Publicerad i mars 2022 på Bubblan. Idén kommer en gång när jag vaknade med just den där märkliga känslan från novellens första stycken. Jag kommer inte ihåg vad drömmen handlade om, men den där känslan av att berörningen kändes som på riktigt förbryllade (och inspirerade) mig. Känner ni igen känslan?
—-
Jag brukar inte komma ihåg mina drömmar. Men denna drömmen visste jag att jag aldrig skulle kunna glömma.
Det var egentligen inget konstigt jag drömt, inget märkvärdigt. Bara några alldagliga händelser på jobbet, fast med några knasiga twistar, som drömmar brukar ha. Jag hade suckat över att diskmaskinen var ourplockad, Jonte och Daniel hade tjafsat som vanligt om att veckomötena bara var slöseri med tid, Eva hade ryckt hårstrån från ögonbrynen med en pincett och Sandra hade klagat lite på att skrivaren (som inte alls står i fikarummet i verkligheten) skrev ut för få ex. Och sen, när Sandra kom bort till mig för att stoppa några papper i diskmaskinen (som plötsligt hade blivit en kopiator), så råkade hon röra vid min hand.
Som sagt, för att vara en dröm var det inget konstigt alls. Förutom att just själva beröringen kändes som att den var på riktigt. Alltså, när man är i drömmen tror man ju att allt är på riktigt. Men just beröringen… Jag låg där i sängen och kunde fortfarande komma ihåg hur det kändes, hur det liksom lämnat ett djupt avtryck i själen.
Jag blundade och försökte tänka mig in i drömmen igen, spela upp sekvensen igen, men det fick inte alls samma effekt. Våra händer rörde varandra fantasin, men det fick liksom inte alls samma djupa effekt, inte samma känsla av verklig beröring. Istället blev bara tomrummet större, längtan djupare efter att få uppleva känslan av verklig beröring igen.
Jag vred mig i sängen för att försöka somna om, och märkte inte förrän då hur stenhård jag var. Så sprängande hård att jag plötsligt inte kunde tänka på något annat, som om resten av mig inte fanns utan ståndet var det enda min kropp bestod av. Nåja, det fick mig i alla fall att glömma känslan av beröringen från drömmen.
Jag var för trött för att gå upp och göra något åt det, utan låg kvar i en evighet och somnade så småningom om.
Morgonen efter satt jag på toaletten. Jag hade kissat och drog bak förhuden litegrann, bara för att få ut de sista dropparna, men jag kände hur blodet plötsligt strömmade dit och den där behagliga känslan som man bara vill ha mer av spred sig genom hela kroppen. Nattens stånd hade inte fått den avslutning det önskade och gjorde sig påmint. Utan att tänka gjorde jag ett par rörelser till och mer blod strömmade till. Jag grimaserade. Det skulle finnas tid. Och det var nästan en vecka sen senast, så det var egentligen hög tid att få det gjort, men det tog ändå emot. Jag letade runt i fantasin, men inget tog fäste. Det enda som fastnade i sinnet var minnet av beröringen med Sandra i drömmen.
Jag kunde inte tillåta mig att låta en verklig person, en vän och arbetskollega, vara föremål för sådana fantasier. Jag har svårt att förklara varför men jag har alltid känt så, att det på något sätt är fel att fantisera om riktiga personer när jag onanerar. Jag vann kampen mot hormonerna, reste mig upp, spolade och drog upp byxorna. Om jag skyndade mig kunde jag hinna ett tidigare pendeltåg och jag siktade in mig på det för att ge mig något annat att fokusera på.
Att komma till jobbet kändes på vissa sätt som vanligt. En konstig blandning mellan gammal vana och något obekant. Efter en ny vända av hemmajobb var det första gången för året som alla kollegor skulle vara på plats samtidigt. När jag hälsade på vissa kollegor fick jag känslan av att de gått ner sig lite av att jobba hemma, medan andra kändes piggare och fräschare än nånsin, och jag undrade vilken grupp de andra tyckte att jag tillhörde.
Sandra tillhörde definitivt den senare. Alltså, hon var alltid fräsch och snyggt klädd, men nu framstod hon som ännu mer fenomenal än vanligt. Den gröna kavajen fick hennes kastanjebruna hår nästan att skimra i rött. Idag var håret uppsatt och jag förundrades för hundrade gången över hur exakt alla frisyrer verkade kunna framhäva ännu ett drag i hennes perfekta ansikte.
Vi hade mötts i korridoren och småpratade lite när Jonte gick förbi och jag såg hur han sneglade bak på Sandras baksida när han passerat henne. Vi var civiliserat folk på arbetsplatsen, men det hade ändå alltid känts som att Sandra var lite för snygg för att passa in på en så mansdominerad avdelning. Hon kunde visserligen hantera det, för hon hade skinn på näsan och kunde säga ifrån om det behövdes, men jag hade ändå märkt att det var fler än jag som hade svårt att inte särbehandla Sandra för att hon helt enkelt såg så otroligt bra ut.
Och inte nog med det. Hon var förmodligen smartast på hela avdelningen också. Även om hon bara varit här i ett par år, där den mesta tiden bestått av pandemi-hemmajobb, var hon redan ett självklart nav i nästan allt vi åstadkom. Men samtidigt som hon var liksom ouppnåelig, skicklig och tuff när det behövdes, så kunde jag aldrig skaka av mig känslan att jag bara ville omfamna henne i mina armar och erbjuda henne en tillflykt. Särskilt efter nattens märkliga dröm var det inget annat än en plåga att stå så nära henne, utan att få känna den där magiska kontakten med hennes hud på riktigt. Minnena från drömmen sköljde över mig igen och min längtan efter att få röra henne blev nästan ohanterlig.
Morgonen därpå hade ingenting ändrats, men jag hade ont i magen när jag satt och försökte jobba. Jag undrade om jag höll på att bli sjuk, men det var inte riktigt den sortens ont. Och det var inte hunger heller. Det dröjde ända till efter lunch innan jag fattade. Smärtan började på något sätt i pungen, som kändes svullen och öm, och strålade sen med en molande känsla upp i buken. Jag hade varit med om det innan, men inte tillräckligt många gånger för att jag skulle känna igen det omedelbart. Det var känslan av förälskelse, längtan och framförallt otillfredsställd kåthet. Jag visste att jag googlat på det nån gång för många år sen, och förstått att det var vanligt när man kände en förstärkt sexuell längtan, utan att systemet liksom fick tömmas i samma takt. Som att känslorna skyndade på produktionen av sädesvätska, och att det helt enkelt blev fullt på något sätt, när det inte fick komma ut.
Det var ett problem på många sätt. Dels gjorde smärtan det svårt att jobba. Dels betydde det att mina redan jobbiga känslor för min kollega höll på att förvärras ännu mer. Men framförallt skulle problemet kvarstå tills jag kunde göra något åt det – Men om min lust inte ville tändas av något annat än fantasier om Sandra, och jag samtidigt kände starkare än nånsin att det vore fel att utnyttja henne för sådana fantasier, så skulle pungen helt enkelt fortsätta att bli mer och mer överfull och öm.
Tiden segade sig fram och ett par timmar efter lunch stod det klart att något måste göras, även om jag inte visste vad. Hur som helst var det lönlöst att sitta kvar och försöka få något jobb gjort. Jag reste mig, rättade till byxorna och försäkrade mig om att inget var uppsvullet nog för att synas, innan jag steg ut i korridoren utan att ha någon riktig plan. Kaffetarmen sög inte riktigt än. Herrarnas toaletter låg i parallellkorridoren, men allt oftare hade jag använt den damtoaletten för att den låg närmare, framförallt de gånger jag varit här under pandemin och de flesta andra jobbade hemma. Dessutom, det är ju 2022, måste vi vara så upphängda vid kön och uppdelade toaletter? Sedan senaste renoveringen, när urinoarerna togs bort, var de dessutom exakt likadana (fast spegelvända) på insidan. Jag behövde inte gå på toa, men jag såg mig om i korridoren och försäkrade om att ingen såg mig innan jag slank in på damtoaletten och låste in mig i det bortersta båset.
Ganska snart satt jag och tvekade igen medan snoppen svällde försiktigt i min hand. Skulle jag verkligen lyckas fastna för någon fantasi som inte involverade Sandra? Eller kunde jag kanske göra ett litet undantag och låta henne figurera bara litegrann?
Plötsligt hörde jag att dörren från korridoren öppnades. Jag dubbelkollade instinktivt att mitt bås var låst.
“Ja, vi flyttade ihop precis innan pandemin och jag är så himla glad för det!” sa Eva, uppenbarligen mitt i ett samtal med någon. Jag funderade på om jag skulle harkla mig eller på annat sätt ge mig tillkänna, men tvekade eftersom jag inte visste om alla tyckte att det var okej att jag använde damtoaletterna.
“Åh, lyllos” svarade Sandra och mitt hjärta rusade av att höra hennes röst. “Det har varit så himla ensamt att jobba hemma i min lägenhet.”
“Ja, vi har ju jobbat hemifrån båda två och…” Jag kunde ana hur Eva smög ett steg närmre Sandra innan hon viskade fortsättningen. “Och jag har aldrig haft så mycket sex i hela mitt liv som de här månaderna.”
“Ååh, sluuta” suckade Sandra.
“Förlåt, det var för mycket information” svarade Eva urskuldrande.
“Nej, det är okej. Det är bara att… Det har varit så himla jobbigt sen jag det tog slut med mitt ex. Jag behöver ju någon att … liksom…”
“Ha sex med?” föreslog Eva.
“Ja!” viskade Sandra och jag hörde hur båda fnittrade. Jag andades så ljudlöst jag kunde medan jag kände hur jag snabbt blev stenhård.
“Men du har ju nån på G, sa du ju!” sa Eva.
“Nu ska vi inte överdriva. Jag gillar honom, men vi har inte träffats på det sättet” berättade Sandra och mitt hjärta sjönk lite. Alla förhoppningar om att imponera på henne var körda om hon redan var intresserad av någon annan.
“Kanske dags att lägga in en stöt?” frågade Eva.
“Jag vet inte…” slingrade sig Sandra.
“Äsch, du brukar inte vara så blyg. Och du kan få vem du vill, glöm inte det!”
“Nej, men han … Han jobbar ju här…”
“Hoppsan!” utbrast Eva och jag kunde nästan höra hur hennes ögonbryn höjdes ända upp till hårfästet. Jag undrade om min puls kunde höras utanför båset. “Då förstår jag om du vill ligga lågt. Men samtidigt Sandra, du behöver träffa någon, jag märker det på dig. Du måste bestämma dig om du ska satsa på honom eller gå vidare någon annanstans. Du kan ju prova att bara bjuda ut honom och se hur han reagerar.”
De sa inget mer och jag kunde bara gissa vilka blickar som utbyttes mellan dem medan jag hörde hur det sköljdes vatten i handfaten. Dörren öppnades och först trodde jag att båda hade gått ut, men innan jag hann börja röra på mig hörde jag att någon av dem stannat kvar. Om det var Sandra eller Eva spelade inte så stor roll, för jag hade definitivt hört för mycket och kunde absolut inte bli upptäckt nu. Jag hoppades att hon, vem det nu var, snart också skulle gå ut, men istället låste hon in sig i båset bredvid mitt.
Mitt stånd hade slaknat under den senaste anspända minuten, men det gjorde bara att den molande smärtan i magtrakten kändes desto tydligare igen. Usch, jag behövde verkligen göra något åt det där, men jag vågade fortfarande knappt röra mig alls, för risken att bli upptäckt.
Det dröjde en hel evighet innan en förlösande spolning hördes från toaletten intill. När jag äntligen kunde konstatera att dörren stängts och kusten var klar kunde jag knappt resa mig upp. Båda benen hade somnat efter alldeles för lång tid helt stilla på toastolen, och det var med stor möda som jag lyckades göra mig iordning och ta mig ut i friheten. Jag plockade upp en kopp kaffe på vägen och någon minut senare kändes det som en befrielse att vara tillbaka i kontorsstolen. Av ren lättnad lyckades jag få flera saker gjorda innan tankekraften tog slut igen.
Men sen var det slut igen. Jag kände mig tom inombords. Minnen från drömmen blixtrade till igen och jag famlade motvilligt efter känslan från beröringen, men samtidigt kändes det hopplöst. Om Sandra hoppades på att få ihop det med en kille på jobbet var det definitivt inte jag. Jag var inte smartast, inte roligast, inte snyggast, inte mest vältränad, inte nånting. Oavsett vad hon gillade för killar, så fanns det ingen nisch jag kunde hoppas på. Ja, om hon inte gillade typ nervösa och töntiga killar, det var väl mest där jag hade en chans, men den höll jag inte särskilt högt.
Jag gav upp för dagen, loggade ut och packade ihop mina grejer. Jag hörde skratt från fikarummet och stack in huvudet på vägen ut för att säga adjö. Som jag gissat var det Jonte, Daniel och Sandra som satt och skojade om något och jag kände svartsjukan växa fram. Naturligtvis var det någon av dem som fångat Sandras intresse. Jonte och Daniel var båda i princip min motsats, framförallt då att de besatt en massa social kompetens – en egenskap jag ofta upplevde att jag totalt saknade. Jag vinkade in i fikarummet, tvingade mig att le mot dem och lyckades med nöd och näppe undvika att slänga in ett illa tajmat försök att vara lika rolig som de.
Jag lunkade vidare mot trapphuset och tvekade som vanligt mellan hissen och trapporna, och idag valde mitt uppgivna sinne hissen. Jag tryckte på knappen och väntade.
“Cykel eller buss?” hörde jag plötsligt Sandra säga.
Jag såg mig om innan jag svarade, för att försäkra att hon inte pratade med någon annan.
“Det blev bussen idag.” svarade jag, bitter över att jag inte ens kunde imponera med lite friska tag.
“Så bra!” sa Sandra. “Vill du vänta två minuter, så hinner jag hämta mina grejer?”
“Absolut” hörde jag mig själv svara, medan mitt sinne gjorde allt för att klamra sig fast vid den uppgivna känslan.
Jag hade scrollat förbi ett inlägg på Instagram häromdagen där en attraktiv tjej skrivit något i stil med ‘Jag behandlar alltid män som rövhål, för om jag behandlar dem som människor tror de alltid att jag vill ligga med dem’. Jag påminde mig om detta medan jag väntade på Sandra, att inte börja hoppas på saker bara för att hon tyckte att det vore trevligt att åka med samma buss.
Jag höll upp hissdörren med foten när Sandra kom tillbaka, men hon gick raka vägen mot trappan.
“Kom igen nu, latmask” sa hon retsamt. “Det är bara tre våningar.”
Jag tvingade mig loss från mitt fastfrusna tillstånd, släppte hissdörren och försökte hänga med henne ner för trappan. Mitt uppgivna sinne hade glömt bort att det skulle känna sig uppgivet, och jag var med ens alldeles upprymd av nån sorts lycka över att skutta ner för trapporna ihop med Sandra. Hon sa ingenting, utan skyndade vidare ut genom byggnaden och bort mot busshållplatserna, men slängde emellanåt blickar bakåt för att se så att jag hängde med.
“Har du något särskilt för dig ikväll?” frågade hon när vi närmade oss hållplatserna. Hon behövde nästan ropa för att höras över gatans oväsen.
“Nej, inget alls!” svarade jag.
“Bra! Kom!”
Hon vek plötsligt av rakt ut på gatan och vi slank igenom en lucka i trafiken över till hållplatsen som gick åt andra hållet än det både hon och jag egentligen skulle åt.
“Gillar du koreanskt?” frågade hon när vi till sist kommit fram till busskuren.
“Jag tror inte jag har provat” svarade jag efter att ha chansat på att hon syftade på mat.
“Det får vi allt ändra på!” sa hon ivrigt.
Hon stod inte still utan liksom gungade fram och tillbaka där hon stod, som om hon var alldeles uppfylld av iver och förväntan och det var svårt att inte ryckas med även om jag inte hade en aning om vad som pågick. Jag kunde inte slita blicken från henne när hon sträckte på nacken för att se om bussen var på väg. Fukten i februariluften kondenserade i hennes frisyr och fick några av hårstråna att krulla sig lite. Det förstärkte känslan av att hon, trots att hon var så välklädd och snygg, liksom ändå flödade över av glädje och livslust och det var precis det som var det allra mest oemotståndliga med henne. Men jag måste kunna ta en middag med en kollega efter jobbet utan att börja hoppas på saker, påminde jag mig.
Koreansk mat visade sig vara lite som kinesisk eller japansk mat, fast samtidigt något helt annat. Smakerna var annorlunda, godare, och jag la till på den oändliga listan med saker jag skulle vilja hinna ägna mer tid åt, att bekanta mig mer med östasiatisk mat. Men det var ändå sekundärt. För det starkaste intrycket var att det kändes otroligt lyxigt att få lite egentid med Sandra. En liten exklusiv after-work med bara vi två. När inte Jonte och Daniel var där för att stjäla showen lyckades jag få henne att skratta flera gånger. Jag funderade lite på om jag skulle fråga varför vi inte dragit med fler från jobbet, men avstod. Jag ville inte ge sken av att jag var obekväm med att det bara var vi två, men vågade samtidigt inte visa för tydligt hur otroligt smickrad jag var över att hon tyckte det var värt att gå ut så här med bara mig.
Det var nästan som om vi var på en dejt, hann jag tänka, men då fick till sist de nedslående tankarna fäste igen. Tänk den killen som blev bjuden på en riktig dejt med henne. Förmodligen var det Jonte eller Daniel, som kanske snart skulle bli utbjudna på the real deal, påminde jag mig om och plötsligt kändes vår lilla after-work inte så spännande längre. Det var nästan skönt att det var över, tänkte jag medan vi betalade och drog på oss våra jackor för att gå ut.
“Så, ska vi …” började Sandra när vi stod ute på gatan. Hon tittade ner i marken och letade efter orden. “Vill du följa med upp till mig?”
“Ja, vi kan väl fortsätta där” sa jag, som om det var helt normalt att fortsätta en onsdags-afterwork hemma hos varandra.
“Ja precis, fortsätta! Bra ord!” sa hon och sken upp. “Jag var rädd att du inte skulle förstå utan … utan att jag behövde…”
Hon kom av sig igen och jag undrade om jag borde avslöja att jag inte alls fattade. Men jag försökte se ut som att jag hängde med. Sandras flackade lite med blicken innan den fastnade i mina ögon och ett strålande leende växte fram. Jag försökte le tillbaka, men det var svårt när jag egentligen kände mig mer och mer förvirrad för varje sekund.
Och så, från ingenstans, tog hon plötsligt tag i min hand. Det tog en halv sekund innan jag förstod att det var avsiktligt, men långsamt spred sig en känsla i kroppen som var ännu mer underbar än vad drömmen lyckats åstadkomma. Sandra hade frivilligt tagit min hand och höll avsiktligt kvar i den!
Flera sekunder senare fattade jag att jag kanske borde greppa hennes hand tillbaka, och medan jag gjorde det byttes hennes leende till en mycket mer allvarlig och känslosam min. Jag hade nätt och jämnt lyckats börja njuta av att hålla hennes hand, snarare än att känna mig chockad, men i Sandras ögon såg jag att det fanns mycket mer att fatta än jag hunnit inse än. Och innan jag hann fatta mer släppte hon min hand för att istället omfamna mig.
“Äntligen!” sa hon medan jag kämpade mot impulsen att dunka henne i ryggen. Detta var inte en kram som behövde ursäktas med grabbiga ryggdunk, så mycket hade jag förstått.
“Ja, äntligen” viskade jag och kanske började jag förstå, medan ena armen smekte över hennes rygg och den andra höll henne hårt om midjan.
“Du anar inte…” sa hon och såg mig i ögonen så att våra ansikten bara var ett par centimeter från varandra. “… hur länge jag längtat efter detta, utan att veta hur jag skulle våga ta steget.”
Sen kysste hon mig. Och jag insåg att det inte fanns något kvar att förstå. Jag behövde bara kasta bort min envisa motvilja mot att acceptera sanningen. Det var ingen after-work. Detta var den riktiga dejten.
Jag höll i hennes hand medan vi gick genom stan tillsammans. Nu när jag fick tid att smälta allt hade jag förvånansvärt få frågor. Faktumet stod ju tämligen klart, att vi hade ömsesidiga känslor för varandra. Resten spelade inte så stor roll. Jag undrade visserligen hur det kunde vara jag och inte Jonte eller Daniel hon gillade, men det var en konstig fråga att ställa – om jag ens kunde ställa den utan att avslöja att jag råkat höra att hon gillade någon på jobbet.
Vi hade gått förbi busshållplatsen. Att bara gå där och hålla varandra i handen var så fint att ingen av oss verkade bry sig om att det var en bit att gå. Sandra nästan skuttade fram emellanåt och på ett par ställen fick vi stanna upp och gå runt en lyktstolpe eller skylt för att slippa släppa varandras händer.
“Jag är så glad att jag vågade ta steget!” sa hon plötsligt. “Och att du fattade så snabbt vad det handlade om.”
“Ja…” sa jag medan jag tänkte att det nog fortfarande inte var rätt tillfälle att berätta att jag nog fattat betydligt senare än hon trodde. Jag valde den andra frågan istället. “Men en sak jag INTE fattar är hur du kan tycka om mig. Det finns så många andra snygga, roliga, coola killar på jobbet, varför skulle någon falla för en tönt som jag?”
“Det är DE som är töntar!” svarade hon. “Ytliga och veka! Jag föll för en klok man som kan göra rätt val i livet utan att bekymra sig för vad andra ska tycka. Och som är söt och har fina händer!”
Jag kom av mig lite i rytmen medan vi gick, när jag lyfte våra sammanflätade händer för att försöka förstå vad hon menade med att jag hade fina händer.
“Tänk om du visste hur många gånger jag drömt om att få hålla denna handen.” Hon ställde sig framför mig och strök mina fingrar med sin lediga hand. Hon var tyst en stund och jag njöt av att känna hennes hud mot min. Sen såg hon upp i mina ögon. “Jag vet inte hur du brukar göra med första dejten och så, men jag … Jag längtar verkligen tills vi kommer hem till min lägenhet. Om du vill följa med upp?”
Jag hann inte svara innan hon kysste mig igen och kyssen förmedlade tydligt att hon menade allvar med att hon längtade. Jag försökte andas djupa lugna andetag med näsan och smälta händelseutvecklingen. Inte för att jag inte gillade den, den var det bästa som nånsin kunde hända. Men det var fortfarande så mycket att ta in, att detta hände på riktigt.
Till sist slet sig Sandra från kyssen. Det kändes som att hon ville fortsätta, men hennes blick vittnade om att hon också ville fortsätta med något annat, som först krävde att vi fortsatte med vår promenad. Hon trampade iväg och fick nästan dra mig efter sig längs trottoaren för att jag skulle hinna med.
Jag kunde inte skylla på att jag inte förstod längre, jag visste mycket väl vad som väntade och jag längtade också. Men jag var samtidigt lite orolig. Sandra hade säkert varit med massor med killar, som i sin tur hade massor med erfarenheter och förmågor i sängen. Jag hade också erfarenhet, men inte så mycket, och i nästan alla fall var erfarenheten ett stort antiklimax. Sex var liksom inte alls likadant i verkligheten som det verkar på film. Och hur mycket jag än längtade upp till Sandras lägenhet, så kunde jag inte skapa några scenarion i min fantasi som slutade med något annat en samma antiklimax och en stor besvikelse för Sandra. Det fanns helt enkelt inte en chans att jag motsvarande hennes förväntningar i sängen.
Det var inte så att jag kände panik, men åtminstone var mina känslor definitivt ambivalenta när Sandra ivrigt fumlade med nyckeln, drog in mig i trapphuset och tog sig upp för trapporna med lyckliga skutt. Hon låste upp sin lägenhetsdörr, klev in och vände sig mot mig med förväntansfull blick. Jag såg på henne när jag stängde dörren bakom henne att vi äntligen, äntligen var framme vid något hon såg fram emot riktigt riktigt mycket. Men exakt vad var det hon ville att jag skulle göra? Skulle jag kyssa henne igen? Eller skulle vi slita av varandra kläderna direkt? Skulle jag lyfta henne och bära henne in i sovrummet? När jag gjort detta innan hade det liksom bara blivit så, jag hade aldrig stött öga mot öga med någon där båda redan visste att vi alldeles strax skulle ha sex med varandra. Situationen fick varje ansats att kännas som ett tillgjort skådespel och jag kunde inte förmå mig att agera naturligt.
Innan jag hann göra något tog Sandra tag i min hand, förde den till sin midja innanför kappan och kysste mig igen. Det var en mjuk och lite försiktig kyss, mindre intensiv än den på gatan. Medan vi kysstes knäppte hon upp min jacka. Hennes kappa föll till golvet över skohyllan efter att jag försökte hitta en krok att hänga den på och jag snubblade till när jag försökte trampa av mig skorna. Sandra fnissade och tog min hand.
“Kom!” sa hon och backade längre in i lägenheten.
Jag följde efter henne in i sovrummet och min osäkerhet började göra mig desperat. Vad skulle jag göra? Var det okej om jag tog på henne? Var det för tidigt att knäppa upp hennes blus? Eller gick jag för långsamt fram?
Sandra stannade mitt i rummet och drog mig till sig.
“Var inte rädd” viskade hon i mitt öra. “Jag ska visa dig.”
Hennes ord gjorde mig lugn. Visserligen hade hon förmodligen genomskådat min osäkerhet, kanske trodde hon till och med att jag var helt oskuld. Men det fanns inget spår av varken förakt eller besvikelse i hennes agerande och jag litade på att hon skulle lotsa mig fram.
“Vet du hur man knäpper upp en behå?” frågade hon med ett leende som fick det att brusa i hela kroppen.
Hennes kroppspråk gjorde det tydligt att jag skulle börja knäppa upp blusen och jag såg fram emot både att visa att jag faktiskt kunde knäppa upp en behå, och att få utforska det som fanns innanför den. Hon log hela tiden medan jag fumlade med knapparna på blusen och medan jag öppnade upp den tillräckligt för att kunna nå bak till hennes rygg innanför den. Spännet till behån var lite klurigt för det var två rader av sånna där krokar, men jag lyckades lösa det med bara en hand ändå.
Innan jag ens hunnit tveka med om jag skulle ta av henne blusen eller inte, tog hon min ena hand och förde upp den innanför behån. Jag kände hennes bröst fylla ut min handflata och kramade mjukt om det, kände den styva bröstvårtan och hörde henne stöna som om det inte bara var jag som njöt av att jag tog på henne. Hon drog själv av blusen så att jag kände mig frimodig att ägna en hand åt varje bröst medan hon fortsatte ge alla tecken på att hon verkligen älskade att känna mina händer på hennes kropp. Medan hon började knäppa upp min skjorta provade jag att klämma lite om bröstvårtorna och det fick henne att stöna ännu innerligare.
“Inte för hårt bara” gnydde hon och jag vågade fortsätta att nypa lagom hårt om dem. “Här finns visst någon som vill komma ut!” konstaterade hon när hennes händer upptäckt att jag redan var hård innanför byxorna.
Hon kysste mig medan hon började knäppa upp byxorna och kyssen fortsatte medan hon frigjorde mitt stånd.
“Men va?! Varför har du inte sagt något?!” utbrast hon plötsligt och backade ett steg.
“Va?” var det enda jag kunde få fram, medan jag försökte förstå vad jag gjort för fel nu.
“Om den här!” sa hon och greppade om mitt stånd med båda händerna.
“Vadå, vad skulle jag säga om den?” frågade jag, fortsatt förvirrad. Luktade jag? Eller kunde hon på något sätt känna hur ofta jag haft stånd senaste dagarna utan att den fått tömma ordentligt?
“Den är ju för fan tjockare än min handled!” fortsatte hon.
“Jaha?” sa jag, tittade ner och konstaterade att det nog stämde. “Ska den inte vara det eller?”
“Jo alltså, detta är förmodligen den största snoppen jag sett i hela mitt liv.” sa hon med nån sorts undertryck som jag fortfarande inte riktigt fattade hur jag skulle tolka.
“Är det bra eller dåligt?” frågade jag till sist rakt ut. Hon kysste mig till svar och jag kände på hur hon smekte mitt stånd vad svaret på frågan var.
“Ja, det är bra.” gnydde hon till sist mellan kyssarna. “Jag tror det är väldigt, väldigt bra.”
Hela min kropp fylldes av lycka och självförtroende och jag vågade mig på att knäppa upp hennes byxor utan att invänta hennes ledning. Hon stoppade mig inte, så jag smekte ner dem över höfterna tillsammans med trosorna. Hon tjöt till överraskat när jag föste henne bakåt mot sängen och fnissade förväntansfullt när jag lade oss båda ner i den. Jag la henne på sidan med ryggen mot mig och sökte mig in mellan hennes ben med mitt stånd.
“Väntaa” fnissade hon. “Inte så bråttom!”.
Hon vände sig mot mig.
“Lita på mig, jag ska visa” sa hon ömt. “Det blir bättre om man inte går rakt på sak. Särskilt när man är så utrustad som du, så är det viktigt med förarbetet.” förklarade hon och smekte mitt stånd med ena handen. “Men på allvar, hade du ingen aning om hur välhängd du är?”
“Nej, jag … Jag har väl liksom aldrig haft någon att jämföra med.” svarade jag och undrade hur jag skulle kunnat veta. Sandras ögon glittrade.
“Du har alltså gått runt med varje kvinnas drömkuk utan att veta om det? Vilken tur jag har som lyckades fånga in dig innan nån annan tjej upptäckte det! Har du aldrig verkligen aldrig haft en tjej innan?”
“Jo, det har jag” svarade jag.
“Men hur kunde hon släppa dig efter att ha upplevt DEN HÄR?!”
“Mja, det blev liksom inte så mycket. Hon tyckte mest att det var besvärligt att ha sex.”
“Så ingen av er visste hur man gör för att få det riktigt underbart?” frågade Sandra förvånat.
“Nej, det verkar så…”
“Vilken tur att jag vet det då” sa hon.
Hon kysste mig kort innan hon kröp upp lite i sängen. Med ena handen tog hon mitt huvud och pressade mitt ansikte rakt in i hennes bröst. Med den andra styrde hon min hand till hennes rumpa. För bara några timmar sen hade jag alltså suttit och dagdrömt om Sandra som aldrig kunde bli min, och nu låg jag här och blev ombedd av henne att nafsa i hennes bröst och klämma på hennes rumpa. Det var en otrolig upplevelse, men samtidigt så upphetsande att jag ville vidare. När hon drog upp ena benet över mig kunde jag med fingerspetsarna känna hennes varma fuktiga sköte. Hon rörde på höfterna så att det blev oundvikligt att jag nuddade skötet oftare och mer. Hon suckade till på ett så sexigt sätt varje gång att jag sökte mig dit aktivt.
“Vänta…” viskade hon. “Du måste få mig att längta…”
Det var en tuff kamp mot tålamodet, men jag försökte koncentrera mig mer på nafsandet i brösten för att dämpa ivern att undersöka hennes kön mer. Otroligt nog verkade det göra henne ännu mer upphetsat och hon pressade sitt bröst mot mitt ansikte medan höfterna rörde sig ännu mer.
Till sist tog hon själv min hand och visade vägen fram till hennes kön. Det kändes annorlunda nu, som om de liksom blommat ut och svullnat. Hela området var täckt av den hala saften, men jag mindes hennes ord. Jag ville få henne att längta. Så även om hon själv styrt min hand dit, skulle jag gå försiktigt fram. Jag lät långfingerspetsen löpa mjukt längs ytterkanter. Hennes klitoris var så uppsvullen att jag inte kunde undvika att nudda den, men jag skyndade mig förbi och tog ett långsamt varv till runt alltihop. Precis innan jag nådde fram till hennes klitoris igen vände jag med fingret och hon gnydde till av besvikelse och längtan.
Förundrad över vilken effekt det hade, och nyfiken på hur mycket mer jag kunde få henne att längta, var det plötsligt ingen konst att ha tålamod. Jag tillät mig att nudda lite vid hennes klitoris emellanåt, men la den mesta tiden på att smeka och massera resten av skötet. När jag kände på mynningen till slidan och testade att sticka in yttersta spetsen av fingret, kom nästa mentala utmaning. Mynningen kramade så varmt och mysigt runt långfingerspetsen och hela hennes kropp ryckte till på ett sätt som gjorde det nästan omöjligt att inte låta hela fingret glida in. Jag kunde livligt tänka mig hur hennes insida skulle krama om mitt finger och ville veta hur hon lät när jag kom åt de känsliga punkterna där inne.
Men jag höll mig i schack. Jag skulle få uppleva det så småningom och började istället testa hur hon reagerade när jag frestade med fingerspetsen mot mynningen. Det fick hela hennes mage att röra sig och mynningen verkade nästan försöka greppa tag och mitt finger och dra det in i henne medan nya varma safter läckte ut. Jag fortsatte att retas runt mynningen, omväxlat med att knappt nudda vid hennes klitoris och Sandra blev mer och mer ivrig. Hon kunde liksom inte ligga still längre och hennes suckar var det sexigaste jag nånsin hört, porr inkluderat.
Sandras ena hand hade sen ett tag letat sig fram till mitt stånd. Först hade hon bara hållt handen vid det, sen hade hon tagit tag om det och bara hållit det stilla mellan sina fingrar. Men ju mer jag retade vid hennes mynning, desto ivrigare hade hon börjat smeka det. Det fick mig att börja undra hur det skulle kännas att föra in mitt stånd i henne, i den varma trånga slidan som nästan verkade för trång för mitt finger. Jag ändrade ställning lite för att kunna få mitt kön lite närmre hennes, samtidigt som jag, påmanad av Sandras allt högre stön, började smeka hennes klitoris mer och mer.
I samma ögonblick som jag slogs av tanken på att hon kanske var på väg att få en orgasm, kände jag hur jag gick över min egen gräns. Hur Sandra kunde märka det så tidigt vet jag inte, men hon kramade ännu hårdare om mitt stånd och hittade mina läppar med sina. Medan hon kysste mig med den blötaste och sexigaste kyssen nånsin exploderade jag. Den överväldigande känslan spred sig genom kroppen och jag gav ifrån mig ljud som var betydligt osexigare än Sandras, medan över en hel veckas ranson av sädesvätska flödade ur mig i puls efter puls.
Långt innan vätskorna slutat välla ur mig slet jag mig lös från kyssen i skam. Jag hade förstört alltihop. Min oförmåga att hålla mig hade lämnat Sandra omåttligt kåt och jag var redan klar. Sädesvätskan rann fortfarande ur mig och ner över Sandras hand medan jag tänkte på hur otroligt frustrerande det måste kännas för Sandra att sluta så här. Jag skämdes och tänkte mig hur hon måste önska att hon aldrig ens släppt in mig i lägenheten. Det hade börjat så fint, men det gjorde ju bara antiklimaxet ännu mer katastrofalt…
“Herregud, slutar det aldrig?!” utbrast Sandra.
“Det blev kanske lite mer än vanligt” svarade jag uppgivet och kände att det var lika bra att förklara. “Senaste veckan har jag inte kunnat sluta tänka på dig. Men samtidigt känns det fel att onanera och fantisera om en vän och kollega, så det har väl liksom sparats upp lite extra…”
Fortfarande fylld av skam tvingade jag mig att möta hennes blick. Och jag var inte beredd på vad jag fick se. Sandra hade tårar i ögonen. Hon tittade ner över min kropp, på sjön av säd mellan oss, och sen upp i mina ögon igen. Jag försökte formulera ihop en mening om hur ledsen jag var att jag inte dög till i sängen, att jag inte lyckats tillfredsställa henne, trots att hon försökt visa mig, men han inte öppna munnen innan hon gjorde det.
“Är du på riktigt?” frågade hon med gäll röst. “Hur kan du va så perfekt?”
Hon kröp närmre och la sin panna mot min.
“Vet du vad? Du får fantisera om mig precis hur mycket du vill. Men jag blir såklart ännu gladare om du sparar det till mig.” Hon la sitt ben över mig och förde min hand till hennes rumpa igen. “Och på tal om det. Vi var inte riktigt klara här…”
Hon såg lyckligt på mig medan jag började om från början med hennes rumpa. Det var inte svårt att glömma skammen och känna lust igen när hon log mot mig och jag kände hennes fenomenala rumpa i min hand. Att vi båda var blöta och kladdiga överallt av våra kroppsvätskor, från kyssar och tårar och annat, gjorde ingenting. Det behövdes inte lika lång tid för att få henne att nå till samma punkt som tidigare. Inte förrän när hon plötsligt vände sig om med ryggen mot mig, insåg jag att mitt stånd var nästan fullt utvecklat igen.
Hon styrde in mitt stånd mellan hennes ben och rullade smidigt framåt och bakåt med höften så att det gled längs hennes sköte. Att känna hennes varma veck omsluta mitt skaft var magiskt, men inte lika magiskt som det var att känna henne rycka i min famn medan mitt ollon gneds mot hennes klitoris. Hon sökte upp min hand och förde den till sitt bröst medan hennes rörelser blev alltmer ryckiga och ivriga. Hon gnydde så högljutt att jag trodde att hon var på väg att få orgasm igen, men precis när jag trodde det skulle hända stannade hon upp. Hon ryckte till några gånger innan hon tog ett djupt andetag, svankade och styrde mitt ollon mot hennes trånga, hungriga mynning.
“Var försiktig med mig” gnydde hon.
Mitt ollon pressades mot henne när hon tryckte sig mot mig, men det gled undan innan det hittade rätt väg in.
“Herregud” stönade hon och tog tag om skaftet med ena handen.
Hon höll mig stadigt om skaftet medan hon försökte igen. När jag kände att hon hittat rätt läge försökte jag hjälpa till, men hennes hand tryckte tillbaka och jag förstod att jag bara skulle hålla spjärn medan hon styrde rörelserna. Mitt ollon deformerades medan det började tränga in, millimeter för millimeter. Jag var rätt att hon skulle vara så tajt att det helt enkelt inte gick, men det var snarare hennes uppsvullna vävnader som gjorde ingången trång, än att huden inte räckte till för att nå runt min diameter.
När halva ollonet var inne stannade hon till för att ta några andetag, som tydligt inte blev så djupa som hon önskat eftersom hennes magmuskler var så spända redan. Sen tryckte hon sig bakåt lite till, tills hela det deformerade ollonet var inne och det hårda skaftet tryckte mot öppningen.
“Gode gud, den är så stor!” gnydde hon.
“Jag har bara kommit in med ollonet” påpekade jag. Jag visste att hon var medveten om det, men ville ändå påpeka det.
“Jag veeet” stönade hon och tryckte sig bakåt igen.
Jag fick spjärna emot ordentligt för att skaftet skulle lyckas tvinga sig in i henne, tills öppningen till sist gav efter så att flera centimeter gled in på en gång. Hon stelnade till och spände sig i hela kroppen och jag var rädd att jag skadat henne. Jag lossade mitt nästan krampaktiga grepp om hennes bröst och väntade oroligt på någon mer reaktion från henne.
“Åååååh” kved hon genom sammanbitna tänder. “Det är … så skönt!!”
Hon ryckte till ett par gånger medan hon gav ifrån sig ett gällt litet pip. Sen var det som att hon exploderade. Hon ropade rakt ut, och oavsett om det var avsiktligt eller inte så tryckte hon sig vidare mot mig så att ytterligare några centimeter gled in. Jag kände hur varenda muskel inuti hennes buk spände sig och krampade i omgångar med ett intervall på ungefär två sekunder. Hon kramade så hård om mitt stånd att det gjorde ont, men jag ville inte glida ur henne.
Det tog nog en halv minut innan jag märkte att hon klarade av att ta djupare andetag igen och hon vred sitt svettiga ansikte ner i lakanet medan hon pustade ut och jag smekte hennes kropp upp och ner från axeln till höften. Hennes ljudliga andetag och underbara kropp fick mig att egentligen bara ville pressa in sista biten av mig i henne och sen pumpa vidare ut och in, men jag höll mig stilla i henne och väntade på att hon orkade ta fler initiativ.
Med viss besvikelse rörde hon sig snart och visade att hon ville att jag drog mig ur henne.
“Kan du hålla mitt ben rakt upp så här?” frågade hon och visade hur hon ville ha benet.
Jag höll hennes ben i önskat läge medan hon började smeka sin egen klitoris under djupa andetag. Det var av blandning mellan frustration för att min lust gjorde mig ivrig, och en dröm att ligga och se henne njuta och tillfredsställa sig själv.
“Kom in, med ollonet bara” sa hon och jag höll kvar hennes ben medan jag lyckades hitta rätt med ståndet och pressa mig in i henne igen. “Ut igen…” instruerade hon och jag lydde och märkte hur en skälvning av djup njutning sköljde genom hennes kropp. “Ååh, precis så! En gång till.”
Jag trängde in med ollonet igen, drog ut helt igen, och trängde in igen några gånger till.
“Inte för snabbt, vänta lite mellan.”
Jag märkte hur njutningen blev djupare och djupare för henne och älskade att se det, och trots att det var svårt att hålla igen och vänta så länge hon önskade mellan varje inträngning, så ville jag se hur underbart det kunde bli om jag gjorde som hon bad mig.
“Vänta” sa hon plötsligt och rullade undan.
Fortfarande lite delad mellan känslorna väntade på vidare instruktioner. Efter några andetag kröp hon upp mot huvudänden av sängen, tog en kudde och la under bröstet medan hon ställde sig på alla fyra.
“Så, kom här” sa hon och jag tog plats bakom.
Stödd mot sin ena armbåge och kudden började hon smeka sig själv igen. Jag tänjde med ollonet mot hennes öppning. Det var som om ställningen gjorde henne ännu trängre, men jag pressade in ollonet och drog ut igen som tidigare. Det fick tydlig effekt hos henne och jag vågade vänta lite kortare innan nästa försök. Hennes stön blev intensivare och intensivare medan jag fick svårt att både vänta mellan stötarna och hålla det till bara ollonet.
“Stanna inne!” kommenderade hon plötsligt, och jag stannade med lite mer än ollonet inne, medan hennes fingrar jobbade fortare än nånsin på hennes klitoris.
“Så, kör på!” ropade hon efter några sekunder.
Jag tvekade några sekunder, osäker på vad hon menade exakt, och drog ut igen.
“Neej, djupt, köör!” ropade hon desperat.
Jag trängde in i henne igen och fick in mer än halva på gång. Jag drog inte hela vägen ut denna gången, men när jag skulle trycka in var det som att trycka ollonet mot en uppblås ballong. Det tog liksom stopp, men jag prövade ändå att trycka på. Jag försökte få igång ett tempo i stötarna trots motståndet och vätskor skvätte ur henne mellan stötarna. Hon hade slutat smeka sig själv och borrade ner ansiktet i kudden medan hon uppenbarligen fick en ny orgasm. Jag tvekade igen, tänkte att jag kanske skulle vänta in henne lite.
“Fortsätt!” kved hon fram genom kramperna och jag gjorde som hon sa.
Efterhand som orgasmen klingade ut kunde jag pumpa djupare, och snart kunde jag glida in med nästan hela ståndet i varje stöt medan Sandra låg och ropade in i kudden. Jag hade aldrig kunnat gissa att en människa kunde ha det så skönt som Sandra verkade ha det och jag kunde inte få nog av att pumpa in i henne och ge henne mer och mer av njutningen.
Till sist reste hon överkroppen upp. Jag kom inte lika djupt i henne, men kunde hålla om hennes kropp och krama om hennes bröst med mina händer medan vi tillsammans fortsatte med stötarna. Jag hittade ner till hennes klitoris med ena handen och efter bara några sekunder fick hon ytterligare en orgasm. Medan hon tryckte sig bakåt tappade vi balansen och ramlade bakåt i sängen, men jag lyckades hålla mig kvar i henne medan orgasmen rungade vidare.
“Kom du inte nu heller?” frågade hon när hon pustat ut och satte sig upp med viss ansträngning.
“Nä, det krävs väl lite mer när jag redan kommit en gång” konstaterade jag.
“Ännu mer än detta? Vad ska vi då ta oss till?”
Jag märkte på henne att hon hade en idé och följde hennes instruktioner tills jag halvsatt mot sänggaveln. Hon tog plats över mig med den sexigaste och mest målinriktade blicken jag nånsin sett. Det var som om hon inte var det minsta orolig för att hon skulle lyckas ta mig i mål, trots att hennes kropp började bli trött. Och med den utstrålningen var jag säker på att det inte skulle bli några problem.
Hon kysste mig och trädde sig ner över mig. Medan hon red upp och ner längs mitt kön rörde hon på kroppen som i en dans av djup njutning, kärlek och ja, uppvisning av ren och skär gudomlighet. I den nya vinkeln var det som möjligt ännu skönare att tränga in i henne och hon rörde sig på ett sätt som gjorde att jag snart var säker på att detta skulle gå vägen långt tidigare än jag önskade – för allra helst skulle denna stunden hålla på för evigt.
Men det var inte bara en uppvisning för att trigga mig. Hon gömde inte faktumet att det hela var obeskrivligt skönt även för henne, och den biten var den allra bästa. Mellan stötarna lät hon ibland brösten dunsa in i mitt ansikte och jag kunde inte låta bli att ta tag om hennes midja för att följa hennes rörelser. Jag kunde känna i hennes mage hur det ryckte och darrade, som att hon närmade sig ännu en orgasm, och samtidigt kände jag att nu fanns det ingen återvändo. Hon anade det också och red allt intensivare tills hon ropade högt och pressade sig ner över botten av mitt stånd.
Hon nådde fram före mig och medan hennes insida kramade om mitt stånd igen pumpade jag upp nya mängder med sädesvätska i hennes buk. Hon satt över mig i sina egna efterkramper efter att mitt stånd slutat rycka, innan hon sjönk ner och la sin panna mot min igen med världens vackraste och nöjdaste leende.
“Ja, vilken tur att du vet hur man får det riktigt underbart” sa jag.
“Ja, fast jag visste inte att det kunde bli riktigt så här underbart! Jag hoppas att jag får lära mig mycket mer om att ha bra sex av dig!”
“Fast…” började jag, förvirrad. “Det var ju du som lärde mig.”
“Äsch, det var bara ett par små tips. Men handlaget, tålamodet och känslan, det antingen har man eller så har man det inte.” sa hon.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.