Andras planer och egna

Det här är del 3 av 5 i Kickoffen

(Första gången publicerad på Den Erotiska Bubblan den 11/12-22)

Kalle får vetskap sina kollegors planer för dag två och måste hitta en lösning. Han får mycket att göra, men har väldigt lite tid.

Andras planer och egna

När morgonen kom var jag först lätt desorienterad. Men när sedan Krisse lade sin arm över min bröstkorg mindes jag. Gårdagen. Kvällen. Natten. Allt omtumlande som hade hänt mig. Oss. Vad skulle hända med oss nu? Och vad skulle hända under dagen? Hade gänget fler hemliga planer? När Krisse suckade nöjt och borrade in näsan under min haka visste jag att allt var lugnt när det gällde oss i alla fall.

Jag låg kvar en stund och njöt av värmen från hennes kropp, men till slut gjorde naturen sig påmind och jag var tvungen att stiga upp. Försiktigt, för att inte väcka henne, krånglade jag mig loss för att gå på toaletten. Kuken dinglade, tung och tjock, som ett behagligt minne från den gångna natten. Bara tanken på vad jag och Krisse hade gjort fick den att börja resa sig igen och det blev inte helt okomplicerat att kasta vatten.

När jag kom ut från toaletten igen hade Krisse vaknat och satt och talade i sin telefon. Hon tecknade med handen att jag skulle komma närmare så jag gick fram till sängkanten precis bredvid henne.

– Vem är det, frågade jag.

– Mirre, mimade hon.

Krisse svängde benen över kanten och satte sig upp framför mig, fortfarande med telefonen mot örat. Det hördes svagt hur någon pratade i andra änden och Krisse svarade enstavigt.

– Okej.

Hennes hand sökte sig mot mitt halvhårda stånd. Runkade det lite lätt och fick snabbt kuken att resa sig lite till.

– Aha?

Så lutade hon sig fram och slöt läpparna om den och började suga. Först bara ollonet, men snart längre och längre in. I luren pratade det på och Krisse svarade så gott hon kunde med min kuk i munnen.

– MmHmm.

Långsamt långsamt sög hon. Rösten i luren babblade vidare.

– MmHmm.

Samtalet fortsatte samtidigt som Krisse masserade varje millimeter av mitt skaft med tungan.

– MmHmm.

Det var så vansinnigt skönt att jag inte lyckades vara tyst utan stönade till lågt. Rösten i luren gjorde ett ögonblicks paus. Sedan utbrast den, så högt så att även jag hörde, ”Suger DU Kuk???”. Krisse släppte mig med munnen och svarade.

– Ha Ha!!! Jaaa!!! Kan jag ringa om en liten stund? Bra. Säger så.

 

Hon stängde av, slängde luren på kudden och tog mig i munnen igen, fortsatte suga lika långsamt och ljuvligt, längre och längre in. Ibland kändes det till och med som att jag stötte emot något längst där inne. Det var så vansinnigt skönt, och att se kuken försvinna nästan helt in i hennes mun var så oerhört sexigt, att den samlade effekten av alla intryck var på väg att bli för mycket för mig.

 

Jag drog mig ur hennes mun, puttade henne bakåt så att hon låg på sängen med fötterna på golvet. Hon protesterade lite.

– Men varför fick jag inte … . Jag ville ju …

Men jag tog ingen notis om henne. Snabbt dök jag ner på henne, in mellan hennes ben och började bearbeta hennes fitta med tungan. Den lilla triangeln mörkt hår som hon hade på venusberget kittlade mot näsan. Jag stack prövande in två fingrar snett underifrån. Hon var verkligen hal, så de gled lätt in och träffade den känsliga punkten där uppe. Jag kände direkt hur hon började rotera med höfterna, gnida sig mot mina fingertoppar.

Hennes andning blev allt mer hetsig och jag kände hur det så smått började rycka i musklerna runt mina fingrar. Jag reste mig upp, drog henne närmare sängkanten, slängde upp hennes ben mot mina axlar, siktade och tryckte till.

– Åhhh … jaaahhh … Mmmm … Kalle. Sååå sköön, suckade hon när min kuk plöjde sin väg in.

 

Jag började röra mig in och ut i henne. Först sakta. Avvägt. Precis så långt ut att bara yttersta toppen var kvar i henne. Sedan snabbare. Mera resolut. Med ordentligt tryck bakom varje stöt.

När jag kände att hennes orgasm verkligen var på gång greppade jag hennes knän och höll henne fast emot mig, lutade mig lite bakåt i syfte att få mera vinkel uppåt, och knullade henne så att det daskade när mitt bäcken mötte hennes skinkor. Nu kunde hon inte längre vara tyst.

– ÅÅÅÅÅHHH!!! … KALLE!!! … JA … JA …. JA … JA … JAAAAAA!!!

Hennes underliv stramade åt om mig, drog mig msd över gränsen, och jag sprutade det lilla jag hade kvar sedan kvällen innan. Vimmelkantig vek jag mig framåt, fortfarande med hennes ben på mina axlar och gav henne en kyss, innan jag rullade av henne och lade mig bredvid.

Nästan direkt jag lade mig ner rullade hon över på sida, lade ena benet över mina, en arm över min bröstkorg och borrade in näsan under min haka med en djup suck.

– Sååå? Det var Mirre? Har allt gått bra eller har det varit några problem, frågade jag.

– Jag skulle nog säga att allt har gått bra. Att döma av bilderna i alla fall.

– Bilderna?

– MmHmm. Vänta ska du få se.

Krisse sträckte sig efter sin telefon, bläddrade tillbaka lite och gav mig den sedan.

Första bilden visade Mirre i en fantastisk liten klänning och med ögonbindel. På nästa bild hade hon, eller någon annan, dragit ner överdelen så att hon stod där med bara bröst och nederdelen uppdragen till midjan, med hela underlivet bart och händerna bakom ryggen. Sedan kom en bild där hon var helt naken tagen snett underifrån. Och så en till där hon var rufsigare i håret, stod med benen brett isär, lätt svullna inre blygdläppar som trängde sig ut mellan de yttre, och även nu hade hon händerna bakom ryggen. Var hon bunden?

Sista bilderna bekräftade den misstanken. De visade henne fjättrad, böjd framåt, över en fåtölj, tagna ur lite olika vinklar. Gemensamt för alla bilderna var hennes breda leende. Jag kunde inte låta bli att skrocka lite åt det hela.

– Det var värst. När skickade hon dom här?

– I natt … när vi var upptagna med annat.

– He He He. Ja, jösses. Det ser ju i alla fall ut att vara i samtycke. Eller vad säger du? Sååå. Mats och Mirre har fått till det.

– I allra högsta grad. Det var liksom planen. Hon har, som jag, bara gått och väntat på rätt tillfälle. Kickoffen var då det skulle hända. Först var hon väldigt besviken att behöva stanna hemma. Sedan när det stod klart att han skulle göra henne sällskap så var det inte så farligt. Dessutom var hon rädd att inte bli dragen ihop med honom i lotteriet.

– Lotteriet? Så de drog lott om vem som skulle vara med vem?

– MmHmm. Mirre sa så. Och det är det som oroar mig nu.

– Varför det?

– Det ska göras en ny dragning idag vid lunch. De kommer säkert att kräva att vi ska vara med, men jag vill inte förlora dig i ett lotteri.

– Ett nytt lotteri? Hur vet du det?

– Mirre.

– Hmmm. Tänka sig. Nå. Du kan inte förlora mig. Men visst … det skulle inte vara roligt. Men du och Mirre? Känner ni varandra väl.

– Japp. BFF.

– Va?

– Best Friends Forever. Hon är den enda som vetat vad jag känt för dig, och jag har känt till hennes crush på Mats.

– Så hon visste om lotteriet?

– Ja.

– Har hon berättat för Mats?

– Ja. De skulle egentligen kommit hit idag, men nu är dom inte lika sugna på grund av lotteriet.

Hon blev tyst för ett ögonblick innan hon utropade.

– Åhhh! Jag vill så gärna att de ska komma hit. Det måste finnas ett sätt att fixa det här.

– Låt mig tänka lite. Kanske det finns … . Var är de nu?

– Hemma hos Mirre. De väntar där tills vi hör av oss.

– Som jag sa, låt mig tänka lite.

 

Det här tålde att tänka på. Jag steg upp och gick in i duschen för att spola av mig lite trötthet och bli klar i skallen. Hur skulle jag kunna avstyra lotteriet utan att folk blev besvikna, eller rentav gjorde myteri? Och jag hade definitivt inte lust att ”gå på plankan”. Jag måste erbjuda dem något bättre. Häftigare. Vad skulle de kunna tänkas gå med på? Hur långt kunde man driva det?

Jag kom fram till att man kunde gå ganska långt. De hade ju redan, utan betänkligheter, kastat alla tankar på fasta förhållanden över bord, redo att knulla vem som helst som de fick framför sig. En sexfest … swingersparty? Där hade vi det. Nu gällde det att säkra den rekvisita som behövdes.

– Jag tar en sväng till receptionen. Men jag hämtar dig sedan när det är dags för frukost.

– Ska vi gå tillsammans då? Jag menar …

– Allt annat är uteslutet. Kommer strax.

 

I receptionen fick jag genast tala med kvinnan som var platsansvarig för dagen.

– Hej. Kalle heter jag och är ansvarig för det här patrasket.

Hon log lite snett, men inte alls roat, så jag fortsatte i en lite mera saklig ton.

– Först måste jag få fråga. Det gick ju lite vilt till igår kväll. Är det något som gått sönder? Blivit skadat?

– Nej. Lite stökigare än vanligt kanske, men inga skador. Det enda lite märkliga var att någon verkar ha stått och spottat på locket till flygeln.

– Spottat?

– Ja. Där var i alla fall någon intorkad sörja som vi fick skrapa bort

Jag kände hur kallsvetten bröt ut i min panna. Visst hade vi väl tagit av oss skorna? Ringar? Smycken? Klockor? Vad som helst hade kunnat lämna repor. Och om det var så, då skulle det bli DYRT.

– Några skador på … ?

– Inga alls. Vi lade en måttbeställd glasskiva över locket för ett par år sedan, efter att ett par hade fått för dig att de skulle ha sex där. Repade hela locket. Jävla idioter.

Mitt hjärta höll på att stanna. Jag lyckades ändå pressa fram något som liknade ett skratt.

– Ha Ha! Hur kom ni på dem? Övervakningskameror?

– Nej, nej. Nattvakten kom på dem ”med byxorna nere” om jag säger så.

– Har ni en vakt här nu? Jag menar säkerhet och så … .

– Neeej. Inte när det är abonnerat. Tänkte du på något särskilt.

– Nej, inte alls.

Min puls sjönk till en normal hastighet.

– Däremot har jag en annan fråga. Jag har tänkt mig ett lite speciellt arrangemang ikväll och jag undrar om du kan hjälpa mig. Om vi kanske kunde ta det lite mer avskilt?

– Visst.

Vi gick in på hennes kontor som låg bakom disken.

– Får jag börja med att säga att det INTE kommer att innebära något merarbete för dig eller din personal. Vi sköter allt själva.

– Okej?

– Faktum är att vi vill bli lämnade i fred.

– Okeeeej?

Nu åkte hennes ena ögonbryn upp lite grann.

– Jag tänker mig att göra relaxen, badet, bastun och gymmet förbjuden mark för din personal. Det skall gälla från idag vid lunch till tolv på söndag. Helt och hållet för deras skull. Jag hoppas du förstår.

– Det tror jag att jag gör. Faktiskt.

Nu fanns en nyfiket road glimt i hennes ögon.

– Bra. Då skulle jag behöva så många bäddmadrasser ni kan avvara det närmsta dygnet. Det duger med sådana som ni tagit ”ur drift” och ändå tänkt kasta. Likaså kuddar. Så många som möjligt. Sedan undrar jag om ni kunde …..

Jag redogjorde för alla mina önskemål, utan att nämna syftet med allt detta. Till slut var jag klar.

– … ja, det var väl allt tror jag.

– Om jag har förstått det rätt så är vi portade från lokalerna mellan de sagda tiderna.

– Ja.

– Och det är inget olagligt.

– Nej. Absolut inte. Bara lite … eeeh …

– Ljusskyggt?

– Det kan man säga.

Hon log lite drömmande.

– Nå. Jag ser då inget som hindrar. Bara allt är iordningställt till utcheckning..

– Men vad bra. Tack. Och då säger vi från lunch och framåt då?

– Precis.

– Tack …. Joo, det var en sak till. Lunchen. Jag tänker mig att lägga den senare och att vi hoppar över middagen. Och sedan … . Du har möjligen inte kontaktuppgifterna till Dj:n som var här igår.

– Jo visst. Det skulle gå att ordna, men jag skulle vilja föreslå en lite tidigare middag i stället. Ska vi säga vid 15:00? Och DJ:n? Jag skall se … jag tror jag har hans nummer här någonstans.

Hon hon rotade i en pappershög, skrev ner telefonnumret på en lapp och räckte mig.

– Han heter Benny.

– Lysande. Bra idé med middagen. Tack! Och en sak till. När stänger frukosten?

– Tio.

– Tack.

 

Jag tittade på klockan. Den var bara lite över åtta så han sov säkert. Samtidigt var det viktigt att jag fick det uppstyrt så fort det gick så jag ringde. En sömndrucken röst svarade efter ett antal försök som gått till voicemail.

– Benny.

– Hej Benny. Förlåt att jag stör så här tidigt, men det är en sak jag vill fråga dig.

– Okej?

– Ja. Du var ju och spelade för oss igår kväll.

– MmHmm.

– Jag undrar … skulle du kunna tänka dig att komma tillbaka ikväll? Vi tänkte ha en lite speciell tillställning och behöver bra musik för ändamålet.

Det hördes hur Benny vaknade till.

– Hur speciell?

– Mycket. Det du såg igår var ingenting mot vad du kan komma att få se nu. Vilket för mig till en annan sak. Jag kommer att behöva ditt löfte om tystnad på papper. Okej?

– Det är okej.

– Bra. Musiken vi vill ha ska vara så het och sexig det bara går. Gärna explicit. Och om du kunde klä dig lite utmanande. Gärna bar överkropp. Är du med?

En road underton fanns i hans svar.

– Jag är med. Mer än du anar faktiskt. Om du talar om vad jag tror att du talar om så har jag faktiskt gjort några såna gig tidigare.

– Okej. Bra. Sedan en annan sak. Du har möjligen inte någon bekant, gärna kvinnlig, med samma sinne för diskretion som du, som kan ställa upp och sköta baren. Det är hotellets varor, och var och en betalar för sig själv. Vi kan inte blanda in hotellpersonalen, men avräkning ska göras och kassan ska redovisas imorgon, så det krävs någon med vana. Betalning utgår givetvis. Samma belopp som du fick igår till var och en av er.

– Mmm. Min flickvän brukar hänga med ibland när det behövs folk i servisen. Hon jobbar som bartender lite till och från. Jag kan fråga henne. Det ska nog inte vara något problem.

– Fantastiskt. Då ses vi framåt eftermiddagen. Evenemanget är tänkt att börja klockan arton. Och du … det är inte lika stora lokaler, så du behöver inte släpa in hela anläggningen.

– Blir fint. I eftermiddag då?

– I eftermiddag.

 

Nöjd och glad, men samtidigt lite orolig för de ekonomiska konsekvenserna, gick jag tillbaka upp till rummet. Skulle det här gå vägen? Skulle jag klara kostnaderna? När jag kom in i rummet klev Krisse precis ut ur duschen och alla bekymmer var som bortblåsta. Jag stannade upp och beundrade henne för ett ögonblick. När hon fick syn på mig log hon och frågade.

– Vad flinar du åt.

– Åt att jag har haft sån tur. Det, och att min plan verkar gå i lås.

– Din plan?

– Japp.

– Vad är det för plan?

– Det får du reda på sedan. Men du kan meddela Mirre att de kan komma.

– Har du avstyrt lotteriet?

– Inte än, men det är inget problem. Det kommer inte att bli av.

– Säkert?

– Säkert. Och du. Har du några riktigt sexiga underkläder att ta på till ikväll?

Krisse såg granskande på mig.

– Vad menar du? Hur sexigt?

– Något som skulle kunna klassas som ”opassande”. Syndigt.

Hon sprack upp i ett leende.

– Det har jag. Tro mig. Det har jag.

– Bra. Be Mirre om samma sak. Kom nu så går vi ner och äter frukost.

– Men jag måste hämta nya trosor. De från igår är … hrhmm … inte roliga.

– Strunt i dem. Ta klänningen bara. Det räcker.

Krisse såg lurigt på mig.

– Tycker du det?

– He He. Ja, det tycker jag. Det är väl trevligt att vara lite luftigt klädd. Och kanske komma i stämning till kvällen.

– Hmmm. Komma i stämning säger du. Vad sägs om att du tar de där halvtighta mysbyxorna då. Utan kalsonger. Det blir luftigt och fint.

– Whatever you say.

Snabbt bytte jag från gårdagens bomullsbyxor till mysbyxorna och Krisse drog klänningen över huvudet utan att ha en enda tråd under.

– Tycker du jag kan visa mig så här?

Jag såg på henne. Det framgick med all önskvärd tydlighet hur påverkad hon var av att inte ha några underkläder, för bröstvårtorna avtecknade sig tydligt likt pilspetsar genom tyget.

– Det ser fint ut, sa jag och log. Ska vi gå?

– Inte riktigt än. DU kan inte gå ner på det där viset.

Med ett retsamt flin gick hon fram till mig, och innan jag visste ordet av hade hon gått ner på knä, vrängt ner mina mysbyxor och tagit min kuk i munnen. Målmedvetet sög hon mig tills den stod rakt ut som ett spett. Hon fortsatte en liten stund för att svullnaden skulle bli mer varaktig och släppte mig sedan, drog upp byxlinningen och studerade sedan resultatet med en nöjd min. Fronten på byxorna stod ut som ett tält.

– Så ska det se ut. Nu går vi.

Lyckligtvis hann det värsta ståndet lägga sig innan vi var framme vid matsalen, men fortfarande syntes kuken som en tjock korv innanför byxorna.

 

Framme vid frukostbuffén plockade vi till oss så pass att vi skulle stå oss ett bra tag och dessutom inte behöva äta så mycket till kvällen. Vi hittade ett bord och satte oss. Jag noterade att vi fick nyfikna och gillande blickar från flera håll. Jag satt som bäst och funderade på hur jag skulle få kontakt med Kicki när tillfället plötsligt dök upp.

– Kan inte du vara snäll och hämta lite mer kaffe till mig, Kalle?

– Visst.

Jag tog hennes kopp och gick mot den stora kaffemaskinen. Det slumpade sig så att Kicki var på väg dit också. Jag hann dit först. Hon ställde sig bredvid mig och gav mig en fräck blick mot mitt skrev.

– Du ser kåt ut, sa hon. Och nyknullad.

– Tack. Du också, svarade jag.

– Tack. Det är bra att ni kommit ”igång” …

Hon gjorde citationstecken med fingrarna

– … med tanke på vad som väntar ikväll.

– Det är det, men inte på det sätt du tror.

– Jodå. Det är nämligen så att ….

– Du kan sluta redan där. Jag vet. Vi vet. ALLT. Lotteriet. Upplägget igår kväll. Nya lotteriet ni tänkt hålla lite senare.

– Och vad ska du göra åt det? Vi har …

– Jag tänker stoppa det. Men det är inte som du tror.

– Stoppa! Hur skulle du kunna stoppa … ?

– Lugna dig. Jag skiter väl i om ni allihopa vill knulla runt. Be my guest. Men jag har en plan som är bättre.

Jag berättade för Kicki. Ju mer jag berättade desto mer såg hon ut som en fågelholk. När jag var klar stod hon tyst en stund. Sedan såg hon mig rakt i ögonen.

– Inte illa Kalle. Inte illa alls. Ser fram emot ikväll. Verkligen.

Så vände hon på klacken och gick mot sitt bord. På vägen såg jag att hon sökte ögonkontakt med Erik, som jobbade i kundsupporten, och skakade avvärjande på huvudet. Han måste ha missförstått henne, och trott att jag lyckats avblåsa allt det roliga, så han kom smygande.

– Kom Kalle. Jag vill visa dig en grej.

Jag följde med honom ut i korridoren. Där tog han fram sin mobil och höll fram den framför mina ögon. Där rullade en film på mig och Krisse när vi som bäst höll på uppe på flygeln. När jag tittat färdigt sa jag …

– Och?

– Låt mig säga så här. Om du stoppar oss …

Från dörren väste Kicki.

– Erik.

Han blängde på henne och började om.

– Om du sto …

– Erik!

– Håll käft. Jag försöker rädda det här.

Han vände sig åter till mig.

– Om du stoppar oss så kommer den här filmen att finnas i varenda inkorg på företaget.

Jag såg honom rakt i ögonen. Länge. Så länge att han började skrapa osäkert med fötterna.

– Erik, började jag. Jag har inte stoppat något. Jag har bara ändrat planen. Kicki och jag är överens. Jag kommer att informera alla strax. Men jag säger dig … OM den där filmen får spridning så kommer jag personligen att dra med mig alla i fallet. ALLA. Dig med. Är det förstått?

Han stod först helt tyst. Sedan mumlade han.

– Det är förstått.

– Bra. Och vad gäller filmen så kan du behålla den för eget bruk … att runka till om du har för lite action i ditt liv.

Erik lommade slokörad iväg, med Kicki bredvid sig, som gav honom en rejäl avhyvling.

 

Jag hämtade nytt kaffe till Krisse, då det hunnit bli kallt, och gick tillbaka till vårt bord. Jag ställde koppen framför henne med orden.

– Det är fixat. Meddela Mats och Mirre.

– Det gjorde jag redan när jag såg Kickis min, skrattade Krisse.

– Bra. Då skall jag informera resten.

Jag ställde mig upp och skulle precis börja tala när Jonte kom insläntrande med sitt lilla entourage från godsterminalen.

– Nämen! Är det inte ”godsherren” som kommer, ropade någon, vilket utlöste en hel del stoj och glam. När jag tyckte det räckte harklade jag mig och tog till orda.

– Mina damer och herrar … och annat lösaktigt folk.

Med de orden hade jag omedelbart deras fulla uppmärksamhet.

– Låt mig börja med att meddela att det inte längre finns någon anställd med namnet ”Kickan” på företaget.

Det blev knäpptyst.

– Givetvis skall hon inte sluta. Det tänker jag inte tillåta. Däremot önskar hon, och vi, att hon i fortsättningen tilltalas antingen Ann-Kristin eller Krisse, det är valfritt, men ”Kickan” finns inte längre.

Gillande nickningar syntes. Framför allt från de kvinnliga deltagarna.

– Då kommer vi till reglerna för kvällen. Vi har ju stället för oss själva, så vi kan göra vad vi vill. Därmed anbefalles lättast möjliga klädsel. Det innebär dock täckande klädsel, minst morgonrock, i matsal, foajé och korridorer. Det vill säga utrymmen där hotellets personal måste kunna arbeta ostört.

Jag gjorde en liten paus för att se om alla var med så långt. När jag märkte att jag hade allas odelade uppmärksamhet fortsatte jag.

– Badet, relaxen, bastun och gymmet är utlyst ”No-go Zone” för hotellpersonal. Där kommer vi ha ”dresscode”. För oss herrar gäller max ett plagg. Till exempel kalsonger, lång skjorta … eller något annat. Bara inte den tjockaste och längsta badrocken ni kan hitta. Hud. Vi vill se hud. Eller hur?

– Jaaaa, ropade några stycken.

– Bra! För damerna är det lite annorlunda. Era möjligheter till variation är ju större men jag skulle väl kunna sammanfatta det med att underkläder, strumpor, accessoarer och även, bara för att jag själv gillar det, högklackat accepteras. Det viktigaste är att det är sexigt och utmanande och tumregeln är ”ju mindre desto bättre”.

Ett dämpat sorl spred sig i sällskapet. Någon mumlade ”Ju mindre desto bättre? Det var ju tur för dig Erik. Då får ju du också vara med”. Erik såg lite stött ut av kommentaren, vilket framkallade en hel del munterhet bland de övriga.

– Därmed kommer vi till lotteriet. Ja. Jag och Kickan, ehhhehe… Krisse känner till allt. Så … lotteriet som ni tänkt hålla idag är härmed inställt. Däremot kommer ni, i tidigare nämnda utrymmen, att kunna välja fritt. Ni kan vara med en. Ni kan vara med flera. Ni kan bara se på om ni vill. Det är upp till er. Jag föreslår att ni går dit med den ni lottades ihop med igår för att få en naturlig start på lekarna, men efter vad jag såg under gårdagskvällen så tror jag inte att det kommer bli något problem.

Jag drog efter luft.

– Gårdagens DJ har accepterat att spela lite stämningsmusik för oss hela kvällen. Hans flickvän kommer att bemanna baren. Och de har, för er som undrar, accepterat ett bindande avtal om tystnadsplikt. Utöver detta så kommer gymmet att möbleras om lite. Men det tänkte jag att det ska bli en överraskning. Jag kan väl bara säga så mycket att du, Bertil, kommer gilla det. Lola också. Även om det kommer vara lite annorlunda mot när ni var där igår.

Bertil satte, till allas förnöjelse, apelsinjuicen i halsen och tittade storögt på mig. Sedan kastade han en road blick på Lola, klappade med handflatan i bordsskivan och gapskrattade.

– I övrigt tycker jag att ni skall vila er i form till ikväll, men känner ni att ni vill fördriva tiden så kan ni kanske gå tipspromenaden, som ni uppenbarligen inte gick igår.

Jag pausade. Viss munterhet hördes från församlingen framför mig.

– Ja. Det var väl allt för nu. Vila nu och så ses vi ikväll för att ta det här ett steg längre. Jo! En sak till. Det blir ingen lunch idag. Den ersätts med en tidigarelagd lättare middag. Den serveras klockan 15:00. Allt för att vi ska vara i så bra form som möjligt sedan. Det var allt. Vi ses.

Ett sorl bröt ut samtidigt som det hördes spridda applåder under det att sällskapet bröt upp. Krisse, som hade smugit upp bakom mig, kramade min arm.

– Är du säker på det här? På att det kommer att funka?

– Stensäker. Men kom. Vi har ett jobb att göra. Har du messat Mirre att de kan komma hit?

– Ja. Jag sa ju det till dig.

– Okej. För det var en sak jag glömde. Be dem stanna någonstans och köpa kondomer, lite olika sorter och minst sextio stycken. Gärna hundra. Det är kanske inte alla som vill ha, men de får inte ta slut.

Krisse tog fram telefonen och knappade iväg ett meddelande. Det dröjde väl kanske tjugo sekunder innan det kom ett svar och Krisse tittade upp.

– De fixar.

 

Nu började ett digert arbete. Madrasser, kuddar, filtar och draperier släpades från hotellets förråd till de olika rummen. Gymmet möblerade om. Hårda ytor och skarpa hörn vadderades och golvet täcktes med madrasser. Sedan skruvade vi ur lysrören så att den gröna skylten för ”nödutgång” utgjorde den enda ljuskällan.

– Den lyser fortfarande upp för mycket, klagade Krisse.

– Ja, men det är inte tillåtet att släcka den. Kan vi hänga för något som bara släpper igenom lite ljus.

– Jag tror jag har något här.

Hon stökade runt lite och plötsligt gav skylten bara ifrån sig ett svagt grönt skimmer.

– Det blir kanon.

Jag öppnade dörren och ljuset från rummet utanför bara flödade in.

– Fan också. Så kan vi inte ha det. Vi måste bygga upp någonting som håller rummet mörkt även om man öppnar.

Vi hittade några höga ställningar, de kan ha varit från hotellets garderob, och byggde en sorts ”bur” som vi sedan täckte med filtar och draperier. Jag skickade ut Krisse, ställde buren för dörren och ropade sedan på henne.

– Okej! Kom in nu!

Det syntes knappt när dörren öppnades, bara ett lätt flimmer genom en av filtarna, sedan blev allt kolsvart. Jag hörde hur draperierna frasade lite och sedan blev allt tyst. Jag viskade ut i mörkret.

– Krisse?

Alldeles tyst.

– Krisse?!

Fortfarande tyst. Jag var på väg att ropa en gång till när jag kände en tunga mot min ena örsnibb och en hand som strök över min kuk utanpå mysbyxorna.

– Det här blir ju perfekt, viskade hon. Kanske skulle vi passa på nu när vi är själva?

Hennes hand letade sig in innanför mysbyxornas resår och hittade snabbt min bultande kuk.

– MmMm. Vi kan kanske leka lite, men jag vill spara mig till ikväll.

Jag kände hur byxorna drogs ner lite.

– Visst. Spara dig du. Säg bara till när jag skall sluta …

Sedan kände jag hur jag försvann in i hennes mun.

– … Mmmm … Mmmm … Mmmm … Aahhh … Jag kan inte få nog av att suga på den här kuken. Mmmm … Mmmm … Mmmmmmmm.

Jag kände hur det började kittla lite på andra ställen än där hon sög så jag lade en hand på hennes huvud och hejdade henne.

– Gud. Krisse. Det räcker.

– Men om jag vill fortsätta då?

– Då får du göra det ikväll.

– Vet inte om jag vill.

– Den som väntar på något gott … . Det vet du. Men jag vill gärna göra något för dig. Lägg dig ner.

Det hördes hur hon rörde sig och sedan blev det tyst. Jag gick ner på knä och kände mig för med händerna, hittade ett ben och sedan ett till, följde dem upp under klänningen tills mina tummar nådde hennes ljumskar. Då lade jag mig ner, andades in hennes doft och kysste min väg fram till hennes sköte.

– Jag tycker det doftar kåt fitta här.

– Ha! Det kan du ge dig på. Ska du inte lukta lite närmare?

– Jodå. Och jag ska smaka också.

Och med de orden tog jag så mycket jag kunde av henne i min mun, sög in blygdläppar och allt och fortsatte suga. Ett långdraget stön hördes i mörkret. Jag fortsatte att mumsa på hennes härliga fitta. Slicka och suga om vartannat. Ibland mjukt och sakta med bred tunga, ibland snabbt och hårt med tungspetsen, runt runt över klitoriskappan.

I en liten andningspaus sa jag …

– Du får säga till om jag ska sluta.

– Här … ska in … te slu … tas, flåsade hon fram. De … här … är ba … ra … bör … jan … för … min … del. MmmmmMMMM!!!

Hennes höfter började röra sig, möta min tunga, samtidigt som hennes händer hittade mitt huvud, drog mig i håret mot sig och ibland nästan sköt hon mig ifrån sig. Men jag lät henne inte vara utan attackerade på nytt, och obevekligt jagade henne mot det hägrande målet. Till sist blev hennes rörelser ryckigare, som spasmer, hennes grepp i mitt hår hårdnande och hon gav ifrån sig ett högt …

– MmmmAaAaAaAaAAAAAHHHHH!!!

… som studsade mellan väggarna, händerna släppte mitt hår och för ett ögonblick låg hon bara helt slapp och andades. Jag kravlade mig upp från platsen mellan hennes ben, upp över henne och gav henne en kyss. Hon ryckte till som om jag hade väckt henne. Sedan sträckte hon på sig och spann som en katt.

– Mm Mm Mm. Nu är vi nog klara här inne. Ska vi fortsätta där ute. Att fixa alltså.

 

Utanför dörren till Mörkrummet sprang vi direkt ihop med Mats och Mirre. Tjejerna föll direkt i armarna på varandra och mycket fniss och tisseltassel utbröt. Sedan var det som om de bestämde sig för att hålla masken och Mirre vände sig till Mats.

– Nehej. Om vi skulle se till att få det här klart så vi kan gå upp och byta om? Det vill du väl inte skjuta på längre än nödvändigt?

– Nej, det vill jag inte.

Han gav mig ett underfundigt leende och så satte vi igång. Nu, när vi var dubbelt så många, gick arbetet mycket fortare. Det handlade främst om piffning med kuddar och ljusstakar, både i relaxen och vid möblerna ute i badet.

Vi var så gott som klara när Benny och hans flickvän kom in. Benny såg sig omkring.

– Wow! Jag gillar vad ni har gjort med stället. Har tagit en stund va?

– Jo, vars. Men längst tid tog nog mörkrummet, svarade jag.

– Mörkrummet?

– Ja. Det vill säga gymmet.

Jag visade honom. Benny visslade lågt och nickade.

– Visst finns det högtalare här inne också?

– Jag har för mig det.

– Bra. Då fixar jag in lite ljud här med.

Vi återvände till de andra.

– Det här är Jasmine förresten. Min flickvän. Hon är helt införstådd med vad som gäller för ikväll. Och hon har varit med förr om man säger så.

Jag hälsade på henne. Hon såg ut att komma från Mellanöstern. Lång för att vara ifrån den delen av världen, med smal midja, rund rumpa och en byst modell större, korpsvart hår som hängde en bra bit ner på ryggen, finskurna ansiktsdrag och stora bruna ögon.

– Hej Jasmine. Välkommen. Jag heter Kalle. Och det här är Krisse, Mats och Mirre.

– Hej Kalle. Allihopa. Trevligt. Jag ser verkligen fram emot den här kvällen. Baren? Är det här borta?

– Japp.

– Bra. Då har Benny och jag lite att styra med. Ses senare då?

Jag tittade på klockan. Den skulle strax slå tre.

– Det är strax lunch. Jag tycker att ni följer med oss och äter. Vi har gott om mat, och det är gott om tid att ordna med allt efter det.

Både Benny och Jasmine nickade glatt och följde med.

 

*****

 

 

 

Delar i serien<< Någonting opassandeEtt steg längre >>

Kickoffen
0

Kommentarer

Lämna ett svar


Sök novell


Kategorier


Kommenterat