@mxmeralda
Aktiv 5 dagar, 12 timmar sedan
Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
::
Jag har rätt svårt att förstå vad Filosof är ute efter faktiskt. Snackar vi ett system där saker kan bli ungefär hur stora som helst med ett träd och grenar som kan förgrena sig i ytterligare grenar och sedan i smågrejer under det så säger jag hårt Nej. Både tekniskt men framförallt för att det blir oöverskådligt för läsaren. Om du har lika mycket lore som hela Marvel-universat så kanske du behöver förenkla ditt koncept något.
Det jag däremot tror på är att kunna gruppera i en hierarki till. Om man kollar en sida som storiesonline net så har de det just så.
Där finns serien Science Club (läs den!) som är uppdelad i fem delar. De delarna har en olika mängd avsnitt. I mitt fall hade Emma blivit tre delar med ett gäng olika kapitel i sig.
Det här hade kunnat åstadkommas ganska enkelt med den tekniska lösning som redan används.
::Nej. Det är det inte. 🙂
Som programmerare så tycker jag att termen är logisk. Men vi har å andra sidan ”child processes” och liknande. Så terminologin känns rimlig. Men det är den inte.
Vad är en ”moderserie”? Vad har den för funktion? Inte ens när förslaget kom så gick det ju riktigt att förklara det.
Så möjligen ”övergripande Serie” då?
För i grunden är det väl det som man vill åt? Eller? Vi har den övergripande serien Game of Thrones och i den olika böcker med kapitel. Eller säsonger och avsnitt, om man så vill.
Men även om jag själv hade kunnat lägga in ett par av mina serier i en sådan här övergripande serie så tycker jag inte nödvändigtvis att det är en bra idé.
Vad tillför det användarupplevelsen? Kommer detta göra det enklare eller svårare för besökare att hitta grejer? Kommer detta göra det enklare eller svårare för skribenter att förstå hur man publicerar?
Skulle detta skapa mer huvudvärk än vad det gör nytta? Jag tror att det skulle kunna göra det. Samtidigt så är jag inte helt emot idén som sådan, om andra som skriver vill ha den och om redaktionen också vill det.
Men gör mig då tjänsten (eftersom att det lär bli jag som bygger det) att precisera exakt vad det här är i en mening! Är det mer komplicerat än så lär det vara allt för komplicerat för andra att förstå.
::Alltså. Det är inte i inspiration problemet ligger.
Det jag behöver för att jag ska bli nöjd med mina noveller är en premiss, en intrig och ett avslut. Själva sexet brukar hamna inom själva premissen och det är den som är enklast atPåt komma på. Vilka personer? Vart och när? Och då; vilken typ av sex?
Sedan så vill jag ha med en intressant intrig, något som får läsaren att vilja följa historien och som kanske ger några överraskningar. Slutligen behövs ett slut. Saker ska inte bara rinna ut i sanden utan faktiskt få ett ordentligt slut där historien knyts ihop.
Problemet är dock att jag känner att jag fastnat i samma form av sex. Det blir liksom alltid den tradiga ”börjar lite långsamt och slutar i gruppsex”. Vid ett tillfälle så började jag i den vildare ändan och alternerade sedan mellan olika typer av sex, något jag är rätt nöjd med. Men ändå så fastnar jag i denna tröttsamma kedja, även om jag tycker att jag får ihop en hyfsad historia.
Så det är mer det som Solglitter är inne på om själva sexet snarare än temat.
Sedan sänkande det inte spelar någon större roll. Folk kanske läser mina grejer just för att de innehåller den här typen av sex? Men jag skulle vilja variera mig lite mer.
Kul att läsa era tankar.
::Beror lite på vad det är jag skriver. Ibland har jag till och med medvetet försökt att skriva kort, bara för att se att jag faktiskt klarar det utan att brodera ut för mycket.
Mina första serier hamnade på runt tio tusen ord per avsnitt vilket tar ungefär fyrtiofem minuter för en normal läsare att ta sig igenom. Det är att kräva ganska mycket av läsaren och om man ska skriva såpass långa grejer så måste texten i det närmsta vara perfekt. Det är den såklart inte i mitt fall men jag är fortfarande väldigt nöjd med min skapelse.
Nästa serie hade avsnitt på ungefär tre tusen ord och kortare än så tror jag är svårt att få till bra. Åtminstone om man vill ha en fungerande och någorlunda detaljerad berättelse. Det mesta jag skriver nu ligger på mellan fem och sju tusen ord.
::Klockslag hade faktiskt kunna vara kul att använda. Hade gett lite mer ”här och nu”-känsla i det man läser.
Men jag använder nog främst > som avskiljare nu för tiden. Mest för att jag kan använda det som ett talstreck samtidigt som det visar att personen inte finns i rummet.
Men eftersom att jag låter det fungera som ett talstreck så kan jag också använda det på samma sätt som jag gör med talstreck även i vanliga dialoger. Till exempel så kan jag skriva in den som skrivers tankar efter att det skickats, bryta dialogen för att sammanfatta vad som sägs i stil med:’
> Text, skrev hon och fortsatte sedan att berätta om eftermiddagens händelser.
På så vis slipper jag att upprepa saker som läsaren kanske redan läst samtidigt som jag kan låta texten flyta mer än om jag gjort det på något annat vis.
::Hej alla
Tack för fina tankar.Alltså. Jag gillar idéen som stil på konst. För på många vis så är det väl så att folk läser våra olika noveller för att de är intresserade av ett visst tema.
Men mitt problem är inte brist på idéer. Det brukar ju sägas att det går tretton idéer på dussinet, och i mitt fall så stämmer det verkligen. Idéer är dessutom rätt värdelösa om de inte skrivs ner och blir till något.
Men även om idéerna finns så är jag rädd att upprepa mig allt för mycket eller att jag hamnar i hjulspår jag helst vill undvika. Det blir enkelt så att novellserier börjar med lugnt sex för att det sedan blir mer och mer urspårat med fler och fler personer. Och det är ju rätt naturligt att det blir så. Att börja allt för överdrivet känns overkligt men samtidigt vill få läsa om samma två personers likadana samlag som sker två gånger i veckan.
Den första serien jag skrev började ganska hårt och växlade sedan mellan lugnare och hårdare sex. Det var rätt kul att kunna ta en karaktär som börjat sin sexuella bana rätt avancerat och se henne upptäcka de mer mysiga och kärleksfulla aspekterna av sex. Men jag vill samtidigt inte bara skapa en ny Emma.
För det andra jag inte vill hamna i är att ha olika premisser men i övrigt allt för mycket samma. Det finns ju en drös noveller där allt är samma men med olika bakgrund. Det spelar ingen roll om det är fotbollscup, turnéring i handboll eller vad det är. Det är samma händelser och nästan identisk dialog. Och där vill jag inte heller hamna.
Och det känns lite som att jag hamnar där nu. Det är liknande gruppsexorgier oavsett vad resten av historien är.
Men samtidigt så kanske det är lite som med deckare. Det finns egentligen inte så många sätt att ha ihjäl folk. Det som gör berättelsen intressant är spänningen av att ta reda på vem och varför samtidigt som man följer de olika karaktärerna.
Jag vet inte exakt vart jag vill komma med det här egentligen. Mest bara vädra lite tankar och känslor antar jag.
::Problemet du råkar ut för har inte riktigt med dialogen att göra, utan snarare med formatering.
Om du skriver i (vissa versioner av) Word så visas ett Enter-slag som en ny rad men rent formellt så är det ett nytt stycke. En ny rad görs, som redan nämnts, genom att trycka på Shift och Enter. När texten annars klistras in i editorn här så får du annars dubbla stycken.
Ett sätt att lösa detta är att skriva din text i din ordbehandlare och sedan markera all text och kopiera in den i Anteckningar på Windows, eller TextEdit på Macos. Om du kör mack så tänk på att välja att formatera som vanlig text. Jag rekommenderar verkligen inte att skriva direkt på webbplatsen.
Sedan. Om vi ska vara petiga så ska man inte använda bindestreck när man inleder dialog utan ett talstreck. Detta är något längre än ett bindestrecket.
Om du kör PC så är det lite trixigt att få fram detta men på en Mac så trycker du Option – (bindestreck) för att få fram det. I windows är det enklast att googla talstreck och sedan kopiera det 🙂
::Jo precis. Så är det ju. Varje ny person är nästan som en ny första gång. För det är ju verkligen olika i vad olika personer gillar och vad de gillar med olika personer.
Men tänkte återkoppla lite till det John skrev om att sex ”bara är kön som slår emot varandra i olika ställningar” (var väl inte exakt så han skrev) och att det därför är svårt att beskriva det. För det är mer där problemet ligger och det är lite utanför vad den här tråden handlar om.
Vet inte riktigt vart jag kan fundera vidare kring det dock. För det känns också lite konstigt att skapa en helt ny tråd.
Men det tar i alla fall avstamp i frågan; Om du var tvungen att beskriva ditt senaste gra sex i text, hur skulle du göra det?
::Hm. Jag menar nog inte riktigt så.
För visst skulle man kunna skriva en novell om ett monogamt par som har sex efter att ungarna lagt sig. Kanske något om hur de upptäcker nya sidor och testar nya grejer, men inte ens det är egentligen nödvändigt. Att bara bygga upp spänningen kring den där enda tiden när både tiden, orken och lusten finns där samtidigt kan mycket väl räcka. Kanske inte som en serie men som en ”one shot”.
Men tänk på det senaste riktigt bra sexet du hade. Försök sedan att beskriva det.
::Visserligen så finns det några stycken som är riktigt bra på att skriva erotiskt utan att för den delen beskriva sexet i detalj. En sådan är tex Lovi, som dock inte verkar vara kvar längre. Efter vad jag läst så tycker jag också att du lyckas med det.
Men vad gäller verklighetens sex så är det hela faktiskt ganska enkelt. Historier och verklighet är inte samma sak! Och om man bara beskriver verkligheten, hur galen den än må vara, så blir det inte intressant att läsa.
Ingen (generellt) redogörelse av verkligheten är intressant att läsa. Det här beror inte på att verkligheten är tråkig, ofta så är den långt mer intressant än dikten, snarare är det så att allt som gör en historia spännande att läsa är sådant du omöjligen kan minnas från verkligheten.
Det är inte det här som den här tråden handlar om så jag skriver det väldigt kort. För att verkligheten ska vara intressant så måste du vara storfiskaren vars armar inte räcker till när du berättar hur stor fisk du fått.
Jag har tänkt att skriva något mer om det här i en annan tråd men tyvärr inte riktigt orkat få ner allt 🙂
Men en annan sak jag ser diskuteras är om man läser annan erotik. Det finns. Ara två sätt att bli bättre på att skriva. Det ena är naturligtvis att träna på att skriva men det viktigaste är att läsa. Mycket!
Jag har ynnesten att få känna ett par utgivna författare och en sak de har gemensamt är att de läser en massa, massa böcker. Så om det är svårt att beskriva sexet, läs mer sex.
-
Det här svaret redigerades för 5 månader, 2 veckor sedan av
Mxmeralda.
::Tänker att det handlar mycket om vad du skriver och för vem du skriver det. Och i vårt fall; skriver du romans eller erotika?
Medan romans är berättelser som kan innehålla en del sex så är erotik sex som kan innehålla en del historia. Vi kan liksom inte glömma att många läser det här för att ha något att onanera till! Ett bra riktmärke är därför att ge folk den möjligheten från första raden.
Det betyder inte att man inte kan bygga upp karaktärer, miljöer och historier. Och om man skriver en serie så kan man också bli mer frikostig i att ha mindre sex i vissa avsnitt, eftersom att du kan hoppas på att den som läser är tillräckligt investerad i din berättelse för att läsa ändå.
Min senaste serie börjar såhär:
Femtonåriga Wilma Andersson ville bara göra en sak. Hon ville knulla! Hon ville känna hur det kändes att ha en kille i sig och hon ville att någon annan än henne själv gav henne en orgasm. Hon var trött på fingrarna och på sin dildo. Hon ville ha kuk och hon kunde nästan nöja sig med vem som helst.
– Ingen verkar ens titta åt mig, sa hon surt.
Hon satt på sin säng tillsammans med en av hennes nya vänner.
– Jag hade hoppats på att någon skulle vara intresserad men ingen kollar på mig. Alla ser mig bara som Isabellas lillasyster. Som vanligt.Isabella var egentligen Wilmas halvsyster och stjärna i det lokala handbollslaget. Hon var två år äldre och gick i trean på samma gymnasium som Wilma nyss börjat.
—
Rent krasst så borde den börja vid dialogen. Den har en direkt hook och den startar det som är själva seriens bakomliggande drivkraft. Det vill säga, Wilmas mindervärdeskomplex jämte sin syster.
Men det här är inte en YA-bok om två systrar utan en porrnovell för folk som vill läsa om femtonåringar som har sex. Så den måste börja med det det så att folk vet vad de kommer att få. Wilma vill ligga med vem som helst och här är anledningen till varför.
Eller så har vi.
”Emma hade tråkigt. Förbannat tråkigt! Hon var sexton år, gick första året på gymnasiet och den här vårterminen kunde inte bli sämre. I två månader har hon fått plugga hemifrån. Det var två månader utan kompisar och två månader utan sex.”Efter denna beskrivning så tar det nästan femton tusen ord innan det blir ordentligt sex på riktigt (vilket nog faktiskt är för långt). Det blir lite onani, en återblick till en kväll med hennes bästa kompis etc, men det riktiga kommer igång en bit in i del två. Men känslan finns alltid där.
Jag tror inte riktigt på att historien ska leda fram till sex utan att sex ska vara en del av historien och faktiskt också driva den. För även om vardagslivet kanske ibland blir rätt mycket av att vi går upp, går till jobbet, gymmar eller gör andra hobbies, kommer hem och någonstans där i mellan kanske man ligger också, så betyder det ju inte att fantasin ska funka så.
När jag lyckas så känner jag att både sexet och det som händer runt det bidrar till att föra berättelsen framåt.
::Nu är ju den här tråden väldigt blandad i vad gäller både vad folk vill läsa, och skriva, om. Men tänkte ta upp lite om serier i alla fall.
Ni är orimliga! 😀 Efter årtionden av olika typer av content creation på nätet så finns det en regel som stämmer rätt väl oavsett om det gäller fanfics på ao3, videor på yotube, sexnoveller eller egentligen allt.
Du tappar alltid ungefär hälften av dina läsare/visningar mellan del ett och två. Jämt! Det bara är så, lev med det.
Del tre kommer alltid att ha ungefär en tredjedel av visningarna som del ett hade. De som har hängt med till del tre är dock rätt investerade i din serie och kommer att följa den, troligen till slutet. Såvida du inte gör något som retar upp dina läsare så har du nu en trogen skara som uppskattar det du gör och de kommer vara kvar.
Viss. Om du låter det gå tre månader mellan de olika avsnitten så lär du tappa folk bara därför. Men annars så hänger de flesta med.
Och som jag skrev under nyheten som sedan blev den här tråden. Erotopia har faktiskt, procentuellt, väldigt många interaktioner.
Kollade nyss några grejer jag varit inblandad i (som inte har med erotik att göra)
Ett inlägg har 165 000 visningar. Ca 1 300 gillar och 73 kommentarer.
Ett annat har 400 000 visningar. Ca 14 200 gillar och 1 200 kommentarer.Ska vi tänka oss att 385 000 personer tagit sig igenom något som de inte gillat och att det alltså bara är strax under fyra procent av dem som klickat på länken som gillar det? Alltså. Det är såklart möjligt men mest troligt så är det att folk faktiskt inte orkar trycka på en knapp.
Eller så var det Nice, men inte tillräckligt nice för att ge det en tumme.
::I stort sett så skriver jag bara sådant jag själv går igång på att läsa. Ibland så har jag försökt att skriva lite ”for the market” men det har inte funkat jättebra. Jag har helt enkelt inte fått någon känsla för karaktärerna när jag gjort det.
I vissa lägen så skriver jag också sådant jag tycker kan vara kul att läsa, men där de som skriver det ofta är rätt dåliga på att göra det. Då försöker jag helt enkelt se om jag kan ”göra det bättre”. Rätt dryg inställning, men ändå. 🙂
Men när jag skriver grejer så är det alltså sådant jag gillar att läsa om, inte som jag skulle gilla i verkligheten.
-
Det här svaret redigerades för 5 månader, 2 veckor sedan av
-
FörfattareInlägg
Åh vilken underbar serie det här är. En underbart kittlande idé från början, som du har försvenskat och förvaltat på…