Kapitel 7.
Jag ser på inbjudningskortet, jag ler lite. Det är ifrån Sandra, frågan är varför hon bjuder mig. Jag misstänker att det är för att jag ska bli avundsjuk och för att hon kan sola sig i min glans så att säga. Jag kommer inte att tacka ja, jag har inget för att gå dit.
Jag lägger det på bardisken och går till min träningsväska. Jag har varit hemma i två veckor och jag har kommit in i rutiner igen. Jag går ut ur lägenheten och jag går fram till hissen och jag ställer mig i den och åker ner. Jag hänger väskan på ryggen och jag tar mitt nyinköp.
Min cykel, jag sätter mig på den och jag cyklar iväg till träningslokalen där jag tränar mixmartialarts. Jag kommer fram och jag låser cykeln och jag går in. Jag byter om och jag börjar att träna…
Jag ser på Iris och hon ser på mig, hon har läst om Sandras kommande bröllop på hennes Instagram.
– Så du fick en inbjudan, Michael?
– Ja.
– Varför?
– Vem vet med henne, men jag misstänker att det handlar om att hon ska sola sig i glansen av att ”känna” mig. Sen så är jag en kändis, det lär säkert komma en del andra kändisar med tanke på vem det är hon gifter sig med. Han är ju ändå en känd svensk pop musiker. Sen så är det säkert ett försök att göra mig avundsjuk. Eller någon annan dold agenda som jag inte har en aning om. Jag kommer inte att gå i alla fall.
– Bra, Michael.
– Hur går det med dig och Joel?
– Det går bra, vi trivs i vårt nya boende.
– När ska ni gifta er?
– Vi får se, Michael. Vi kanske inte gifter oss. Vi trivs med det vi har nu.
– Så bra.
– Du då?
– Jag vadå?
– Ja, när ska du gifta dig?
– När jag prickar rätt.
– Där ser man. Du menade allvar då får tre år sedan, eller är det fyra?
– Något sådant, Iris. Men ja det gjorde jag, sen så har jag arbetat rumpan av mig de senaste åren.
– Förvisso.
– Så det har inte funnits tid så att säga.
– Tid?
– Tja en ursäkt så god som någon, Iris. Men jag ville göra en förändring, så jag gjorde det. Jag är singel och jag är rätt så nöjd med det. Jag och en av de kvinnliga skådespelerskorna i senaste filmen strulade en del.
– Strulade?
– Ja, vi strulade. Men det blev inte mer än så och vi var nöjda med det.
– Vem av dem?
– Catwoman givetvis.
– Där ser man.
Hon vet vem som spelade henne. Vi strulade rätt rejält, vi låg med varandra ett flertal gånger under inspelningen. Men när den var slut så var strulandet det med. Vi kramade varandra och sen åkte vi åt varsitt håll. Jag ser på klockan, jag ska snart vara på körskolan. Jag håller på att ta motorcykelkort. Vi reser oss och jag kramar Iris och hon kramar mig.
– Vi hörs i veckan, Michael.
– Det gör vi Iris.
Jag går till min cykel och jag cyklar till körskolan. Jag går in och hälsar på körskolläraren…
Min telefon ringer, jag svarar.
– Ja?
– Det är Carol.
– En sekund, Carol.
Jag lämnar bordet och jag går ut på Lilla Torg bortifrån den värsta musiken. Jag stannar och säger.
– Så, hej Carol hur är det med dig?
– Det är bara bra, hur är det själv?
– Det är bra, jag har varit ledig i lite mer än månad. Jag har tagit motorcykelkörkort fått tillbaka en del rutiner och jag mår som sagt bra. Vad har du på hjärtat?
– En film.
– Du låter allvarlig.
– Det är inte med vem som helst.
– Där ser man, vem är det?
Hon säger vem det är, jag ler lite.
– Vad ska filmen handla om?
– En ung man och hans alkoholiserade far, hur den unge mannen kämpar för att hans far ska bli nykter.
– Där ser man, varför vill han ha mig?
– För att du har en Oscar kanske?
– Det gör inte intryck på honom, han har väl en hel samling. Så varför mig Carol?
Hon säger inget.
– Du fick nys om filmen och sen så såg du till så att han fick reda på om min uppväxt?
– Ja.
– Vem ska spela min far?
Hon säger hans namn, det är en bra skådespelare.
– Var ska den spelas in?
– Amerikanska södern.
– Be honom skicka manus.
– Så du säger ja?
– Jag vill läsa manuset först, Carol. En sak till, gör så en gång till så lämnar jag dig som klient. Jag berättade om det i förtroende Carol. Skicka manuset så meddelar jag mitt svar när jag läst det.
Jag lägger på innan hon hinner säga något. Jag går till de andra som sitter vid ett bord. Det är Iris, Joel och ett par vänner till dem.
– Jag går hem, Iris.
– Vad har hänt?
– En vän svek mitt förtroende, jag kommer inte att vara bra sällskap ikväll. Vi hörs. Ha så trevligt.
Sen går jag till min cykel och jag sätter mig på den. Jag cyklar hem och jag går in och jag fram till panoramafönstret och jag tänker på min far, tårarna rinner på min kind. Jag har inte tänkt på honom på ett bra tag…
Jag lägger undan manuset, det finns inget sådant som perfekta manus. Men detta är det. Eller så nära som man kan komma, relationen mellan sonen och hans far är knivskarp. Det är så att jag undrar om det är självbiografiskt. I alla fall en del av det. Jag tar reda på hans nummer, jag ringer upp honom. Han svarar.
– Ja?
– Det är Michael.
– Hej.
– Det skulle vara en ära för mig att göra filmen, jag har bara ett önskemål.
– Och det är?
– Att du inte berättar om det som Carol berättade för dig för att du skulle bli intresserad.
– Jag blev intresserad på grund av din roll i den där filmen, men historien sa mig att du kan göra rollen ära.
– Är den självbiografisk?
– Ja, min far var alkoholist. Han dog som en sådan.
– Min med, han dog av organsvikt. Han var en skitstövel men han var min far.
– Jag kommer inte berätta för någon, Michael.
– Tack, men då är jag på. Det är minst lika gripande manus som den där filmen, eller detta är mer gripande för att det är personligt. Jag meddelar Carol att jag är på. När börjar vi?
– Om en månad.
– Då vet jag det, tack för möjligheten.
– Ingen fara tack för att du ställer upp.
– Självklart.
Det kommer att bli hans sista film i en fantastisk karriär. Både som skådespelare och regissör. Vi avslutar samtalet och jag börjar att förbereda mig på rollen. Jag ser på manuskriptet. Jag tar upp det och jag läser det igen, inte för att jag behöver det men för att jag vill som sagt det är riktigt jävla bra…
– Jag ber om ursäkt, Michael.
– Tack, Carol. Ursäkten är mottagen och accepterad. Är kontraktet klart?
– Ja.
– Tack, jag kommer att vara ledig fram tills inspelningen börjar.
– Då vet jag det, de som du gjorde den svenska filmen med vill ha med dig i en uppföljare. Det har fått med Malin igen, de förhandlar med Alexander och Rebecka med.
Vad behöver de då mig till? Är tanken som glider förbi i mitt huvud.
– Får de klart med de två så behöver de inte mig.
– De försökte få med alla bröderna och deras far.
– De gick inte med på det?
– Nej.
– Där ser man, när skulle det vara i så fall?
– Senare i höst någon gång. Som sagt Malin är på och hon vill ha med dig. Hon gillade kemin mellan er två. Hennes agent sa det när vi talades vid.
– Finns det ett manuskript?
– Jadå, det är samma regissör som sist.
– Där ser man, jag trodde att de skulle plocka en av de svenska från Hollywood eller deras ego skulle kanske inte tåla det. Eller så klarar de inte av att göra film med mindre budget. Men be dem skicka manuskriptet så tittar jag på det. Men det är säkert att Malin är på?
– Ja det är säkert.
– Då vet jag det, men först så är det fokus på hans film. Den kan bli riktigt obehagligt bra.
– Obehagligt?
– Jag kommer att få uppleva min barndom igen.
Vi avslutar samtalet och jag fortsätter att läsa manuskriptet…
Jag ser på den äldre mannen, legenden. Vi blir alla kortare när han kommer in och hälsar oss välkomna. Vi skakar hans hand och han sätter sig med mig och skådespelaren som ska spela min far. Min mor i filmen är död, det finns vissa misstankar mot min far att det var han som dödade henne.
Jag minns inte vad som hände. Filmen kommer att börja med att den som spelar mig som liten pojke ringer efter polisen för att min mor är död. Han har ett långt samtal med oss. Dagen efter så börjar inspelningen…
Jag har gråtit mer den senaste månaden som inspelningen tog, vi har arbetat minst tolv timmar per dag, ibland mer. Men det har inte varit en massa actionscener men en massa dialoger. En massa tunga dialoger, mycket ilska, sorg, vemod, hat osv. min motspelare gör en fantastisk roll som min far. Får han inte en Oscar för sin roll så är det en skandal.
Jag har fått vänner för livet i regissören och skådespelaren som spelade min far. Han är före detta alkoholist, så han som han sa var bara sig själv. Den han var innan, jag spelade bara mig själv. Ibland så agerade vi inte. Det var bara äkta.
Jag var hans son och han var min far, vi hade en dialog en gång som varade hur länge som helst som slutade med att vi pucklade på varandra. Regissören sa bryt och vi stannade upp och landade. Vi såg på varandra och vi skämdes lika mycket båda två.
Det fanns flera sådana magiska stunder. Den kvinnliga huvudrollsinnehavaren är en polis som börjar att nysta i min mors död. Det hela slutar med att min far dör innan sanningen kommer fram. Eller han erkänner för mig på sin dödsbädd att han dödade min mor.
Hon skulle döda honom, hon hade tröttnat på att få stryk och bli kallad för en massa elaka saker. Så de började slåss jag hamnade mellan dem och jag kastades mot kylskåpet och jag tuppade av. När jag vaknade så mindes jag inget och min far sa inget.
Det var därför han drack som han gjorde, han ville glömma att han dödat sin fru. Filmen slutar med att jag berättar det han sagt till mig för polisen. Hon kan avsluta fallet och jag flyttar från den lilla staden i söder till en större stad i norr. Där slutar filmen, det är den bästa film jag gjort.
Den är bättre än den stora filmen. Den har inte samma budget, samma intensitet. Eller inte på samma vis. Men den har ett djup som är gigantiskt, den berör på så många punkter. Jag går ombord på planet som ska ta mig hem, jag sätter mig på min plats och jag lutar mig tillbaka i sätet och jag sluter ögonen och jag somnar innan planet ens har lyft…
Jag har inte berättat om Sandras bröllop som jag inte gick på, jag är glad att jag inte gjorde det. Det var ett spektakel av oanade proportioner, de är fortfarande gifta vilket imponerar på de flesta. De har flyttat in i en lägenhet i Stockholm, så hon har lämnat Malmö.
En annan kvinna jag inte berättat så mycket om är Bea, hon har också flyttat. Hon gjorde klart sin AT i Trelleborg sen fick hon en ST tjänst i Kalmar och så hon flyttade dit, med sin hund. Det var för drygt två år sedan.
Jag har fortfarande inte talat med Rebecka. Jag vet inte om hon kommit hem igen, eller om hon stannade utomlands. Så både Bea och Sandra har lämnat Malmö…
Jag kom hem, jag somnade och jag sov länge. När jag vaknade så föll jag snabbt in i mina rutiner. Jag gick med på att göra thrillern tillsammans med Malin, de fick inte med Rebecka eller Alexander på båten så att säga. Jag hade väl egentligen inte väntat mig det i heller.
Det är en chansning, varken jag eller Malin bryr oss. Vi gör film, jag kan bo hemma och leva som vanligt. Jag slipper catering eller hotellmat som inte är så upphetsande som man kan tro. Maten vid den senaste filmen var dock förstklassig.
Regissören anställde en kock som lagade all mat åt oss. Vi var inte så många skådespelare, det var väldigt lite personal överhuvudtaget. Det var sparsamt, intimt. Jag ska köra till Ystad i morgon och träffa de andra skådespelarna.
Det kommer att vara ännu hetare mellan mig och Malin utan att vi går hela vägen denna gång heller. Jag hade ett jättelångt samtal med min mor när jag kom hem från filmen i USA. Vi talade om min far, om känslorna som filmen rört upp.
Jag körde till minneslunden där min far ligger, det är första gången jag kör dit sen han dog. Jag talade med honom och jag sa att jag förlät honom. Det är en sjukdom, en dödlig sådan. Det är en familjesjukdom, hela familjen drabbas.
Det var oerhört renande att kunna säga att jag förlät honom. Att kunna släppa allt skit jag kände för honom. Jag grät länge där vid minneslunden…
Jag hälsar på de andra skådespelarna, vi sätter oss och lyssnar på regissören. Det är samma som sist, när han haft sitt peptalk så reser vi oss och inspelningen börjar.
– Grattis Michael.
– För?
– Priserna.
– Aha, tack Malin.
– Hur kändes det?
– Verkligen surrealistiskt.
– Det förstår jag, jag har tränat på mitt tal många gånger, Michael. Men jag är säker på att jag glömt allt jag skulle säga.
Jag ser på henne och jag ler.
– Hur är Shonda att arbeta för?
Jag ser på henne.
– Hon såg mig i Billions, hon blev imponerad av min insats. Så hon vill ha med mig i ett nytt projekt.
– Hon är principfast som fan, hon har en massa regler där den viktigaste enligt henne är. Bryt inte mot mina regler, men hon är duktig på det hon gör. Hon är speciell men bra.
De kallar på oss och inspelningen börjar…
Filmen är klar, den blir bra. Minst lika bra som ettan och den slog i Norden och Tyskland. Det viskades ett tag om att man skulle göra en amerikansk version av filmen men man skrotade de tankarna vilket är bra. Enligt regissören så finns det planer på fler filmer.
Hoppar Malin på ett projekt med Shonda så lär hon inte få ledigt för att spela in filmer i Sverige. Fast det är klart hon kommer att vara ledig på våren och sommaren. Det hade varit trevligare att spela in filmen då, rent vädermässigt.
Jag har inte hört någonting om den nya Batmanfilmen, eller filmerna. Går man in på min IMDB sida så står det att filmerna är klara. Premiären till den första filmen är satt till Juli så vi får väl se vad de gör. De är mörka på riktigt.
Jag är en väldigt brutal Batman till att börja med, filmerna blir ljusare för varje film men det är inga lyckliga slut osv. i dem. Våldet är på gränsen, sexet med. Jag är glad att jag tränar mixmartialarts det är många sådana slagsmål i filmen.
Jag står med telefonen i handen och jag ser på Ibens namn, trädet med korparna har utvecklats och förändrats genom åren. Jag lägger undan telefonen, jag är inte riktigt redo än. Jag följer henne på Instagram och hennes tatueringar är väldigt, väldigt bra.
Jag ser på julklappslistan, den är kort. Ivan och hans familj. Hade Markus varit hemma så hade han fått en. Iris och Joel, min mor och Johan. Ni undrar kanske över min relation med Olivia? Den är obefintlig, vi träffas aldrig och vi umgås inte. Det finns inget ont blod mellan oss så att säga det är bara det att vi inte umgås med varandra.
Det har inte blivit av, hon är gift och har två barn. De bor i Vellinge, de har arbete båda två. Olivia arbetar med reklam och hennes man är mellanchef på ett företag. De träffar min mor och Johan ibland, de passar barnbarnen ibland osv. Iris och Olivias relation är inte den bästa sen hon kom ut som bisexuell.
Olivia valde ingen sida, varken deras mors eller Iris. Hon stöttade inte Iris i heller. Så det är spänt mellan systrarna. Verkligen spänt. De träffas sällan. Men i år så ska vi fira jul tillsammans hemma hos min mor och Johan. Så det kan bli intressant.
Jag hoppas att alla kan hålla sig i skinnet och hålla skenet uppe. Markus som sagt är kvar hos kvinnan, hans kontrakt förlängdes. Hon och den andra kvinnan vann igen och denna gång så fick han ett väldigt långt fängelsestraff och han blev dömd att betala kvinnan och hans fru ett enormt stort skadestånd.
Kvinnan har börjat göra musik igen, den är lite mörkare. Det är bra men det är mörkare. Hon gör filmmusiken till Batman filmen, då måste det vara mörkt. Jag ser på listan igen och jag börjar att handla…
Jag parkerar min Mazda utanför huset, jag har kvar den. Jag serverar den två gånger om året och jag sköter om den väldigt väl. Det är fortfarande en väldigt praktisk bil. Jag har funderat på att köpa en elbil men jag har ingenstans att ladda den. Så jag fortsätter använda min Mazda. Jag tar påsarna med julklappar och jag går fram till dörren. Jag ringer på och Johan öppnar.
– Varför ringer du på?
– Har inte en aning, god jul.
– Detsamma, kom in.
– Tack.
Jag sätter påsarna på golvet och jag tar av mig och jag går in i huset. Jag går till julgranen och jag lägger paketen under granen. Sen kramar jag min mor och Iris. Jag hälsar på Joel och sen på Olivia och hennes man som heter Tom, deras barn heter Truls och Inger. De är 3 och 5 år gamla, de är som alla barn blyga. Jag får en mugg med glögg, jag tar lite mandel i. Johan hälsar oss välkomna. Jag ser och känner den lätt frostiga stämningen mellan systrarna. Jag dricker upp min glögg, sen ser jag på min mor.
– Vill ni ha hjälp med något, mor?
– Ja du kan hjälpa till att duka fram på bordet.
Jag följer med henne ut i köket. Jag får reda på vad jag ska dyka fram, Joel kommer också ut och han hjälper mig. Vi ser på varandra, vi säger inget. Blickarna räcker, vi ska vara på tårna så att säga. Vi börjar att duka in, barnen leker på golvet.
Johan försöker hålla igång ett samtal där de två systrarna svarar entonigt. Tom säger ingenting, han dricker sin glögg och ser ut att vilja vara någon annanstans. Han reser sig och kommer uti köket med glöggmuggen. Han sätter den i vasken och sen börjar han att hjälpa till att duka fram.
När vi är klara så kallar min mor på de andra tre och barnen, sen sätter vi oss och äter. Samtalen runt bordet är neutrala och det är Johan och min mor som för samtalen. De ställer frågor till oss, vi svarar på dem och konversationerna börjar flyta lite bättre. Tom ser på mig och han säger.
– Så du är den nye Batman?
– Ja, Tom så är det.
– Hur kändes det?
– Surrealistiskt, det var en chansning som förhoppningsvis gick hem.
– Vadå då?
– Christian Bale är Batman i mångas ögon, den rollen dödade nästan tre väldigt bra skådespelares karriärer. De studsade tillbaka för att de sågade filmerna längs med fotknölarna. Robert Pattison var för deppig, för de allra flesta så är han fortfarande Edvard. Men jag är nöjd med min insats, det är tre väldigt mörka filmer. De går riktigt på djupet av Batmans hämndbegär, man får följa honom från att han blir en medlem av League of Shadows, till Gothamsförsvarare på hans villkor så att säga. Samtidigt som han lever livet som en filantrop och Don Juan som Bruce Wayne. Så det är en väldig mörkfilm som blir lite ljusare för varje film. Det är en version av Batman som inte är gjord innan. Vi gjorde alla tre filmerna på en gång, det var väldigt pressande. Men ja jag är den nye Batman, de har spelat in en ny Wonderwoman med, de spelar in Aquaman, nu. De ska snart börja med den nya Superman och Greenlantern. De arbetar sig mot en ny Justice League, den kommer om tidsplanen håller att börja att spelas in om två eller tre år. Men allt hänger på Batman. James Gunn vill ta upp kampen med Marvel, som inbitet Marvel fan så hoppas jag att de inte lyckas. Men som Batman så hoppas jag att de lyckas. Eller jag ska kanske säga, vi.
De andra har lyssnat och ätit medan jag höll min monolog. Min tanke med monologen var att då kan inte systrarna bråka. Jag äter samtidigt som jag pratar så monologen drog ut på tiden.
– Får vi höra dig säga Batman.
Jag ser på Joel och jag förändrar min röst och jag går in i karaktären. Sen säger jag det.
– I am Batman. Jag hade hellre velat säga. I am Iron Man. Eller min favorit, Wolverine. Men den rollen eller karaktären har Hugh Jackman dödat, ingen annan kommer att kunna spela Wolverine. Verkligen inte, eller om tjugo år kanske. Men inte nu.
– Vad säger de om att du är Marvel fan?
– Jag är både DC och Marvel fan, jag har två favoriter. Det är Spiderman och Batman, de är mina favoritsuperhjältar. Framför allt äldre Spiderman från åttiotalet.
– Vilken är din favoritfilm?
Jag ser på Tom, det är han och Joel som ställer frågorna.
– Som jag gillar att titta på? Eller av de jag varit med i?
– Båda?
– Oj, jag har många favoriter. Det är svårt att välja en, jag är ett stort fan av JFK, Marvel filmerna. Jag gillar filmatiseringarna av Jane Austens böcker, jag gillar en massa filmer. Av de jag varit med i? Storfilmen givetvis, sen tv – serien. De är mina favoriter. Sen så är jag stolt över alla mina filmer, jag är glad över de människor som jag fått arbeta med och jag lär mig av dem hela tiden. Jag avslutade precis en film som är min favorit redan innan den är klar så att säga. Jag får inte tala så mycket om den, men den kommer att bli nummer ett på min lista när den kommer ut. Jag har gjort en hel del filmer nu, men det var inte förrän i denna film som jag insåg att jag har talang för det jag gör. I denna film så fick jag verkligen agera, jag fick bli karaktären på ett sätt som jag bara blivit en gång tidigare. Men denna gång så fick jag dyka ännu djupare och jag upptäckte att jag har talang för det jag gör. Att jag faktiskt är en duktig skådespelare. Det var en väldigt som vi säger ”naken” inspelning. Vi är tre skådespelare, 90% av filmen utspelar sig i ett slitet hus i den amerikanska södern. Det är enormt mycket dialoger och känslor, vi levde oss så in i våra karaktärer så att vi blev dem. En gång så började vi att slåss på riktigt och det fanns inte med i manuset. Men han kommer att behålla den scenen, det fanns fler sådana tillfällen. Men den filmen visade mig att jag faktiskt är duktig på det jag gör. Att jag valt rätt yrke, då har jag fått en Oscar. Men den filmen, eller inspelningen lärde mig att jag har talang.
Jag tystnar och det är tyst runt bordet, jag tar en klunk av mitt mineralvatten.
– Du dricker inte, Michael.
– Nej, Olivia. Min far var alkoholist, det är en ärftligsjukdom. Jag vill inte chansa och se om jag har den. Jag har smakat alkohol, men jag gillade inte smaken av den. Så jag väljer att stå över. Jag använder inte droger eller tabletter i heller. Jag är en konstig kuf i mångas ögon, Robert Downey Jr sa att han beundrade mig. Han är nykteralkoholist och narkoman, det finns fler exempel på skådespelare som är det. Jag dricker inte av eget val. Jag är med på fester, men jag nyttjar inget. Behöver jag varva ner så tränar jag, eller spelar datorspel.
– Vad spelar du?
– WoW, jag är en inbiten WoW spelare.
– Jag spelade en hel del CS när jag växte upp.
Det blev smidig övergång från Toms sida. Han har dolda talanger vad det verkar.
– Jag fastnade inte för det, jag vet inte. Det var inte riktigt min grej.
– Som jag med WoW jag fastnade inte för det, det var förmycket att hålla reda på.
Jag ser på honom och ler, det är två helt olika spel. Vi äter upp och sen dukar vi av maten. Vi är lagom färdiga till Kalle, vi sätter oss och dricker kaffe och tittar på Kalle och vi sjunger med i sångerna. När Kalle är slut så klär vi på oss och vi går en runda runt byn och sträcker på benen.
Stämningen är mindre frostig, systrarna talar inte med varandra. Men vi andra håller igång konversationerna. Jag ser på Joel och Iris, jag ser ringarna på deras fingrar. De har förlovat sig! och de har inte sagt något.
Jag ser på dem och de ser på mig, de ser på mig att jag sett ringarna. Jag mimar grattis, de nickar. Frågan är om Johan och min mor vet om det. Vi går förbi Beas hus och jag ser att det står nya bilar på deras uppfart.
– Är det nya ägare?
– Ja, de sålde för ett halvår sedan. De flyttade upp till Bea, hon har blivit mamma.
– Förlåt?
– Visste du inte det, Michael?
– Nej mor det visste jag inte.
– Jag ska inte vara den som snackar skit, men det var hennes mor som berättade det. Hon träffade en kille och den ena ledde till det andra. Hon blev gravid och valde att behålla barnet. Så hon är mamma till en liten flicka. Hon är runt sexmånader nu.
– Där ser man.
Vi kommer fram till huset och vi går in och vi klär av oss ytterkläderna. Vi börjar med det varma och vi dukar fram efterhand som det blir klart. Vi sätter oss och äter. Nu pratar vi om andra saker än min karriär, när vi ätit klart så dukar vi av och diskar. Sen så är det dags för julklappar.
Johan agerar tomte och när han är klar så börjar vi att öppna paketen. När vi är klara så tackar vi och vi ser på barnen när de leker med sina julklappar. Vi pratar bort ett par timmar till sen åker vi hem. Det blev en bra julafton, systrarna uppförde sig och det blev en bra dag.
Resten av helgen så var jag hemma, jag tittade på tv eller spelade WoW. Efter julen så återvände jag till rutinerna med träning, äta, sova och spela. Jag träffar Iris och Joel. Jag åker hem till min mor och Johan med jämna mellanrum.
Jag och Ivan träffas två gånger i månaden och vi hörs på telefon en till två gånger i veckan. Det har jag inte berättat. De fick en flicka, så nu har de en av varje. Så det blir inte fler barn. Ja om inget händer så att säga, men de har inte planerat för fler barn.
Jag talar med Markus kanske en gång i månaden. Johan och min mor visste om förlovningen. Eller de som jag såg ringarna när de kom hem till dem på julafton. De är förlovade, de har inte talat om att gifta sig. Deras förhållande är lite speciellt, det är inte bara Iris som är bisexuell, det är Joel med.
De har en överenskommelse om att om de är med en från samma kön så är det inte otrohet. Det fungerar för dem, enligt Iris så har ingen av dem utnyttjat läget så att säga. Men det är en trygghet för dem båda att veta att om det uppstår ett läge så är det ok så länge de berättar om att de gjort det.
Men som sagt ingen av dem har utnyttjat läget så att säga. Min mor och Johan vet också om deras speciella förhållande. Så de talar inte giftermål, men de har förlovat sig. Iris har fortfarande ingen kontakt med sin mor.
Enligt Johan som blir uppdaterad av Olivia så har hon gått med i Jehovas så det var därför som Olivia och hennes firade jul med oss i år. Toms föräldrar var bortresta, så de firade med oss. Det var min mors förslag och Olivia tackade ja.
Jag undrar hur mycket det förvånade min mor. Men som sagt, de har en bra relation med barnbarnen. Det får man ge Olivia, hon exkluderade inte min mor från barnbarnen. De säger inte mormor, men hon är en del av Johan.
Jag firade nyår med Iris och Joel, vi åt nyårssupé hemma hos mig och vi såg på raketerna genom mitt panoramafönster. Vi hade djupa diskussioner om livet tills långt in på natten. Jag körde dem hem och sen körde jag hem och jag sov länge på nyårsdag.
Jag åt ingen pizza i år, jag åt rester. Det fanns en massa sådana. Januari passerade, februari med. Jag blev övertalad av Malin att göra ett par avsnitt i hennes och Shondas serie. Eller det är Shondas serie, med Malin som dragplåstret tillsammans med ett par andra skådisar.
Det är en Shonda serie som utspelar sig på en större privatskola. Där Malin är en av lärarna, serien kretsar kring henne och de andra skådespelarna och livet på privatskolan. Jag var med i fem avsnitt som en gästprofessor. Jag gjorde mina avsnitt och sen åkte jag hem igen. De vill göra en tredjefilm om de två poliserna som löser mord och är sugna på varandra. Malin är med om det inte krockar med hennes serie, som blivit förlängd med två säsonger till.
Den har blivit en hit i USA, den går väldigt bra i Sverige med. Det är på grund av Malin, min mor och till min förvåning Iris, följer den slaviskt. De tycker att jag ska hoppa på den permanent, mitt svar var.
– Då får jag flytta till USA vi såg hur det gick sist eller hur?
Den meningen dödade allt vidare tjat. Jag svarade dem att jag är på om det inte kolliderar med promotion inför Batman filmen. Den kommer snart att börja, men före den så ska jag och de andra tre skådespelarna och regissören promota hans film.
Vilket vi ska göra från och med nästa vecka, vi ska göra de vanliga tv – showerna. Bland annat Graham Norton, han kommer inte kunna fylla någon av oss. Det kommer att bli en allvarlig samtalston där. Frågan är hur han hanterar det…
Jag sitter i biografen, premiären har varit. Den fick lysande recensioner av kritikerna. Publikens mottagande var lite svalare, vilket inte är konstigt. Det är inte stenhård action i två timmar, eller komedi, eller en massa sex. Det är en tung film om ett väldigt tungt ämne. Alkoholism och medberoende.
Jag sitter mellan min mor och Johan. Filmen börjar, det är femte gången jag ser den. Jag blir lika tagen igen. Han har skapat ett mästerverk, klippningen är fantastisk, filmandet, ljudet allt är fantastiskt och vi tre skådespelare gör våra livsinsatser i filmen.
Den tar slut och jag torkar tårarna. Jag ser att Johan och min mor gör det de med. Vi reser oss och min mor kramar mig, hon kramar mig länge. En hel del av biobesökarna ser på mig och de inser att jag är jag.
– Den var magiskt bra, Michael, ni tre är magiskt bra.
– Tack, mor.
– Jag håller med din mor, Michael. Detta var magi.
– Tack, Johan.
– Kan jag få din autograf?
Jag ser på kvinnan, hon är i ålder med min mor. Jag skriver min autograf, fler kommer fram. Jag skriver autografer och är med på bilder tills personalen ber oss att lämna. Tills de inser att jag är där, då blir de lite förlägna. Men vi lämnar biografen och vi går till den restaurang som min mor bad mig att boka bord på.
Jag vet inte var hon får sina tips ifrån. Men det är bra restauranger varje gång. Vi sätter oss och beställer. De ser på mig och jag möter deras blickar, sen börjar vi att tala om filmen. Om dess ämne, min mor berättar om sina tankar och känslor om filmen, om att vara medberoende. Vi äter en god middag och talar om filmen, dagen efter så gör jag samma sak med Iris och Joel. På samma restaurang…
Jag lyssnar på Carol, när hon är klar så säger jag.
– Vad tycker du?
– Jag vet inte Michael, jag vet verkligen inte.
– Inte jag i heller. När vill de ha svar?
– Så fort som möjligt.
– Jag är mest rädd att det blir ytterligare en kopia av något som gjorts innan.
– Ja, jag med Michael.
– Jag förstår att det börjar att bli svårt att hitta på nya saker. Men det känns inte som de försöker ens.
– Jag håller med, så du tackar nej?
– Jag vet inte, jag vet verkligen inte Carol.
– Och den svenska filmen?
– Om det är efter att jag promotat Batman och Malin är på så är jag också på. Jag kan arbeta och ha semester hemma samtidigt.
– Så ingen resa i år?
– Nej, jag har inte det behovet. Det har varit en lugn vår, det är nästan så att jag undrar om jag är ute.
– Tvärtom, du är väldigt inne. Men du är också dyr Michael, du kommer inte att bli billigare efter den senaste filmen och sen Batman. Ryktet säger att det är en kioskvältare. En av mina kontakter har sett den, han brukar inte bli imponerad av superhjälte tramset. Men han är imponerad av denna, de bjöd in honom och ett tiotal andra som inte gillar superhjälte tramset. De blev imponerade.
– Frågan är vad de som gillar superhjälte tramset då tycker. För det är faktiskt de som är den stora massan så att säga.
– De gillade den också Michael.
– Men varför vill de göra en sådan filmserie?
– Jag vet inte, Michael.
– Disney borde veta bättre.
– De kanske är desperata, deras Star Wars satsningar slår fel. De har inte fått i väg en vettig Marvel film på länge.
– Så de vill damma av en arkeologprofessor?
– Ja.
– Det känns bara desperat, Carol.
– Ja, jag håller med.
– Jag vill tänka på det, går de inte med på det så får det vara.
– Ok, hur länge?
– En vecka kanske. Något annat på gång?
– Ja, faktiskt. En agentfilm, med möjlighet till flera filmer om den första faller väl ut. Den är lite tyngre och är faktiskt baserad på en verkligperson och historia. Det handlar om en ung agent som nystar upp ett av de största barntrafficking nätverken någonsin. Sen så är där sidohistorier, jag har läst böckerna de är bra.
– Vad heter författaren?
Hon säger hans namn, jag skriver ner det.
– Finns det ett manus?
– Ja, jag skickar det.
– Varför inledde du inte med det, Carol?
– För att Disney är lätt desperata, de är villiga att kasta en hel del pengar på dig.
– Har de något manus?
– Nej.
– Så de vill att jag binder upp mig på något som inte finns?
– Ja.
– Som sagt jag vill tänka på det, men skicka manuset.
– Det ska jag göra.
Vi avslutar samtalet och jag öppnar min mejl när det plingar i datorn. Jag öppnar dokumentet och jag skriver ut manuset. Jag börjar att läsa det, det slutar med att jag sträckläser manuset. Jag ringer upp Carol.
– Ja?
– Jag är på, med agentfilmen. Vill de ha mig så är jag på.
– Då meddelar jag dem det, jag visste att du skulle gilla den.
– Ja.
Vi avslutar samtalet, jag laddar ner böckerna och jag börjar lyssna på dem. Jag lyssnar på dem när jag tränar, äter, spelar och bara hänger. Han har skrivit fem böcker, om allt stämmer som han gjort så är han min nya hjälte.
De fem böckerna är riktigt bra och de kan bli väldigt bra filmer. Frågan är om de kommer att göra fem filmer. Möjligen tre, det är ett heligt nummer i filmvärlden. Trilogier, det är det fungerande konceptet. Min telefon ringer, jag stänger av ljudboken och jag svarar.
– Det är Michael.
– Det är Malin.
– Hej, vännen hur är det?
– Det är bara bra, så du är på filmen?
– Om du är och det är efter att jag är klar med att promota Batman så ja.
– Jag är på och den tiden passar mig bra.
– Då gör vi en tredje film, Malin.
– Så bra, Michael.
– Visst är det Malin, nu blir min mamma glad. Förresten jag ska hälsa dig att du är fantastiskt bra i den nya serien, Malin både min mor och syster tycker det.
– Du får hälsa dem och tacka, på tal om det Michael så sällar jag mig till hyllningskören när det kommer till din insats i den senaste filmen.
– Tack, Malin. Han är en fantastisk regissör, han kommer att sluta nu vilket kommer att bli en stor förlust för filmen. Jag vill tillägga att jag också tycker att du är väldigt bra i serien Malin.
– Tack, Michael. Det var kul när du gästspelade, tydligen så är där en omröstning på forumet som fansen till serien har om att Shonda ska övertala dig att vara med mer på en permanent basis.
– Hade ni spelat in i England så hade jag kunnat tänka mig det. Men eftersom ni spelar in i USA så är det inte aktuellt.
– Vad har du annars på gång, Michael?
– Förutom, vår film och att promota Batman?
– Förutom det?
– En agentfilm som är baserad på verkliga händelser. Sen vill Disney ha med mig på ett projekt som jag är väldigt tveksam till. De ska reboota Indiana Jones, ja de kallar inte karaktären för det men. Principen är den samma.
– Jag förstår att du tvekar.
– Det finns inte ens ett manus, Malin. Så ja jag tvekar.
– Och ryktena om Bond.
– Förlåt? Cavill är en alldeles utmärkt Bond.
– Ryktena säger att han är för besvärlig.
– Nej han är noggrann, det är en väldig skillnad. Sen så kan jag tänka mig att han och Barbara kolliderar rätt rejält. De är lika principfasta båda två. Malin.
– Förvisso, men då ses vi om två månader Michael.
– Det gör vi, Malin.
Vi lägger på och jag ler, det ska bli kul att spela in den tredje filmen. Om vi fortsätter så här så kanske vi kommer ikapp Beck filmerna. Jag ler bredare. Det hoppas jag inte…
– Så Michael hur tror du att filmen kommer att bli mottagen?
– Förhoppningsvis positivt, Nolan och Bale skapade något magiskt med sina Batman filmer. Jag är lite för ung för att uppskatta Tim Burtons versioner fullt ut. Jag gillade Roberts tolkning av Batman. Men som sagt jag hoppas att publiken tar emot den väl.
– Ni spelade in alla tre filmerna samtidigt, hur var det?
– Jobbigt, men en nyttig erfarenhet.
– Som säger dig vad?
– Att jag nog aldrig kommer att göra något liknande igen.
– Du spelar alla möjliga roller och du gör dem alla så bra.
– Tack, verkligen.
– Min fråga är hur är det möjligt?
– Jag vet inte, jag har livlig fantasi kanske? Eller en förmåga att förstå rollkaraktärerna som jag spelar. Jag vet faktiskt inte, men jag skulle avsky att hamna i ett speciellt fack och bara få spela in till exempel komedier. Jag har inget emot komedier, jag gillar alla sorters genrer, men jag vill inte fastna i en.
– Så vad blir det efter Batman?
– Jag och Malin ska spela in vår tredje svenska film tillsammans.
– Ni gör thriller filmer tillsammans.
– Ja, vi svenskar älskar våra polisfilmer och serier. Gärna med mord, min mor älskar sådana filmer.
– Känner du att du betalar tillbaka på något vis?
– Nej faktiskt inte, det är kul att göra film i Sverige. Det är mindre budget, mindre flashiga scener. Det är mer dialog och fokus på skådespelarna. Lite som denna version av Batman. Det finns en massa action i filmerna, men fokuset ligger på oss skådespelare. Inte på explosionerna så att säga.
– Så det bästa av två världar?
– Precis, det bästa av två världar.
Vi avslutar intervjun, jag lämnar den salen och går till nästa och nästa intervju. Samma frågor och samma svar…
Jag tipsade min mor och Iris om det där forumet som Malin berättade om. Frågan är om jag skulle gjort det. De är väldigt aktiva på det, de har också röstat i den där omröstningen. Jag log och skakade på huvudet, jag går på röda mattan inför premiären av Batman filmen, jag är ensam som vanligt.
Min mor ville inte följa med denna gång i heller. Världspremiären är i London, det mesta av filmerna är inspelade där. Förutom de femton andra platserna på planeten. Jag får svara på frågor om filmen när jag blir stoppad av intervjuare på röda mattan.
Jag vinkar till fansen och sen går jag in. Jag hälsar på de andra skådespelarna som är med i den första filmen. Vi går in och vi sätter oss, ljuset släcks efter det vanliga talet och filmen börjar…
Jag sitter längst bak i salongen, den är full och det har ändå gått två veckor sen filmen hade premiär. Den har fått väldigt bra kritik, den har fått väldigt bra betyg på både Rotten Tomatoes och IMDB. Bättre än Nolans Batman, när filmen är slut så lyssnar jag på kommentarerna av de som sett färdigt på filmen.
Vad de tycker om den. De är nöjda, jag blir inte sågad av dem. Så jag lämnar biosalongen med ett leende. Frågan är hur jag kommer att tackla när jag är med i en skitfilm och blir sågad. För det kommer att ske för eller senare, det händer oss alla. Oavsett vem vi är.
Jag går hem, det är en skön sommarkväll. Jag njuter av värmen och stillheten. Jag kommer fram till min lägenhet och jag går in i trapphuset. Jag går in i hissen och åker upp. Jag går in i lägenheten och jag lägger kepsen på bardisken. Jag ska till Ystad i morgon för att börja inspelningen av den tredje filmen.
Är det till denna film som kritiken kommer att komma. För den måste komma, för eller senare så måste den komma…
Mina läppar möter henne, våra händer smeker varandras kroppar. Min mun och tunga ritar våta streck på hennes kropp. Jag slickar på hennes bröst och hon stönar lågt, jag slickar mig vidare nerför hennes kropp och jag når fram till mitt mål. Hennes slida, jag sträcker ut tungan och jag börjar att slicka henne.
Jag nafsar på hennes läppar, jag smakar på hennes inre och jag slickar på hennes klitoris. Jag för in ett finger i hennes inre och jag smeker henne samtidigt som jag slickar henne. Min tunga och finger för henne till orgasm, hon stönar högt och gnyr samtidigt så att det blir en dubbeleffekt.
Jag slickar henne genom orgasmen, jag lämnar hennes slida när hon klappar mig mjukt på huvudet. Jag tar fram en kondom och jag rullar på den. Jag greppar min penis och jag sätter den mot hennes slida. Jag trycker till och jag glider in i hennes varma, sköna inre.
Jag börjar att ta henne med långa tag, jag ser på henne och jag läser henne när jag ska öka takten. Jag tar henne snabbare och snabbare, vi andas snabbt båda två. Sen slutar vi att andas samtidigt och vi kommer.
Hon med ett tjut och jag med ett morrande. Vi kommer tillsammans och vi kysser varandra. Vi landar och vi lägger oss på sidan och vi ser på varandra.
– Tack för denna tid, Michael.
– Detsamma, Louise.
Hon är ett nytillskott till filmerna, vi fattade tycke för varandra nästan direkt. Det tog en vecka in i inspelningarna sen hamnade vi i säng med varandra. Vi har hamnat i säng med varandra var och varannan dag sedan den där första gången.
Nu så ligger vi här och det är sista gången som vi kommer att ligga så här. Hon ska åka till USA och pröva lyckan där. Hon har fått en biroll i en större produktion. Hon hoppas på att den ska leda vidare. Jag och Malin har försökt att varna henne så gott vi kunnat.
Men hon vill testa. Hon är tjugofem år gammal, hon ser bra ut, hon är intelligent och en duktig skådespelerska. Men det finns väldigt många i Hollywood som uppfyller de kraven. Vi har försökt att tala med henne, men hon vill testa lyckan.
Hon har en agent, vilket är bra. Men inte tillräckligt, man ska ha tur för att lyckas där. Man ska ha ännu mer tur för att inte sugas med i malströmmen som är där. Vi har varnat henne för den med…
Jag ser på min mor och hon ser på mig och sen på Iris. Vi äter lunch tillsammans, Iris är gravid och diskussionen som pågår just nu kring bordet är det faktum att Iris vill behålla barnet men det vill inte Joel av någon anledning. Så diskussionen är egentligen inte en diskussion.
Det är mer ett konstaterande om att det kommer att ta slut mellan dem. Om hon väljer att behålla, vilket hon vill. Så de kommer att separera. Vilket inte kan vara lätt, med tanke på att de varit tillsammans ett bra tag nu. Vi ser på varandra igen.
– Så om jag blir utkastad får jag bo hemma ett tag tills jag hittar en lägenhet?
– Så ni kommer att sälja?
– Jag har inte råd att bo kvar, eller jag har inte råd att köpa ut honom.
– Vill du bo kvar Iris?
– Ja jag vill bo kvar.
– Hur mycket handlar det om, Iris.
– En och en halv till två miljoner kanske.
– Jag kan hjälpa dig om du vill.
Hon ser på mig.
– Det är en sund investering, Iris. Jag köper in mig som delägare i huset.
– Är du säker?
– Som sagt det är en sund investering, så kommer det till det så köper jag ut honom. Ni tar dit en värderingsman, eller jag gör det. Så värderar han eller hon huset och jag köper ut honom. Har han sagt varför han inte vill ha barn?
– Han gillar inte barn, han kan inte se sig som pappa. När vi träffades och pratade om det så sa jag att jag inte visste vad jag ville. Nu står jag inför faktum och jag vill bli mamma. Sen får vi se hur mycket ansvar han kommer att ta.
– Vi kommer att hjälpa dig allihop.
Det är min mor som säger det. Iris ser tacksamt på henne.
– Jag letar rätt på en värderingsman eller person. Sen kommer vi hem till er och värderar huset.
– Tack, Michael.
– Självklart syrran.
Jag behöver inte säga att jag tjänade mer per avsnitt när jag gjorde Bridgerton än vad det kommer att kosta mig att köpa loss honom från huset…
Jag skriver på papperna att jag köper loss femtioprocent av huset, jag betalar kontant. Iris kan bo kvar, de har delat på sakerna som de köpt gemensamt till huset och han har packat ner de sakerna och de saker han tog med sig in i huset.
Han flyttade ut förra helgen, Iris bodde hemma hos min mor och Johan då. Nu är hon hemma i huset igen och hon håller på att landa i att hon ska bli mamma och att hon är singel. Min mor och Johan hjälper henne med att fylla ut de hål som hans flytt innebar när det kommer till saker.
Jag har anmält mig som frivillig till att hjälpa henne med andningskurser osv. om hon väljer att gå på sådana. Min mor anmäler sig också. Vi har löst allt det praktiska på två veckor. Nu så ska jag iväg och börja spela in agentfilmen.
Som sagt jag tror inte att det blir fem filmer, jag hoppas inte det. Jag vill inte fastna i ett fack. Batman filmen går fortfarande extremt bra. Även den andra filmen går bra på streamingkanalerna. Folk pratar fortfarande om den, de talar fortfarande om den lite överallt.
Men det största surret är kring Batman filmen och var den kommer gå vidare till. Jag packar min väska och jag lämnar lägenheten. Jag ska vara borta i åtta veckor. Vi ska spela in i USA och i Sydamerika…
Stjärnan
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.