Nakenbad, tanke blir handling.

Nakenbad

Tanke blir handling.

Det har gått år. Så många år av att leka med tanken. Att bada naken när andra kan se, utan pirret från en tonårings svala sommarkvällar.

Att nyktert ta avstånd från en av våra mest rotade tabun. Bryta ett mönster som av någon anledning alltid levt kvar.

Könet måste döljas.

De flesta vill åt ett, se, känna eller bara förnimma det genom ett illasittande klädesplagg. Tjusningen i det förbjudna, fördolda.

Skammen bor där. Det har vi alltid vetat. En man som visar den är ett okontrollerat djur, en kvinna är förlorad och bortom räddning.

Hans ett utryck av makt och dominans. Hennes är det yttersta offret, det sista värde hon har att erbjuda.

Alla bär vi på det, vare sig vi trivs med det eller inte. Potential för lika delar njutning och fördärv.

Nu står jag där. Sanden är varm och fin. Lite irriterande mellan tårna. Solen gör min t-shirt varm mot min rygg. Tummarna innanför resoren på både kalsonger och shorts.

Allt ska av.

Allt som skyddar mig från skam, eller kanske min omgivning från övergrepp.

Mina plagg ligger i min ryggsäck nu, mitt hår är fritt från snodden som håller min hästsvans. Vinden dansar över utsatt hud, genom hår och skägg.

Ingen vet att jag är här. Stranden är öde och jag är ensam i universum. Naturen omkring mig dömmer inget.

Rufsigt könshår, tovigt skägg och ojämn solbränna. Naturen bryr sig inte det minsta. Solen smeker mig över lår och rumpa. Gåshud bildas och jag kliver ner till vattnet.

Det är allt annat än varmt men jag har lovat mig själv att inte vända åter. Mitt kön drar ihop sig i självförsvar, vill inte möta vattenytan. Rysningar spelar längs min ryggrad och jag fortsätter min lilla kamp.

Väter mina händer och armar. Sköljer av mage och kön i havets vågor. Kommer på mig själv. Vem ska jag bevisa något för? För vem vinner på att jag badar obekvämt. Skrattar åt min egna fåfänga och sköljer mig snabbt och går upp.

Solen går in och ut ur moln. Det är inte en bra dag för det här men det är dagen jag bestämt mig för att fånga.

Mina slitna handdukar gör en liten provisorisk bädd i sanden. Bygger en pyramid som kudde under filten.

Jag ligger på rygg, solen kommer åter och jag känner hur min kropp svarar på värmen. Benen lätt isär och mitt kön uppåt mot magen. Det vore en lögn att påstå att det inte finns ett sexuellt element i min nakenhet.

Exhibitionismens vågor gör att det rycker i mig. Inget jag har tänkt agera på, jag ligger skönt och styvnar jag så vore det bara ärligt.

Jag får en timme i solen, somnar och vaknar, tid spelare ingen roll här. Ensamheten och naturen bildar en lockande symbios. Tystnad, vila.

Steget är taget. Lockelsen född på nytt.

Kanske nån ser mig nästa gång. Kanske jag får förtroendet och äran av att få se.