Med denna novell gjorde jag debut på Bubblan i april 2021, nästan på dagen ett år efter min debut på sexnovell.se. Fram till denna är alltså alla noveller ursprungligen publicerade på sexnovell.se, medan det härifrån blir något av en blandning (främst för att jag vid tillfället hade ett antal noveller inskickade till sexnovell som ännu inte blivit publicerade). Sexnovell.se-epoken är över och Bubblan är härifrån mitt hem i rätt så exakt tre år fram till nedstängningen.
Några dagar innan jag skrev denna novell hade jag och min fru fått barnpassning i ett dygn. Vi packade tält, sovsäck och annat som behövdes för att ge oss ut på hajk i ett område vi velat utforska länge. Längs vandringsstigen passerade vi en källa som sprang fram ur en klippa. Bredvid stod en skylt som beskrev de magiska krafter som källas påståtts ha förr i tiden. Det var inte samma krafter som källan i novellen, men därifrån kom i alla fall idén.
—-
“Är ni säkra på att ingen annan vill prova?” frågade jag, men de andra skakade på huvudena igen. “Fegisar” muttrade jag besviket.
Jag började ångra mig, men insåg att jag skulle ha svårt att komma upp igen. Jag var halvvägs ner för en klippa. Ovanför klippan låg en av lederna som jag och några kollegor följde genom ett enormt naturreservat i fjällen. Nedanför klippan fanns en porlande källa.
Källan hade påståtts vara magisk, men den var svåråtkomlig. Klättringen ner för klippan var inte enkel, och om man inte lyckades klättra upp igen så fanns det bara en väg ut ur dalen. Mina kollegor var lika övertygade som jag om att ryktena om något magiskt bara var trams. Men jag hade tröttnat på deras gnat längs vägen och ville ha en utmaning, så jag hade bestämt mig för att försöka ta mig ner till källan.
Halvvägs ner började jag som sagt ångra mig. Jag började redan inse att jag inte skulle kunna klättra upp igen och kände att jag hemskt gärna hade haft sällskap av någon om jag behövde ta den långa omvägen för att kunna ansluta till huvudleden igen.
För sent upptäckte jag att stenen jag tagit tag i, var lös. När den lossnade var jag chanslös och kunde bara hoppas att jag inte skulle skada mig allvarligt när jag landade. Chockade röster hördes uppifrån när jag låg nedanför klippan.
“Det är lugnt! Allt är helt!” ropade jag och hoppades att det stämde medan jag försökte resa mig upp.
Till min stora lycka hade jag haft tur i oturen, och förutom att jag skrapat mig lite på höften verkade jag oskadd.
“Du kommer aldrig upp där igen!” ropade en kollega med orolig röst på toppen.
“Nej, jag har börjat inse det också.” ropade jag tillbaka. “Men det är ingen fara. Enligt kartan finns det en gammal lada en knapp mil fram längs dalen. Imorgon eftermiddag är jag ikapp er vid den stora fjällstationen igen. Oroa er inte för mig!”
“Är du säker? Vi kan försöka ta oss ner så du slipper gå helt ensam!”
“Nej, håll er där uppe. Det är för riskabelt. Det är bättre att jag går ensam än att vi riskerar att någon skadar sig allvarligt!” svarade jag.
Jag kände mig plötsligt sugen på att få ett dygn för mig själv och slippa de andra. Paniken som hängt över mig medan jag klättrade var bortblåst och istället såg jag fram emot utmaningen att klara av att orientera själv. Jag hade sovsäck i ryggsäcken, och mat nog för att klara mig. Vattnet kunde jag fylla på i källan och vindskydd kunde jag få i den gamla ladan jag sett på kartan.
Jag vinkade adjö till kollegorna. Motvilligt övergav de mig och jag hörde deras röster försvinna bort medan jag fyllde på två vattenflaskor och en termos med iskallt och kristallklart källvatten. Vattnet samlades i en liten sjö innan det rann vidare ner i en bäck längs dalen.
Jag kollade till skrapsåret på låret och kom fram till att det nog var en bra idé att tvätta det rent innan jag fortsatte. Plötsligt fick jag en konstig idé. Vore det inte lite häftigt att bada i källvattnet? Det var iskallt i vattnet och inte mycket varmare i luften, men hur många har egentligen fått chansen att doppa sig i en påstått magisk källa?
Jag tog chansen och började klä av mig. Jag förberedde med handduk och torra kläder som jag snabbt kunde dra på mig efteråt. Till sist stod jag och tvekade med tårna precis ovanför vattenytan. Såg det inte ut som att någon annan gått i precis här? Det kunde kanske vara ett djur, men något sa mig att det var spår efter en människa jag anade i gräset. Jag visste inte om jag skulle bli besviken eller känna hopp. Jag var kanske visserligen inte så unik ändå som doppade mig här. Men om fler hade gjort det, så borde vägen ut vara överkomlig ändå.
Efter ett djupt andetag och en påminnelse till mig själv om att hålla mig lugn i det kalla vattnet så klev jag ut och la mig ner så att hela kroppen var övertäckt av källvattnet. Jag fyllde munnen med vatten och svalde innan jag reste mig upp. Huden knottrade sig och jag fick kämpa för att ta djupa och lugna andetag medan musklerna i kroppen huttrade i kylan. Ändå fann jag lugnet att sätta mig ner på botten och gnida mot det svidande skrubbsåret på höften tills det såg rent ut. Det var iskallt och knappt uthärdligt, men plötsligt när jag hade rest mig upp, kände jag en varm vind. Under några sekunder kände jag mig behagligt varm, snarare än iskall, och jag hann nästan bli rädd att jag höll på att frysa ihjäl innan kylan kom tillbaka.
Jag skyndade mig upp ur vattnet, torkade av mig hjälpligt och slet på mig kläderna över den fuktiga och sträva huden. I en hel minut stod jag med kläderna på och huttrade, ångrade mig, och försökte uppbåda livsvilja nog att ta mig vidare. Det är märkligt hur kyla kan lamslå en. Men till sist hittade jag mitt vanliga jag, spände på mig ryggsäcken och började vandra längs dalen mot den gamla ladan.
Solen hade försvunnit ner bakom en bergskam innan jag såg ladan på håll. Jag skyndade på lite sista kilometerna för att komma fram så fort som möjligt. Jag trampade på så ivrigt att jag glömde titta upp, så jag var nog inte mer än hundra meter från ladan när jag såg att det rykte från skorstenen. Jag blev orolig att någon bodde där, och fortsatte lite mer försiktigt fram sista biten.
“Hallå?” ropade jag försiktigt när jag var nära nog att se att dörren stod på glänt.
“Hallo” hörde jag inifrån innan en tjej stack ut huvudet. “Vente bare litt!”
Hon försvann in igen och jag väntade en halv minut innan hon kom ut igen. Hon var ganska kort, men fantastiskt söt med sitt axellånga blonda hår som stod ut under mössan.
“Jag trodde inte att man skulle träffa på andra här i dalen” sa jag.
“Ikke jeg heller” svarade hon på klingande norska. “Har du også drukket fra den magiske kilden?”
“Hehe, ja precis. Den är nog inte magisk, men ja, jag drack lite.” svarade jag och skämdes plötsligt över att jag badat i den och smutsat ner den med min smutsiga kropp.
“Den är nok magisk, det föler jeg” svarade hon. “Måske drakk jeg för mye”
“Jaså, hur känner du det?” lite road över att hon trodde att källan var magisk på riktigt, men också lite orolig för hur mycket värre det skulle vara att bada i källan om man kunde dricka för mycket.
“Du vil merke det snart” sa hon och nickade säkert.
Hon släppte in mig i ladan som lystes upp av lågorna från en stor brasa i en gammal eldplats. Vi bekantade oss lite med varandra medan jag gjorde i ordning min sovplats på jordgolvet. Hon var norska och brukade ge sig ut på äventyr på egen hand. Hon hade hört talas om källan som skulle skänka enorma välsignelser till den som var modig nog att ta sig ner till den. Som van klättrare hade hon överlistat berget, men hon trodde knappt på att jag lyckats ta mig ner nästan helt utan tidigare erfarenheter av klättring.
Hon var allt lite knasig som verkade allvarlig med att hon trodde på det där magiska. Men hon var otroligt attraktiv och skrattade högt och ofta åt mina skämt. Jag fick allt svårare att inte fantisera om vad jag skulle vilja göra med en så söt tjej i en övergiven lada i vildmarken, men jag lovade mig själv om och om igen att jag inte skulle ta initiativ till några olämpliga närmanden mot en tjej som var modig nog att ge sig ut på äventyr själv så här.
Vi satt mittemot varandra på varsin bänk, med eldplatsen i mitten. Vi hade kokat vatten till våra frystorkade portioner och ätit upp dem. Det började bli mörkt utanför de små fönsterna, men elden gav fortfarande en del ljus inuti i ladan. Jag såg mig om och fick intrycket att ingen hade varit här inne på flera år.
“Föler du det ennå?” frågade hon efter att vi suttit tyst i några minuter.
“Känner vadå?” frågade jag och fördömde mig själv för att det enda jag kunde tänka på var hur söt hon var i lågornas sken.
“Effekten av kilden?” förtydligade hon.
“Nej, jag känner inget särskilt” sa jag.
“Måske drakk du for lite” svarade hon, och såg nästan besviken ut.
Hon klev av bänken och vände sig om mot sin packning för att fixa något. Hon hade haft en jacka på sig hela tiden, men när hon vände sig tillbaka åt mitt håll gled den upp. Jag skymtade en smal midja innanför och fick starka bilder i mitt inre om hur jag ville lägga mina händer om den smala midjan och dra henne till mig. Jag såg ner i marken medan jag förgäves försökte tänka på något annat, men den lilla glimten av den släta magen innanför jackan var fastetsad på näthinnan.
Febrilt letade jag med tanken efter något lämpligare att ägna tankarna åt, kanske rent av något vi kunde hitta på tillsammans. Men yatzy-tärningarna var i någon av mina kollegors ryggsäckar och chokladen hade jag ätit upp tidigare på dagen. Medan jag började packa ihop matgrejerna i ryggsäcken gav jag upp och tänkte att det kanske var säkrast att bara krypa ner i sovsäcken, men varenda cell i kroppen skrek av längtan efter lite mer samvaro, lite mer kontakt.
“Fanden!”
Den norska svordomen följdes av ett skrammel. Jag vände mig mig om och hann precis se hur hon klumpigt tappade balansen när hon skulle sätta sig över bänken igen. Jag skyndade mig runt eldplatsen och såg henne återhämta sig på jordgolvet bredvid bänken. Hon såg svag och hjälplös ut på något sätt, men mina ögon la märke till andra saker.
Jackan hade glidit ner från axlarna och blottade ett par bröst som var alldeles för stora för den lilla toppen de var inklämda i. Brösten glänste i skenet från glödbädden och hävdes upp och ner av hennes flämtande andetag. Jag kände hur det rörde sig i mina byxor och lyckades bara knappt förmå mig att backa från henne. Jag var inte stolt över att jag reagerade på hennes svaga och halvt blottade kropp med en sån stark sexlust. Jag ville bara HA HENNE, men jag lyckades backa och skydda henne från mitt eget grepp. Det var inte likt mig att reagera så här.
“Vennligst…” snyftade hon. “Hjelp meg…”
Hon såg upp mot mig med ögon som fick den nästan allt av den sista självkontrollen jag hade kvar att smälta bort. Jag gick fram, hjälpte henne upp och satte henne bredvid mig själv på bänken.
“Hur mår du?” frågade jag, fortfarande med ena armen om henne innanför jackan.
“Du må hjelpe meg…” snyftade hon igen och jag kände hur hon darrade. “Vaer så snill å knulle meg…”
Den kåta delen av mig visste vad jag ville att det betydde, men det lilla förnuftet som fanns kvar skramlade hårt i varningsklockan. Norska var en konstigt språk, förvillande likt svenska. ‘Knulle’ betydde förmodligen något helt annat än jag önskade.
“Vad sa du?” frågade jag medan mina ögon studerade hur hennes bröst spände mot toppen, och liksom vällde ut i urringningen och bredvid axelbandet.
“Jeg er så kåt… Kilden, den magiske kilden… Du må knulle meg nå.” sa hon och hennes röst gjorde mig allt mer förvirrad över vad hon menade. “Ha sex med meg nå!”
Poletten föll ner. Jag såg på hennes blick, hörde på hennes röst, kände på hur hennes kropp skakade, att hon höll på att förgås av längtan efter sex. Jag började ana att lusten jag själv kände inte bara berodde på att hon var så otroligt attraktiv, utan att den kanske också berodde på den där källan. Hon trodde att jag bara hade druckit litegrann, att jag därför inte kände det lika starkt, och att hon bad mig att ändå ställa upp och förbarma mig över hennes skoningslösa kåthet.
I själva verket ville jag kasta mig över henne, äta upp henne och knulla henne hårt så att hennes skrik ekade ut över den öde dalen, men jag tog skydd bakom hennes antagande att jag hade nån sorts självbehärskning kvar. Jag hjälpte henne att resa sig upp, medan jag själv satt kvar på bänken. Lugnt och sansat knäppte jag upp hennes byxor och drog ner dem till knäna. Hennes darrande lår var starka och välformade och gick över i en minst lika välformad rumpa. Hon stönade otåligt medan jag långsamt drog ner trosorna och smekte insidan av hennes lår.
Jag tog av min tröja och la den på bänken innan jag visade att hon kunde sätta sig ner igen. Hon lutade sig bak mot mig och särade på benen, men min blick hade fastnat på hennes bröst. Hur hon kunde få för sig att pressa in så enorma bröst i en så minimal topp förstod jag inte, men det var dags att släppa ut dem i det fria. Hon lyfte själv armarna över huvudet så att jag kunde dra av toppen helt när jag väl lyckats lirka av den från brösten.
Bröstvårtorna stod ut, skära och styva, och jag tog ivrigt tag om de fasta och välfyllda juvren. Det var de mest makalösa bröst jag nånsin fått äran att känna på, och extra sexiga var de på hennes annars så tajta och minimala kropp. Men hennes jämrande stön gjorde att jag ändå inte kunde låta bli att låta min ena hand söka sig ner över magen och jag kände på hennes rörelser att hon längtade lika mycket som jag till när min hand nådde fram.
Hon var i fullkomligt upplösningstillstånd medan mina fingrar utforskade området runt hennes sköte. Hon darrade, jämrade sig och kunde inte vara stilla. Till sist kunde jag inte undvika det längre. Hennes kön var så uppsvullet och utfläkt att det knappt gick att undgå att nudda, även om jag försökte låta bli. Alltihop var glatt och plaskvått och även om jag hade höga förväntningar så överträffade hennes reaktion dem med råge när jag till slut lät ett finger lätt stryka längs hennes tydligt utstående klitoris.
Hon tjöt och gnydde, ålade sig i min famn och tryckte sin höft mot mina fingrar. Det gick inte att låta bli att ryckas med och höja intensiteten och det tog nog inte ens en hel minut innan hon tjöt ut sin första orgasm. Hade jag inte hållt fast henne ordentligt med andra armen över brösten, så hade hon med säkerhet ramlat ner från bänken. Jag stannade upp med stimuleringen medan hon kom, men så fort hon återfick lite kontroll tog hon tag i min hand och visade att jag skulle fortsätta.
Jag utforskade det lilla skötet mer och kände med en fingertopp mot mynningen till hennes slida medan jag fortsatte att smeka hennes klitoris med tummen. Jag hade aldrig varit med om en fitta som var så redo och villig. Yttersta toppen av mitt lillfinger trängde in i den trånga mynningen och hon blev ännu mer vild. Det var som om hennes slida försökte vända ut och in på sig själv för att omfamna mer av mitt enda finger. Hennes ena hand trevade runt och hittade till sist mitt stånd innanför byxorna bakom hennes rygg.
“Knulle meg nå med din gigantiske kuk!” flämtade hon.
Jag ville gärna knulla henne, men jag drog mig alltid för att komma till det steget av sexet. Jag var inte välhängd precis, och det hade hänt flera gånger att tjejer visat en tydlig besvikelse när de blottat mig. Så jag hade försökt att bli expert på att göra förspelet så långt och sagolikt som möjligt. På det sättet var de ofta så mottagliga för att bli penetrerade att även mitt, inte särskilt imponerande stånd, dög.
Även om min lilla norska vandrare var så kåt och trång att det säkert skulle gå okej, så hade jag helst väntat lite för att undvika eller åtminstone skjuta på besvikelsen. Men hennes hand greppade så ivrigt om mitt stånd utanpå byxorna att hon borde ha en ganska klar bild av vad som väntade. Mitt stånd var så stenhårt och redo att det gjorde ont, så det kanske var dags ändå.
“Gi meg din gigantiske kuk NÅÅÅ!!” ropade hon och vände sig halvt om.
Hennes förväntningar skrämde mig. Hur trång och kåt hon än var, så kunde man aldrig kalla den gigantisk. Men jag lät henne fumla upp mitt bälte och min gylf.
Ett ögonblick senare satt vi där och stirrade med stora ögon, båda två. Hon trodde inte sina ögon, och det gjorde inte jag heller. Ut ur mina kalsonger hade hon precis lirkat den mest enorma kuk jag nånsin sett. Den var både dubbelt så lång och dubbelt så bred som kuken jag brukade ha.
“K-k-källan…” stammade jag.
“Jo, det er magisk, jeg sier jo det!” svarade hon.
“Jag tror dig nu!” svarade jag och nästan slet henne till mig.
Hungrigt kysste jag hennes läppar och hon svarade med ännu mer lust samtidigt som hon höll hårt om min mäktiga påle med båda händerna. Utan att bryta kyssen tog vi oss ner på hennes liggunderlag som låg utrullat nedanför bänken. På något sätt fick vi av henne byxorna innan hon tog plats gränsle över mig.
“Jeg har lengtet etter dette sidan du kom hit!” stönade hon medan hon reste min kuk med ena handen.
Hon var så ofattbart sexig och mitt stånd bultade så hårt att jag trodde att huden skulle spricka medan hon justerade sin position. Hon var tvungen att stå på huk för att komma i rätt höjd innan hon började trycka sig ner över min kuk. Jag mindes hur trång hon varit runt min fingertopp och undrade hur det skulle gå. Hon fick försöka flera gånger utan att vi lyckades få ollonet att tränga in, men på något sätt litade jag på den magiska källans krafter. På något sätt skulle det gå.
Till sist hittade hon rätt vinkel och mitt sprängfyllda ollon började pressas in i henne. Hon stönade högt medan mitt kön plöjde sig in i hennes. På något sätt fick magin bestämma över anatomin, och även om det aldrig borde ha gått, så satt hon snart ända nere rot roten av min kuk. Hennes inre spände mot mitt kön från andra håll och vi såg varandra i ögonen. Hennes blick, ljuden hon gav ifrån sig, men framför allt rörelserna på hennes insida vittnade om att något var på väg. Hon tog ett par ytliga andetag innan kramperna tog över hennes kropp helt. Hon föll ihop över mig och jag höll i henne medan orgasmen fick henne att ropa högt och vrida sig hit och dit.
Hennes insida var ofantligt trång och jag kunde inte låta bli att rulla med höften och känna hennes slida krama om min kuk medan jag rörde mig några centimeter in och ut medan hon fortfarande kom. Innan orgasmen var helt slut började hon förstärka rörelserna själv och snart red hon själv upp och ner över min stake. Jag tog på hennes kropp och kände hur insidan av hennes buk rörde sig i takt med våra rörelser när jag höll om den nätta midjan. Hon lutade sig framåt så att hennes bröst begravde mitt ansikte i omgångar medan hon fortsatte att kvida och rida tills hon kom igen.
“Nei, fortsett!” flämtade hon när vi rullat över på sidan och jag stannat upp för att låta henne vila efter den nya orgasmen.
Jag rullade oss vidare så att hon låg på rygg och hon tog emot min kuk i stöt efter stöt. Min tidigare fantasi om att hennes ljud ifrån vårt sex skulle fylla hela dalen med ekon blev förmodligen sann flera gånger under de följande timmarna. I vanliga fall brukade jag komma ganska snabbt, men denna kvällen vad vi båda outtröttliga. Vi var som vilddjur som bara krävde mer och mer.
Det var svårt att uppfatta i skenet från den falnande glöden, men ett tag kändes det som att min kuk fortsatte att bli större och större. Hennes bröst var som uppblåsta ballonger, hennes midja var omöjligt smal i mina händer och hennes orgasmer tog aldrig slut. Till sist var det helt svart i ladan, men vi fortsatte lika outtröttligt och hungrigt ändå.
Men när fåglarna började kvittra och gryningsljuset började ta sig in genom de två fönsterna var vi som två vanliga människor. Trötta, svettiga, men fortfarande hungriga efter mer av varandra fortsatte vi att att älska.
“Jag kommer snart” stånkade jag till sist.
“Drukne meg med saeden din” gnydde hon till svar.
När jag drog mig ur henne var min kuk fortfarande stor. Inte så stor som kvällen innan, och absolut inte så stor som den känts under nattens mörkaste timmar, men fortfarande enorm jämfört med vad jag haft innan.
Några av de första spruten av min säd landade på hennes vackra och välformade bröst i morgonljuset, men det mesta flödade ut ur mig över jordgolvet. Vi var skitiga överallt efter nattens äventyr när vi kröp upp hennes liggunderlag och la sovsäcken över oss.
Vi vaknade flera timmar senare av en kall vind och plötsligt smattrade ett skyfall mot ladans tak. Vi borde kanske känt oss trötta och möra efter att ha varit igång hela natten, men vi kände oss ändå utvilade och fulla av kraft när vi såg oss om i ladan. Det regnade in på några ställen och vi behövde flytta lite på våra packningar för att hålla allt torrt. Det skulle inte vara någon bra idé att ge oss ut i ovädret och det varade ända till kvällen.
Den magiska källans kåta rus var borta och jag kände mig för en stund lite blyg inför min nye vän, men när hon log mot mig fick jag tillbaka självförtroendet. Hennes topp var fortfarande för liten för brösten, men inte på ett så absurt sätt som kvällen innan. På något sätt var hon ännu vackrare nu, när hennes former inte var så uppenbart förtrollade.
Hon erkände att källan förmodligen hade viss effekt på hennes kropp fortfarande och utan att dra ner mina byxor konstaterade jag att det var samma för mig. Vi spekulerade lite om hur pass permanenta biverkningarna skulle vara, men vi kunde bara gissa. Vattnet jag samlat i flaskorna från källan vågade vi inte dricka av, inte än, men vi sparade det för att kanske våga se om det fortfarande hade några krafter någon gång i framtiden.
Vi blev kvar i ladan en natt till, på grund av ovädret och vi älskade den natten också, fast mer som vuxna människor än som vilddjur. Hennes nätta men starka kropp förundrade mig och hennes leende förtrollade mig på ett helt naturligt sätt.
Vi lämnade ladan och vandrade längs dalen tills vi nådde vi fjällstationen på eftermiddagen. Mina kollegor kom dit ett par timmar senare. De hade också behövt stanna kvar i sitt skydd på grund av ovädret och under tiden hade två av dem fått feber och hosta som var så allvarlig att de skulle behöva avbryta resan. Jag tog avsked av mina kollegor som skulle få skjuts på fyrhjuling till en buss i närheten. Själv envisades jag med att få fortsätta på egen hand sista biten.
“Jeg liker deg” sa min norska vän när hon kysst mig efter att kollegorna åkt. Hon hade hållt sig i bakgrunden medan jag gått för att möta kollegorna. “Jeg kjenner en vei vi kan ta, der vi kan vaere alene i kveld”
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.