, fyllde hela hennes öra med sin blöta tunga och häftiga andetag. Fingrarna som lätt hittade hennes klitoris visste vad de gjorde, smekte runt, upp och ner på var sida om hennes knopp och ner mot hennes öppning. Corinne lyfte höfterna, ville att Josefine skulle tränga in i henne, tränga in, smeka klitoris, fortsätta slicka och andas i hennes öra, allt på en gång. Josefines andra arm var låst under henne men nådde Corinnes ena bröst. Som hon knådade mjukt. Automatiskt drogs hennes egen hand till det andra bröstet, nöp försiktigt, cirklade bröstvårtan mellan fingrarna.

Corinne spände sig som en båge av en inre kraft hon aldrig känt förut. I ren panik tryckte hon in så mycket av täcket i munnen hon bara kunde och kved. ”Inte skrika, inte skrika, för allt i världen inte skrika!” For genom hennes huvud när våg efter våg sköljde över och i henne. Josefine viskade något i hennes öra men hon hörde inte längre vad. Kvidandet i täcket och det inre skriket gjorde henne nog tillfälligt döv.

När spänningen släppte och hon kunde börja andas igen, vände hon sig häftigt om mot Josefine, fortfarande med hennes hand mellan sina ben. Hon knep med låren för att handen aldrig skulle försvinna och överöste hennes mun med kyssar. Tårarna rann och det var nog första gången hon gråtit på många år. Det var bara för mycket, för underbart. Fina Josefine låg bara där, höll om henne i sina efterdyningar och fanns där, mjuk, lugn och varm. Corinne föll ihop bredvid henne och dåsade bort som i dimma.
– Corinne?
– Mmm?
– Jag tycker om dig, jag är kär i dig.
– jag tror jag kände det, mumlade Corinne från hennes axel. Jag är väldigt, väldigt skitkär i dig också, finaste du.
– Är du säker?
– Jo, men du har ställt till med en jävla katastrof där nere, kluckade hon av skratt.
– Det var inte meningen.
Hon mumlade dovt och bet lekfullt i Corinnes öra.
– Det var det visst! Jag vill känna dig också!
– Åhh så gärna, men inte nu, log hon retsamt. Vi har redan utmanat ödet tillräckligt och du ska ju sova hos mig imorgon.
Jo, det hade Corinne knappast glömt bort. Josefines mamma jobbade som sjuksköterska och jobbade ofta nätter. De skulle ha ”ff” från klockan 18 och hela natten. De skulle äta gott och bara rå om sig själva, som deras föräldrar uttryckt det när de kom överens på telefon.

Josefines mamma var fortfarande hemma när Corinne ringde på dörren, men var i full färd med att göra sig i ordning för att åka till jobbet. Corinne fick en varm kram i flygande fläng medan mamman sa att det var så skönt att Josefine inte behövde hänga ensam sådana här kvällar och nätter. De lagade mat tillsammans när mamma gått. De åt och turades om att spela sina favoritlåtar och när disken var klar gick de in på Josefines rum och bullade upp med chips, lösgodis och läsk. Corinne bara stod mitt på golvet och såg på när hennes kärlek puffade kuddarna i sängen, ryckte av överkastet och vek upp täcket. När hon var klar vände hon sig om och de såg på varandra. Corinne tyckte verkligen att hon var den vackraste som fanns. Just nu med bara lite för mycket kläder på. Varsitt steg framåt så var de hos varandra.
– Jag har längtat så sjukt mycket, viskade Josefine i hennes hår.
Något svar kunde hon inte riktigt prestera eftersom det kom en mun i vägen, men det var väl bättre än alla svar i världen. Långsamt klädde de av varandra stående där mitt på golvet. Corinne stod med sitt sköte tryckt mot Josefines höft och drog av henne tröjan. Hon pussade hennes bara axel, upp över halsen mot hennes Öra, men Josefine vred sitt huvud åt sidan och mötte hennes mun. Corinne drog försiktigt av henne toppen och slängde den i den blivande högen av kläder på golvet. Hon ville fortsätta nu, men Josefine avbröt henne för att klä av Corinne på överkroppen. Hon smekte Josefines rumpa med ena handen och skötets kulle med den andra. När hennes fingrar gled in mellan hennes ben utanpå tightsen särade Josefine på benen och hon kände hur våt hon var. Det var så fascinerande, häftigt, sexigt när det blev sådär vått rakt igenom, ett så tydligt tecken på hennes upphetsning. Hon kände känslan själv mellan sina ben, hon var säkert lika våt. På sin väg ner på knä för att dra av henne kläderna, kysste hon hennes sida, ena bröstet, tog bröstvårtan mjukt i munnen och sen Vidare ner över magen. Så stod Josefine helt naken där framför henne, en syn hon aldrig skulle tröttna på. De små runda, kompakta brösten med de så tydliga och känsliga bröstvårtorna, det långa håret ner över ryggen och en del som föll ner över brösten, den späda kroppen med den platta magen och lite kantiga höfterna och de muskulösa benen.

Corinne blundade där hon stod och kände Josefines händer över sin kropp. Jo, nu när hon rörde mellan benen kände hon själv och hörde på Josefines andning att hon var våt rakt igenom. Josefines läppar runt båda sina bröstvårtor fick henne att stöna till högt när den torra svala luften från rummet som började skapa rysningar över hennes kropp, till de mjuka, varma läpparna som omslöt med våt värme. Med munnen kvar runt ena bröstvårtan gled hennes fingrar in i Corinne och hon ville bara svanka och sära benen ännu mer. Att sedan krama Josefine helt naken var så underbart vackert. Till och med röran av deras kläder på golvet var vacker. Trosor, byxor, tröjor och toppar i en enda röra, håret som kittlade mot kinden och blandningen av deras parfymer som doftade svagt.

De hamnade i sängen, tätt omslingrade. Josefines könshår mot hennes lår, hennes eget mot Josefines. När de slingrade sina ben om varandra blev deras ben alldeles blöta. Corinne upptäckte att hon älskade att gnida sitt lår mellan Josefines ben, känna de öppna blygdläpparna och vätan som spred sig över benet. Lukten och det klibbande ljudet kunde göra henne galen.

Det var hennes tur nu att låta sin flickvän njuta och Corinne hade sannerligen en ljuvlig hämnd att ta ut. När hon pussade Josefine på munnen, ner över halsen, nyckebenet, brösten och magen kände hon sig så sjukt nervös. Visst hade hon fantiserat många gånger när hon smekt sig själv och önskat att det var någon annans mjuka hand och undrat hur det skulle kännas med någons mun och tunga precis där. Och även innan Josefine bara kysst henne sådär hade fantasierna oftare än hon vågade erkänna handlat om henne, hennes händer, hennes mun. Nu visste hon hur Josefines mun smakade och händer kändes över hela sin kropp och snart skulle hon veta hur hon smakade även i sitt varma innersta. Värmen mellan dem, den så mjuka och lena huden, doften av hennes parfym och hudkräm fyllde och berusade henne. Hon hörde Josefine andas, kände hennes mage höja och sänka sig, kände händerna som smekte över hennes hår, bara axlar och rygg.

En kort hissnande känsla när hennes mun nådde Josefines könshår. Herre gud, hon var med sin mun i en annan flickas kön och det var på riktigt! Det liksom ångade värme och dofter från hennes underliv och hon hade svårt att ligga stilla. De mjuka fuktiga innanlåren som kändes så underbara under hennes läppar och tunga, den lite salta smaken som kom från hennes inre. Så gjorde hon det, tryckte sin mun mjukt mot Josefines sköte. En sekund njöt hon av känslan av vått och lent innan hon sträckte ut tungan. Att ha handen mellan Josefines ben var fantastiskt, känna hennes upphetsning. Att få göra samma sak med sin känsliga tunga var tusen gånger bättre och mer annorlunda. Efter fem sekunder kände Corinne att hon skulle kunna ligga såhär ända in i evigheten. Tungan cirklade runt och gled in i hennes slidöppning, upp igen mot klitoris, smeka den med stor tunga, cirkla med spetsen precis ovanför. Allt kändes så lätt och självklart, som om hon vetat precis hur man skulle göra, hur hon med sina egna fingrar i sig själv fantiserat så många gånger att någon annan skulle göra. . Josefine rörde sina höfter upp mot hennes mun, hennes naglar klöste Corinne i ryggen och det gjorde sådär ”ont-skönt”. Hon förde in två fingrar försiktigt i henne och smekte prövande uppåt, bakåt med varje känselspröt på helspänn. Hon kunde höra, känna och smaka hur Josefine närmade sig. En våg av lycka och värme flöt genom henne som vågor när hon kände Josefine komma. Slidan som kramade hennes fingrar, en sötaktig vätska kom i en stråle från området runt hennes klitoris in i hennes mun, Josefines händer som klöste och drog henne i håret, andetagen som blev till ett dämpat utdraget kvidande.

Corinne låg kvar länge med kinden blöt av Josefines orgasm mot hennes mjuka lår och näsan och munnen mot hennes sköte, alldeles stilla. Hon njöt så mycket av att bara andas in hennes lust. Josefines händer som åter smekte mjukt hennes ena axel och rygg. Hon kröp upp och la sig på hennes arm.
– Vad gör du med mig? Viskade hon tyst. Tyckte du om det? Smakade jag…?
Corinne sökte hennes mun som svar. Hon brann fortfarande, längtade och pulserade, drog sina naglar lätt över Josefines arm och ner över sidan för att visa sin åtrå.
– Du är fantastisk.
– Kom, över mig.
Hon ställde sig på knä över Josefines mun. Det var så dubbelt. Hon kände sig djupt generad samtidigt som det kändes så upphetsande förbjudet. Det kändes som ett ömsesidigt krav, Josefine som drog henne ner över sig, Corinne som tryckte sig mot henne och bara måste få känna henne nu. Josefine slickade henne, hon kunde själv styra var, röra sig framåt eller bakåt, få de varma läpparna och den giriga tungan just där hon ville. Hon hade aldrig känt ett sådant begär efter att få in en främmande kroppsdel djupt in i sig förrän nu. Men när Josefine särade hennes skinkor och trängde in i henne med sin tunga tryckte hon sig hårt ner mot henne. Orgasmen kom, tungan som spelade runt hennes klitoris, de varma, mjuka, små men starka händerna på hennes skinkor som höll i sär, öppnade upp henne. Nu kunde hon bara dö.

Efteråt låg de länge tätt samman och njöt av varandras nakna kroppar. Josefine tyckte så mycket om Corinnes tårar som alltid tycktes komma efter sådana här urladdningar. ”Kärleksvätskor” tänkte hon om blandningen av tårar och båda deras safter. Det var så erotiskt att ligga och lukta på varandra och låta tungan slicka runt hennes mun. Lukten och smaken kunde lätt väcka de snart igen.
– Du är den allra första jag är med.
Josefine visste inte varför, men det kändes viktigt och fint att säga.
– Du med.

Tiden gick och några veckor senare vaknade Corinne upp i Josefines säng. Platsen bredvid henne var tom, men värmen fanns kvar precis som alla dofter i sängen och över hela hennes kropp. Hon tröttnade aldrig på lukten av Josefine som fanns på hennes fingrar, runt hennes mun och hela hennes hud. Hon hörde hur det stökades ute i köket. Det luktade nybakade scones. Hon gick upp, klädde sig och gick på toaletten. Det var alltid trist att tvätta av sig deras gemensamma lukter som hon tyckte så mycket om, men det skulle komma nya.
Ute i köket stod Josefine och hennes mamma Ella. Ella såg ut att nyss ha kommit hem från jobbet, var glad men såg trött ut.
– Jag äter med er innan jag stupar i säng.
Corinne stod vid köksbänken och gjorde te i en stor kanna. Mamma Ella pratade på medan hon dukade och plötsligt, som om det vore det mest självklara i världen, gled Josefine upp vid hennes sida, la armen runt hennes midja, lutade sitt huvud mot hennes axel och studerade hennes sysslor.
– Ser bra ut det där, sa hon och när hon vände sig om för att gå mot köksbordet sökte hon helt ogenerat Corinnes läppar. Det blev som kortslutning i hennes hjärna. Reflexmässigt kysste hon den hon älskade mest i världen tillbaka samtidigt som paniken över att det skedde mitt framför Josefines mamma sköljde över henne. I just det läget hade en försvinnandeförtrollning varit grymt praktisk. Hon såg att mamma Ella såg rakt på dem, men hon fortsatte prata utan att visa någon förvåning, förskräckelse eller något annat Corinne hade väntat sig.
– Ska ni pussas eller bära fram det där tet den här veckan?
Hon log och sa det bara som om allt vore helt normalt. Corinne var förvirrad men spänningen släppte något.
– Är du galen? Frågade hon när Josefines mamma gått för att göra sig ordning för sitt sovpass.
– Mamma vet och har förstått för länge sen och bryr sig inte alls.
– Visste hon om oss?
– Tja, hon frågade bara för ett tag sen om vi var ett par och så var det inget mer med det. Jag tyckte det här var ett bra sätt att visa dig det.
Hon skrattade hjärtligt.
– Jo extremt brutalt och väldigt pedagogiskt.
Hon kysste den finaste i hela världen. Hennes mun smakade scones och marmelad. Var det verkligen såhär enkelt? Hon visste hur det pratades i skolan. ”Bög”, ”flata”, ”lebba”, alla skällsord som människor hävde ur sig i tid och otid. Det kanske kunde bli tuffare, men att det var såhär lätt nu och här var det viktigaste just nu. Hon kallsvettades av tanken på hur hon skulle berätta hemma och vad mamma, pappa och systrarna skulle säga. De hade alltid sagt att alla människor var lika mycket värda och att man fick vara och älska vem man ville, bara man var lycklig. Och Corinne var så in i helvete lycklig!

Veckor blev till månader och båda fyllde 16 under den våren före skolavslutningen. Corinne ville berätta hemma, men det var svårt att bestämma sig när och på vilket sätt.
– Gör som jag, kyss mig bara, skojade Josefine.
Corinne önskade att hon var som henne, lika modig och galen. Men Josefine tjatade inte, pressade inte på henne. De hade ju varandra ändå. De var som oskiljaktiga och sov nästan alltid över hos varandra, även det något som tjejer tycktes kunna göra utan att någon verkade tycka det var konstigt. Josefine var alltid lika välkommen hemma hos Corinne och inkluderades numera automatiskt i allt som skedde. Hennes mamma och pappa sa ofta att de älskade Josefine som en extra dotter i huset och särskilt lillsyrran verkade dyrka henne lika mycket som Corinne själv. Men det kändes ändå att hemlighetsmakeriet tärde på Corinne och ju längre tiden gick, desto jobbigare kändes det att komma till skott. Om Josefine bara skrikit på henne en enda gång att för helvete skärpa sig! Hennes självklara tålmodighet var nästan värre. Men hon fanns alltid där för Corinne, det visste hon.
– Allting tar sin tid, korven har två, var hennes vanliga skämt när ämnet kom på tal.

Men så hade hon kommit hem en kväll, lätt berusad efter en fest och fullständigt brutit ihop. Varför visste hon inte, men kanske bara för att hon inte orkade låtsas längre. Den där gången, när Josefine bara kysst henne, rakt på munnen och utan förvarning och det hade känts så rätt. Ändå var världen kaos och upp och ner på ett outhärdligt, underbart sätt. Hon hade trott att det hade gått hennes föräldrar förbi, älskade mamma och pappa.

Hon hade legat mellan mamma och pappa i sängen och skrikit av gråt och de hade chockade hållit om henne länge.
– Men älskade lilla dumma unge, hade pappa sagt. Varför gråter du? Det är ju alldeles underbart!
Hon hade bara skrikit ”JAG ÄLSKAR HENNE!” Och mamma hade svarat:
– men hon älskar ju dig också, det ser man ju. Sluta gråt och låt dig älska istället.
Hur de visste förstod hon inte alls. Än mindre förstod hon varför hon varit rädd för att de, just de av alla människor skulle döma henne, det hade varit ologiskt men hennes stora rädsla. Hennes båda systrar hade vaknat av hennes gråt och skrik och förskräckta kommit för att se vad som hände. Sedan låg hon där med sina föräldrar på var sida, sina två systrar över sig i en enda hög av tårar och kärleksfull omtanke, en enda hög av människor som bara ville henne väl.
– Akta er, jag kanske är äcklig. Tänk på att ni ligger på en flata? Snyftade hon fram mellan tårarna halvt på skämt, halvt av äkta förtvivlan.
– Du är inte så flat, ganska kurvig faktiskt, skojade hennes yngre syster Michelle som kunde ta udden av allt och alla.
– Hur visste ni?
– Du kanske är lite trögare än alla andra? Hennes äldre syster skrattade och drog henne lekfullt i håret. Men det räcker faktiskt bara att se er och hur ni ser på varandra, så jävla fint. Och hur många kompisar sover 29 av 31 dagar tillsammans?
– Det är den där kåtblicken!
– Men Michelle, säger man så?
Mamma förmanade men lyckades inte ens försöka se allvarlig ut även om hon använde hennes riktiga namn. Det brukade de skoja om att de bara gjorde när ”skiten träffade fläkten” som var ett av pappas favorituttryck.

Hon flög på rosa moln när hon vaknade på morgonen. När Josefine kom till henne den eftermiddagen gjorde hon det, hon hade bestämt sig. De omfamnade varandra, men inte kort och snabbt vänskapligt som i vanliga fall. Hon höll kvar henne intill sig och kysste henne mitt på munnen. Bara sådär, hemma i hallen, alla såg. Mamma hade faktiskt tårar i ögonen och Michelle anslöt i en gruppkram.
– Äntligen, viskade Josefine i hennes hår. Äntligen.
Ja, äntligen skulle de inte behöva sitta med avstånd mellan sig i soffan i TV-rummet eller vänta med att röra varandra tills de var bakom stängda dörrar. Det var en lättnad och lycka som var fysisk.

På friidrotten och i skolan blev det inte heller så jobbigt.
– Det är svårt att mobba någon som inte är mottaglig och man är stark när man inte är ensam, brukade mamma alltid säga.
Och visst hade det blivit ett snabbt slut på allt prat när det blev uppenbart för alla. De hade stått i skåphallen och kysst varandra när Kevin med anhang passerade.
– Någon borde knulla dig så du lär dig att inte du behöver tända på tjejer!
Josefine gjorde sig som alltid redo att skydda henne. Hon kunde bli som en lejonhona och gud, eller vem fan som helst bevare den personen som råkade ut för det. Men det behövdes inte.
– Jag tvivlar på att du duger till att knulla med.
Corinne var rätt nöjd med den spontana repliken. Kevin hade inte varit beredd och blev röd i ansiktet inför sina kompisar och då var det försent att vara tuff. Alla tjejer var plötsligt på deras sida och om någon enstaka idiot till kille möjligen tänkt sig säga något liknande, var Kevins nederlag en tillräckligt stark händelse för att få vem som helst att avstå.

Skolan var slut och det var sommarlov.. Båda hade kommit in på samma linje och med lite tur skulle de hamna i samma parallellklass. Men först var det sommarlov. De satt hela familjen hemma hos Corinne och planerade en resa till Grekland. Sol, bad och mycket god mat. Josefine var självklart en del av det och ingen förväntade sig eller ville något annat. Resan beställdes på nätet och alla applåderade när Corinnes mamma tryckte på köp-knappen och allt var definitivt. De firade med middag och filmkväll. Det blev något Michelle fick bestämma, hon var ju yngst. Corinne och Josefine kröp som vanligt ner i ena soffan och drog en tjock pläd över sig. Josefine låg bakom henne med armen över henne så deras händer kunde flätas samman vid Corinnes bröst, sådär som var så skönt att ligga. Man kunde känna den mjuka formen och värmen från bröstet genom det tunna tyget. Att rumpan putade mot Josefines underliv gjorde inte det hela lättare att uthärda. Naturligtvis kände Corinne det på sättet handen smekte hennes bröst och hur Josefines bröstkorg bakom hennes rygg höjdes och sänktes. När hon putade mer med rumpan och gnuggade den i minimala rörelser njöt hon av effekten.

Alla såg spänt på dramat i Frost 2 och ljudet var ganska högt. Josefine gjorde sin hand försiktigt fri och strök över brösten och ner över magen och in under tröjan. Corinne buffade till pläden så att det inte skulle synas utifrån att det rörde sig där under. När Josefines hand gled ner mot kanten på byxorna var inget än så länge ovanligt. Såhär kunde de ligga ofta och ta på varandra lite i smyg, ungefär som när mamma låg på rygg ovanpå pappa ibland när de såg på film och och de kunde smeka varandra och pussas ibland. Det var oskyldigt och bara gulligt. Men när hon plötsligt kände att Josefines hand, istället för att vända uppåt igen, lirkade sig under kanten på byxor och trosor tänkte hon att ”nu är det snart inte så värst oskyldigt längre. Sluta för helvete! Eller… Längre ner gärna!” Hon visste att Josefine inte skulle sluta och om hon gjorde det skulle Corinne strypa henne långsamt.

Om hon bara lyfte övre benet lite så kunde det stödja upp pläden lite till och samtidigt råka ge Josefine mer tillgång till henne. Hon visste vad hon ville, men här och nu, det var inte klokt! Hon buffade ut pläden ännu mer, rättade till kudden hon låg på så att den dolde åtminstone lite av ansiktet för de andra om de mot förmodan skulle se på dem. Josefines tunga i nacken, tänderna som naggade henne varsamt i skinnet, hon var ta mig fan helt hopplös! Hennes fingrar nådde sitt mål och Corinne stålsatte sig. Shit, hon var våt som en vårflod. Med plågsamt långsamma mjuka rörelser, knappt märkbara började Josefine smeka henne. Det var perfekt, inte för häftigt. Det fick inte höras några våta ljud och det skulle ta längre tid att bygga upp orgasmen. Samtidigt skrek Corinnes kropp efter Josefine, att hon skulle klä av henne, suga, slicka henne, gränsla hennes mun, klösa henne och mest av allt ville hon känna och höra hur de kom tillsammans. Corinne hade lärt sig att Josefine lätt fick fontänorgasmer. Det var det hon upplevt den där första natten dom haft riktigt sex för första gången tillsammans. Hon älskade när hon sprutade sin stråle av söt, lite tjock vätska i munnen på henne.
– Det här är nog min favoritfilm, vad tycker du? hördes Josefine bakom henne.
Hennes röst var nästan normal. Bara Corinne kunde höra det där andra i den.
– Mm, var det enda Corinne fick ur sig. Hade hon öppnat munnen hade det nog blivit ett skrik från vildmarken.
”Din lilla skit, det här blir payback”, hon skulle få betala dyrt.
– Vilken scen är din favvis?
Hon gav sig inte!
– När de får varandra, svarade Corinne sammanbitet.
Som någon sorts hämnd pressade hon rumpan mot sin älsklings underliv.
– Just det, när de får varandra.
Det sista var nästan bara en viskning nära hennes öra. Hon hörde hur Josefine drog in lukten från hennes hår. Fingrarna gjorde längre rörelser nu, upp och ner mellan klitoris och hennes slida, upp igen med ett finger på var sida om klitoris och sedan cirklarna precis på strängen ovanför knoppen.
”Satan, satan, satan” Corinne drog in ett djupt andetag så tyst hon förmådde och höll andan när orgasmen kom. Att hålla andan och släppa ut luften sakta medan hon drabbades så hårt var kanske inte världens bästa idé. Tittade någon på henne nu var hon helt säkert högröd i ansiktet. Hon ville skrika men lyckades vara tyst, trodde hon. Hon öppnade munnen det största hon kunde och tryckte ner den i kudden så hon kunde släppa ut all luft.

Josefine låg stilla med sin hand, visste att Corinne behövde pausen för att sluta skälva och genom en övermänsklig viljekraft få ordning på sin andhämtning. Sakta, mycket sakta, gled fingrarna ur och bort från henne. Josefine ritade våta cirklar över huden på hennes mage, lät handen glida upp över tröjan, över bröstet mot hennes mun. Som om hon bara ville stryka sin flickvän över kinden och munnen. När ena fingret efter det andra låg platt över Corinnes läppar, vispade hennes tunga som besatt.
– Jag är ond, viskade Josefine i hennes öra.
Jo, det skulle gudarna veta. Corinne kunde vända sig om för att ge sin älskling en vanlig vardagspuss på munnen. Ingen kunde riktigt veta att hon gav tillbaka av smaken från sina läppar och tungspetsen som virvlade i hennes mun lovade ljuvlig hämnd sen. Corinne strök henne ömt över kinden, örat och håret.
– Lämna mig aldrig, viskade hon.
– Aldrig någonsin.

Resan till Grekland skulle bli så underbar. Allt från pirret när man packar, kollar två tusen gånger att man inte glömt pass och biljetter till känslan på flygplatsen och mest av allt, framkomsten. Dagarna fylldes av bad, sol och god mat. Det enda frustrerande var att de delade rum alla fyra tjejerna. Efter flera nätter då de kämpade med sina tysta kärleksstunder höll de på att bli tokiga.
– Jag vill inte åka från Grekland utan att ha älskat med dig på stranden.
Corinnes andedräkt i hennes öra. De smög upp och klädde tyst på sig. Äldsta systern var vaken och låg och läste. Hon såg upp och log bara när de smet ut i den ljumma kvällen. Hotellet låg praktiskt taget nere på stranden. De började gå med armarna om varandra och njöt. Klockan var efter elva på kvällen och fortfarande var temperaturen otroligt behaglig och passade så bra till ljuden från vågorna mot stranden alldeles invid deras fötter, avlägsna ljud av musik, skratt och klirr av tallrikar och bestick från någon av restaurangerna där borta.
– Här, viskade Josefine. Här gör vi ett evighetsavtryck i världshistorien.
De gick ner på knä, omfamnade varandra, kysstes intensivt och slet av varandra de få kläder de hade. De föll åt sidan i sanden nakna och varma.
– Tänk om någon kommer! Viskade Corinne.
– Då får de se något väldigt vackert. Älska med mig nu!
De låg över varandra. Deras tungor i varandras sköten. De älskade så bra tillsammans, visste precis hur de skulle komma samtidigt. Små signaler med naglar och tungor tills allt släppte.
– jag tror inte vi var så tysta, kluckade Corinnes skratt.
Josefine reste sig på armbågen och såg sig om.
– Vi har i alla fall ingen publik.
– Det var ju bra!
– Jag skulle vilja älska med dig på varje fläck av jordens yta.
– Till månen och tillbaka, som Michelle alltid brukar säga? Viskade Corinne.
– Ja, ett par varv helst.

De gick tillbaka omslingrade till hotellet. Båda systrarna sov när de tysta och lugna i själen kröp ner tätt intill varandra i sängen.
– Jag har sand I stjärten, fnissade Josefine.
– Vill du att jag ska slicka bort den?
– Ja, gärna den mellan benen, i armhålan och håret också.
– näsborrarna? Örat?
– Slicka mig var du vill, när du vill. , Precis överallt.
– Godnatt fina du.
– Ligg bakom mig nu.
– Vi får snart göra ett schema på vems tur det är.
– Min för alltid? Viskade Corinne.
– Din, för alltid.

Som ett mörkt moln långt bort i fjärran tornade upp sig, berättade Corinnes mamma den sista middagen innan hemfärd, att hon var sjuk. Ingen visste riktigt hur allvarligt, men det var inte bra. Hon var glad och full av hopp när hon sa att hon ändå var världens lyckligaste, som hade världens finaste man och världens fyra finaste tjejer, vad som än hände.

Delar i serienÄlskade lilla Nicki #2 – Älskade lilla Nicki >>

Älskade lilla Nicki
12

Kommentarer

2 svar till ”Älskade lilla Nicki #1 – Corinne hjärta Josefin”

  1. Profilbild för Johan
    Johan

    Det här (och för all del resten av serien) är nog fortfarande det bästa du skrivit. Jag är ledsen att säga det, men det går liksom inte att toppa! 🙂

  2. Profilbild för John
    John

    Tack, även jag gillar den extra mycket. 🙂

Lämna ett svar


Sök novell


Kategorier