En liten kortare story om vad som kan hända på sommarkonsert.

Kommentera gärna

//Plutten

---

En främling kommer i natten

Jag minns exakt hur ljuset skar genom mörkret, hur ljudet pulserade i bröstet, hur kroppen min knappt kunde avgöra vad som var musiken och vad som var hjärtslagen. Det var som att hela marken vibrerade. Vi stod där – jag och min Joel – barnfria för första gången på länge. Mitt bland hundratals andra kroppar, svettiga, skrattande, fria. En typisk svensk julikväll; det doftade öl, gräs, varm asfalt och något klibbigt. Jag var glad. Fri. Kände mig ung igen. Och aningen för berusad.

Joel var snygg den kvällen. Det slår mig nu, ironiskt nog. Hans skjorta var uppknäppt i halsen och han såg ut som om han faktiskt trivdes med att vara där. Men så kom den där blicken – glansig, oskarp – och sen lutade han sig fram, med handen på min axel.

”Jag… mår inte så bra. Tror jag behöver kräkas. Går nog till husvagnen och lägger mig.” Med en bekymrad blick lade jag en hand på hans kind. ”Älskling, Vill du att jag följer med?” Han skakade på huvudet. ”Nej, stanna. Du älskar ju det här. Och du förtjänar en stund för dig själv”

Med det sagt, stapplade han iväg genom människohavet.

Jag borde ha följt honom. Men… jag kände pulsen. Det där djupa dunket som gjorde något med mig. Bandet på scen var som en våt dröm från gymnasiet, och nu spelade de mina favoritspår. Så jag stannade. Ensam i mörkret med ett hav av främlingar runt omkring mig som dansade och glatt sjöng med i refrängerna.

Det var då han dök upp. Inte Joel – utan HAN. Jag vet inte vad mannen hette, eller såg ut. Men han ställde sig tätt bakom mig. Vi hade trängts där ett tag bakom det låga metallstaketet utan att jag tänkt på det. Men med Joel borta, kände jag hur hans närvaro blev mer… tydlig.

Ljudet var så högt att det var som om hela världen bestod av musik. Och kroppar. Och andedräkt. Och värme. Det kändes extatiskt. När han lutade sig fram, trodde jag först han skulle säga något. Men hans läppar nuddade inte mitt öra. Han bara… andades där, tungt. Inte hotfullt. Bara medvetet. Jag frös till och borde ha flyttat mig. Men något inom mig sa stanna. Jag vet inte om det var all cider och shots jag druckit, musiken, eller bara… den där förbjudna känslan som låg i luften. Jag lutade mig inte bakåt – men jag lutade mig heller inte bort.

Hans hand – stor, varm – vilade plötsligt på min höft. Inte gränslöst. Bara en gest, nästan som om han höll mig upprätt. Ingen annan såg. Det var nu mörkt och alla runtomkring verkade vara för upptagna med sina egna extatiska ögonblick för att notera andra.

Jag minns att jag blundade och min mun öppnades, som för att säga något. Men inget ljud kom ut.

Det blev som en lek. En tyst förbjuden sådan. Ingen sa ett ord. Han stod bakom mig, och ibland nuddade hans underliv min rumpa. Efter en stund tyckte jag det var spännande och tryckte tillbaka lite för att se vad han skulle göra. Mannen gjorde absolut ingen hemlighet av att han fått stånd när han pressade sig mot min rygg och bak. Jag kände hur huden på mina armar knottrade sig, och min andhämtning var, långsam, tung, som om syret plötsligt blivit tjockt och sött.

Fingrar snuddade precis där klänningen slutade över låren. Han ville känna på mig och jag lät honom. Efter en stund kom en hand långsamt, smygande på väg uppför mitt ena lår under kjolen. Hans fingrar gled fram över trosorna och strök sakta mina blygdläppar genom bomullen, gned lite i klyftan mellan dem. I mörkret stod han med en hand under min kjol, innanför mina trosor och utforskade hur en kvinna var skapt mellan benen.

Men jag fortsatte att ingenting göra mer än att börja andas tyngre.

Handen blev allt mer företagsam och fingertopparna smög in mellan mina blygdläppar för att känna hur skamlöst vått och svullet det var där. Två fingrar sjönk djupt in mellan dem och gled sedan fuktiga upp över min hårda knopp och masserade lite försiktigt, för att sedan strax vända nedåt igen och sakta glida in i mitt fuktiga kön.

”Herre du min skapare vad jag blev kåt! Det här var nog det allra häftigaste och knäppaste jag varit med om i sexväg. Här står jag en gift småbarnsmamma och låter en helt främmande man röra vid mig sådär, utan att jag skäms” Tänkte jag för mig själv. Helt utan en tanke på min make eller andra konsekvenser.

Han säger fortfarande inget. Särar bara på mina ben med sina, får mig att luta mig djupt framåt och greppa det metalliska räcket framför mig. Därefter lyfte han upp min klänning. Drog ner mina trosor, sekunder senare kände jag hans hårdhet pressades mot min nakna rumpa.

Med ett taffligt tryck försökte han först komma in i mig. Jag tog ett hårdare tag i räcket framför mig, svankade lite mer och sekunden efter kunde han tränga han in i min nu än mer blöta öppning.

”Jävlar…” frustade jag, ”Jävlar vad stor du är!” Den hårda kuken som trängde in i mig var stor, mycket större än Joels och nog större än någon jag haft. Höll kort andan medan han trängde in i mig, kände hur den stora hårda staken fyllde upp mig och försökte slappna av så mycket jag kunde när han pressade sig hela vägen in i mig. Det kändes så ovant och overkligt hela situationen. Men ändå något jag gillade.

Han greppade mina höfter och började först röra sig retsamt långsamt in och ut i mig. Jag stönar, kvider, flämtar, längtar, vill ha mer, vill bli tagen hårdare, snabbare. Han ökade snabbt takten och knullade mig brutalt bakifrån. Känslan av att bli knullad av en stor kuk fastsatt på en helt okänd man tände mig något galet. Jag suckade och skrattade till, blev faktiskt än mer kåt.

Mina lår började spännas, ett pirr byggdes upp. Fortsatte svanka så mycket jag kunde och bara njöt. ”Fortsätt, sluta inte!” stönade jag. Inte ett uns brydde han sig om min njutning, det verkade bara viktigt att komma så fort som möjligt för honom. Jag stönade för varje gång han tryckte in sin mandom i botten.

”Oh my god,” vad han knullade mig. Flera mindre orgasmer rullade in som ett preludium till något växande inom mig.

Nu ökade han takten och det rytmiska och omisskännliga ljudet av någon som blev knullad bakifrån och gillade det skulle kunnat höras, om någon brydde sig. Folket runtomkring verkade inte bry sig. Några tittade åt vårt håll och gav tummen upp. För att sedan återgå till musiken.

”Åh, ja…” viskade jag, ”… hårdare!” och han stönade högre.

Mina lår var nu heltspända, pirret blev mer och mer intensivt och en större orgasm kom närmare för varje sekund. Jag drog ett djupt andetag, höll krampaktigt i räcket framför mig och pressade ihop mina läppar för att inte skrika rakt ut när jag lät mig omfamnas av vad som kändes vara mitt livs största orgasm. Dess vågor sköljde över mig. Mina ben skakade och jag kände hur mina muskler krampade när den färdades genom min kropp.

Efter vad som kändes som minuter men säkert bara var några sekunder, ebbade den ut och jag slappnade av.

Några få stötar till från honom innan han stönade högt och hastigt stannade upp. Hans händer greppade min höft hårt, reflexmässigt klämde jag åt med mina muskler. Kunde känna hur det ryckte och pulserade på samma gång i hans kuk. Ett frustande ”Ynf!” kom från den okända mannen när det gick för honom. Strax efter märkte jag hur hans säd fyllde mig.

Med en dov suck glider han ur mig, och kan känna hur hans sperma rinner ur mig. En del faller ner på marken och en del rinner längs med benen. Hela min kropp darrar från ansträngningen och min fitta känns nästan avdomnad.

Sakta smekte han ner längs mina lår och greppade mina trosor för att dra upp dom. Därefter la han klänningen till rätta över min rumpa. Ett trött leende dök upp på mina läppar, där jag stod och flämtade. Fortfarande med ett fast grepp om metallräcket. ”Smart” Tänkte jag. Nu kan hans sperma inte rinna ut med trosorna i vägen. Det här har han gjort förut.

Jag såg honom aldrig ordentligt. Kanske var det det som gjorde det så overkligt, men upphetsande. Som att han var en fantasi. En främling i natten, med musiken som vårt språk oss emellan. När låten tog slut, försvann han. Bara så där. Ut i natten lika hastigt som han kom.

Stående lutad mot räcket, log jag som en idiot. Kände mej väldigt skamsen för det jag gjort med honom. Men samtidigt fanns det ett våldsamt jubel av tillfredsställelse i min kropp. Vinglade till, skrattade. Fick nästan dåligt samvete – men bara nästan.

Jag mådde gott och ångrade egentligen ingenting. Vilken upplevelse! Att sex kunde vara så vanvettigt skönt! Men, det här var ingenting jag ens tänkte nämna för Joel eller ens antyda. Utan det fick vara min egen upplevelse.

Väl ute från konsertområdet igen, kände jag hur det började rinna genom mina trosor. Gick bort till en uppställd korvmoj, greppade några Sibyllaservetter och stoppade innanför trosan som fick suga åt sig mannens flödande tribut.

Tankfullt gick jag sedan till vår husvagn för att se till Joel . Inne i husvagnen kände jag den omisskännliga doften av spya. Vid sängen stod en hink på golvet och han sovande.

Med försiktighet satte jag mig på kanten av sängen och smekte hans hår. När han slog upp ögonen och frågade hur det var. Jag sa bara: ”Du missade världens bästa låt.”

Men det var mer än det. Jag hade förändrats. Något hade vaknat i mig. En djup, undertryckt törst på vad?… uppmärksamhet? Spänning? Gränslöshet? Lust?

Och det mest förvirrande var att jag älskade Joel. Fortfarande. Kanske ännu mer. Men nu… nu visste jag att något i mig aldrig skulle vara riktigt… vanligt igen. Varje gång jag hör den låten spelas, känner jag hur det börjar pirra i mig.

Jag tänker inte säga att jag ångrar mig. Bara att jag aldrig såg HONOM komma – eller gå. Och att jag fortfarande, ibland, undrar vem han var. Eller vad som hade hänt om jag vänt mig om och sagt nej!