Utan att göra anspråk på någon större litterär kompetens, så tänkte jag bidra med några berättelser om min egen sexuella resa, från ungdomen till en mer mogen ålder. Den första kommer här.
Kalla det gärna diskbänksrealism, då min ”resa” över tid är lika sann som den är relativt fri från tonåriga nymfomaner som förför äldre farbröder.
***
Katarina.
Vi hade gått i samma klass, under såväl mellanstadiet som högstadiet. Katarina var kanske inte jättesöt, men absolut inte heller ful; en sportig tjej som var allas idol. Hon hade en karisma, som jag nu skulle kalla ”sex appeal”, och för varje termin som gick så blev hon bara mer och mer spännande.
”Läcker” skulle jag nog ha sagt idag. Det var henne, som jag tänkte på när jag låg i min säng och pillade på en snopp som över tiden bara blev hårdare och hårdare, oftare och oftare.
Vi befann oss dock ljusår ifrån varandra på alla plan. Där hon var cool, och hängde med ett gäng andra coola tjejer, så var jag en tönt, som om kvällarna mest var hemma i källarens hobbyrum, där min Märklinbana bara blev större och större.
Jag var dessutom en plugghäst, med högsta betyg i alla ämnen utom gymnastik. Gymnastiklektionerna med hopp över plint, och vad det nu var vi höll på med, var bara inte min grej, så där var jag ingen stjärna. Att vara en plugghäst var, i varje fall på min skola där och då, ingen större merit.
Om jag, när chansen gavs, inte kunde ta mina ögon från Katarina på raster och under lektionerna, så var jag övertygad om att hon aldrig såg mig, än mindre visste vad jag hette. Hon var inte bara spännande, utan också lite farlig – hon bodde med sin pappa och två storebröder; tvillingar som var raggare och kända slagskämpar i den lilla staden där vi bodde och som mer än en gång hade fått sova ruset av sig hos polisen, så tonåringar de var. Katarina var under uttalat beskydd av sina bröder, och nåde den som på något sätt muckade med henne, vilket på något sätt också gjorde att jag inte vågade närma mig henne i skolan.
Jag trånade som sagt efter henne och när hormonerna var mer påträngande än vanligt och mina fingrar slöt sig om snoppen, så såg jag henne framför mig. Naken, villig och viskandes mitt namn – precis så som de kvinnorna i min kompis Bengts porrfilmer gjorde, filmer som han hade lånat från sin fars låda under skrivbordet. Det var den vägen jag fick min praktiska sexualkunskap…
***
Sista dagen i nian.
Skolavslutning och när det obligatoriska kaffet och jordgubbstårtan var avklarat hemma i bersån med mamma, pappa och släkten, så bytte jag om och cyklade över till Bengt, som bodde några hus bort.
Vi brukade hänga och när ingen var hemma hos honom – han var ensambarn och både hans mamma och pappa jobbade på dagarna och i bland även på kvällarna – så brukade vi som sagt se på porrfilm av alla de slag. Jag hade hoppats vi skulle göra det idag också, synen av alla tjejerna i min klass i sina vita klänningar och bara ben hade naturligtvis triggat min kåthet.
Normalt var Bengt lika kåt som jag och sällan svårövertalad att plocka fram filmerna, men föreslog idag istället att vi skulle åka över till sjön och bada, då han trodde att fler ur både vår klass och parallellklasserna skulle vara där. Att se tjejerna i klassen – särskilt vissa – i bikini eller baddräkt gjorde ju inget, tänkte jag och cyklade hem efter badbyxor. När vi sedan möttes vid sjön, så var mycket riktigt flera andra ur klassen också där.
Även Katarina.
Hon hade de senaste åren fått former, som kunde ha gett en staty stånd. Höfter och bröst, där brösten var mer välformade än stora – ja, jag och de flesta andra i klassen som ville se hade sett dem, eftersom hon nästan alltid, sommar som vinter, hade en av sina bröders flanellskjortor på sig med en knapp extra oknäppt – och ingen bh under.
Tajta jeans på vintern där man ofta kunde ana en kameltå, och kjol på sommaren där den som ville kunde se hennes vita trosor under, framförallt om man ”råkade” tappa en penna på golvet och böjde sig ner. Jag fick ibland en känsla av att hon, av någon anledning, ofta satt lite bredbent när jag böjde mig ner och fick en glimt…
Vid sjön hade Katarina redan fått på sig en vit baddräkt, som visade mer än den dolde. Av kända skäl var jag tvungen att snabbt att få på mig badbyxor, och gå ner i vattnet, för att inte bulan i fram skulle avslöja mig.
Vi badade alla, skojade och stojade – nu tyckte nog alla att nu började livet på något sätt. Någon hade fått en snäll storebror att handla en kasse med starköl, så vi drack lite öl, åt chips och hade det trevligt. När kvällen kom så började folk att dra sig hemåt, fast det fortfarande var ganska varmt och ljust. Jag hade bytt om, och stod vid min cykel tillsammans med Bengt, redo att trampa iväg när jag kände en hand på min arm.
Katarina.
– Ska du gå? Måste du? Kan du inte stanna en stund? Prata lite?
Jag blev paff, röd och fick något konstigt i halsen för jag gurglade mest fram ett svar…
– Eh, nej, ja, eh… Jag kan väl stanna lite…
Bengt, som visste hur jag suktade efter henne, tittade på mig, räckte ut tungan lite försmädligt men sade hej och cyklade iväg.
Där stod jag med mina våta drömmar livs levande. Jag minns inte riktigt hur det gick till, men plötsligt satt vi på en bänk. Bara Katarina och jag. Vi pratade lite väder och vind – ja, mest hon, vad jag minns, själv hade jag nog en rejäl dos tunghäfta.
– Vad ska du göra i höst, frågade hon.
– Gymnasiet, det fattar jag, men vilken linje?
Jag berättade och frågade förstås vad hon skulle göra.
– Jag ska gå en djurskötarlinje, sade hon, och berättade att hon skulle flytta till en annan stad där utbildningen fanns.
– Jag kommer att sakna dig, sade hon.
– Trots att du inte verkar ha sett att jag finns under alla år…
När jag svarade att jag var säker på att det var tvärtom, att jag var övertygad om att hon aldrig sett mig, så svarade hon med ett leende, böjde sig fram och gav mig en snabb puss på munnen. Oväntad kom den, och jag som aldrig hade kysst en tjej, om inte ”sanning och konsekvens” på några födelsedagskalas räknades, blev paff.
– Har du inte fattat att jag har varit hemligt kär i dig? Jag har tänkt på dig varje kväll när jag har smekt mig, sade hon lite allvarligt.
– Du skojar, var mitt lama svar.
– Vad har du sett i mig?
Hon svarade att jag inte var som de andra killarna, utan trevlig, ambitiös och inte påflugen, inte någon som tog henne på brösten eller klappade henne på rumpan.
– Men du har väl inte ens sett mig, frågade jag…
– Jodå, varje dag och var du hemma och var sjuk någon gång så var jag ledsen för det, svarade hon.
Jag fattade ingenting. Hur kunde jag ha missat allt detta?
Katarina reste sig och tog min hand.
– Kom, sade hon, kom så tar vi en promenad.
Katarina hade moped, och jag cykel, men vi lämnade dem vid sjön och promenerade längs stigen upp från sjön. Hon bubblade hela tiden och sade flera gånger hur glad hon var för att hon hade sett mig vid sjön och äntligen tagit modet till sig att börja prata.
Efter en stund kom vi fram till järnvägsstationen, eller snarast bangården – själva stationen låg på andra sidan spåren – och Katarina snarast ledde mig fram till det gamla godsmagasinet.
– Nu… sade hon…
– Nu vill jag att du gör som jag säger en stund. Jag vill att vi älskar.
– Eh… Jag har aldrig gjort det, sade jag nervöst och kände hur jag bleknade. Min manlighet som under en stund hade varit som ett brännbollsträ blev snabbt som en slokad tulpan. Jag var kåt, jag ville men visste inte riktigt hur, trodde inte jag kunde.
– Jag har bara sett på film, sade jag rodnande…
Hon log och gav mig en kram och en puss, som blev en kyss. Vi kysstes, eller nåja, hon kysstes, i säkert flera minuter. Hennes mun smakade tuggummi och läppbalsam och jag var i sjunde himlen. Sakta kände jag hur livsandarna vandrade nedåt och jag hårdnade igen.
– Jag har, sade hon och log.
– Jag har ju liksom två brorsor som har velat länge så vi har… ja du fattar…
Hon satte sig på några lastpallar som låg vid godsmagasinet, tog av sig toppen hon för ovanligheten skull hade. Brösten var så fria som jag bara hade drömt om. Inte så stora, men fasta och med små stenhårda bröstvårtor. Jag var hänförd och visste att jag naturligtvis drömde, och när hon sedan lyfte upp sin kjol och tog av sig sina vita trosor så förstod jag att det inte var sant, utan att jag drömde.
Hon hade en lite söt buske – det var inte så vanligt att tjejer rakade sig då – och när hon pekade på den och sade att jag skulle pussa henne där så var jag inte sen att gå ner på knä. Hon guidade mig och jag slickade henne försiktigt. Det var första gången jag såg en helnaken tjej i min egen ålder och jag var så hård att jag trodde byxorna skulle spricka.
– Ta av dig, sade hon.
– Jag vill se det jag har fantiserat om…
Jag gjorde så och hon tog tag i min kuk, och med den som handtag drog hon mig till sig. Hon böjde sig mer bakåt, särade på benen och för första gången såg jag in i en tjej…
– Kom nu, sade hon, kom, kom in i mig fina du…
Jag kom närmare, lade mig försiktigt mellan hennes blygdläppar och började sakta tränga in.
– Så, var inte rädd, jag spricker inte!
Jag tryckte till och plötsligt var jag inne. Hela vägen. Mitt könshår mötte hennes. Rent instinktivt började jag röra mig in och ut, och hon mötte mina stötar. Hennes armar om mig, hennes händer som klöste i min rygg för varje stöt. Det gjorde säkert ont men det kände jag nog inte – där och då var det bara en njutning.
Plötsligt insåg jag att jag när som helst skulle spruta i henne, och med tanke på alla uppdämda fantasier så handlade det säkert om några liter som skulle forsa fram.
– Eh, hm… jag kommer snart, sade jag.
– Och jag har ingen kondom.
– Ingen fara, var hennes leende svar.
– Jag har ju två brorsor, som jag sa, så jag har haft piller i flera år…
Den kommentaren, och hur jag i min fantasi såg henne med sina bröder, var som att trycka på en avtryckare. Jag kom, och sprutade under vad som säkert bara var några sekunder, men som kändes som en timme…
– Jag älskar att du kom i mig, sade hon.
– Jag har drömt om det…
– Och jag vill inte vakna ur den här drömmen, var mitt svar…
***
Vi halvlåg så en stund på högen av lastpallar, innan vi klädde på oss – Katarina utan trosorna och med min sperma rinnandes längs benen – och promenerade under tystnad hand i hand tillbaka till sjön, där vi tog avsked med en lång kram. Jag fick en puss på kinden, innan hon tog sin moped.
– Kan vi ses igen, frågade jag?
– Kanske, jag ringer dig, var hennes svar.
Hon ringde aldrig, men hennes rivmärken på min rygg, som hade kommit precis när det gick för oss båda, sved i några dagar. Det gjorde inget, men de var mitt lyckliga bevis på att jag inte hade drömt. Jag log fånigt för mig själv när jag såg dem över axeln i spegeln. En dröm, en fantasi, en önskan hade slagit in, och jag hade haft sex med Katarina.
Jag var inte oskuld längre.


Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.