Jag går utifrån omklädningsrummet och jag går genom träningslokalen och jag ser på de som tränar. Jag har tränat mitt pass för idag, nu ska jag gå hem och göra min läxa. När jag gjort den så ska jag titta på tv eller sitta vid datorn. Eller göra som jag alltid gör, båda sakerna samtidigt.
Jag går sista terminen på gymnasiet. Faktiskt sista månaden på gymnasiet, jag kommer söka mig vidare när jag är klar. Jag kommer söka till universitet eller högskola.
Jag trivs bra i skolans ordnade och strukturerade värld.
Jag låser upp cykeln när jag kommer utifrån träningslokalen där jag tränar självförsvar.
Vilket jag gjort sen jag var sex år gammal och övertalade min mor att vi skulle gå till denna träningslokal som jag precis lämnat. Jag sätter på mig cykelhjälmen och jag stoppar i hörlurarna och jag sätter mig på cykeln och cyklar i väg. Min mor hade inte blivit imponerad av mitt val av hobby, men hon såg min dedikation och det blev en morot för att jag skulle sköta skolan.
Skötte jag inte skolan så fick jag inte träna. Så jag skötte skolan, jag sköter fortfarande skolan. På loven så sköter jag mina arbetsuppgifter hemma. Hemma är en lägenhet i centrala Malmö som underhållet från min frånvarande far betalat, men som jag inte vet vem det är, vilket står i det avtal som min mor skrev under för att han skull erkänna mig och betala ett väl tilltaget underhåll.
Min mor gick med på det, stannade kvar i USA i sex månader, sen flyttade hon hem. Hennes släkt bor, min mormor och morfar, min mors bror och syster och deras barn.
Två pojkar och två flickor, vi är i samma ålder alla fem. Den äldste Johan är två år äldre än mig. Sen så är det Tina, hon är ett år äldre än mig. Sen så är det jag och Sara, vi är lika gamla. Sist och minst, i ålder är Clara.
Om jag har bröder eller systrar på min fars sida har jag ingen aning om, om jag har några släktingar som helst. Jag har frågat min mor ett x – antal gånger hon säger ingenting. Hon tittar på mig och sen går hon i väg eller talar om något annat.
Så jag har slutat fråga, min mor arbetar och vi har det vältilltagna underhållet som gör att vi kan bo där vi bor, resa på semester, att min mor handlar de kläder hon gör till mig. Hon handlar dem för att jag inte bryr mig. Min mor gör, därför så handlar hon dem. Kläder av rätt märke, kläder med det rätta märkena för att passa in på den skola som jag går på.
Det är inget tvång att ha rätt kläder där, men det underlättar om du vill slippa bli mobbad. Jag har inte blivit mobbad, för att bli mobbad så måste någon lägga märke till dig. De lägger inte märke till mig på skolan. Jag är luft, luft med de rätta märkena på mina kläder.
Eller lärarna lägger märke till mig, mina prestationer på lektionerna gör så att lärarna lägger märke till mig. Frågan är om de lägger märke till märkena på mina kläder. Just det, min mor arbetade som fotograf i Hollywood.
Hon var, förlåt är en väldigt bra fotograf, hon arbetade som sagt i Hollywood för tiden när jag skapades. Så chansen för att min far är en kändis är faktisk ganska så stor, med tanke på summan på underhållet så är han i alla fall rik.
Jag hoppar av cykeln och jag öppnar porten och går in. Den stängs bakom mig och jag går fram till dörren som leder in i vår trappa, jag tar cykeln på axeln och går uppför trapporna och jag ställer cykeln utanför vår ytterdörr och låser upp dörren och går in i lägenheten.
Jag går genom den till badrummet och jag packar upp min väska. Jag lägger träningskläderna i tvättkorgen, när jag är klar så går jag till köket och öppnar kylen. Min telefon ringer, jag ser på den och svarar.
– Detta är Michaels automatiska telefonsvarare, han är just nu upptagen med att lösa ett väldigt svårt mattetal, så lämna namn och nummer så återkommer han, eller jag senare. Pip.
– Kul.
– Hej mor.
– Hej min son, jag skulle bara säga att jag inte lär hinna hem till middagen idag.
– Där ser man, var är du då?
– I Köpenhamn, det sa jag i morse.
– Nej.
– Jo.
– Nej, vill du att jag spelar upp konversationen som vi inte hade. Jag åt frukost själv i morse för du arbetade sent igår med och kom hem vid tretiden och väckte mig. Jag har ätit själv hela veckan för att du arbetat sent. Så att du talade med mig i morse var i dina drömmar mor. Men jag fixar mat själv, inga problem. Det är jag van vid, det har jag gjort sen jag var typ tio år. En liten önskan bara.
– Vadå?
– Väck mig inte i natt igen, jag har prov i morgon. Ett viktigt prov som kan avgöra om vägen till läkare ligger öppen för mig eller om jag ska bli gatsopare. Min framtid mor ligger i dina händer, jag måste få sova. Förstår du?
– Ja jag förstår.
– Bra, tack och hej.
Jag lägger på, hon har sådana här perioder. Hon arbetar och festar, förr så fick jag bo hos mormor och morfar, eller moster. Nu så klarar jag mig själv, hon säger att hon arbetar. Hon arbetar säkert men hon festar lika mycket, sen hon fick mig så är det bara alkohol och inga droger.
Före mig så var det droger med. När hon har dessa perioder så träffar hon män med, en hel del män. Vissa har hon tagit med sig hem, då har jag inte alls fått sova. Jag tar pizzalistan och ringer pizzerian.
– Robert, det är Michael, det vanliga tack.
– Klar om en kvart.
– Tack.
***
Jag lägger in mina saker i skåpet, jag fick sova. Min mor kom inte hem alls, det händer också när hon har sina episoder som hon kallar dem. Jag hämtade pizzan åt den medan jag pluggade, eller jag läste igenom boken och anteckningarna en sista gång för att förvissa mig om att jag inte missat något.
När jag gjort det så spelade jag dataspel tills det var dags att gå och lägga sig. Jag steg upp i vanlig tid i morse, jag åt frukost. Packade min väska, cyklade till träningslokalen. Tränade, duschade och cyklade hit.
Nu står jag här vid mitt skåp och som alltid inför prov så har jag glömt allt och jag kommer floppa och jag kommer bli uteliggare och aldrig få ett arbete. Jag stänger skåpet och går med tunga steg till salen. Jag väntar på läraren, mina klasskamrater kommer, sa jag att de inte ens är medvetna om min existens?
Jag gjorde det va, det blir väldigt klart när ingen hälsar på mig, just nu så bryr jag mig inte. jag har glömt allt, precis allt. Läraren kommer vi går och sätter oss, nu händer som alltid händer. Ett lugn kommer över mig, jag rätar på mig och jag är redo.
Vi får proven och jag svarar på frågorna och jag är klar först av alla som vanligt. Jag lämnar in och går utifrån salen, jag visslar när jag kommer ut från salen. Jag kommer inte bli uteliggare, nej då jag kommer att bli plastikkirurg i Hollywood och kommer att få göra silikonbröst på alla heta Hollywoodskådisar.
Jag går till skåpet och jag öppnar det och jag tar ut min väska och jag tar fram min telefon och jag öppnar den och går in på dagens schema och jag ser på vad det står på eftermiddagens övningar.
Bad på simhallen, sim kunskapstest. Jag storknar, simma inför publik? Aldrig i livet, nu är goda råd dyra.
***
Jag står på startpallen, råden hade varit väldigt dyra. Idrottsläraren var skoningslös, han har hört alla undanflykter. Från Aliens stal mina simkläder till att man bombhotat simhallen, jag funderade allvarligt på att bombhota simhallen.
Jag gjorde det inte, nej då jag cyklade hem och tog mina badshorts och en handduk. Nu står jag här på startpallen och väntar på min tur att hoppa i. Jag ser inte de tjejer som tar bilder på mig på startpallen, jag är väldigt omedveten om att vissa av dem lägger upp de bilderna på Instagram, skickar dem på Snapchat och på andra sociala medier.
Jag är väldigt lyckligt ovetande om det, frågan är vad jag gjort om jag varit medveten om det, flexat lite mer. Kanske inte, nej jag hoppade graciöst i vattnet och var snubblande nära att göra ett magplask, nu gjorde jag inte det som tur var.
Nej då jag dök i, simmade hundrafemtio meter frisim och femtio meter ryggsim. Gick till min handduk, torkade mig och meddelade läraren att jag var klar. Han antecknade och jag frågade om vi slutade nu? Det gjorde vi om man inte vill stanna kvar och bada, jag sa att jag var tvungen att hjälpa min mormor med något.
Sen gick jag, jag duschade av mig och klädde på mig och cyklade till träningslokalen. Jag bytte om och när jag var klar så gick jag ut i träningslokalen och satte mig och mediterade. Jag var lyckligt ovetande om att bilderna på mig spreds, mina kusiner såg dem, de förrädarna spred dem vidare.
Är inte det någon form av incest? Nej just det man får ha sex med sin kusin i vårt avlånga land. Men de spred bilderna, min mamma följer dem på Instagram. Min mamma såg sin son exponeras för hela världen, hennes långe sons vältränade kropp med de markerade magmusklerna, de vältränade armarna och benen, bilden på min rygg.
På musklerna, där mitt halvlånga hår som jag alltid har i en svans inte var i en svans längre utan de hängde framåt så där som fotografer som min mor vill att det ska se ut. Det sägs att skriken från henne hördes från den festvåning hon var i, i Köpenhamn till Sydney och tillbaka.
Hon ringde mig, när jag inte svarade för att jag tränade så ringde hon en gång var tionde sekund i två timmar. Så jag hade en så där tvåtusen missade samtal från min mamma när jag startade telefonen utanför träningslokalen och jag blev givet rädd att hänt något att jag likt en hjälte i en Marvelfilm ska komma och rädda henne.
Hon svarade och det lät som om hon behövde räddas, hon skällde och domderade att varför jag inte berättat för henne om min kropp och varför hon inte fick vara först att fotografera den.
När jag förstod att hon inte var i fara utan var förbannad för att hennes son flashat sin sexiga kropp för lystna tonåringar som inte kan fotografera så la jag på och öppnade Instagram och när jag såg bilderna så stönade jag högt.
– Fan!!!
Jag stoppade ner telefonen och cyklade hem, jag cyklade fort och jag bar upp cykeln och jag ställde den i trappan och jag låste upp. Jag öppnade dörren och jag tog in cykeln och stängde dörren och låste den. Jag tänkte som så att om jag tar in cykeln så vet ingen att jag är hemma.
De vet inte ens var jag bor så hur de skulle hitta, forcera två dörrar var inget jag tänkte på då. Jag hade sett kommentarerna på Instagram, de skrämde mig. De skrämde mig rejält, jag känner mig betittad och uttittad, exponerad mot min vilja.
Fungerar Metoo för killar med, de tar bilder av mig utan att fråga. Kan jag polisanmäla dem? förmodligen inte, vilket irriterar mig. Hade jag varit skattebetalare så hade det irriterat mig ännu mer. Min mor är skattebetalare, hon gnäller alltid om hur mycket skatt hon får betala.
Jag ska kanske använda henne som någon form av referens, dels att hon är skattebetalare och hon som professionell fotograf har förtur till sin sons kropp. Nej det lät jävligt fel, så kan jag inte säga. Min telefon ringer.
– Ja?
– För helvete Michael.
– Vem är det?
– Clara.
– Vilken Clara?
– Din kusin.
– Du din förrädare, du ska få smisk nästa gång vi träffas. Vad i helvete menar du med att lägga upp bilder på mig utan att fråga först!!! Fattar du att min mamma följer dig på Instagram? Jag ska stämma dig och alla som delat bilderna på mig. Vem var det som tog de första bilderna? Vem var det Clara, tjalla så stämmer jag inte dig. Tjalla inte så är du inte min kusin längre och jag hjälper dig aldrig med matten mer, aldrig någonsin. Du kommer att sluta som uteliggare utan min hjälp med matten så tjalla, gola, sätt dit personen. Seså berätta nu vem var det!!!
– Wilma i din klass.
– Förlåt?
– Wilma i din klass.
– Wilma jag är snyggast i hela universum och jag knullar med alla killar med mer än två i IQ?
– Ja hon.
– Så bra, hon är rik. Eller hennes föräldrar är rika, min far som jag inte ens vet vem det är har kanske ett batteri med slipade Hollywood advokater, jag ska genast sätta i gång en sökning efter honom.
– Vad dillar du om?
– Metoo kusin, jag uppskattade inte alls de bilderna, jag känner mig exponerad, objektifierad och det är fruktansvärt pinsamt, jag kommer att få byta namn, ansikte tills på måndag. Fattar du att det inte funkar. Jag kanske kan tvinga min mor att avslöja vem min pappa är så att jag kan använda hans efternamn, en lösmustasch, peruk. Eller så kanske jag kan få online undervisning som vi hade under pandemin.
– Menar du allvar?
– Ja Clara jag är väldigt allvarligt, min mor, världens bästa fotograf om hon får säga det själv, vilket hon gör ofta. Vilket priserna på väggarna och hyllorna berättar, skällde ut mig efter noter för att hon inte fick vara först med att fotografera mig. Hade jag velat få uppmärksamhet för min kropp tror du då inte att jag som är tämligen intelligent hade bett henne om hjälp?
– Har hon inte sett dig?
– Inte sen jag var femton och började växa av träningen och med puberteten, rätt kost och fortsatt rätt träning träffade mig. Jag har alltid tröjor på mig när hon är hemma, jag låser när jag duschar osv. hon tror säkert att jag har egen tid i duschen. Förhoppnings vis så är det någon meningslös fest i helgen, där det kommer hända tusen skandaler så att de bilderna är glömda till måndag. Så snälla rara kusin, ta bort bilderna. Säg åt de andra om de också lagt upp dem att ta bort dem.
– Du har inget att skämmas för Michael.
– Tack Clara, verkligen. Men jag tycker att det är väldigt jobbigt, jag har inte skapat den kroppen för att exponera den. Jag har skapat den av min träning, jag älskar att träna. Ett resultat av dem är den kropp som ni ser på de bilderna, jag är väldigt medveten om att jag är vältränad. Fan jag skulle sjukat mig idag, men nej jag hade ett viktigt prov idag. Jaja vi får hoppas att de glömt allt till måndag, på måndag så är jag gamla nyheter. Förhoppnings vis, min mor kommer säkert avbryta sitt festande för att komma hem och ha samtal med sin förtappade son, som hellre läser till läkare än väljer att exponera sig.
Vi avslutade samtalet, den förbannade backstabbern till kusin tog inte bort bilden. Det gjorde ingen av dem, min mor kom hem och fyrtiotredje världskriget bröt ut och det slutade med att hon fick fotografera mig.
Men vad jag inte gick med på var att hon la ut en av de bilderna på sin Instagram, det var med baröverkropp, håret så där som fotomodeller har det, fotomodellblick och håliga jeans på mig och inget annat. Det blev en jävligt bra bild, alla bilder blev jävligt bra.
Men hon la upp den utan att fråga mig, hon har en jävla massa följare. Vi pratar tiotusentals om inte fler, den bilden fick spridning. En väldigt stor spridning, den spreds till skolan med.
Kusinerna och min mors följare såg till att det blev så. Ingen på skolan visste vem min mamma var innan de där bilderna. Efter den bilden så visste hela skolan.
Jag tillbringade helgen vid datorn när jag inte var och tränade. På helgerna så blev det alltid två pass, jag valde att hålla mig borta från sociala medier under helgen. Det var ett skulle det visa sig ett korkat beslut.
Jag cyklade som vanligt till skolan efter träningen på morgonen, jag parkerade cykeln på sin vanliga plats och jag gick in på skolan uppför trapporna till Naturs del av skolan. Jag öppnade mitt skåp och jag la in mina saker. Jag tog min dator och den bok vi skulle ha på lektionen.
– Hej Michael.
Jag vrider på huvudet och jag ser på en för mig okänd tjej.
– Hej, förlåt men jag vet faktiskt inte vad du heter.
– Isa.
– Hej Isa.
– Är du fotomodell?
– Va, nej!
– Du vet det är inget att skämmas för.
– Nej, men jag är inte fotomodell. Varför frågar du det?
– Nej den där heta bilden som din mamma lagt upp på Instagram.
– Vems mamma?
– Din dumsnut.
– Vilken bild?
Hon tar fram sin telefon och öppnar, jag är på hennes startskärm. Jag ser på bilden, min mor har Photo shoppat bakgrunden. Det är inte den vita väggen som jag fotades mot, det ser ut som om jag står på en strand med havet bakom mig solen som går ner.
Jag känner igen bilden på stranden, den har min mor tagit när hon gjorde ett jobb på Puerto Rico. Jag slickar mig om läpparna, som sagt bilden är bra. Den är riktigt förbannat bra.
– Ursäkta mig.
– Javisst, vill du ha mitt nummer.
– Senare.
Jag tar fram min telefon och jag ringer min mor, jag förklarar för henne precis vad jag tycker om hennes tilltag. Jag förklarar också för henne att jag kommer att fråga om jag kan bo hemma hos mormor och morfar ett tag. För hennes agerande är under all kritik, att om jag kunnat hade stämt henne på allt hon äger och har.
Sen lägger jag på, jag är arg. Alldeles oresonligt arg, det har alltid varit jag och min mor, hon har sina sidor men det har alltid varit hon och jag mot världen. Nu svek hon mig, hon postade den bilden på mig, på sin Instagram utan att fråga.
Hade rollerna varit ombytta så hade jag blivit polisanmäld fortare än jag hunnit säga Metoo. Jag ser på folksamlingen som är vid mitt skåp, jag går mot det klassrum som vi ska vara i. Jag stannar utanför det och mina klasskamrater ser på mig, framför allt den kvinnliga delen av mina klasskamrater.
– Innan ni säger något så har jag anmält bilderna som är utlagda på mig, både som togs på badhuset i fredags och de som min förvirrade mor tog på mig och la ut utan min vetskap. De kommer förhoppningsvis att försvinna från Instagram, jag kommer under dagen att undersöka om jag kan polisanmäla de som lagt upp bilderna på mig utan att fråga mig först, både de bilderna som togs i fredags och de som min mamma tagit.
Jag tystnar och säger inte mer, de som öppnat munnen stänger dem fort som satan. Jag fokuserar på en tom fläck på väggen och bara vill att läraren ska komma. Hon gör det och vi går in och sätter oss, lektionen startar och jag sitter på min vanliga plats längst fram till vänster.
Coola gänget sitter längst ner till vänster, de tisslar och tasslar. Läraren sätter i gång lektionen och jag öppnar datorn och boken som vi ska läsa i.
Passus
Jag kanske framstår som en väldigt präktig kille, jag ska väl inte säga att det är fel, men jag är inte så oskyldig som jag framstår. Jag ska inte säga tvärtom i heller, att jag är värsta värsting som bedriver hemligverksamhet. Verkligen inte, men jag är inte så oskyldig som jag kanske framstår.
Framför allt inte när det kommer till sex, jag är betydligt mer erfaren än vad många tror. Det är bara det att jag inte haft sex med jämnåriga. Jag har sex med äldre kvinnor, inte kvinna utan kvinnor. Första gången det hände så var jag sexton år och fattade ingenting, eller jag blev varse vad som hände när det hände så att säga.
Min första gång var med en granne som bor i trappan därhemma, min mor som alltid varit väldigt bra på att bestämma vad jag ska göra, framför allt utan att fråga mig först, så lånade ut mig till nämnda granne när hon behövde hjälp med att bära in nya möbler i hennes lägenhet. Min mor skulle också hjälpt till men hon fick ett akut uppdrag så det slutade med att jag hjälpte henne.
Vi bar två soffor en tvåa och en tresitsig, en fåtölj, ett matsals bord, åtta stolar, vardagsrumsbord och en bokhylla. Sen satte vi ihop det som skulle sättas ihop, sen stod vi köket. Hon drack ett glas vin och jag ett glas vatten, innan jag riktigt förstod vad som hände så kysste hon mig.
När förvåningen lagt sig så svarade jag på kyssen, det hade jag gjort innan. Kyssts, med klasskamrater och en tjej på träningen. Det hade kanske blivit mer om vi inte blivit störda och hon fått panik och stuckit i väg, där stod jag med det hårdaste stånd jag någonsin haft.
Jag tog hand om det i duschen, jag var tretton år när jag upptäckte vad som hände om man rörde handen fram och tillbaka med penisen i handen när man gjorde det. Det var väldigt skönt och man kom, säden lämnade en och fyllde kroppen med en väldigt skön känsla.
Men nu så stod jag här i grannenskök och hon kysste mig och hennes händer smekte min mage och bröst. Den första antydan till den kropp jag har visade sig, träningen, kosten och hormonerna började arbeta i en skön harmoni. Jag smekte henne, jag var ivrig och hon skrattade till och smekte min kind och sa.
– Lita på mig.
Sen tog hon mig i handen, hon ledde mig in i sovrummet. Vi klädde av oss och min penis stod hårdare än någonsin, hon satte sig på knä framför mig och smekte mig mjukt och hon talade lugnande med mig. Hon sa att hon visste att jag skulle komma snabbt, det var därför som hon började med mig så att jag skulle komma och sen skulle jag ta hand om henne.
Så att jag hann landa och fick ut den värsta ivern och nervositeten. Medan hon sa allt detta så smekte hon min penis och berömde den, dess form, dess storlek, formen på ollonet. Den markerade kanten, hon jämförde det med en Karl – Johan svamp.
Jag var i sjunde himlen, hennes mjuka smekande, hennes tungas lätta lek fick mig att stå med ett saligt leende på läpparna. Jag kände ilningarna komma och jag förvarnade henne och hon log och sög mig lite snabbare och jag stirrade på henne sen exploderade jag i hennes mun.
Det svartnade för ögonen och jag kom länge, jag kände hur min penis pumpade ut sträng efter sträng av säd. Jag vet inte hur länge jag kom, men jag landade och hon reste sig och svalde en sista gång och hon log mot mig, jag svarade på leendet och jag såg säkert ut som ett fån.
Jag tänkte inte, jag bara lutade mig fram och kysste henne, jag hade vuxit en del, jag skulle växa en del till. Jag var längre än henne, så jag fick luta mig neråt. Jag kysste henne och hon stönade till förvånat, jag kände smaken av mig och där och då så brydde jag mig inte.
Hon la oss i sängen och hon visade mig hur hon ville att jag skulle smeka henne, hennes kropp, hennes bröst och slida. Min hand darrade i början men ju mer jag smekte henne desto mer växte självförtroendet, jag slickade hennes kropp som jag hade smekt den hon visade mig hur jag skulle slicka hennes slida.
Hon kom och jag slickade henne genom hennes orgasm, hon drog upp mig och vi kysste varandra. Hon smekte min penis och den reste sig, hon tog fram en kondom. Hon rullade på den och hon satte ollonet mot sin slida.
– Försiktigt, du är stor.
Jag såg på henne och jag nickade, jag var faktiskt inte medveten om det att jag var stor. Saken är den att jag blivit lite större till, både på längden och i grovlek. Jag slickade mig om läpparna och hon nickade och jag tryckte till och jag gled in i hennes varma, mjuka, sköna inre.
Det tog en evighet innan jag nådde botten av henne, jag stannade och jag såg på henne och mina ögon var uppspärrade. Jag log säkert, ett löjligt, barnsligt leende, hon mötte det och sa.
– Ta mig, försiktigt först och sen snabbare och snabbare.
Jag nickade, jag litade inte på min röst. Jag började röra mig och jag ökade takten på hennes uppmaning, jag fokuserade på henne, vilket gjorde att jag höll mig längre än vad andra gör första gången.
Jag fokuserade på hennes njutning, det blev en utmaning för mig att göra det så skönt som möjligt för henne. Jag kände tacksamhet mot denna kvinna som lärde mig, som tog min oskuld och som visade mig det som jag bara fantiserat till, eller onanerat till på min dator, både filmer och noveller.
Jag kände ilningarna, kittlingarna, det som kommer efter det som vi killar har svårt att beskriva. Utlösningen med stort U, jag andades snabbare och snabbare och jag ökade takten utan hennes uppmaning och hon andades och snabbt och hon upprepade som ett mantra
– Lite till, bara lite till…
Sen stelnade hon till och gav ifrån sig ett illtjut som skrämde mig, jag höll på att dra mig ur men hennes ben låste fast mig och jag kom. Jag exploderade igen, betydligt värre än när jag kom första gången i hennes mun.
Jag hade en utomkroppslig upplevelse och jag kom länge, hon kom med mig och jag kom med henne. Vi landade och jag kysste henne mjukt och hon svarade på den.
Vi duschade och sen så hade hon ett samtal med mig angående vikten av att vi inte talade om detta med någon annan, framför allt inte min mor. Jag lovade henne att inte tala om det. Inte med någon, vi älskade fler gånger.
Sen träffade hon en kille, så då älskade vi inte mer. Men vi ler alltid när vi ser varandra i trappan, hon berättade för en person. Jag hjälpte henne med en dag, vi älskade också. Vi hade kanske älskat fler gånger om inte pandemin kommit. Så jag är inte så oskyldig som kanske framstår och inte så nördig i heller.
Slut på passus.
Jag slår ihop boken och jag reser mig och går utifrån salen och jag går till mitt skåp, jag ser Tove stå vid sitt skåp. Tove är en lång tjej, säkert en och åttio, en alldaglig tjej, förutom längden då, en alldaglig tjej med alldagliga kläder, en kort alldaglig frisyr, ett alldagligt utseende och tror jag i alla fall en alldaglig kropp.
Eller så är hon som jag och gömmer sig och den, jag vet att hon tränar jujutsu, att hon är svartbältad i det. Det säger mig två saker, hon är vältränad och hon är en tjej i min smak. Sen att hon har huvudet på skaft med en speciell ironisk humor som de andra inte riktigt vet hur de ska hantera, eller förstår.
Gör henne till tjejen nummer ett på skolan för mig, jag har trånat efter henne i tre år. Jag har pratat med henne, men inte mer än så. Lite samtal om läxor, skolan osv. inga djupare diskussioner om Sartre eller liknande.
Jag öppnar mitt skåp och lägger in boken och jag tar böckerna som vi ska ha till nästa lektion. Jag stänger skåpet och jag ser på tjejerna som står och tittar på mig, jag känner mig som en antilop på savannen och tjejer än lejonhonorna som jagar till sin flock och jag är antilopen som ska fällas.
Jag slickar mig om läpparna och stänger skåpet och vänder mig och jag ser på Tove, hon ser på mig. Sen tittar hon på tjejerna och jag ser det där ironiska leendet som hon har på sina läppar ibland som gör mig galet kåt på henne. Att man läs jag, kan bli så kåt på en krusning på ett par läppar.
– Så hur känns det att vara villebrådet?
– Jag vet hur en antilop känner sig.
– Haha, bra liknelse.
– Tack, nu ska jag göra som antilopen.
– Vadå?
– Dra innan de attackerar.
– Klokt.
Jag börjar gå och det tar tjejerna tio sekunder innan de inser att de blir blåsta på konfekten.
Skoldagen är slut, jag tar mina saker och lämnar skolan snabbt. Min ilska mot min mor når höjder som jag inte trodde var möjliga. Hon har tydligen lagt ut en bild till från den där fotosessionen i fredags, hennes ego blir pumpat när hon får visa sin som hennes ”vänner” säger heta son.
Hur fan min mor kan tycka att det är okej att de säger heta och het om henne son och premiera det med att lägga upp en bild till för att hon ska få tanka på sitt ego som redan innan är stort. Är för mig en gåta, eller kanske inte. Fan!! Jag tar fram min telefon och jag ringer min mormor.
– Ja?
– Hej mormor det är Michael.
– Hej, vad har du på hjärtat?
– Kan jag bo hos dig och morfar ett par dagar, jag är väldigt arg på mor.
Jag får hålla igen när jag talar med mormor, jag skulle vilja använda helt andra ord men det går inte med mormor. Med mormor så får jag vara balanserad, morfar är före detta yrkesmilitär, han blev överstelöjtnant innan försvaret avvecklades och han blev pensionär.
I ungefär en vecka sen blev han chef för ett företag. Där arbetade han fram till för ett år sedan när han gick i pension på riktigt, så nu spelar han golf och är aktiv inom lokal politiken i den kommun de bor i som är i en liten stad utanför Malmö.
Det tar tjugo minuter med bil, jag kommer få ta bussen till skolan och träningen men jag bryr mig inte.
Just det mormor har arbetat som lågstadielärare i hela sitt liv. Därav den lugnare approachen mot henne.
– Vad har hänt?
Jag berättar på vägen till träningslokalen, jag låser cykeln och sätter mig på en stenmur utanför fastigheten där träningslokalen finns. Jag avslutar berättelsen, mormor är suverän på att lyssna, det är nog för att hon varit lågstadielärare. Hon har nog fått höra en och annan historia i sitt liv.
– Det var ju inte bra.
– Hur misslyckades ni med henne så kapitalt mormor?
– Michael!!
Fan nu gjorde jag henne upprörd, i hennes perfekta värld så är alla perfekta. I alla fall utåt.
– Förlåt mormor.
– Vem är det?
– Michael, han och Viktoria har bråkat. Han frågar om han kan sova här i ett par dagar Sven.
– Vad har de nu bråkat om?
– Det får vi ta sen.
– Henne har vi fått för våra synder, sanna mina ord Ulla.
– Sven!!
– Vadå? Det är ju sanningen.
– Kan jag sova över mormor?
– Jadå, kom du bara.
– Tack.
– Ingen fara lille vän, men ni måste reda ut det Michael.
– Vi får se.
Vi avslutar samtalet och jag går in i träningslokalen, vi hade öppet hela pandemin. Vi var jävligt hemliga med det, vi är ett par stycken som har nycklar hit. Ägaren var inte här, han hade inte en aning om vad vi gjorde. Officiellt.
Inofficiellt är en helt annan sak, vi hade ännu mer tid än innan till att träna. Så vi tränade, jag och fyra av de andra. Vi tränade så att ögonen blödde på oss som man säger. Jag byter om och går fram till mattan och mediterar.
***
– Du har gjort vadå?
– Ja tackade ja.
Jag lägger på, jag stänger av telefonen. Det har gått tre dagar sen jag packade en väska och åkte hem till mormor och morfar, det var i måndags, det är torsdag nu och min mor ringde precis. Min nästa lektion börjar om fem minuter.
Vi har precis haft matteprov, det sista på gymnasiet. Det börjar bli en massa sista saker nu. Slutet närmar sig och jag känner en viss oro för det. Jag har gått i skolan sen jag var sex år, nu tretton år senare så är det slut. Jag har sökt in på universitetet och högskolan men om jag inte kommer in så har jag inte en aning om vad jag vill göra.
Min mor ringde och meddelade mig att hon tackat ja till ett modelljobb för mig, med henne som fotograf. Jag svarade för att jag trodde att hon ville be om ursäkt. Det ville hon inte, jag skakar på huvudet och jag går till min lektionssal.
– Michael, Declan, Sven Grundsten.
Jag vrider på huvudet och jag ser min mor komma gående, jag ser hennes ögon blixtra. Jag skakar på huvudet, jag går mot henne. Alla som är i korridoren stirrar på mig och sen på henne, hon är som hämtad ur ett av de där modemagasinen som hon fotograferar för, cowboy stövlar, slitna jeans, en topp med en flanellskjorta utan på och en knuttejacka utanpå det, en bandana på huvudet och solglasögonen på pannan.
Hon är en vacker kvinna, en lång kvinna, nästan lika lång som Tove. Hon har en vacker kropp med fylligbyst som killarnas blickar nu söker sig till. De söker sig alltid hennes byst, hon ser yngre ut än sina fyrtio.
– Vad gör du här? vem som helst får inte komma in här.
Jag stannar framför henne och jag möter hennes blick.
– Vad menar du med det?
– Du har inte fått en inbjudan hit, du har inget ärende här.
Ungdomarna i korridoren gör allt för att inte synas men de syns och de hörs.
– Vem fan tror du att du är?
– Nej den frågan kanske du ska ställa dig själv, du förstår. Du bestämmer inte över mig mer, jag är myndig. Jag är över arton, över min döda kropp mor att jag gör det jobbet som du fixat för att du ska få tanka på ditt fruktansvärt bräckliga ego, din narcissist.
Hon stirrar på mig, de andra eleverna stirrar på mig, på oss.
– Vad fan glor ni på?! Era lektioner har börjat så försvinn!
Jag är arg, rent oresonligt arg. Jag tar ton och de stirrar på mig.
– Hör ni illa!!? Försvinn, vårt familjedrama behöver ni inte lyssna på, vänta en halvtimme sen kommer hon att göra en snyfthistoria om hennes otacksamma son på Instagram, Snapchat och alla andra platser som hon kan tanka på sitt ego. Eller vi säger så här mor, jag ställer två krav på att ställa upp på ditt ego tankande i helgen. Ett du berättar vem som är min far, två den kvinnliga modellen ska vara Tove. Det är den tjejen som står där, uppfyller du de två kraven så ställer jag upp mor. Så nu får vi se vad som är viktigast för dig, ditt ego eller din plånbok…
Jag tar min väska och jag ler ett elakt leende och jag vänder mig och går till den sal vi ska vara i, Tove ser på mig med chock i blicken. Läraren öppnar dörren och jag ser på henne.
– Ska inte ni avhysa människor som inte har här att göra?
– Va?
– Hon där är en inkräktare.
– Erh är inte det din mamma?
– Jo, vadå då?
– Då är hon väl ingen inkräktare.
– Om hon inte har ett ärende här förutom att tanka på sitt ego.
Jag går in salen och jag vrider på huvudet och jag möter min mors blick och jag ler ett elakt leende, ett utmanande leende.
***
Jag har en tjock dunjacka på mig, Tove står bredvid mig med en likadan jacka på sig.
– Förlåt.
– För?
– Att jag kastade dig till hajarna.
– Ingen fara Tove, jag vet hur min mor kan vara.
– Hon är slipad din mor.
– Ja, jag vet. Jag utmanade henne och förlorade, men en sak ska du veta Tove.
– Vadå?
– Hon kommer att förlora, hon vann denna strid. Men hon kommer förlora kriget.
– Vad menar du?
– När jag tagit studenten så flyttar jag, hon är speciell kvinna. Som sagt detta handlar bara om att hon ska få fylla på sitt ego, inget annat. Det är jag som ska be om ursäkt Tove, jag skulle inte utsatt dig för detta.
– Varför valde du mig?
– För att du är snyggast på skolan, enligt mitt tycke. Det har tagit mig tre år att fatta mod att säga det, men det är så jag känner.
Hon ser på mig och jag ser en antydan till rodnad på hennes kinder under sminket, de har sminkat henne väldigt bra. Inget överdrivet, sminköserna sa att det fanns mycket naturligt i henne så det behövdes inte så mycket smink.
Jag hade rätt angående hennes kropp med, den är väldigt fin. Vältränad med långa markerade muskler som man får av självförsvarsträningen, markeringen kommer av styrketräningen. Bysten är lagom stor, jag lagom för mig.
– Då kör vi igen.
Vi tar av oss jackorna och vi går till min mor och hon börjar fotografera oss.
***
Jag ser på en av bilderna som ligger på det stora bordet i min mors ateljé, jag tar min väska och jag hänger den på axeln och jag ser på vinflaskorna, på champagneflaskorna. På kaoset som är vår lägenhet, jag ser på männen och kvinnorna.
Jag kan inte stanna här en sekund längre, jag ser på bilden på mig och Tove. Jag tar den och jag stoppar ner den i väskan, det är en stor duffelväska. Jag kommer flytta hem till mormor och morfar tills jag tagit studenten.
När jag gjort det så kommer jag att acceptera den plats jag får som är så långt borta från henne som möjligt. Hon slingrade sig ur att behöva berätta vem som är min far, pengarna är viktigare för henne. Hennes ego är viktigare än mig.
Hon älskar mig nog på sitt eget lilla vis, precis som jag älskar henne på mitt vis. Men just nu så vill jag älska henne på avstånd, väldigt långt avstånd. Jag går uti trapphuset och jag tar min cykel och jag bär ner den, jag ser grannen och hennes kille komma hem. De ser påverkade ut, vi byter blickar och jag nickar åt dem.
– Var ska du vid denna tiden?
– Till mormor och morfar, hon har lyckats till slut.
– Vad menar du?
– Hon kommer att få som hon vill, störningsobjektet lämnar boet. Hon kommer att få klara sig själv. Min ork är slut.
Jag går förbi dem och jag stannar och jag ser på dem.
– Vissa människor är som iglar, de livnär sig på andra för att föda sig själv. Min mor är en sådan igel, frågan är hur hon kommer att reagera och agera när hon inte kan livnära sig på mig längre?
Jag går i väg och nerför trapporna, de två ser på min rygg, på min väska och sen så tittar de på varandra. De går till sin ytterdörr.
– Han är en speciell kille, eller hur Frida?
– Ja, det är han. Väldigt speciell.
Hon ler lite och de går in i lägenheten. Jag sätter mig på cykeln och jag sätter på mig hjälmen, sätter i hörlurarna i öronen och jag börjar cykla.
***
Jag cyklade förbi Tove och la fotografiet i hennes brevlåda, fotosessionen var för ett klädmärke av det kändare slaget, så vi fotade allt så att säga.
Denna bilden var på jeans och underkläder, jag stod med armarna om henne med bar överkropp, håliga jeans där man såg kalsongkanten och namnet på klädmärket syntes kalsongresåren.
Hon stod med baröverkropp med en vit bh, jeans och hipster trosor där man precis som på min bild såg vårt namn på kanten. Vi såg in i kameran med allvarsamma blickar, våra frisyrer i perfekt harmoni och våra kroppar svarade på varandra. Hela sessionen hade gått bra, men när vi var klara så sa vi båda med fast röst.
– Aldrig mer.
Vi fick bra betalt båda två, vi fick behålla kläderna, skorna och accessoarerna som vi fotats i. De ligger på min mors säng, med en lapp och ett fotografi på mig. På lappen så står det.
– Ego kommer med ett pris. Ensamhet.
Jag cyklade de två milen hem till mormor och morfar, jag låste upp källardörren och jag gick till mitt rum i källaren och jag la mig på sängen och somnade med skorna på. Jag har inte sovit ordentligt på tre dagar, min mors festande har inte tillåtit mig att göra det.
***
– Tack för bilden.
– Varsågod, något minne förtjänade du.
– Hur mår du?
– Så där, det är inte alltid som man bryter upp med sin mamma. Det blev en lögn för mycket, en fest för mycket…
– Har ni pratat?
– Jag försöker men hon lyssnar inte, så jag pratar inte längre. Hon är i Rom denna veckan så jag kommer inte höra av henne. Vilket är skönt.
– Så du vet inte vem din far är?
– Nej.
– Hur känns det?
– För jävligt, han har aldrig velat veta av mig. Ibland när jag tänker mörka tankar så tänker jag att min mor bara låg med honom för att bli gravid så att hon kunde tanka honom på pengar.
– Det är rätt extrema spekulationer.
– Ja, men en liten djävul på min axel säger att jag inte har fel, framför allt när vi bråkar som vi gör nu. Hon värdesätter pengarna från det avtalet mer än min kärlek. Frågan är om hon kommer berätta när jag fyller tjugo och pengarna slutar komma.
– Vad ska du göra ikväll?
– Träna, sen så ska jag till mormor och morfar.
– Vill du träffas och kanske käka middag?
Jag ser på henne, hon biter sig lätt i underläppen. Vi är lika nervösa båda två, trots att vi stått i bara underkläderna med armarna runt varandra. Så är detta mer nervöst för oss.
– Gärna, var och när?
– Ska vi träffas på Lilla torg vid 19?
– Gärna.
– Så kul.
– Ja.
– Nu börjar lektionen.
Vi går till salen och vi går in, vi sätter oss på våra platser. Jag är glad att vi hinner sluta innan bilderna på oss kommer att synas. Jag tar fram mina saker och jag lyssnar på läraren, detta är sista lektionen i psykologi. Vi har haft betygsamtal, jag får mitt A.
***
Jag ser på mig själv i spegeln, jag drar handen genom håret och jag struntar i snodden och jag går utifrån omklädningsrummet och jag lämnar fastigheten och jag sätter mig på cykeln och cyklar till Lilla Torg, jag parkerar cykeln och går till mitten av torget och ställer mig. Jag ser henne komma gående, hon kommer fram till mig och vi kramar varandra lite stelt lite avvaktande. Tills jag skrattar till lite.
– Det är tur att vi inte var så här stela när min mor fotograferade oss.
– Haha, ja det är det. Men det var ett jobb, detta är…
– Okänt territorium?
– Lite så ja.
– Känner likadant, som sagt det tog mig tre år att samla mod att tala med dig.
– Jag har varit lika feg, Michael. Jag har velat tala med dig med.
Vi ser på varandra och vi ler lite generat båda två, visst har vi fotats tillsammans. Men det var ett jobb, där var en massa människor som styrde och ställde med oss, framför allt min mor.
– Var vill du äta, Tove?
– Ska vi ta Mando?
– Javisst.
Vi börjar gå och hon letar in sin hand i min, jag vågar inte se på henne. Men jag kramar hennes hand mjukt, hon kramar min precis lika mjukt. Vi kommer fram till restaurangen, det är måndagskväll så det är inga problem att få ett bord.
Vi sätter oss och vi beställer varsin planka och vi lägger till den miljon drygt som är sålda sedan de öppnade restaurangen, det är deras gimmick. Hur många sålda plankor de har sedan de öppnade, vi beställer mineralvatten båda två. Servitören går i väg, jag öppnar munnen och säger.
– Hur känner du inför att sluta skolan?
Hon ser lite förvånat på mig, som om hon hade väntat sig en annan fråga.
– Jag vet inte, det är blandade känslor. Du då?
– Samma här, det är blandade känslor. Jag har sökt vidare men vad gör jag om jag inte kommer in på det jag vill.
– Vad vill du bli?
– Läkare, det har jag velat bli sen jag var fem år typ.
– Varför?
– Jag vet inte, hjälpa människor kanske. Men nej inte bara, min mor höll på att dö och en läkare räddade henne. När jag såg det så visste jag vad jag ville bli.
– Vad hände?
– Piller och alkohol är ingen bra kombination, efter den händelsen så skedde två saker. Hon festade inte med mig i närheten igen, faktiskt inte förrän efterfesten till vår fotosession som varade i en vecka i vår lägenhet. Tre dagar in på den festen så cyklade jag hem till min mormor och morfar. Där bor jag nu, hon märkte inte att jag var borta förrän fyra dagar efter att jag lämnat lägenheten. Min mor har ett behov av att festa emellanåt, tömma systemet som hon säger. Jag såg hur hon tömmer systemet under de tre dagarna. Det var ingen trevlig upplevelse, men i alla fall. Läkaren räddade hennes liv, när jag såg det så bestämde jag mig. Jag ska bli läkare, långt senare så berättade min mor att hjälten var den som försett henne med piller han hjältegloria hamnade på sniskan efter det.
– Herregud.
– Så när jag var mellan fem och femton så bodde jag hos släktingar när hon fick sina ryck. När jag klarade mig själv så blev det tätare mellan ”attackerna” som jag kallar dem. De blir längre med, från att ha varit en helg så blev det en vecka till tio dagar.
Servitören kommer med vår dricka, jag lyfter flaskan och skålar med henne. Vi tar en klunk.
– Vad vill du göra?
– Jag har också sökt till universitetet.
– Vad vill du läsa?
– Till fysioterapeut.
– Spännande.
– Ja, jag tycker det. Var har du sökt?
– I hela Sverige, alla universitet som har läkarutbildningen. Jag har faktiskt sökt till ett universitet i München med. Jag kan validera mina betyg dit.
– München?
– Ja, fråga mig inte varför. Jag sökte efter skolor på nätet som erbjöd validering. Den skolan var en av dem, så jag sökte.
– Och om du kommer in?
– Skulle jag inte komma in i Sverige så kanske jag söker mig dit, vi får se. Jag kommer få betala undervisningen själv, jag har förvisso sökt ett stipendium men vi får se helt enkelt. Jag har en del sparat, min mor har sparat halva underhållet från min far till mig. Sen så fick vi ju en slant för fotograferingen.
– Ja vi fick ju det, så du kan tänka dig att flytta?
– Som sagt, det är om alla andra utvägar är stängda. Om jag inte skulle komma in, visst jag kan arbeta tills nästa ansökan ska vara inne. Man kan börja läsa på vintern med, men som sagt jag vet inte vad jag skulle försörja mig på.
– Fotomodell?
– Haha, nej Tove. Det var en, engångsföreteelse. Eller så ska jag inte säga, skulle det stå mellan att svälta ihjäl eller göra ett sådant jobb så hade jag i alla fall övervägt det.
Hon ser på mig och ler, servitören kommer med vår mat. Vi börjar äta och vi säger inget på en stund.
– Var har du sökt?
– Som du, i hela Sverige.
– Vill du också komma hemifrån?
– Ja, verkligen. Även om jag kommer i Lund så kommer jag att överväga att leta efter ett annat boende, jag har inte det som du. Inte för att man ska jämföra men det är jobbigt emellanåt.
– Det är väl en del av att bli vuxen?
– Ja det är väl det, var ska du fira studenten?
– Vi får se, det talas om mosters trädgård. Att ha den i en lägenhet i centrala Malmö är inte idealiskt, moster har en stor trädgård så vi kan vara där. Jag vet att de diskuterar det i alla fall. Du då?
– Samma, hemma i trädgården. Ska du gå på festen senare på kvällen?
– Jag hade tänkt det faktiskt, sista natten med gänget eller vad man säger.
– Vill du gå med mig?
Jag ser på henne och ler.
– Gärna Tove, jag går gärna med dig.
– Så bra.
Hon ler och vi äter vidare, vi är tysta en stund. Vi landar i det vi sagt och bestämt. Vi höll handen på väg hit, nu ska vi gå på studentfesten tillsammans, som vänner eller mer?
– Som vänner eller något mer?
– Förlåt?
– Ja ska vi gå som vänner eller något mer? Jag har inte så stor vana av sådant här.
– Vilket?
– Flickvän, pojkvän. Hur vi ska betona det?
– Frågar du chans på mig?
Jag tar en lätt klunk av mineralvattnet, nu är jag ute på djupt vatten.
– Vill du att jag ska göra det?
– Haha, hemskt gärna Michael.
– Då gör jag det, då frågar jag chans på dig.
– Så trevligt, får jag höra?
– Förlåt?
– Ja hur ska du fråga?
– Det gjorde jag väl?
– Nej, du får allt vara lite mer romantisk än så.
Jag harklar mig lite och slickar mig om läpparna och jag är nervösare än vad jag någonsin varit tidigare.
– Tove, skulle du vilja göra mig den äran att bli min flickvän?
Hon ser på mig och hennes vackra ögon tindrar till.
– Gärna Michael.
– Så bra.
– Ja, det tycker jag med.
Jag tar hennes hand och jag smeker den mjukt. Våra fingrar smeker varandra, vi tittar varandra så där djupt i ögonen som man gör när man är nykär. Vi släpper handen och fortsätter äta, vi äter upp och sen betalar vi och reser oss och går ut på gågatan.
Vi står mitt emot varandra och jag lutar mig lite framåt och hon möter mig, och vi kysser varandra. Våra läppar möts och jag håller lätt i hennes armar och hon håller i mina, vi kysser varandra och vi delar på oss.
Jag ler och hon svarar på leendet, vi kysser varandra igen och denna gång så möts våra tungor och vi kysser varandra mjukt. Vi kysser varandra mjukt och länge.
Vi delar på oss igen och jag smeker hennes kind mjukt. Hon lutar sig fram och pussar mig. Jag svarar på den och vi delar på läpparna igen och vi kysser varandra.
Vi går hand i hand och vi går långsamt och vi njuter av varandras närvaro, slutet på något som är början på något annat…
***