Någon måste hålla ställningarna

Det här är del 1 av 5 i Kickoffen

(Första gången publicerad på Den Erotiska Bubblan den 8/12-22)

Någon måste hålla ställningarna

Företaget skulle åka på kickoff. Alla kunde dock inte åka, och jag var en av dem som skulle stanna och hålla ”skeppet” flytande.

Allt tog emellertid sin början ett par månader tidigare. Jag hade varit borta från kontoret en längre tid. Som så många andra hade jag jobbat hemifrån de månader pandemin rasade som värst, men nu var det dags att åter infinna sig på arbetsplatsen, något som jag gjorde med både sorg och spänning.

 Visst hade det varit skönt att arbeta hemifrån. Slippa starta en kall bil, skrapa rutor och leta parkering, utan bara hasa  runt hemma i mysbyxor. Men jag hade ändå saknat mina kollegor, att kunna diskutera saker öga mot öga, och inte över diverse mer eller mindre värdelösa applikationer. Under tiden jag hade varit hemma hade det dessutom anställts många nya medarbetare, så det skulle bli spännande att träffa alla, men först handlade det om att snabbt få ordning på datorer och telefoner. Jag lade därför den sociala biten helt åt sidan de första timmarna.


Det var när jag för första gången lyfte blicken från skrivbordet som hon plötsligt bara stod där. Ja, alltså, inte där hos mig. Hon var den där sortens kvinna som syntes tvärs över ett rum, gick liksom inte att undgå, en sån där som bara strålar, som allas blickar dras till.

Hon var lång, med breda axlar, rak i ryggen, stolt hållning, mellanblond, pageklippt med ljusslingat lite längre överhår, som fick det att lysa som guld. Hon var dessutom begåvad med en hylla som fick en att tro på högre makter, och som definitivt var svår att INTE stirra på, även om de stålblå ögonen under den flygiga luggen också var lätta att förlora sig i.

Och det var då hon öppnade munnen och började tala. Rösten var lite mörkare än de flesta kvinnors, beslöjad, och fick en att känna som att man, i förtroende, fick veta universums alla hemligheter när hon egentligen bara berättade vad hon hade med sig till lunch. Var jag upp över öronen förälskad? Jepp. Som slagen av blixten? Big time. Gjorde jag något åt det? Nä. Inte ett smack. Hon stod där borta. Drömkvinnan. Men jag ville inte vara påflugen så jag gjorde ingenting.


Dagarna gick. Arbetet flöt på och jag fann mig tillrätta på min nya plats. Så pass att jag kände att jag hade tid att se mig om ibland. Gång efter annan så sökte sig min blick åt hennes håll. Förklarligt i och för sig. Hennes plats var tvärs över rummet från mig, så jag behövde egentligen bara höja blicken, och det var inte ovanligt att jag kom på henne med att se på mig. Lika vanligt var det att hon lät sin blick glida undan samtidigt som hon rodnade klädsamt.

Det var på lunchen som det hände. Jag satt och slöläste den lokala blaskan och åt min nyvärmda ”Skomakarlåda” från det kända frysmat-köket när någon frågade. 

– Är det okej om jag sitter här?

Jag tittade upp, även om jag inte behövt, för att få veta. Jag hade hört det på rösten. Det var HON. Jag nickade … 

– Visst. 

… och sträckte fram handen för att hälsa. 

– Mats.

– Miranda. Men kalla mig Mirre 

Jag kastade ett snabbt öga på hennes namnskylt. Miranda K. Jag vet inte ens varför jag frågade. 

– Och Kå’t?

– MmHmm …

Hennes svar var lite dröjande, som om hon hade tankarna någon annanstans.

– … Hela tiden.

Jag satte nästan min tugga i halsen.

– Va! 

Det märktes att min reaktion väckt henne ur sina funderingar och fått henne att inse vad hon hade sagt. Hon log, lutade sig fram och viskade. 

– Det är ett bra tag sedan jag fick … 

Så tystnade hon. Hennes ögon glittrade till och leende blev bredare.

– … men nej … du menar … 

Hon brast ut i ett klingande skratt. 

– … Klasson. Kå’t står för Klasson.


Hur pinsamt det än blev så hade det ändå brutit isen mellan oss. Vi pratade på om livet, intressen, förhållanden och avsaknaden av desamma. Hon var singel, precis som jag, nästan tjugo år yngre än mig, med barn och ”varannanveckasliv”. Samtalet flöt på så pass att vi nästan missade att lunchen var slut och fick stressa tillbaka. Efter det korta mötet blev det inte direkt lättare att hålla ögonen i styr. Märkligt nog verkade det vara likadant för henne. Otaliga gånger möttes våra blickar tvärs över rummet, leenden utväxlades men inte mycket mer hände. Inte förrän EN dag.

 Det var som en dag bland alla andra. Jag knogade på och hade med sorg i hjärtat konstaterat att hon inte var där. Det blev dags för lunch och jag satt och åt, och läste tidningen, när hon seglade in. Det verkade som hela rummet höll andan när hon kom. Och det var inte underligt.

På sig hade hon en klänning. Nej. Inte en klänning. Ett fodral. Svart, fotsid, högt skuren halsringning, holkärm och med slits på båda sidor ända upp på halva låret. Det smet åt så pass att man kunde ana allt, precis ALLT, som fanns där under … och vad som eventuellt inte fanns också. Hon såg sig om, verkade supa in den tysta uppskattning omgivningen skickade åt hennes håll, såg sedan på mig, log varmt och satte sig sedan ner en bit bort.

Jag avslutade snabbt min måltid, sköljde ur matdosan och gick för att hämta en kopp kaffe att ta med till skrivbordet. Det var där, vid kaffemaskinen, jag hörde hennes röst bakom mig.

– Du? 

Jag vände mig om. 

– Ja?

– Det där vi pratade om.

– Ja?

– Jag förstod egentligen vad du menade.

– Va?

– Jag sa att jag förstod vad du egentligen menade, men tänkte att svaret jag gav dig kanske var information som du ville ha.

– Vilken då?

Nu verkade hon nästan irriterad. Hon tog ett steg närmare samtidigt som hon sänkte rösten.

– Kå’t?

– Åhh. Jasså. Det.

– MmHmm.

Så sänkte hon rösten ännu mer. 

– Kåt … och utsvulten. 

Efter det vände hon på klacken och gick sin väg.


Dagarna blev veckor, som i sin tur blev till månader, och framlevdes för min del i ett töcken av frustration och längtan. Våra blickar möttes fortfarande lika ofta, men hennes leende var borta och hade ersatts av ett forskande uttryck i ögonen. Det kändes definitivt som om hon ville mig något. Förväntade sig något av mig. På torsdagen innan kickoffen hittade hon mig ännu en gång vid kaffemaskinen. 

– Har du tänkt färdigt?

– Färdigt?

– Ja.

– På vad?

– På hur du tänker agera.

– Agera?

Mirre gav ifrån sig en irriterad suck och skrapade otåligt med ena foten.

– Ska det vara så svårt? Är jag inte tydlig nog? Nå. Du får väl fundera lite till.

 

Det blev fredag. Det här var i början av september. Sensommar. Hela kontoret skulle tillbringa dagen, kvällen och resten av helgen på ett konferenshotell, en sorts kick off. Men alla kunde inte åka, lott hade dragits, och det hade fallit på Mirre och mig att hålla ställningarna. Det var bestämt att vi skulle stänga efter lunch, om det gick, men förmiddagen var vi tvungna att hålla öppet.

Vädret var fortfarande varmt så jag gick till jobbet i en blommig sommarskjorta och ett par tunna, luftiga linneshorts. Och commando. Jag gick alltid commando.

När jag klev in på kontoret var Mirre redan där. Jag såg henne i samma ögonblick som jag klev in i rummet. Hon lyste som en fyr en mörk och stormig natt. På sig hade hon ett fodral liknande det svarta, men det här var avsevärt kortare, slutade strax ovanför halva låret och var knallrött. Annars var det, likt det svarta, mycket avslöjande. Mirre tittade upp från det hon gjorde, fick ögonkontakt med mig och log.

Äntligen log hon igen. Det där breda varma leendet. Jag log tillbaka och drog sedan igång mina maskiner, sorterade upp det som skulle göras och satte igång. Några gånger gick hon förbi min plats i ärenden, antingen till köket eller till toaletten, och varje gång fick jag kämpa för att inte stirra på henne. Och det var svårt, för att inte säga jävligt svårt, med tanke på hur hon såg ut, men jag trodde för ett tag att jag hade lyckats, tills hon gick förbi sista gången. Då såg jag hur ett litet leende, likt Mona-Lisas, spela i ena mungipan. Busted. 

Nu blev det nästan omöjligt att låta bli att se på henne. Gång på gång möttes våra blickar, och för varje gång blev hennes leende bredare och hennes ögon busigare. Det låg elektricitet i luften, en spänning som nästan gick att ta på, och någon timme senare, när ungefär halva dagen hade gått, fick jag ett meddelande på kontorets interna chatt.

”Kan du komma över och titta på en grej?” 

Jag tittade bort mot henne, men hon var djupt koncentrerad på sin dataskärm.

 

”Visst”, svarade jag och gick bort till henne.

 

Hon stod upp och jobbade så jag fick gå runt helt och hållet till hennes sida skrivbordet för att se vad hon menade.

 På skärmen visades inte så särskilt mycket som hade med jobb att göra, däremot en hemsida för badkläder. Hon klickade runt i ett högt tempo och stannade till slut på en sida med bikinis. Hon vände sig mot mig.

 – Jag behöver köpa en ny bikini. Vad tror du om någon av de här?

 Jag tittade på sidan. Det var de minsta bikinis jag någonsin hade sett. Jag kunde inte föreställa mig att de över huvud taget skulle kunna dölja någonting. Inte någonting alls.

 – Kan du tänka dig mig i någon av dem?

 Jag stirrade fortfarande på skärmen.

 – Hrmhmm. Titta på mig. Skulle du vilja se mig i någon av de där?

 Det tog ett par sekunder innan hennes ord sjönk in. Hon frågade inte om jag ”kunde se henne … ”, hon frågade om jag ”ville se henne” … . VILLE! Jag försökte samla mig. Fokusera på henne. Jag granskade henne i ett försök att föreställa mig en så liten sak på henne, men allt jag såg var den tighta klänningen, och hennes kropp som avtecknade sig tydligt genom tyget. Väldigt tydligt.

 Bröstens rundning. Bröstvårtorna. Vänta nu. Bröstvårtorna! Hade hon ingen behå? Jag flyttade blicken längre ner. Såg hur tyget låg som limmat mot hennes mage, följde dess kontur. Något buktade ut vid naveln. En piercing? Till och med venusberget avtecknade sig tydligt genom det det tunna tyget. Mina ögon sökte längs hennes midja och höfter. Klänningen låg slät mot hennes kropp. Helt slät. Inte ett veck. Inte en rand. Ingenstans. Hon hade med andra ord inga trosor heller. Eller?

 – Nå?

 Mirres röst var uppfordrande.

 – Vill du se mig i någon av dem?

 Hon gjorde en liten konstpaus.

 – Eller kanske utan?

Avslöjad. Igen. Det var bara att bekänna färg.

 – Miranda.

– Mirre.

– Mirre. Du är dödligt läcker i den där klänningen. Jag är säker på att du klär i vilken som helst av de där små sakerna. Och utan? Jag får väl erkänna att jag redan har ”klätt av dig”.

– Jag vet. Det var liksom meningen. Och vad tänker du göra åt det?

– Göra?

– Ja. Göra. Det finns väl något du vill göra.

– Förvisso. Men är det verkligen en bra idé.

– Varför inte?

– Kollegor. Samma kontor. Snacket som kan bli. KOMMER att bli.

 

Mirre såg allvarligt på mig.

 – Snacket? Och vad tror du de andra håller på med? Eller rättare sagt kommer att göra. Tror du inte jag har hört vad de har planerat. Det kommer att liggas både till höger och vänster på det där hotellet. Var så säker.

– Allvarligt?

– Allvarligt. Vem som skulle bli kvar hemma var nämligen inte det enda lotteriet. Igår parades alla, med lottens hjälp, ihop med någon. Bortsett från cheferna då. De vet inget. Men räkna med att det kommer att snackas. Nu kommer ju i och för sig alla att vara lika ”skyldiga”, men ändå … det kommer att snackas. Om oss två också.

 Jag tänkte efter lite, gick igenom vilka som åkt iväg, men fick inte riktigt ihop det.

 – Men det är ju inte jämna par som är iväg, invände jag.

– Neej …

 Hon log.

 – … någon av killarna har haft en väldig tur, men kommer nog också att få bekänna färg.

 

Med ett snabbt överslag räknade jag ut att någon av mina manliga kollegor måste ha parats ihop med två, kanske rentav tre av de tjejer som var med på resan. Tanken svindlade.

 – Men jag tycker också att jag har haft tur, fortsatte Mirre.

 Hon steg närmare mig, lade en hand på min bröstkorg och fortsatte.

 – Jag såg verkligen fram emot att få åka, så jag blev väldigt besviken när mitt namn kom upp i dragningen om vem som skulle bli hemma.

– Vad tråkigt.

 Jag tvekade lite men sa sedan.

 – Om man får fråga? Vem var det du hade planerat … ?

– Men ååååhhh vad du är trög. Dig så klart. Det var dig jag skulle ha i säng.

– Mig?

– Ja. Så när det stod klart att det var du som skulle bli kvar med mig så insåg jag att det skulle bli ännu bättre än om vi båda åkt.

– Bättre?

– Ja. Vi är ensamma här. Ingen som stör. Vi kan göra vad vi vill, när vi vill … och var vi vill. Varför inte här? Nu.

– Nu?

– NU. Kom inte och säg att du inte vill.

– Men det kan ju komma någon.

– Inte då. Vi är ju helt ensamma här inne.

 Hennes hand hade sökt sig ner till mitt skrev och strök nu mjukt utanpå shortsen.

 – Men se där. Här finns i alla fall en som är sugen.

 Mirre greppade om mitt begynnande stånd genom tyget. Min kuk reste sig på nolltid och stod nu hård och bultande i hennes grepp. Först log hon bara. Sedan kysste hon mig samtidigt som hon drog upp skjortan ur shortsen, knäppte upp ett par knappar, drog den över mitt huvud och lade den på skrivbordet.

Sedan var det livremmens tur. Hon gick ner på knä framför mig. Snabbt och lätt öppnade hon den och fortsatte sedan med knappen och gylfen. I samma ögonblick hon öppnade upp fjädrade kuken ut framför hennes ansikte. Hon slickade sig först om läpparna och lät sedan tungspetsen följa skaftet, hela vägen nerifrån pungen upp till ollonet där hon öppnade munnen lite större och slöt sedan sina läppar runt det.

 – Mmmm, Mirre.

– MmMm.

– Vi skulle ju hålla ställningarna.

 Hon släppte mig för ett ögonblick och såg upp på mig.

 – Om en liten stund.

– Va?

– Om en liten stund får du välja vilken ställning du vill.

 Sedan tog hon mig i munnen igen och sög i långa, mjuka ljuvliga drag.


Jag var på väg att förlora mig i njutningens dimmor när jag hörde hur det rasslade till i kontorets ytterdörr.

 – Fan. Mirre. Hade du inte låst, väste jag.

 Hon släppte mig igen.

 – Jo.

– Men det kom just in någon.

 Hon funderade ett ögonblick. Sedan sken hon upp.

 – Postbudet. Jag väntar paket.

– Nu? Hit?

– HmHm. En liten specialbeställning. Jag trodde den skulle komma mycket tidigare.

 Snabbt sträckte jag mig efter skjortan och drog den på mig. Just då klev en tjej från Postnord in.

 – Hej, ropade hon.

– Hej.

 Jag svarade så avspänt jag kunde, vilket inte var helt lätt då Mirre, där nere under bordet, runkade min kuk sakta och mjukt.

 – Paket till en Miranda Klasson, fortsatte budet och kom lite närmare.

– Hon är inte här just nu.

– Kommer hon snart eller?

Nu hade tjejen, som var i tjugoårsåldern, kurvig men vältränad, mellanblont hårt klippt i en page, kommit farligt nära. Jag öppnade munnen för att svara när Mirre bestämde sig för att jävlas lite med mig, tog mig i munnen igen och började suga mig igen. Djupt och hårt.

 – Ne-ee-eeej! Behö-ö-över du någon u-u-underskrift?

 Budet såg underligt på mig.

 – Näää. Hon beställer ofta saker, så jag har hennes signatur i dosan. Jag lägger det här.

 Hon satte ner paketet på ett skrivbord en bit bort.

 – Ser du till att hon får det?

– Det … öööhh mm … fixar jag.

– Är allt okej med dig?

– Ja-a-adå. Har bara min … hrmm … jä-ä-ävla ssssta-a-amning.

 Budtjejen såg ut som hon inte trodde ett ord av vad jag sa, men vände ändå mot dörren med ett …

 – Okej. Vi säger väl så då. Vi ses.

 … det rasslade i dörren och sedan var hon försvunnen.


Jag tittade ner. Mirre, som hade slutat suga, tittade upp på mig och skrattade så tårarna rann.

 – Ha Ha Ha! S-s-stamning. Jag trodde jag skulle dö. Var fick du det ifrån.

– Jag vet inte. Det bara flög ur mig.

 Hon reste sig upp och kysste mig.

 – Lysande. Kom. Nu kollar vi i paketet.

 Så gick hon bort mot paketet. Jag följde efter samtidigt som jag hjälpligt ordnade till mina shorts. Hon hämtade en sax och sprättade upp kartongen. Där, ibland papper och bubbelplast, låg något svart och rött.

 – Vad är det, frågade jag.

– Du ska få se.

 Hon lyfte upp det och separerade de olika delarna. Där fanns en ögonbindel, fyra handklovar i svart läder med insida i röd plysch, ett rött rep och någon sorts piska.

 – Vad har du tänkt …

 Jag hann inte ställa frågan färdigt innan hon avbröt mig.

 – Jag har alltid velat prova, men inte vågat, förrän nu. Kom. Du skall hjälpa mig.

 Det här kändes verkligen konstigt. Skulle verkligen jag? Kunde jag det? Som om hon hade läst mina tankar sa hon.

 – Ja, det kan du. Och du kommer att göra det. För min skull. Du gör det för min skull … och du skulle aldrig skada mig. Eller hur?

 

Hon hade rätt. Jag ville verkligen göra henne till viljes. Och jag skulle aldrig kunna skada henne. Jag nickade tyst.

 – Bra. Då tar du över nu.

 Var skulle jag börja? Ögonbindeln. Den var enkel. Jag tog upp den och placerade den över hennes ögon. Jag var just på väg att ta fram bojorna när hon sa.

 – Kan du ta lite bilder med din mobil?

– Varför?

– Jag vill skicka dem till min bästa vän. Jag har lovat lite bildbevis.

– Okej?

 Jag hämtade min telefon och tog ett par bilder. Ljudet från kameran fick henne att le. Så ställde jag mig bakom henne, drog sakta ner dragkedjan i klänningens rygg och kavlade ner den till hennes midja. Hennes stora behålösa bröst såg ut att upphäva tyngdlagen. Jag lät ena handen följa hennes mage från brösten och neråt och ja, hon hade en piercing i naveln, en liten medaljong som dinglade över den lilla gropen.

 – Gillar du den, viskade hon.

– MmHmm, svarade jag med munnen intill hennes öra.

– Bra.

 Hon gjorde en liten paus.

 – För det finns en till.

 Mitt hjärta rusade. En till? Med tanke på vad jag sett hittills fanns det bara en tänkbar plats. Resolut grep jag om klänningens fåll och drog uppåt, tills hon hade hela klänningen ihopskrynklad runt midjan, och som jag hade gissat tidigare så hade hon inga trosor. Sakta gick jag runt henne. Sökte med blicken. Kände med fingertopparna över det helt hårlösa venusberget och vidare ner över hennes renrakade blygd. Och där, vid toppen av springan, inbäddad bland alla veck och flikar, satt en liten ring.

 – Får jag?

– Du behöver inte be mig om lov, svarade hon med en hes viskning. Jag är din. Gör vad du vill.

– Vad jag vill?

– Vad du vill.

– Hmmm.

 

Jag sa inget mer utan gick bort till kartongen och hämtade handbojorna, ställde mig bakom henne, spände bojorna runt hennes handleder och kopplade ihop dem bakom hennes rygg. Sedan gick jag runt henne igen. Hennes huvudrörelser visade att hon lyssnade efter mig. Försökte gissa sig till nästa steg. Jag tog åter min telefon och tog ett par bilder. Även denna gång log hon brett när hon hörde ljudet. Så lade jag ifrån mig telefonen och gick fram till henne.

 Jag lade ena handen mot hennes kind, böjde mig fram och kysste henne, lät handen glida neråt längs hennes hals, över hennes bröstkorg, följde bröstens yttre rundning, kysste henne i gropen mellan brösten på min väg nedåt, kysste hennes mage innan jag till sist stod på knä framför henne. Så tog jag tag om klänningen, krängde den ner över hennes höfter och lät den falla till golvet. Jag lade mig bakåt, tog telefonen och fotograferade. Sedan satte jag mig upp igen, smekte med handen insidan av hennes vrister och lyfte hennes fötter ur klänningen, en åt vardera hållet.

 

Med händerna mot insidan av hennes vader smekte jag min väg uppåt, sakta sakta, helt fjäderlätt, förbi knäna, upp längs insidan av hennes lår, allt närmare hennes mittpunkt. När mina händer nådde ljumskarna använde jag tummarna för att sära på hennes blygdläppar. Nu syntes ringen i klitoriskappan tydligt. Jag hasade närmare, fick henne att sära på benen ännu mer, böjde mig fram och blåste lätt på hennes sköte. Först ryckte hon till lite, men sedan började hon, nästan otåligt, växla vikten fram och tillbaka från ena benet till det andra. Jag tyckte inte att det var nödvändigt att låta henne vänta längre.

Med tungan följde jag skåran uppåt. Sakta. Kände vätan öka, drog in doften från hennes kön och kysste till sist hennes klitoris. Mirre släppte ifrån sig en suck av njutning och uppdämd längtan och började röra sitt underliv mot min mun. För att öka intensiteten lite lät jag två fingrar glida in i henne och drog henne sedan mot mig.

 Jag hörde tydligt hur hennes andhämtning blev mer ansträngd, och hur hon stönade gång efter annan, ju intensivare jag klämde hennes g-punkt och klitoris mellan mina fingrar och min mun. Till slut märkte jag hur hennes ena ben började skaka lätt, så jag avbröt.

 – Nej. Sluta inte NU.

– Lugn. Du kommer få, svarade jag.

 Jag ställde mig upp, hämtade telefonen, tog lite fler bilder och såg mig sedan om i rummet.

 Jag bestämde mig för en av kontorets breda låga fåtöljer. Så tyst jag kunde placerade jag den framför henne och med ryggstödet åt hennes håll. Sedan hämtade jag bojorna till hennes fötter och satte dem på henne.

Repet var nästa steg. Försiktigt drog jag det genom fotbojornas öglor och gjorde fast dem vid fåtöljens ben. Sedan knäppte jag isär handbojorna och fäste ihop dem framför henne i stället. Jag kastade repändarna framåt under fåtöljen, gick runt, plockade upp dem, trädde dem mellan hennes armar och drog.

Omedelbart fälldes hon framåt och landade, med ett förvånat skratt, med armbågarna mot sitsen. Noga knöt jag fast repet mellan hennes handbojor, knäppte ett par bilder i olika vinklar och lade sedan telefonen på skrivbordet.

 

Jag tog upp piskan. Den hade ett långt svarvat handtag i något mörkt träslag och från det hängde ett stort antal röda trådar, till synes mjuka, men som troligen kunde svida en del om man lade lite kraft bakom.

Det hade blivit ganska varmt inne på kontoret, troligen för att klimatanläggningen slagit ifrån efter stängning, så jag beslöt att ta av skjortan igen, krängde den över huvudet och slängde den över en stol innan jag ställde mig bakom henne.

Med piskans handtag smekte jag utsidan av hennes högra lår, upp över höften, korsryggen, ner mellan hennes skinkor och in mellan hennes ben och gned den svarvade staven upp och ner längs springan ett par gånger.

 Sedan bytte jag grepp, svingade den försiktigt och lät trådarna landa mjukt på hennes korsrygg. Hon ryckte till lite grann när hon kände dem, medveten om vad det var för något. Jag lät piskans trådar ligga där de landat men höll fortfarande handtaget när jag gick runt framför henne.

Jag såg hur hon, utan att se mig, följde mina rörelser och sedan ”såg” rakt på mig när jag stödde mina på knän mot dynan framför henne. Jag krånglade ut min halvt uppsvällda kuk ur shortsen, gned toppen mot hennes läppar och sa.

 – Gapa.

 Hon slickade sig leende om läpparna och gapade sedan stort.

 Jag log, jag med, när jag styrde in min kuk i hennes mun, lät den glida sakta längs hennes tunga. Långt in. Där stannade jag och hon slöt sina läppar runt mitt skaft.

 – Mmmmmmm.

 Hennes röst lät som en spinnande katt samtidigt som hon sög mjukt. Sakta drog jag mig bakåt, ut ur den sugande munnen. Genast gapade hon stort, smackade med läpparna och gapade igen, för att visa att hon ville ha mer.

 Min högerhand höll ju fortfarande om piskans handtag, så jag fick använda den vänstra till att greppa om de lite längre överhåren i hennes nacke för att dra hennes huvud bakåt. Lite retsamt rörde jag höfterna, lekte med ollonet på hennes tungspets, innan jag sakta gled inåt igen.

Så fort jag hejdade min färd inåt slöt hon läpparna om mig igen och började suga, och med ett stadigt tag i hennes hår började jag försiktigt knulla hennes mun. Sakta ut, sakta in, lite längre in för varje gång, nyfiken på att se var hennes gräns gick. Hon gav fortfarande ifrån sig det där spinnande lätet.

Rätt vad det var stötte jag emot något där inne och hon hostade till. Jag drog mig ur, lät henne hämta luft och bestämde mig för att det räckte. Försiktigt backade jag ur soffan, lät piskans trådar följa hennes ryggrad och sedan sakta glida ner över hennes högra axel.

 

Så gick jag runt henne igen. Det var dags att anta rollen.

 – Sååå? Miranda? Har du varit en lydig flicka?

– Ja.

 Jag vispade till med piskan över hennes vänstra skinka.

 – Vad sa du?

– Jag sa ”Ja”.

 Piskan landade på samma skinka igen. Lite hårdare den här gången.

 – Du skall kalla mig ”Sir”. Nå?

– Ja, Sir.

– Bra. Men frågan kvarstår. Har du varit lydig?

– Ja, Sir.

 Nu rappade jag till den andra skinkan.

 – Du ljuger.

– Nej, Sir.

 Ännu ett rapp på samma skinka.

 – Jo, det gör du. Vad var det där under skrivbordet då? Sätta din Herre i en pinsam situation. Var det lydigt?

 Innan Mirre hann svara träffade jag henne, inte allt för hårt, mitt emellan benen.

 – AAAHHH!!! Nej.

 Ett nytt slag.

 – MMMAAAHHH!!! NEJ, SIR!

– Så du medger att du varit olydig?

 Ett slag träffade ena skinkan.

 – JA,SIR!

 Ännu ett slag på den andra sidan.

 – JA, SIR! JAG HAR VARIT OLYDIG!

– Så vad skall jag göra för att straffa en så olydig flicka?

 Hennes kön fick ta emot ännu ett löst rapp.

 – Vad du vill, Sir. Gör vad du vill.

– Tänk om Du vill det Jag vill. Då är det ju inget straff. Eller hur?

 Jag gav henne två snabba rapp, ett på vardera skinkan, som nu började skifta i rödrosa.

 – Gör vad du vill med mig, Sir. Vad som helst. Jag kommer lydigt att ta emot.

– Det är kuk du vill ha. Eller hur?

– Ja, Sir. Jag vill ha kuk. Om Sir vill ge mig.

 Det sista rappet, som träffade baksidan av hennes lår, var aningen hårdare än de andra, fick henne att skrika till, men man hörde ändå förtjusningen och spänningen i hennes röst.

 – AAAAHAHAHAHAAAA!!! JAAA! DET ÄR KUK JAG VILL HA!!! SIR!

 Jag bestämde mig för att hålla henne på halster en liten stund till. Med ett steg var jag bakom henne, tätt intill, och ännu en gång lät jag piskans handtag glida mellan hennes svullna blygdläppar. Mirres andning var spänd, upphetsad, och hon stönade lätt när det svarvade skaftet masserade hennes kön.

Jag slutade gnida och lyfte upp handtaget. Det glimmade matt av hennes safter. Så förde jag det mot min näsa, drog in hennes doft, den underbara aromen av kåt kvinna.

 – Mmmm. Du verkar redo.

– Ja, Sir. Jag är redo.

– MmHmm. Kanske det. Men jag måste nog känna efter.

 Jag lät högerhanden följa skinkan rundning ner mot hennes sköte, fingrarna känna sig fram längs skåran, som villigt delade sig, öppnade upp, släppte in dem. Nästan helt utan motstånd gled de in i henne. Sakta masserade jag hennes insida med mina fingertoppar.

 – Känner du, Sir? Känner du hur redo jag är? Redo att bli knullad, Sir. Sir? Snälla?

 

Jag kunde inte låta bli att le. Hon spelade verkligen sin roll riktigt bra i den här leken, för visst var det en lek. Mirre var inte den som normalt var undergiven. Och jag var definitivt inte den som dominerade. Eller?Jag ville ju bara ge henne det hon ville ha. Spela spelet. Visst skulle jag knulla henne. Och jag tänkte inte låta henne vänta längre, så jag drog ut mina fingrar, smorde in min lem med hennes väta när jag runkade upp ståndet, gned ollonet upp och ner i springan och trängde in i henne.

 Men bara någon centimeter. Sedan stannade jag. Jag ville krydda det lite till.

 – Så du vill att jag knullar dig, väste jag.

– Ja.

– Sir?

 Med handen daskade jag till hennes högra skinka.

 – HAHAAAA! JA, SIR! JAG VILL ATT DU KNULLAR MIG!

 Hennes skratt bekräftade det jag hoppats. Eller gjorde det? Att det var en lek, ett spel, stod ju klart. Men kanske var det så att hon, som i normala fall var självständig och kunde ta för sig, njöt av att lämna ifrån sig kontrollen, underkasta sig, och att hon litade på mig och välkomnade vad jag än beslöt göra med henne.

 Resolut tryckte jag mig in i hennes savande fitta.

 – Åhhh … Herre … Gud … Ja!

 Mirres utrop kom precis i samma ögonblick som jag träffade hennes allra innersta.

 Gång på gång på gång stötte jag in i henne. Varje gång besvarades jag med djupa stön, nästan djuriska, som hämtade från hennes innersta väsen, och hon fortsatte stöna och jämra sig varje gång jag forcerade henne.

Jag tog i hårdare och hårdare, pressade mig in, kände hur hennes inre kramade om mig, blev snävare och snävare, sög sig fast om min lem. Till slut knullade jag henne hårt och snabbt. Hennes huvud gungade till för varje stöt och hennes skinkor dallrade till lite lätt varje gång mina höfter träffade dem.

 

Från Mirre hördes högre och högre stön och flåsanden, och ju trängre hon blev desto mer högljudd blev hon.

 – Mmmmm! Ååååhhh! Sir! Jag kommer! Aaaahhh! Jaaaaa! Sir! Knulla mig!

 Jag satte upp ett galet tempo, och tryckte på så att hela stolen hoppade framåt för varje ursinnig stöt vilket fick Mirre att väsnas ännu mer.

 – Åååhhh!!! Gud!!! Sir!!! Hårdare!!! Gud!!! Jag kommeeeeaaaaahhhhhh!!!

 I samma sekund som hon skrek ut sin orgasm stramade hennes fitta åt om min lem, det kittlade till bakom pungen och i nästa stöt begravde jag min kuk långt in i henne, höll krampaktigt i hennes höfter och tömde mig allra längst där inne.


Först var det nära att jag rasade ihop framåt över henne, men lyckades samla ihop mig, tog mig runt henne, lossade snabbt repet från hennes händer och fötter, reste henne upp och tog henne i min famn. Med ett spinnande läte borrade hon in näsan under min käke och suckade nöjt.

Varsamt lyfte jag upp hennes huvud och kysste henne samtidigt som jag strök masken från hennes ögon. Hon blinkade först mot ljuset men lyckades snart fokusera blicken på mig, log sedan lyckligt, slog armarna om min hals och kysste mig tillbaka.

 Så tog hon min hand och drog mig med sig runt fåtöljen.

 – Kom. Sätt dig.

– Men … det kommer att bli kladdigt.

 Hon höll leende upp ett finger att jag skulle vänta, kilade bort till sin plats och kom tillbaka med en stor pläd.

 – Jag tog med den hemifrån. Bara utifall att …

 Leende bredde hon ut den över fåtöljen och puttade sedan ner mig i den. Så gick hon ner på knä på golvet, hasade ner mina shorts till anklarna och tryckte sedan isär mina knän …

 – … men det skadar ju inte att göra rent i alla fall.

 … innan hon lutade sig fram, tog min slaknande kuk och började slicka och suga mig ren.


Trots att jag nyss hade kommit dröjde det inte länge innan hennes behandling hade effekt och kuken började resa sig igen. Mirre log nöjt när hon betraktade resultatet och slickade sig om munnen innan hon ställde sig upp och grenslade mig på knä i fåtöljen.

 Så lade hon armarna på mina axlar, såg mig djupt i ögonen och sjönk ned i mitt knä. Jag kunde känna hur hennes blygdläppar delade sig och gled längs mitt skaft.

 – Mats?

– Mmm.

– Var det verkligen första gången?

– Vad menar du?

– Var det första gången du band någon … använde en flogger?

– Är det så den kallas? Ja, det var det. Hur så?

 Mirre lutade sig fram och gav mig en lång kyss.

 – Du var bra. Det blev precis som jag hade hoppats … och lite till.

 Jag tänkte efter en sekund.

 – Men det var väl första gången för dig med? Eller?

– MmHmm. Det var det. Jag har fantiserat om det länge, men inte hittat någon jag litat på … innan jag mötte dig då, så jag har kollat på en massa klipp … och ett par filmer.

– Du menar …

– MmHmm. ”Fifty shades”, bland annat. Men det finns mycket sadist-skit också och det var det som fick mig att tveka. Men jag visste att det skulle bli bra tillsammans med dig. Jag bara visste det.

 Medan hon talade lutade hon sin panna mot min samtidigt som gned sitt underliv upp och ner längs mitt hårda skaft och hennes underbara bröst nuddade då och då mina bröstvårtor. Jag kände hur något skavde till mot min axel och insåg att jag glömt ta av henne bojorna.

 – Ska vi inte ta av de där … ?

 Mirre stönade först av vällust, och fångade nästan in min kuk med fittan, innan hon svarade.

 – Mmmm, nej. Låt dem vara. Känns lite hett att ha dem på. Dessutom … man vet ju aldrig … du kanske kommer på något.

 Hon såg mig i ögonen och log samtidigt som hon fortsatte glida upp och ner längs min styva kuk. Så såg jag en glimt i hennes ögon, hon vinklade om höfterna och jag gled in i henne. Det var ljuvligt. Den fuktiga värmen. Hennes muskler som kramade om mig. Sakta red hon mig. Upp och ner. Masserade mig. Mjölkade. Jag hade kunnat låta henne hålla på så för evigt, men plötsligt stannade hon upp.

 – Vet du? Jag tycker verkligen att det här är mysigt. Men …

– Men vad då?

– Men jag vill egentligen bli tagen.

– Tagen?

– Ja. Tagen. Knullad. Hårt.

 Hon hade börjat rida sakta igen.

 – Kan du göra det? Vill du göra det för mig?


Vilken man kan neka en kvinna, i synnerhet den kvinna han har kuken i, någonting? Jag kunde det i alla fall inte.

 – Så vad vill du … ? Hur vill du … ?

 Hon gled av mig och ställde sig på golvet.

 – Överraska mig.

 Överraska henne? Jag såg mig om men hittade ingenting. Kanske det kunde finnas något i vaktmästarens skrubb.

 – Vänta här.

 

Jag drog upp shortsen och skyndade iväg ut i korridoren. Dörren till vaktmästeriet gnisslade högt när jag öppnade. Jag skakade lite på huvudet när jag klev in i det dunkla rummet. Just den dörren var ju den sista som skulle låta på det viset.

Jag rev runt lite bland alla prylar där inne, men hittade inget användbart. Då fick jag se den. I ett hörn stod en kvast med ett alldeles för kort skaft. Vem ville ha en sådan? Man fick ju gå dubbelvikt för att kunna använda den.

För mig var den däremot helt perfekt. Jag sparkade snabbt av själva borsten och synade sedan den cirka åttio centimeter långa stören. Den skulle nog kunna fungera. Vad fanns det mer? I en låda med diverse skruv och spik hittade jag fyra karbinhakar och lika många slangklämmor.

Genast visste jag precis vad jag skulle göra. Med hjälp av slangklämmorna fäste jag en karbinhake i varenda ände av skaftet. Sedan fäste jag de andra två på samma sätt vid stången mitt.

Ett par varv med eltejp på fästpunkterna, för att förhindra skador, fullbordade verket. Inte så lite nöjd granskade jag resultatet, en ”hemmagjord” benspridare. Jag skyndade tillbaka till Mirre.

 

När jag kom tillbaka stod hon mitt på golvet.

 – Vilken tid det tog.

– Det var lite som behövde fixas.

 Jag tog fram ”kvastskaftet”, som jag hållit bakom ryggen, och visade det. När hon fick se vad jag hade med mig tändes ett ljus i hennes ögon samtidigt som hon flyttade fötterna brett isär och sa.

 – Du gör visst aldrig något halvdant.

 Hon hade förstått … och var beredd.

 Jag gick runt bakom henne och gick ner på knä. Med högerhanden smekte jag insidan av hennes vänsterben, ner mot foten, tryckte till lite lätt, fick henne att flytta den ytterligare lite längre åt sidan och hakade sedan fast ankelmanschetten med karbinhaken. Därefter gjorde jag samma sak med hennes högerben.

Sedan gick jag runt framför henne, stannade, såg henne djupt i ögonen, lät högerhanden söka upp hennes sköte, smekte henne sakta mellan de vitt särade benen, lutade mig fram och gav henne en kyss.

 Under tiden tog jag tag i hennes handleder, släppte kyssen, drog hennes händer nedåt och hakade fast dem i stången. Än en gång gick jag runt bakom henne. Där stod hon, dubbelvikt framför mig, med ändan i vädret. Det såg verkligen inte bekvämt ut, men ack så hett. Jag lät mina fingertoppar smeka över hennes skinkor, ner längs stjärtskåran och in mellan hennes ben. Fortsatte med att smeka längs springan.

 Hon var så blöt så att det nästan rann om henne, och det räckte med ett lätt tryck för att två av mina fingrar obehindrat skulle glida in. Jag vände handen så att mina fingertoppar träffade hennes främre slidvägg och började massera den lite ojämna ytan där inne.

 

Mirre stönade svagt.

 – Inser du vad du har gjort, frågade jag.

– Mmmm.

– Du har bett mig ta dig. Ta.

– MmHmm.

 Jag knäppte upp mina shorts, lät dem falla till golvet och sparkade iväg dem längs golvet.

 – Och det kommer jag göra. Ta. Ta vad jag vill.

 Än en gång smekte jag med handen utanpå hennes kön, gned med fingrarna över hennes blöta blygd. Med andra handen runkade jag sakta upp mitt stånd, placerade det mot hennes öppning och blötte ner det med hennes flödande safter. Jag lät mitt ollon äntra hennes kött med ett par centimeter och sedan stannade jag. Mirres andning var djup. Väntande. Med ett stadigt grepp om hennes höfter tryckte jag mig sakta in i det våta varma och började knulla henne.

 Mirre stönade högt varje gång jag trängde djupt in i henne. Hon kunde ju inte hjälpa till själv, men det verkade inte spela någon roll, hon njöt ändå av min behandling.

 – Mirre?

– MmMm.

– Jag sa ju att jag skulle ta vad jag ville.

– MmMm.

 Jag släppte hennes höft med ena handen, samlade ihop saliv i munnen, lät en rejäl droppe sega sig ner på hennes anal och började sedan massera hennes rosett med tummen. I stora cirklar rörde den sig runt hennes bakre öppning, cirklar som blev allt mindre och mindre, för att till sist gå över till att trycka inåt. Jag droppade dit ytterligare lite saliv och fortsatte trycka. För ett litet ögonblick verkade hon hålla emot, men kapitulerade till slut och min tumme gled sakta in i hennes anal, hela vägen till tumvecket, och när jag väl hade den där började jag knulla henne lite hårdare.

 Mirre stönade allt högre för var gång mitt bäcken daskade mot hennes skinkor. Smack smack smack smack.

 – Känns det bra?

– MmMmMmMm

 Smack smack smack smack.

 – Vill du ha mer?

– MmMmMmMm.

 Jag höjde tempot lite. Smack smack smack smack. Satte mera tryck bakom varje stöt. Plötsligt kände jag hur Mirres ben började skaka, hennes anal klämde åt om min tumme och ett långt … 

– åååååÅÅÅÅHHHHhhhhh!!!

… kom ur hennes mun.

Jag drog mig snabbt ur båda hålen och slog armarna om hennes midja i precis samma ögonblick som hennes ben vek sig. Försiktigt lade jag henne bakåt på golvet och stod sedan bara och betraktade henne ett par sekunder.

 

Fortfarande lite rusig från den senaste orgasmen såg hon upp på mig.

– Du är väl inte klar än, frågade hon.

– Inte alls. Vänta du.

Jag gick ner på knä på golvet, tog tag i stången och vände över henne på sida. Som om hon vetat vad jag tänkte drog hon benen åt sig med armarna så att hon låg vidöppen för mig. Jag ställde mig i position, runkade lite och tryckte sedan in kuken mellan hennes svullna blygdläppar.

 – Åh Gud Mats, stönade hon. Din kuk. Åhhh. Ta mig. Ta vad du vill.

 Eggad av hennes ord tryckte jag mig framåt. Med hennes högra knäveck mot min högra axel pressade jag in min kuk så djupt det gick.

 

Gång på gång på gång rammade jag henne. Mina höfter mot hennes underliv. Det smackande ljudet av hud som möter blöt hud. Hennes allt högre stön. För en sekund mötte hennes ögon mina. De var febriga. Hungriga. Bad om mer. Så slöt hon dem och hela hennes kropp stelnade till som i kramp samtidigt som hon skrek rakt ut. 

-JAAAA!!! MATS!!! KNULLA MIG!!! TA MIG!!! MEEEEER!!! 

Hon ville ha ännu mer? Jag drog mig ur henne, tog tag i stången och vände runt henne likt en marionettdocka, så att hon låg framstupa på knä med huvudet mot mattan. Jag klatschade till hennes ena skinka med orden …

– Mmmm. Jag älskar att se dig så här, med röven i vädret. 

… innan jag ställde mig på knä bakom henne, tryckte mitt bultande stånd mot hennes väntande fitta och sjönk in hela vägen till roten.

 

Nu var det slut med finliret. Med ett stadigt tag om hennes höfter satte jag igång. Inte för fort, inte för sakta, men fort nog för att jag skulle kunna sätta tillräckligt tryck bakom varje stöt, fast besluten att ge henne så mycket kuk hon ville ha, samtidigt som jag inte ville riskera att krokna bara för att jag själv inte orkade.

Min oro visade sig vara dock vara rätt obefogad. Mirre, som redan kommit minst två gånger under eftermiddagen, var så känslig att jag, redan efter ett par stötar, kände hur hennes inre började dra sig samman om min kuk.

 Skiftningarna i ansiktsuttryck, hos en kvinna som är på väg att komma, är något av det mest fascinerande jag vet. Mirre var inget undantag där hon låg framstupa med huvudet på sida mot mattan. Från min plats bakom henne kunde jag se hennes ansikte tydligt, hur hon hade ögonen hårt slutna, hur en rynka började ta form vid hennes näsrot och mellan ögonbrynen, hur hon sakta öppnade munnen mer och mer och hur det ryckte lite i överläppens ena sida.

 Så öppnade hon ögonen, utan att fokusera på något, bara stirra rakt fram, samtidigt som hon började ge ljud ifrån sig …

 – Aaahh! Aaahh! Aaahh!

 ... i takt med mina stötar. Hennes inre kramade hårdare och om mig samtidigt som hon ropade högre och högre. 

– AAAH-AAAH-AAAH …

 Hennes kramper var så hårda att jag fick ta i för att kunna röra mig, fick nöja mig med enstaka millimeter fram och tillbaka. Jag försökte att ta i hårdare, pressade på med allt jag hade, knullade henne i ett vansinnigt tempo bortom både vett och sans, tills hon kom i en orgasm som fick henne att yla rakt ut.

 – Å-Å-Å-ÅHHH GU-U-U-UD! MA-A-A-A-A-ATS!!! 

En kittlande känsla vid mellangården talade om för mig att det var dags. Med några sista desperata stötar knullade jag henne genom orgasmen innan det äntligen brast och jag tömde mig i henne med ett vrål. 

– ÅÅÅHHHJÄVLAAAHHH – AAAHHH – AAAHHH – AAAHHHRRR!!!

 

 

För ett ögonblick var vi båda helt borta, oförmögna att röra oss, men när jag till sist kom till sans skyndade jag mig att knäppa loss henne från stången och lade henne sedan i framstupa sidoläge, bara för säkerhets skull, och lade mig sedan bakom henne och så låg vi bara så ett bra tag och bara pustade ut. Jag sökte hennes hand med min. 

– Är du säker på att du inte hellre hade varit med där på hotellet?

– Helt säker. Nu ska du få höra varför. Imorgon kommer de ha en ny dragning. Alla ska ha chansen till en ny vän för kvällen. Hade vi varit där så hade jag riskerat att få ge bort dig till någon annan. Tanken var att du och jag skulle åka dit imorgon, men som det är nu så vill jag inte. 

 Hon vände sig på sida och strök med fingrarna över mina brösthår. Det gick runt i mitt huvud. Bara tanken på alla mina kollegor, vilt kopulerande, var för svår att greppa. Till sist var jag tvungen att fråga.

– Vems idé var det här?

– Kickis.

– Men hur fick hon med alla på det. Jag menar … Anki och Lasse till exempel … de är ju gifta. Några gifta par kommer ju vara på plats båda två. Det finns säkert fler. Och de flesta har ju fast sällskap. Jag menar …

– Jag vet ärligt talat inte hur hon bar sig åt. Kanske är dom några som redan håller på. Partnerbyte. Gruppsex. Swingers. Vad vet jag. Det är ju liksom inget man direkt pratar om i fikarummet. Men alla … jag lovar … ALLA har varit nästan barnsligt entusiastiska. Och det är kanske det som är grejen. Om alla strular så är det ingen som kan skvallra. Vilket för mig till en sak jag måste säga.

– Okej. Vad då?

– Det här kommer inte att bli ett vanligt förhållande.

– Okej? På vilket sätt?

– Det får du se. Om allt går som vi tänkt oss så kan det bli spännande. Lova att du inte bangar.

– Vi? Vilka vi?

– Lova.

Jag tvekade inte en sekund. 

– Jag lovar.

– Och lova att du är min. Vad som än händer.

– Jag lovar.

– Bra …

Mirre log varmt mot mig. 

– … då har jag en present till dig.

– Vad då?

– Det får du se. Imorgon. Jag har den hemma hos mig. Jag tänkte vi skulle kunna åka dit nu, eller vad tycker du? Och skicka mig bilderna är du snäll.

 

Jag vaknade av att solen silade in mellan gardinerna i Mirres sovrumsfönster. Jag låg på sida, med henne framför mig, och med mitt morgonstånd inklämt mellan hennes skinkor. Försiktigt, för att inte väcka henne, justerade jag min kroppsställning så att det i stället stack in mellan hennes lår och tryckte upp mot hennes sköte.

 Hon suckade och skruvade lite på sig. Var hon vaken i alla fall? Det var hon, för plötsligt lyfte hon det ena benet och jag kände en hand smeka min kuk, sakta, varsamt, för att sedan med ett lätt tryck pressa in den i springan och jag gled in …. .

 

 

******

 

 

Delar i serienNågonting opassande >>

Kickoffen
3

Kommentarer

3 svar till ”Någon måste hålla ställningarna”

  1. Profilbild för Swehn
    Swehn

    Helt underbart
    Ligger i sängen och läservoch det rör sig under täcket

  2. Profilbild för RuterEss
    RuterEss

    Ha ha! Härligt! Tack!

  3. Profilbild för Master Lars
    Master Lars

    Så härligt, ska läsa nästa del

Lämna ett svar


Sök novell


Kategorier