@lilith
Aktiv 1 månad, 3 veckor sedan
-
John kommenterade på inlägget En assistents minnen #8 – Mörker och tystnad 6 månader, 1 vecka sedan
Tack så mycket. Tyvärr bildade vi inte familj, främst kanske på grund av det långa avståndet som sätter distansförhållanden på prov och också kanske lite olika mål i livet. Men det var en fin tid och hon lever o […]
-
John wrote a new post 6 månader, 1 vecka sedan
En assistents minnen #8 – Mörker och tystnadFÖRORD Du som läser har kanske precis som jag fått frågan vad du skulle välja, att vara utan synen eller hörseln? De allra flesta väljer nog bort hörsel […]
-
John kommenterade på inlägget Vilka noveller / ämnen saknar du? 6 månader, 2 veckor sedan
Ja vi valde bort den kategorin just för att den nog inte skulle ha något direkt värde just för att det nog skulle fejkas en del. Då är det bättre att bara läsa och ibland känner man att jo, det här är fullt trol […]
-
John kommenterade på inlägget Vår grannflicka Fanny 6 månader, 2 veckor sedan
Du utforskar ett nytt område för dig, tänjer och utmanar egna gränser och du gör det så lekande lätt, respektfullt och vackert, så otroligt galet vackert! Som ett barn som tar sand i händerna och silar det geno […]
-
John kommenterade på inlägget Farfars stuga 6 månader, 2 veckor sedan
Tycker inte du ska fortsätta om det bara skulle bli upprepning och varianter. Ibland måste en bra historia få ta slut också. Men ibland får man som författare ”uppenbarelser” och plötsligt kommer på hur det sku […]
-
John kommenterade på inlägget Farfars stuga 6 månader, 2 veckor sedan
Mycket bra. Känner jag igen den här från Bubblan? Hur som helst kändes den trovärdig och respektfull trots ”pang på”.
-
John kommenterade på inlägget James och John #1 – Jag vill men vågar inte 6 månader, 2 veckor sedan
Redan två månader sedan jag lovade fortsättningen, sorry det är på gång men jag är inte helt nöjd än. Men det är INTE långt kvar. 🙂
-
John kommenterade på inlägget När jag kysste lärarinnan 7 månader, 2 veckor sedan
Tack så mycket. 🙂 Ett av mina favoritämnen också faktiskt. 🙂
-
John wrote a new post 8 månader sedan
När jag kysste lärarinnanDagarna efter inlämningen av uppsatsen var hemska. Jag kände det som om jag gick på glödande kål varje gång jag var i närheten av Eva. Jag försökte vara hel […]
-
John kommenterade på inlägget Call your ex day – Samtalet till Sara 9 månader, 2 veckor sedan
Ja… Jag är alldeles för bra på att försjunka i sådana. Det blir kanske så när det kanske inte längre finns så mycket att se fram emot.
-
John wrote a new post 10 månader, 1 vecka sedan
Sommaren 1989 #2 – Midsommar utan JenniePrecis ett år hade gått sedan första gången jag satte kransen över Jennies hår, ett år sedan mina läppar mötte hennes och våra kroppar förenades för första […]
-
John wrote a new post 1 år sedan
Freja och Louise #2 – DarkroomFörord Först vill jag rikta mitt varmaste tack till @Freja som rodnande och viskande har berättat sin historia och låtit mig skriva ner den. I den här […]
-
John wrote a new post 1 år, 1 månad sedan
När tiden står stillaFörord Den här novellen är inspirerad av en serie verkliga händelser på och runt Stockholms central och Scandic hotell i Örebro 2009 och två barnfi […]
-
Så kul att den här äntligen fått se dagens ljus! Ett kittlande ämne och en spännande möjlighet. Jag gillar förmaningarna om faran med denna lek, det är nog lätt hänt att man vill fastna i tiden om man hade chansen. Och det är nog få personer som skulle klara av att förvalta ansvaret utan en del snedsteg. Blir spännande att se vart detta tar vägen!
-
Bakgrund till novellen
Om det är något som stör mig så är det dessa fejkade konton med kvinnonamn, där kontoinnehavaren säger sig vara en ung tonårstjej men mest troligt är en medelålders man. Det som avslöjar är språket naturligtvis men också det lite överdrivna intresset för mina berättelser om pappa och döttrar. Visst kan det både finnas pappor och även döttrar där ute som vill veta, men det är ändå något med just män som avslöjar.
En dag hade jag ett sådant mail i min gästbok på en tidigare novellsida. ”Hanna” sa sig vara i övre tonåren och följde mönstret till punkt och pricka. ”Hanna” ville veta mera om vad jag ville göra med mina döttrar och vad i mina noveller som är sant och inte. Det som avslöjade ”Hanna” var att ”hon” påstod sig ha en relation med ägaren till den hästgård där hon arbetade och till följd av det blivit gravid och nu fött sitt första barn. Historien i sig vore väl inte så osannolik men problemet var att ”Hanna” hade förvånansvärt dålig koll på kvinnokroppen och den mänskliga reproduktionen. ”Hon” hade exempelvis inte riktigt koll på hur länge en varelse av människosläktet är gravid, nämligen 9 månader, inte närmare 13 månader. Dessutom vinglade en del andra utsagor om förlossningsförlopp, amning samt små barns utveckling.
Egentligen dömer jag ingen för deras intresse så länge man inte skadar någon i verkligheten. Vår korta konversation var till och med lite underhållande en stund. Men att just män har en tendens att fejka kön gör mig kanske lite omotiverat irriterad.
Ändå måste jag tacka denne ”Hanna”. Jag satt med den här novellserien och ville skriva något om dessa verkliga händelser men på sci-fi-temat men kunde inte få till en bra och trovärdig idé. ”Hanna” gav mig ett uppslag som jag skrev ner men sedan glömde bort tills jag såg filmerna som nämns i förordet. Då fick ”Hannas idé nytt liv.
Så jag får väl säga tack Kent eller Leffe eller vad ”Hanna” nu hette egentligen. 🙂
-
Det finns två samspelande truismer på internet:
1. On the Internet nobody knows you’re a dog
2. On the Internet everyone assumes you’re a manPå 90-talet läste jag mycket Sherry Turkle och liknande om identitetsskapande online, och tycker fortfarande det är spännande nu när Facebook är på sin ålders höst och mer pseudonyma hörn av nätet börjar blomma igen.
Men, som du säger, en del gör det väldigt svårt att inte väldigt snabbt falla tillbaka på punkt två.
Det är klart folk ska få leka online, men det blir ju så tröttsamt när det är en sån våg av genomskinliga samma-samma ung/kåt/tjej-gubbar som inte ens har förmågan att leverera läsvärd prosa. 🫤
-
-
Spännande novell! Ser fram emot fler delar och se var detta bär.
Btw…vart kan man få tag på ett sånt kort ? ^^-
jag har bara ett men du kan få låna 😉
-
-
Absolut, skriva ur det andra könets perspektiv är spännande och lärorikt. Det har jag gjort och det tycker jag du ska prova.
-
Fängslande skrivet och spännande premiss! Längtar efter nästa del!
Jag har bland mina 20-talet halvskrivna noveller en där jag tog mig för problemet ”Hur skriver man en tidsstopparberättelse utan att det blir för… ’samtyckesfattigt’?”. Jag kom fram till en annan spinn, men jag gillar verkligen din också!
Jag kanske ska gräva fram och putsa lite mer på min novell också. Kanske blir det just den som blir den första som tar sig över publiceringströskeln sen två taffliga tonårsverk någon gång precis efter millennieskiftet.
-
Tack, verkligen skönt att höra att samtyckesbiten kändes bra. Den är den knivigaste delen att få till på ett ”trovärdigt” sätt utan att behöva märka novellen med dubious concent.
Ja kom igen, posta, det vore superspännande att läsa och fler som ger sig på temat. 🙂
-
-
-
John wrote a new post 1 år, 1 månad sedan
-
Ha! Vilken berättelse och vilket avslut! ☺️👌
-
Åh tack, men utan en musa hade jag aldrig kommit på tanken att det gick att göra något av den gamla uppsatsen, så tack. 🙂
-
-
Kan bara hålla med Calcifer. Vem har inte fantiserat om lärare…..
-
Ska vara ärlig… Tror inte jag hade en enda fantasivärdig lärarinna, någonsin, kanske en vikarie i femman, men annars var det ont om dem.
-
Vi hade den här läraren och en skolvärdinna som också var i 30-årsåldern, men annars var det nog lite skralt.
-
-
Tack, ja det är lätt att bli lite nostalgisk. 🙂
Haha, det finns ingenting färdigt men det skulle mycket väl kunna bli en fortsättning. Risken är kanske att det mest skulle bli upprepning men vem vet. 🙂
-
Det här är en speciell historia knutet till min ungdom, den har en speciell plats i mitt hjärta som det heter och därför tror jag inte alls att det är särskilt otroligt att den där lusten att skriva en fortsättning kan uppstå 🙂
-
Nu har jag skapat ett utkast för en del 2 så nu _måste_ jag skriv.
Jag tycker absolut att du ska skriva!
-
Vilket litet litterärt mästerverk.
-
Oj så spännande
-
Fantastisk
-
Återigen ett litet mästerverk
Den ger en flashback från gymnasiet, var småförälskad i min Engelsk och Tysklärarinna och hade gärna ställt upp som barnvakt….. -
Vilken fantastiskt fin novell. Och du lämnade verkligen in den där uppsatsen på riktigt?! Hur vågade du?!
Jag skulle ge precis vad som helst för att få veta vad hon tänkte och kände när hon läste det där. 🙂
-
Tack så mycket 🙂 Ja faktiskt, jag lämnade in den, den delen av novellen som är själva uppsatsen, inte början och slutet.
Jag vet inte hur jag vågade. Jag var kär och galen, tonåring och dum, säkerligen lite gränslös och jag tyckte nog det var ett bra sätt att ge henne min kärleksförklaring, med en uppsats som täckmantel. 🙂
-
-
Härligt, bra skaldat. Riktigt välskrivet
-
-
John wrote a new post 1 år, 2 månader sedan
Flickan på gatan utanför”There’s a space in the world Where you used to be And it will never never never be filled When death called your name And it took you from me You s […]
-
Ovanlig men helt underbar berättelse som verkligen får en att fundera på andra dimensioner!😊 Bra jobbat!👍
-
Tack så mycket. Inser att den tilltalar långt ifrån alla men den behövde skrivas. 🙂
-
-
Fantastiskt bra, sorgligt men ändå inte. En omöjlig förälskelse som kanske inte finns i verkligheten, eller? Vem vet vad ödet har i beredskap
-
Ovanlig, och sjukt bra. Inte direkt vad jag hade i åtanke när jag landade här, men nu sitter jag här med en droppe i ögonvrån och en jävligt imponerad. 10/10
-
Tack så mycket. 🙂
-
-
Fin berättelse som triggar tankarna och sånt gillar jag.
-
Tack så mycket 🙂 Jag var lite fundersam, ska jag ”våga” publicera det här. 🙂 Men den har legat färdigskriven sedan tonåren så det var väl dags nu, med vissa språkliga förbättringar så klart. 🙂
-
-
Bra skrivet och tankeväckande. Jag avundas killen som fick kontakt med och därmed kunde få sina själsliga sår läkta.
-
Ja, man skulle önska det vore möjligt. Jag skrev i förordet att jag förlorat två nära, men i gymnasiet dog en klasskompis som blev påkörd av en bilist när hon gick ut bakom skolbussen. Vi var inte så nära men det sista jag sa till henne var en dum grej. Jag menade inget illa men visste att hon blev ledsen. Jag önskar bara att det vore möjligt att bara få säga förlåt. Men jag lärde mig något och hon är med mig och påminner mig fortfarande om att inte säga saker man inte menar. Imorgon kanske det är försent.
-
-
Oj. Denna hade jag missat. Berörande på så många plan. Ett spöke, eller vad man nu ska kalla det här. Man tänker sig det ju inte att det skulle vara så, i alla fall har jag inte gjort det. Men å andra sidan, varför inte? Jag menar, så materialiserat.
Som sagt, historien berör och är fin på så många sätt. Tack för att du delade med dig av denna annorlunda, underbara historia.
-
-
John wrote a new post 1 år, 2 månader sedan
Partnerbytet med Sofia #3 – Är vi prostituerade nu?Dagen efter den där märkliga festen hemma hos Pierre och Patricia vaknade vi sent men jag kände mig fräsch och ganska utvilad. Vi hade kommit hem någon gång […]
-
Frågan är om det går att reparera
-
De gjorde nog sina tappra försök. Man får bestämma själv hur man vill ha det men själv tvivlar jag på att Robin stannar kvar.
-
-
Fantastisk serie från början till slut, och precis så omtumlande och skärskådande som ämnet kräver.
-
Tack så mycket 🙂 Allt är inte alltid enkelt och okomplicerat. 🙂
-
-
En fin och välskriven serie, den väcker många spännande o h lustfyllda tankar men lämnar en törn i hjärtat.
Som den romantiker jag i hemlighet är väcker det en moderlig lust att påpeka för Sofia och Robin att kommunikation är A och O.
Vackert skrivet helt enkelt!-
Tack så mycket. När du känner och tänker så så känner jag att jag lyckats hitta rätt med novellen, det känns fantastiskt.
Och ja, dessa två halkade in på det här med att dela sig med andra på ett bananskal. För unga för att prata om det och kanske för olika. Hade de bara stannat och nöjt sig med detta slutna fina sällskap så hade det gått bättre.
Men kanske har de äntligen förstått det och hittat in på rätt väg igen och kan fortsätta njuta av att krydda tillvaron med andra. Det förtäljer inte historien, men man kan väl ana. 🙂
-
-
-
John wrote a new post 1 år, 2 månader sedan
Alla hjärtans dag – Allt det här är bara mitt!FÖRORD En självupplevd historia från gymnasietiden. Jag minns inte vems hjärta jag fick eller vem som fick mitt denna dag år 1992. Däremot minns jag med v […]
-
Åter igen en fin novell som värmer i hjärtat! Fler borde vara som Rasmus.
-
Tack @Calcifer. Han är faktiskt en av mina egna främsta förebilder. Tänker på den där händelsen, om inte varje vecka så väldigt ofta men det var ändå din förtjänst att den blev skriven. 🙂
-
-
Så fint
-
Tack så mycket. 🙂
-
-
-
John bytte profilbild 1 år, 3 månader sedan
-
John wrote a new post 1 år, 3 månader sedan
En kvinnas äventyr #2 – Anatomiundervisning på läkarlinjenDet var någon sorts kurs i anatomi som handlade om kvinnors könsorgan och reproduktion. Det påminde bra mycket om sexualundervisningen i högstadiet men nu så […]
-
En underbar lektion i anatomi och kärleks konst
-
Tack 🙂
-
-
Härlig novell, väntar på fortsättning
-
-
John wrote a new post 1 år, 4 månader sedan
En kvinnas äventyr #1 – Motorstopp längs landsvägenDen gamla Volvo 242:an hostade till igen. – Kom igen! Kom igen! Katrin pumpade på gaspedalen och bankade med knytnävarna i ratten. – Det är för fan bara 2 […]
-
Skenet bedrar, som man brukar säga 🙂
Kort och spännande läsning!-
Tack @Calcifer. 🙂 Ja jag tänker att alla har vi både ljus och mörker inom oss och vad kan man förmå sig till när uppfostran och normer skalas av? 🙂
-
-
Spännande och eggande, kanske hittar man en söt lifterska efter vägen
-
Tack @Ambig. Ja det är en hårfin gräns mellan övergrepp och ett samtycke som övertalas fram med små eller större medel. Därav kategorin ”Dubious consent”.Det gör sig bättre i litteratur även om samtycke även kan uppstå på tveksamma grunder även i verkligheten.
-
- Visa mera
Åh härlig fin läsning! Som vanligt!
Känslan fanns där hela vägen ända in till slutet.
Tack snälla du. 🙂 Jag kände mig inte helt nöjd men om känslan hänger med till slutet så känns det bättre. 🙂
Åh härliga ungdom! Vackert och inlevelsefullt berättat.
Tack så mycket. 🙂
Åh, men tänk om hon bara var jättejätte blyg och satt på bussen och hoppades hoppades att han skulle ta upp kontakten. Som i så många verkligheter.
Precis, gissa om jag tänkt så många gånger genom livet. I så många situationer, om man bara gjort något annorlunda eller sagt något, hur hade allt blivit då? Ganska ofta svindlande tankar.