Efter avslöjandet att Snöfitta egentligen var prinsessan Bianca, och att hennes styvmor, drottningen, var den som försökt få henne dödad, gick vardagen ändå tillbaka till sin invanda lunk. Dock började dagarna i hennes påtvingade husarrest bli mer enahanda. Nu var även trädgården klar, och det dagliga hushållsarbetet med disk och lite städning var snart avklarat. Och hon kunde ju inte onanera hela dagarna. Hon började få riktigt långtråkigt.
Dessutom blev hon mer och mer nyfiken på vad det var för en gruva egentligen. Dvärgarna hade inte velat berätta, och nu kändes det som att det var mer och mer som inte stämde. Hade de en massa kunder där? Vad bröt de egentligen där? Vad var det som var så hemligt? Inte nog med att de mystiska små männen verkade helt ointresserade av sex. De verkade också ha en, kanske till och med mörk, hemlighet.
Till slut stod Snöfitta inte ut längre. En morgon, när hon som vanligt vinkat av dvärgarna när de marscherade till jobbet, tog hon sig för att följa efter. Hon var noga med att vara diskret, och inte synas när hon gömde sig bakom buskar och träd efter vägen. Men hon såg också omsorgsfullt till att inte tappa spåret.
Till slut kom de fram till en öppen plats framför ett berg, där det mycket riktigt fanns en ingång till en gruva. Men det var inte någon vanlig gruvingång. Den klassiska brädfodringen var inte grå av gammalt virke, utan målad i klaraste rött. Över porten satt dessutom en stor skylt där det stod ”Gruvan”, och något mer som hon inte kunde läsa på det avståndet. Dessutom stod bredvid ingången ett litet bås, där det satt en gammal dam. Som ett slags biljettbås. Säljer man biljetter till en gruva?
Snöfitta såg i alla fall hur dvärgarna marscherade in genom porten, och när Fister som siste man just skulle gå in, stannade han upp, vände sig till den gamla damen och sa någonting, varefter hon följde efter in i gruvgången.
Då passade Snöfitta på att smyga sig närmare, för att skaffa sig en bättre överblick. När hon närmade sig porten kunde hon till slut läsa vad som stod på skylten.
”Sexdvärgarna hälsar dig
välkommen till
Gruvan”
Snöfitta fattade ingenting. ”Sexdvärgarna”? De var ju sju. Och varför hälsa folk välkomna? Det var väl en gruva, inte en offentlig inrättning? Eller? Hon tittade sig mer noga omkring, och såg att det faktiskt på båset satt en liten skylt med entréavgiften. Och när hon närmare granskade dörrträt, var det fullt av inristade bilder föreställande kukar, bröst, fittor, rumpor och en och annan dvärg som satte på flickor i olika ställningar.
Innan Snöfitta riktigt hann smälta sina nya intryck, hörde hon hur damen i båset var på väg tillbaka, så hon skyndade sig att smita runt hörnet och gömma sig i en bergsskreva. Där satt hon länge och försökte sortera sina tankar. Det här var alltså allt annat än en guldgruva. Snarare var det något sexuellt som pågick där inne. Inte underligt att dvärgarna inte var så intresserade av henne. De fick tydligen sitt lystmäte hela dagarna på jobbet. Ett styng av besviken svartsjuka for genom henne.
Bäst hon satt där började det komma folk till gruvan. Det var genomgående fint och högt uppsatt folk, både män och kvinnor som bar fina kläder, red på de finaste hästar, eller kom i de finaste vagnar. Uppenbarligen rådde stor diskretion, för alla bar ögonmask för ansiktet, eller fick sig en lånemask av den gamla damen i biljettbåset. Ändå tyckte sig Snöfitta känna igen flera av dem från hovet.
Nu började hon verkligen bli nyfiken. Och när damen lämnade kassan för att hjälpa en extra förnäm gäst till rätta, passade Snöfitta på att smita efter. På vägen nappade hon för säkerhets skull åt sig en lånemask.
Det första som mötte henne var en rund liten sal med dörrar utefter alla väggar. Att det möjligen var omklädningshytter fick hon snart bekräftat av att en spritt naken herre, enbart iförd en konstfärdig mask, plötsligt kom ut genom en av dörrarna. Att båsen dessutom var låsbara, märkte Snöfitta när hon desperat försökte smita in i ett, men bara fann sig fruktlöst ryckande i handtaget. Men mannen nickade bara avmätt mot henne, och fortsatte in i gången i andra ändan av salen. Tydligen var det inget anmärkningsvärt att vara naken här.
Snöfitta tog mod till sig, och följde efter vidare in i Gruvan. Vid korridorens slut kom Snöfitta ut i en större stensal, fylld av nakna människor som nyfiket betraktade varandra, eller passerade ut och in genom någon av de sju dörrar som omgav salen. Över varje dörr satt en träskylt med ett namn och en symbol. Snöfitta kände genast igen namnen över dörrarna. Det var samma namn som hon hade sett inristade på sängarna där hemma. Dvärgarnas namn.
Nyfiket tassade hon fram till den första dörren. Den med Kukers namn på, åtföljt av bilden av en erigerad penis. Hon smet in genom dörren och smög nedför den korta gången. Till sin lättnad var hon inte ensam åskådare där inne. Det var tydligen vanligt att besökarna tittade på. Så Snöfitta sällade sig till mängden.
Det hon såg fick henne att dra efter andan. Hon såg Kuker stå mitt i rummet. På en divan låg en halvnaken kvinna som lät Kuker bearbeta henne med en stor dildo. Behandlingen hade tydligen pågått ett tag, för när kvinnan började röra oroligt på sig, drog Kuker ut dildon och ersatte den med sitt eget organ. Och med hårda djupa stötar pumpade han henne till en skälvande orgasm.
Snöfitta kunde knappt tro sina ögon. Men innan hon hann fundera så mycket vidare, drog sig Kuker ur och började vända sig om. Så Snöfitta fick brått att huka sig ner bakom de andra besökarna, och smita ut i hallen igen. Väl ute var hon tvungen att pusta en stund. Var det verkligen möjligt? Höll alla dvärgarna på så här? Hon sneglade mot de andra dörrarna.
Sugers dörr, med en bild av en öppen röd mun på skylten, var näst på tur. Snöfitta tog åter ett djupt andetag och smet in genom den. Även där fann hon en liten skara åskådare, som stod i en ring efter väggarna och betraktade vad som pågick. Det första Snöfitta fick syn på var en ny divan som stod mitt i rummet. På den låg en kvinna. Hon hade vitt uppspärrade ben, och mellan dem hade Suger stuckit in sitt skalliga huvud. Det var uppenbart att han sög och slickade hennes känsliga fitta, för hennes upphetsade gnyenden visade hur mycket hon njöt av det. Bredvid dem stod en man och blev nogsamt avsugen av en omaskerad kvinna.
Snöfitta sneglade sig omkring på de andra åskådarna. De uppskattade uppenbarligen skådespelet, för de flesta, både kvinnor och män, stod njutningsfullt och smekte sina egna organ. Hon var själv frestad att stanna kvar och göra samma sak, men hon ville helst undvika att bli upptäckt. Så hon smet ut i hallen igen.
Det här överträffade verkligen alla hennes förväntningar. Framför allt de om guld och juveler, som ju helt kommit på skam. Hon visste innerst inne inte riktigt hur hon skulle se på sina gästvänliga värdar, nu när hon visste vad de ägnade sig åt om dagarna. Kunde hon verkligen lita på dem? Nog för att hon själv gärna ägnade sig åt sex i en massa spännande former. Men dvärgarna spelade uppenbarligen i en helt annan liga.
Medan hon stod och funderade på om det inte var bäst att smita hem, öppnades dörren ett par snäpp bort, den med Smiskers piskförsedda skylt. Ut kom och en uppenbart nöjd kvinna, svängande på sin rodnande bakdel. Innan dörren slog igen bakom henne, kunde inte Snöfitta låta bli att smita in.
Men precis som hon kom fram genom den korta korridoren, och skulle smyga in i rummet, stötte hon ihop med en kortväxt person. Smisker, som haft blicken i golvet när han tänkte gå ut för en paus, behövde inte lyfta blicken mycket för att få syn på den snövita fittbusken och lägga ihop ett och ett. Bryskt tog han tag i flickans arm, och drog med henne in i den tomma kammaren igen. Där skällde han ut henne efter noter. Hon skulle ju hålla sig hemma. För allt i värden inte visas sig ute bland folk.
När hon lamt försvarade sig med att hon åtminstone hade satt på sig en mask, påpekade han det uppenbara, att hon nog i så fall hellre skulle ha satt den mellan benen. Det var nog fler som skulle känt igen henne på den vita fittbusken än på hennes näpna ansikte. Det var förmodligen många som hört hennes rykte, men få som sett prinsessans porträtt.
Skamsen skickades hon hem – utan svans mellan benen – med stränga förhållningsorder att hålla sig inomhus och inte röra sig ur fläcken tills dvärgarna kom hem.
Den kvällen kom dvärgarna hem extra sent. Snöfitta hade lagat dem något extra gott, för att om möjligt beveka dem att inte slänga ut henne för hennes olydnads skull. De var också mycket bistra och åt under tystnad. Men till slut sköt de ifrån sig sina tallrikar och tittade strängt på henne. De bannade henne mycket riktigt för hennes olydnad och obetänksamhet. Men de förebrådde också sig själva. Om de hade varit mer öppna med vad det var för en gruva, varför det var så mycket folk där, och vad det var för besökare, så hade hon ju förstått bättre varför hon måste hålla sig borta därifrån.
För många av kunderna i Gruvan var också flitigt förekommande i drottningens sängkammare. Och även om gästerna förväntade sig full diskretion av båda dvärgarna och av varandra, så var det nog lite väl optimistiskt att tro att de inte skulle skvallra för självaste drottningen, om de upptäckte hennes mest efterlysta fiende i dess salar.
Nå väl. Nu var skadan redan skedd. I värsta fall hade någon sett henne, och det är inte mycket att göra någonting åt. Och när hon nu hade sett lite av vad deras arbete handlade om, var det väl lika bra att de förklarade.
Dvärgarna drev alltså en slags sexklubb i Gruvan. En klubb som erbjöd sina välbärgade, välrenommerade och högt uppsatta gäster, både män och kvinnor, sexuella njutningar för snart sagt alla smaker. Var och en av dvärgarna förestod en egen avdelning med sitt eget speciella tema, där de hade hjälp av några få utvalda medarbetare, som både avlastade när efterfrågan var stor, och kompletterade utbudet med det dvärgarna själva inte kunde erbjuda.
Kuker stod för den vaginala stimulansen, både med kuk och med leksaker.
Suger stod för den orala stimulansen av hela kroppen, men naturligtvis med extra fokus på att slicka fitta och att suga kuk.
Rumper erbjöd analsex i alla dess former.
Binder stod för bondage-delen, där han spände fast, band eller på andra sätt begränsade sina kunders rörelsefrihet, för att sedan stimulera dem till njutning.
Smisker förhöjde känslan av tillfredsställelse genom att både tillfoga smärta och stimulans medelst en fast hand och många redskap.
Choker tillämpade olika former av strypsex, för att förhöja njutningen.
Och till sist erbjöd Fister tillfredställelse genom införandet av grova föremål eller hela nävar, i båda hålen.
Och nu hade dvärgarna ett erbjudande till Snöfitta. De insåg att de inte kunde hålla henne borta längre. Så då kunde hon lika gärna få följa med. Om inte annat skulle det vara lättare att hålla henne under uppsikt. De erbjöd henne helt enkelt att praktisera hos dem.
Snöfitta sken upp som en sol, jublade och klappade i händerna. Under kommande vecka skulle hon få praktisera en dag var hos var och en av dem. Hon skulle på förmiddagarna få pröva på deras behandlingar, för att sedan på eftermiddagarna själv få utföra dem på kunderna. För varje genomförd dag skulle hon även få en liten present, ett slags plagg om man så vill, som hon kunde få bära hemma.
Snöfitta var överlycklig. Hon som varit rädd för att bli bortskickad. Nu kände hon snarare som att hon hade fått en belöning. Dvärgarna försäkrade att nöjet var helt på deras sida, och att skicka bort henne aldrig varit på fråga. Det var ju att skydda henne som alltid varit deras fokus. Men å andra sidan, som Smisker tillade, skulle det bli ett sant nöje att piska lite vett i flickan.
Ett villkor för att hon skulle få följa med, var dock att hon rakade av sin avslöjande fittbuske. Snöfitta försökte först protestera, men hon insåg snart att det inte var värt att ytterligare riskera att avslöjas. Trots att det kändes som att hon tappade något av sin identitet, och att hon på något vis svek sin mors minne.
Snöfitta kunde knappt sova av förväntan inför morgondagen. Äntligen skulle hon få den sortens uppmärksamhet från dvärgarna som hon längtat efter. Äntligen skulle hon få stimulans av någon annan än bara sig själv. Imorgon skulle någon annan smeka hennes längtande fitta. Hon kunde inte låta bli att känna på den redan nu. Nyrakad och slät. Så skön den kändes. Och så skönt det vara att dra med lätta fingrar över dess mjuka yta. Med en njutningsfull tillfredsställelse somnade hon till slut.
Det pirrade i hela kroppen när Snöfitta äntligen kom till Gruvan nästa morgon, iklädd endast en konstfärdigt fjäderprydd vit mask, som dolde extra mycket av hennes ansikte.
Den första dagen var alltså Kukers dag. Han ägnade förmiddagen åt att handfast förevisa, inte bara hur man stimulerar en fitta med både kuk och olika leksaker, utan demonstrerade också vikten av ett ordentligt förspel med smekningar och beröring över hela kroppen. Han talade om kroppens erogena zoner, som kunde vara så olika från person till person.
Det blev en lång och njutningsfull förmiddag, med flera orgasmer. Så till slut var Snöfitta alldeles utpumpad, men mycket lycklig och tillfredsställd. Det var ju det här hon gått och längtat efter. Att äntligen få njuta av dvärgarnas kroppar, och inte minst deras kukar. Och hon kunde snabbt konstatera att dvärgkukar inte var så mycket mindre än vanliga karlars. Åtminstone Kukers organ hörde faktiskt till de största hon sett. Och inte minst visste han hur han skulle använda det.
Efter en välbehövlig lunchpaus, var det så dags för flickan att betjäna kunderna. En efter en kom kunderna in för att få åtnjuta hennes tjänster. Hon slapp dock ha publik. Dvärgarna hade meddelat att de lärde upp en ny assistent denna vecka, varvid det var specialarrangemang i respektive rum enligt ett rullande schema. Till exempel detta med att rummet var stängt under förmiddagen.
Men nu fick alltså Snöfittta praktisera vad hon lärt sig. Hon fick alltid börja med ett ömt förspel, som följdes med att kunden och Snöfitta hade… ja, de knullade helt enkelt, i olika ställningar. Och allt avslutades med att kunden kom, antingen över hennes kropp, i hennes ansikte eller till och med fyllde hennes fitta med sin heta sås.
Även kvinnor besökte Kukers rum. Men idag fick de nöja sig med att Snöfitta behandlade dem med rummets olika leksaker, alltifrån en vanlig handhållen dildo, till att praktikanten spände på sig en penisattrapp över höfterna, och satte på sina kåta kunder.
Hela tiden fanns Kuker med i bakgrunden och gav råd och förslag. Han kände ju sina kunder och deras preferenser, och var också skicklig på att läsa av dem och föreslå när Snöfitta kunde gå hårdare fram, eller borde slå av på takten.
När dagen var till ända var Snöfitta alldeles utpumpad, både i bildlig och bokstavlig bemärkelse. Hon hade fått jobba hårt, och var till slut tvungen att använda dvärgarnas glidmedel, för att inte bli för öm mellan benen. Inte ens hon orkade hur mycket som helst på en dag. Men det var ju inte heller något konstigt för dvärgarnas assistenter att ta till lite hjälpmedel. Och man tog ju också lämpliga pauser mellan varje kund.
När Gruvan väl hade stängt och alla samlades i den stora salen, gav Kuker stort beröm till sin elev inför de andra dvärgarna och den församlade personalen. Hon hade varit mycket läraktig och gjort ett mycket bra jobb. Sedan delade han ut den utlovade belöningen som hon ju skulle få efter varje lärodag. Denna första dag tilldelades hon ett set av BH och trosor i vit spets. Men för att hon inte skulle känna sig för ovan och påklädd – Kuker blinkade ironiskt – så var tyget inte bara lätt genomskinligt, utan BH’n mera lyfte än skylde, och vårtor och de puffiga vårtgårdarna var helt fria ovanför spetskanten. Och trosorna, de var öppna i grenen.
Snöfitta provade genast sina presenter, och med den vita masken till såg hon till och med ännu sexigare ut än förut. Hur nu det ens var möjligt. Åtminstone Smisker tänkte i sitt stilla sinne på vad drottningens spegel skulle säga om det här.
Den andra dagen var Sugers dag. Idag fick Snöfitta lära sig allt om oral stimulans. Både hur man suger kuk, och hur man slickar fitta. Men även denna dag började med att visa hur munnen med fördel kan användas till ett riktigt sensuellt förspel för hela kroppen. Själva fittslickandet demonstrerades både av Suger själv och av hans kvinnliga assistent Linda, där Suger bad sin elev särskilt lägga märke till hur mycket bättre en kvinna är på att ge oralsex till en annan kvinna, eftersom hon själv vet så mycket mer om vad som är skönt för henne.
Linda kunde också ge Snöfitta några välbehövliga tips om kuksugandets ädla konst. Något som naturligtvis praktiserades på Sugers långa kuk. Snöfitta fick till och med öva på att ta den långt ner i halsen, något som Linda var expert på, men som visade sig inte vara så lätt. Prinsessan hade fortfarande kvar sina kräkreflexer, och de kom bara så långt med att arbeta bort dem.
Alla tre övade i alla fall hårt under morgonen, och gav varandra många orgasmer. Och innan förmiddagen var över hade de båda flickorna blivit riktigt goda och förtroliga vänner.
Efter lunch var det så dags för dagens kunder. Snöfitta fick en mjukstart genom att först ta emot ett antal kvinnliga kunder, som ville få sina fittor slickade. Något som Snöfitta snabbt blev skickligare och skickligare på. Det fanns även de som mer en gärna smakade på vad den unga praktikanten hade mellan benen. Och ett besök avslutades till och med med en härlig sextionia.
Mot slutet kom även några manliga kunder, som blev mycket nöjda med flickans kuksugarkonster. Några nöjde sig i och för sig med en vanlig avsugning. Men andra ville vara mer aktiva i att veritabelt munknulla den unga praktikanten. Hon fick även chansen att ytterligare öva på sin långt-ner-i-halsen-teknik. Idag hade kunderna även möjlighet att avsluta i hennes mun. Till en börja med var hon inte så förtjust, men ju mer hon vande sig vid smaken, började hon tycka att det var riktigt gott, och inte så lite upphetsande.
Efter ett par ytterligare män och kvinnor, var dagen (äntligen) över. Även idag hade det varit ansträngande, även om Snöfitta njöt av det hon fick vara med om. Men nog värkte käkarna lite, och hon hade träningsvärk i tungan.
Stängningsdags och presentutdelning, under personalens beundrande applåder. Linda vittnade inför sina kollegor om att den anonyma praktikanten hade gjort ett mycket bra jobb, och varit mycket läraktig. Och som belöning delade Suger ut dagens gåva. Ett läppstift i blodrödaste rött, som kompletterade och förstärkte hennes läppars naturliga blodröda färg.
Snöfitta tackade för presenten, och tog under allmänna applåder på sig först gårdagens sexiga underklädesset, innan hon med utstuderat plutande läppar (och putande bak) lade på ett lager läppstift framför hallspegeln. När hon vände sig mot publiken igen med en Ta-Da-gest, och slängde slängkyssar åt kollegorna, steg jublet i högan sky.
Den tredje dagen var Rumpers dag. Så idag handlade det om analsex. Och här gällde det att gå försiktigt fram och förbereda sin noggrant. Rumper gick ut löst med bara ett finger, för att sedan öka till flera. Han använde leksaker som dildos eller analpluggar, och det gick åt mycket glidmedel. Allt togs stegvis med mycket pauser, för att Snöfittas bakre hål skulle vänja sig vid intrång utifrån.
Till slut tog Rumper fram sin långa kuk, och penetrerade försiktigt sin nervöst förväntansfulla praktikant. Men med hans skicklighet vande hon sig ändå ganska snabbt, och snart blev hon riktigt skönt påsatt i baken.
Hon fick även pröva på att ha en leksak i fittan, medan dvärgen knullade henne i rumpan. Att bli dubbelmackad på det här sättet var något helt nytt för henne. Men när hon också kunde styra dildon i fittan själv, blev det till slut väldigt skönt, och snart kom hon i en ännu skönare orgasm.
Under eftermiddagen fick Snöfitta börja med några kvinnliga kunder, som fick bli påsatta av den unga praktikanten med hjälp av en strap-on i rumpan. De kanske hellre hade velat utnyttja Rumpers egna tjänster här, men idag gällde ju speciella regler. Och flickan lärde sig ändå snart, under benägen handledning av Rumper, att göra det riktigt skönt för dem. Sedan kom även några män, som mer än gärna knullade Snöfitta i rumpan. Det krävdes ordentliga pauser, och mycket glidmedel, för att ta sig igenom eftermiddagspasset.
En manlig kund innebar en ny erfarenhet för Snöfitta, och till att börja med en liten paus. För han ville nämligen själv bli knullad i rumpan av Rumper. Äkta vara skulle det vara, inte någon strap-on. Sedan byttes de av, och kunden satte på Rumper i analen. Men till finalen fick hon vara med igen. För kunden ville nu knulla Snöfitta i röven, medan han själv blev påsatt bakifrån av dvärgen. Det var en märklig känsla att se Rumper där bakom mannen, knulla i just den takt som hon blev påsatt i. Det var som att flickan och dvärgen var de som knullade, med kunden bara som ett redskap emellan dem. Och när kunden sprutade Snöfittas rumpa full, så var det som att det var Rumpers utlösning som fyllde henne.
Efter en lång eftermiddag var det till slut dags för stängning. Alla samlades som vanligt i stora hallen, och gratulerade Snöfitta till ännu en dags väl utfört jobb. Och så var det dags för dagens belöning. En ganska stor analplugg som hade en vackert röd rubin infattad i den yttre stoppen. När hon även tog på sig de vita underkläderna, och applicerade sitt röda läppstift, och vände sig med rumpan till, var hon en anslående syn.
Den fjärde dagen var Binders dag. Snöfitta fick pröva på hur det var att på olika sätt fjättras och bindas till mer eller mindre orörlighet. Hur man kan tvingas ta emot sexuell stimulans, för att man helt enkelt inte kan dra sig undan, och hur det kan förhöja den sexuella njutningen till nivåer, som man inte visste att man klarade av.
Binder var inte sen att demonstrera detta genom att fjättra flickan med läderremmar till händer och fötter vid en brits, och utsätta henne för oupphörlig och intensiv stimulans av bröst, klitoris och till och med g-punkt. Och att dessutom upprepa detta flera gånger, trots att flickan redan nått sin klimax, och nu bad om nåd. Men i stället för någon nåd fortsatte det bara, vilket resulterade i bara större och större orgasmer.
När dvärgen till slut lät henne vara, och flickan till slut låg helt utpumpad, var hon ju tvungen att erkänna att hon aldrig hade kunnat uppleva detta om hon inte varit fastbunden. Då hade hon flytt för länge sedan, och redan varit hemma i dvärgarnas stuga vid det här laget. Men då hade hon missat en helt omtumlande fantastisk upplevelse.
Binder var även skicklig i repbindandets konst, som han hade studerat borta i österlandet. Så vad han nu gjorde var att han snabbt och fingerfärdigt band Snöfitta i olika konstfärdiga mönster och positioner. Han började med att binda en enkel formation med händer och armar på ryggen, benen ihop, och sedan ett rep kring nacke, bröst, mage och fitta. Så när hon rörde på sig, skavde repet skönt över klitoris.
Sedan gick ha vidare till olika positioner liggande på golvet, och till slut hängande i luften. Allt med olika utmanande exponering av skrev, bröst, rumpa, nacke, armhålor och knäveck. När en formation var klar, och Snöfitta var som mest orörlig och sårbar, passade Binder på att smeka henne, leka med henne, och sätta på henne där han kom åt. När hon hängde i luften, kunden han till och med dra av sig byxorna, klättra upp på henne och knulla henne, medan han klängde sig fast i repen eller hennes ben.
När hon väl släpptes loss, kände hon vilken omtumlande med samtidigt avslappnande upplevelse det hade varit. Nog för att vissa positioner hade varit ansträngande. Men Binder vinnlade sig om att jobba snabbt, och byta positioner ofta. Så ganska så ofta kunde ändå Snöfitta lugnt vila i stunden, och bara låta det ske.
Men nu var det dags för lunch.
På eftermiddagen fick Snöfitta jobba med att spänna fast kunder och stimulera dem, allt enligt deras enskilda preferenser. Då fick hon komma i kontakt med många av rummets alla redskap och attiraljer, och hur man använde dem på bästa sätt. Det var både män och kvinnor, så hon fick även öka på sina erfarenheter av lesbisk sex ytterligare. Hon började tycka att det var riktigt trevligt, även om hon fortfarande föredrog män.
På seneftermiddagen hade Binder idag planerat det så, att det var de kunder som föredrog att bli bundna med rep som fick komma. Normalt sett kom kunderna huller om buller. Men idag ville han i utbildningssyfte ha lite mer struktur.
Men innan han släppte in den första repkunden, så hade han hittat på en liten specialare för Snöfitta. Än en gång hängde han upp henne i den mest konstfärdiga position han kunde, faktiskt hans speciella favorit eftersom den krävde mest skicklighet. Och sedan skulle han släppa in alla besökare som ville beskåda underverket.
Medan han höll på att binda en speciell och stabil bindning i det övre låret hon hängde i, reflekterade han kort över att hennes könshår hade börjat växa ut lite igen. En snövit skugga kontrasterade mot den omgivande solbrända hyn. Han noterade för sig själv att det nog fick bli en ny rakning i kväll. Men sen tänkte han inte mer på det.
I stället släppte han in besökarna, som samfällt drog efter andan när de beskådade denna ljuvligt vackra syn. Sakta snurrande i ett enda gemensamt rep upp till tak, hängde ett mästerverk i en bedårande vacker kroppsställning. Med sin vackra vita fjäderprydda mask, och de vita repen kontrasterande mot hennes å så djupt solbrända hy, var hon underbar att betrakta.
Besökarna inbjöds till och med att komma nära, riktigt beundra och till och med klämma och känna på den vackra praktikanten. Några klämde lätt på hennes mjuka bröst. Andra kände diskret om hennes springa var så fuktig, som det såg ut av den lilla rännilen på låret. Något som den inte blev mindre fuktig av. Någon till och med strök begrundande över hennes avslöjande ljusa fitthår. Något som Binder tyvärr inte uppmärksammade, då han just var tvungen att korrigera en kund som tog sig friheten att smiska lätt på hennes rumpa. Det är tyvärr inte tillåtet idag, fick han veta.
Snöfitta å sin sida njöt av uppmärksamheten. Nog för att ställningen hade sina utmaningar när det gällde bekvämligheten. Men de hade lagt sig vinn om att åtminstone göra det så bekvämt som möjligt för henne. Justerat här och stöttat upp mera där. Så hon kunde verkligen slappna av och njuta, av vilan och av alla smekningar, beröm och beundrande blickar.
När folkmassan gått igen, och Snöfitta plockats ner, ägnade sig dvärgen och flickan åt att hjälpas åt att binda kunderna med rep. Snöfitta assisterade medan Binder band efter kundernas önskemål. Men medan de jobbade, försökte han ändå lära sin elev de mest grundläggande teknikerna och formerna. Och ibland fick hon själv utföra enkla bindningar, efter hans instruktioner. Andra gånger fick hon ansvara för något enkelt hörn av ett större ”konstverk”. Och till slut kände hon i alla fall själv att hon började få i alla fall lite kläm på det.
Emellanåt fick hon även avsluta en session med att suga en kuk, slicka en fitta, eller använda en dildo i ett villigt men försvarslöst hål.
Vid dagens slut i den obligatoriska samlingen i stora salen, fick hon åter beröm, denna gång av dagens mentor, som var mycket nöjd med hennes läraktighet. Själv kunde hon inte låta bli att tacka så mycket i sin tur. Det hade varit en fängslande upplevelse, sa hon. Hon hade varit som trollbunden.
Trötta skratt blandades med plågade stön över det dåliga skämtet.
Sedan var det dags för dagens belöning. Men först bad Binder att hon skulle ta på sig sina gamla gåvor, BH-setet, läppstiftet och analpluggen. Sedan presenterade han dagens present. Ett rött rep. Detta skulle bäras på ett speciellt sätt, som han nu skulle demonstrera. I fortsättningen skulle hon få lära sig att ”klä på” sig själv. Men till att börja med skulle hon nog behöva dvärgens hjälp.
Så band ha en enkel konstruktion, liknande den han först demonstrerat på henne. Den gick ovanför och nedanför brösten, runt nacken, band ihop under armarna och mellan brösten så att de framhävdes, ner kring midjan, och till slut en slinga ner runt fittan och upp på ryggen. Till slut knöts det ihop framtill över magen. På så sätt framhävdes tydligt hennes fina tuttar, och det skavde skönt i grenen.
Stolt visade Snöfitta upp sin nya mundering, så som den såg ut hittills. Hon gjorde till och med en liten piruett.
Nöjd traskade Snöfitta hem efter dagens arbete, tillsammans med sina sju arbetsgivare och numera även älskare. Hon kände sig fin. Hon kände sig uppskattad. Hon kände sig åtrådd. ”Åh, om man kunde få leva så här lycklig för evigt.”, tänkte hon. ”Det skulle vara som en saga.”


Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.