Sleepy Aragorn

Instämmer helt! Kanske kan en och annan man läsa detta och ta inspiration?

Jag tycker att alla kvinnor förtjänar att stöta på en Viktor-person någon gång i livet 🙂

Tack själv!

Mycket välskriven novell! Tack!

Tack ska du ha!

Som alltid, riktigt bra!

🙏🙏

Kan bara hålla med Olsson!

Tack! Det var trevligt att upptäcka denna. Inte ofta man får en chans att läsa en av sina egna noveller som om det är första gången man läser den, men lite så var det med denna.

Jag flikar in med en oefterfrågad reflektion om novellen som vanligt, om någon tycker det är intressant. I en av mina senaste noveller, “Femte dejten”, används ett liknande resonemang om att komma hem till stan man vuxit upp i och märka hur många av ens gamla vänner verkar ha fastnat i utvecklingen/mognaden sedan skoltiden. Har man läst båda novellerna nyligen kan det kännas som att jag kopierar resonemangen till denna novellen, men det är denna novellen som är originalet! 🙂

Den var verkligen värd att vänta på.
Du har lyckats igen (som vanligt).

Tack själv! 😁

Alltså, sir Aragorn. Älskar’t! Uppbyggnaden ja, omedvetenheten, fasaden, hennes inre dialog. Den subtila humorn som får mig att le mitt i allt. Och det där med att fastna i en roll, knappt kunna hitta vägar att släppa fram sig själv. Underbart. Tack.

Jag är så glad att ni gillar den. Jag trodde att jag hade överkomplicerat den och gjort den alldeles för lång. Stressen att få den färdig fick mig också att glömma bort känslan i den, men ni påminner mig så fint om varför jag ville skriva den från början!

Underbar och fantastisk läsning! Jag gillar egentligen inte långa noveller, men det här var något helt i särklass. Dramatik blandat med sköna sköna känslor. Om dom blir lyckliga så sprids deras lycka även till mig.

Klart de blir lyckliga! Tack, Lars!