Det här är del 1 av 1 i Maj-orna

Emmas present

Första veckan på den långsmala ön Krk i norra Kroatien hade varit fantastisk! De hade redan hunnit sola och bada en hel del, och hotellet där de bodde var helt otroligt. Madde hade ordnat resan och hotellet, och allting var betalt i förväg. Det var den bästa födelsedagspresent de kunde ha fått! Varje dag hade de sovit till en bit in på förmiddagen, och därefter ätit en skön frukost ute under de skuggande parasollerna. Hotellet hade haft en liten välkomstbag till var och en när de kommit upp på rummen – de firade ju trots allt sina födelsedagar medan de var där. I bagen hade legat ett par solglasögon, en keps och en t-shirt med hotellets logga, en sarong och ett litet visitkort med erbjudande om fem fria drinkar i hotellbaren!

De hade rest från Landvetter sent på fredagsnatten, och kommit till hotellet vid sjutiden på morgonen. Dagen innan avresan hade de slutat andra året i gymnasiet. Alla hade de fyllt 18 år en månad tidigare. När de träffats i högstadiet, där de gått i samma klass, hade de när maj kom och gick förstått att de alla fyllde år inom loppet av tio dagar. Detta hade förenat dem på ett ovanligt sätt, och de hade blivit mycket nära vänner. Snart hade de bildat en hemlig klubb, där bara de var medlemmar, och börjat kalla sig själva ”Maj-orna”. Namnet var kanske inte det bästa, men det var namnet på deras hemliga klubb, deras och ingen annans, och de talade aldrig om den men någon utomstående. Att det råkade sammanfalla med stadsdelen i Göteborg bekom dem inte – ingen av dem hade ens varit där.

Klubben hade några regler som de kommit överens om vid det första mötet, som de haft på Stinas rosa flickrum. En av reglerna var just att klubben var hemlig och att de aldrig talade om den med någon som inte var medlem. Två av dem hade sett en film som hette Fight Club och som hade haft en liknande regel. Och den filmen var så cool, och Brad Pitt så snygg! En annan regel var just att de skulle ge varandra presenter på födelsedagarna, också de hemliga; en gemensam present från var och en till alla andra. Det första året hade detta blivit t ex middag på någon restaurang, biobesök eller hemmagjort SPA.

Eftersom inga andra fick känna till klubben de hade, höll de under resten av året god min utåt. De umgicks med alla i klassen och som helhet hade den en ganska god sammanhållning. Även födelsedagarna firades ”som vanligt” med inbjudan till kalas; eftersom de fyllde så tätt brukade de slå ihop dessa till två eller tre större bjudningar, lite beroende av vad vädret och omständigheterna tillät. Men varje år, oftast en kort tid efter det officiella firandet, skulle de ha sin speciella sammankomst med klubben. Detta var den tredje, och kanske viktigaste, regeln: de skulle träffas varje år, så länge de kände varandra, i samband med födelsedagarna, och fira varandra i enlighet med reglerna för Maj-orna.

Så hade de gjort ända sedan sjunde klass, och det var det de gjorde nu. Madeleines – Madde kallad av alla, alltid – present hade varit resan till Krk. Den var kanske i överkant, men alla fyllde ju 18 den här gången, och dessutom var Maddes föräldrar oförskämt rika. Hennes presenter hade alltid varit mer påkostade än de andras, så detta hade de också skapat en regel om: ingen fick ifrågasätta någon annans gåva, och inte heller vägra att ta emot den. Denna regel hade uppstått bland annat med tanke på att de kom från olika ekonomiska och sociala bakgrunder, så att det skulle aldrig kunna uppstå någon tävling dem emellan vem som gav den bästa eller dyraste presenten. Alla var dock skyldiga att göra sin present speciell. Att man inte fick vägra gåvan handlade inte bara om att man kanske tyckte gåvan var för dyr – en gång, i nian, hade Madde gett dem varsitt halsband med en liten diamant i hänge – men också att gåvan kunde handla om att utmana varandras gränser. Förra året hade Emmas present varit att de skulle hoppa bungy jump, och året innan hade de ätit ostron på en restaurang i Göteborg. Bungy jumpningen hade tvingat Stina konfrontera sin höjdskräck, medan ostronen hade ställt den kräkmagade Maria mot hennes mentala vägg. Båda hade framgångsrikt betvingat sina rädslor och vuxit som människor på köpet.

Resan till Krk i norra änden av Adriatiska Havet, hade varit den först utdelade presenten vid detta artonårsfirande. De hade bestämt att de skulle vänta med de andra presenterna tills de kom till Kroatien. Madde hade velat dela ut en bonuspresent även på plats, så andra kvällen, det vill säga på söndagen – på lördagen hade de blivit så trötta efter middagen i hotellets restaurang, att de gått tillbaka till rummen ’för att vila lite’ innan utgång, men slocknat totalt – hade de varit på en bar inte långt från hotellet, och där hade de sjungit karaoke. Maddes enda krav var att de bara fått välja låtar med snuskig text! Så under kvällen hade de sjungit; ”I’m too sexy”, ”Let me see that booty”, ”I want your sex”, “Booty call”, ”Feelin’ so sexy” och “Suck my dick”. Massa paraplydrinkar och sex flamsiga, alltmer uppkåtade artonåringar – kvällen hade varit underbar! Jenni hade försvunnit iväg med en kille från Finland och kommit tillbaka med ett brett men sammanknipet leende på läpparna. Hon hade vinkat till sig de andra tjejerna vid det runda bordet i hörnet och när de alla hade huvudena i en klunga ovanför de tömda drinksglasen hade hon särat sina leende läppar och visat dem en munfull vit krämig ostronsmakande härlig vätska!

På onsdagen hade de, efter ett par sköna, lata dagar på den långa sandstranden framför hotellet, gått på nattklubb för att ’verkställa’ Emmas present. De hade anlänt lite efter tio, efter att ha ägnat förkvällen åt att göra sig i ordning – ’Klä er i lätta kläder, det kommer att bli varmt på discot’ – och därefter tagit ett par av gratisdrinkarna i hotellbaren. De hade inte varit först på plats, men bra nära. Först efter en dryg timme hade kvällens besökare börjat strömma in. Efter flera timmar på dansgolvet hade DJ:en annonserat i PA-systemet att det var dags för bubbeldisco ”with a twist”. Twisten uppenbarades efter att hela dansgolvet fyllts av skum från tre håll, och alla på golvet, inklusive de sex tjejerna, var dränkta i lödder och halvt genomskinliga om kläderna. Stina och Maria hade blivit extra fnittriga eftersom de båda valt att gå utan bh den här kvällen, och hade fullt schå med att försöka dölja sina alltmer synliga bröstvårtor. Efter kanske en halvtimmes dansande i det blöta skummet hade discjockeyn ropat upp tio tjejer från dansgolvet, däribland de sex i Maj-orna. De hade fått ställa sig på ett litet räcke-omgärdat podium, ett par meter upp ovanför de övriga på dansgolvet.

Emma blinkade åt de andra Maj-orna, och log med hela ansiktet. De syntes att hon verkligen hade tänkt ut något riktigt speciellt som sin present, och i nästa ögonblick fick alla i lokalen, som ännu inte förstått vad som skulle hända på podiet, veta vad som var på gång. ”Let’s get weeeeet!”

Hela publiken jublade och de tio tjejerna på podiet skrattade generat. ’Vad hade DJ:en sagt? Vaddå bli våta? – Åhååå… Men va fan?!’

”Är det en wet t-shirt-tävling?!” skrek Jenni, och Emma nickade med ett brett flin i ansiktet. Och strax kom en kille med en vattenslang och en mikrofon och bad om namnet på den första tjejen, en brunett med tydlig tysk brytning: ”Larissa!”

”OK, Larissa! Let us see what you look like in a wet t-shirt!” Och I nästa ögonblick riktade han slangen mot hennes tröja som strax var helt dränkt, och därmed också genomskinlig. Hon hade ganska stora bröst, och korsade sina armar över dem för att dölja dem för omgivningen. Halva publiken jublade åt det hela, andra halvan buade. Efter ett tiotal sekunder sträckte hon sina armar i luften och hoppade så att de stora brösten studsade under det blöta linnet. Något liknande hände med de tre övriga tjejerna, en norska och två skitfulla engelskor, var och en med lite mer mod än den föregående. Publiken tjoade och dansade med, i takt till musiken och tjejerna på podiet. De flesta killarna hade tagit av sig på överkroppen – det var oerhört varmt i den överfyllda lokalen – och de som stod närmast under de tävlande tjejerna försökte bräcka varandra med tuffa kommentarer, eller fräcka utrop. Kvällen verkade inte kunna bli mycket bättre.

Nu återstod bara flickorna i Maj-orna-klubben. Kanske är det här dags att ge en liten beskrivning av dem: Med undantag av Maria var alla i den hemliga klubben mer eller mindre blonda. Maria var en mörk brunett, med ursprung i den kristna delen av mellanöstern. Hon var väldigt söt och näpen i figuren, med ganska små bröst och relativt smal över höfter och stjärt. Men å andra sidan hade hon långa snygga ben, stora ögon och fylliga läppar, och hon kunde slå på en otrolig sexighet när hon behövde och få vem som helst att vända sig om efter henne på gatan.

Emma, Jenni och Julia hade en annan sak gemensamt, förutom att de var blondiner: de hade enormt stora tuttar! Ingen av dem kunde få brösten att passa bra i en D-kupa utan behövde större storlekar. För Jenni var det ofta ett problem, då brösten slet på hennes rygg om hon inte gav dem rätt stöd. Emma och Julia hade också sporadiska problem med sin byst. Men ingen av dem hade någonsin klagat på dessa tillgångar. De blickar av åtrå som killarna gav dem, och de av avund som många tjejer sände deras väg, var ofta något de fnittrande diskuterade på rasterna. En kille i klassen, som brukade ’läsa artiklarna’ i pappas Playboy, hade en gång i åttan kallat dem för ’The Triplets’, efter några trillingar det stått om i sagda tidning. Det namnet hade satt sig, och de tre tjejerna bar det med viss stolthet. Emma hade en gång i nian fått en manlig vikarie att bli sittande vid katedern en hel lektion genom att sätta sig längst fram med de översta knapparna i blusen uppknäppta ner till bh-kanten. Och Jenni hade på en gympalektion rusat runt salen i t-shirt och gympabrallor, men ingen bh. Det jubel som framför allt killarna i klassen hade åstadkommit hade fått gympaläraren att titta upp från sin Dagens Nyheter, som han alltid satt på läktaren och läste, för att se vad som stod på.

Madde var en naturlig skönhet med filmstjärnelook och perfekt modellkropp. Blont solblekt hår, perfekt rundade små bröst och en vackert solbränd kropp låg alla på pluskontot. Hon var dock märkligt omedveten om vilken effekt hon hade på sin omgivning, och var alltid lika oförstående till varför killar – och även många tjejer – alltid stirrade på henne. Ingen annan delade hennes oförstående. Den sista i sällskapet var Stina. Hon var mörkblond och hade kurvorna på de rätta ställena. Hon var långtifrån så bystig som ”the triplets” men hade större byst än både Maria och Madeleine. Hon var ofta ganska ’full i fan’ och backade aldrig från en utmaning.

Och här stod de då. På rad på ett podium, halvt nedsölade i skummigt lödder, i väntan på att få överkropparna dränkta av en vattenslang. Först i raden stod Julia. Hon sa sitt namn i mikrofonen och sneglade på andra tjejerna; både de som redan fått sin dos av slangen och sina än så länge relativt torra väninnor. Hon slöt ögonen när det ganska kalla vattnet träffade henne på halsen och bröstkorgen, och kände hur hennes känsliga bröstvårtor drog ihop sig. Men hon hade bestämt sig för att inte skyla sin kropp utan började istället vrålande hoppa jämfota medan den ljusa toppen blev helt genomskinlig. Den kraftiga svarta bh:n höll brösten på plats, men det studsade likväl en hel del, till publikens förtjusning.

Madde, som stod näst på tur, tittade storögt och beundrande på Julia, därpå förfärat ner på publiken framför sig. Om bara någon minut skulle hon vara lika dränkt och genomskinlig som henne, och hennes egen bh var inte svart, utan tunn och av vit spets. Det innebar att brösten skulle vara ganska synliga genom tyglagren, och detta både skrämde och kåtade upp den vackra blondinen. Hon fick lite för lång ögonkontakt med några killar som stod med bara överkroppar rakt under henne och vrålade sexigt upp mot dem på podiet. Visserligen solade de alla topless på stranden – de var ju trots allt på Krk, nakansträndernas fölovade land – men då låg de lite lagom skymda i sina solstolar och där var ju också alla andra topless, nästan i alla fall. Här hade de ju allas blickar på sig!

I samma ögonblick stacks mikrofonen under hennes näsa, och lite tankspritt och aningen sluddrigt skrek hon sitt namn in i den. ”And I’m from Sweden!” Den sista frasen fick hela publiken att jubla ännu högre och killarna nedanför att göra en gemensam high five, och när vattnet forsade ut över hennes bröstkorg skrek hon och hoppade på podiet som en galen! Känslan i kroppen var fantastisk! Hon sökte killarnas blickar och log inbjudande mot dem, så att det pirrade i hela kroppen. Vilken kick!

Näst på tur stod Stina. Och hon hade ingen bh, bara en vit skjorta. Fastän slangen inte hade dränkt henne ännu, var hon redan genomblöt – mellan benen… Bröstvårtorna avtecknade sig mot skjorttyget som två fingerborgar, och hon kunde inte vänta tills vattnet gjorde det helt genomskinligt. I mikrofonen skrek hon: ”My name is Stina, and I’m from Sweden too! Wo-hoo!”. Vattnet gav hennes överhettade kropp en del svalka, men brösten blev därmed också fullt synliga genom tyget, och känslan som for genom kroppen var grymt befriande. Hon ville slita skjortan av kroppen, men vågade inte riktigt. Inte ännu…

Även Emma och därpå Jenni blev dränkta och nästan genomskinliga på överkroppen, och deras tunga, bh-klädda bröst for oroväckande våldsamt runt under de blöta topparna när de hoppade och jublade på podiet. Så var det bara Maria kvar. Hon verkligen skakade av obehag inför vad som skulle komma, hon hade aldrig visat sina bröst för någon – inte på det här sättet – och att hennes rosa klänning skulle bli genomskinlig alldeles strax rådde det ingen tvekan om. Plötsligt vinkade hon till sig en kille som stod och vrålade upp mot dem. Han hade en rom och cola i handen och när hon pekade åt glaset, sträckte han den villigt mot den vackra brunetten. Hon tog det drygt halvfulla glaset, kastade sugröret åt sidan och svepte innehållet i en lång klunk, innan hon gav tillbaka glaset till den jublande killen. När micken var framme vid henne kände hon att hon nog ändå skulle fixa det. ”I am Maria, from Sweeedeeen!” Och sedan kom vattnet. Den rosa klänningen blev snabbt genomvåt, och nästan helt genomskinlig. De mörka bröstvårtorna lyste genom materialet och publiken jublade! Och Maria log…

Tävlingen hade sedan övergått i steg två, där det handlade om att våga mer än de andra nio på podiet. Vattnet sprutades kontinuerligt över de tio tjejerna och de fick uppmaningar om att dansa sexigt eller lyfta på topparna, eller liknande. Den tyska tjejen var modig och utmanade de andra med att göra allt som discjockeyn bad om. Stina, Emma, Jenni och en tjej från Norge var de som hängde på längst, och dansade även de utmanande, och höll upp sina tröjor, och i norskans och Jennis fall även sina bh:ar. Stina var redan bh-lös och hennes snygga C-kupstora bröst gjorde publiken hänförd. Norskan och Larissa hade inte vare sig särskilt stora eller vidare snygga bröst, så jublet från publiken var inte lika kraftigt för dem som för de båda kvarvarande svenskorna.

Emma, som ju varit den som anmält dem till wet t-shirt-tävlingen, hade inte vågat gå längre än att hon mycket hastigt vikt ner den ena bh-kupan och för ett par sekunder blottat sitt vackra bröst. För vackra bröst hade hon; stora och runda, med väldigt lite häng, och med snyggt centrerade ganska små vårtor, som rosen på en Prinsesstårta. Men hon var tydligen prydare än vad hon trott och drog sig ur när tävlingen började hetta till.

Jennis bröst var så mycket större än någon av de andras på podiet att hon var den givnaste kandidaten för seger. Men då flög djävulen i Stina. Hon hade märkt hur killarna närmast under henne försökt att få en glimt upp under hennes kjol. I en snabb rörelse lyfte hon det snäva jeanstyget upp över höfterna, och dansade sig ner i hukande ställning. Detta gjorde att hennes svarta stringtrosor strax gungade bara en knapp meter ovanför dem. När händerna vandrade från de särade knäna, via låren och midjan upp till de blottade brösten, och kramade dessa, var saken avgjord. Stina hade vunnit Miss Wet T-shirt på Apollo denna kväll. Hon fick ett prinsessdiadem med nattklubbens logga, samt en flaska champagne, som de skrattande delade på vägen hem till hotellet.

Under natten hade de alla onanerat i smyg under sina täcken, och tänkt på vad de hade varit med om under kvällen. Eftersom de bodde två och två i dubbelrum, och delade på rummens dubbelsäng, var de extra försiktiga, så den andra inte skulle märka nåt. Men hur försiktiga de än var, kunde ingen av dem dölja sina lustar för väninnan strax intill. Men de bestämde sig i tysthet, och med ett förtjust leende på läpparna, att inte avslöja att de hade uppfattat vad den andra gjorde, och somnade strax, avslappnade och fulla av förväntan på de kommande presenterna.

Maj-orna

• Maj-orna – Emmas present