Kommer syskonen klara av sitt påtvingade celibat? Blir sommaren så mörk som det verkar? Varför messar Lola mitt i natten? Vad händer med Filip och Miranda? Och vad döljer egentligen Hannes? Vi närmar oss upplösningen med detta näst sista avsnitt i den första serien om Emma och hennes syskon.
Vad gjorde ens Emma innan hon började ligga med sina bröder? Hur hade hon fått tiden att gå? Med bara en och en halv vecka kvar innan sommarlovet var det inte ens särskilt mycket kvar att göra i skolan. De skulle halvhjärtat avsluta sannolikhetsläran på fredagen men annars så var det mesta klart. Tills fredagens engelska skulle de se sin favoritserie och berätta om den. Lagom soft tänkte Emma och drog igång säsong fyra av Crazy ex girlfriend. Såklart utan störande undertexter.
De hade haft sina betygssamtal och alla betygen var redan satta. Trotts sina tvivel skulle Emma faktiskt få ett D i franska. Hon förstod verkligen hur det hade gått till. Tyvärr så hade Lelah inte kunnat hjälpa henne så mycket med språket. Hon hade läst det som modernt språk fram tills att hon var fjorton och kände sig inte på någon vidare bra nivå. De hade dock fått chans att uppdatera varandra om allt som hände i deras liv. Lelah hade visat medlidande för Emmas situation men berättade samtidigt att hon och Simon inte legat med varandra på ett par veckor. Inte så att de hade slutat, hon var övertygad om att det skulle hända igen. Det var bara att de hade en liten paus för stunden.
“Den som ändå klarade av att ta en paus”, tänkte hon.
Det värsta med föräldrarnas ständiga närvaro var egentligen inte avsaknaden av sex. Inte de första dagarna i alla fall. Det svåra var att försöka bete sig normalt. En gång i Göteborg hade hon sett en drogpåverkad man i tunneln mellan centralen och Nordstan. Han hade gått med blicken ner i marken och mumlat “gå rakt fram, act normal, gå rakt fram, act normal”. Han var hög som ett hus, men försökte dölja det.
Precis så kände hon sig. Hon intalade sig själv att bete sig så normalt att det i sig blev onormalt. Som den ständiga oron till exempel. Att Filip somnat på bussen hem? Idiot! Vad skulle föräldrarna tro när de båda var aptrötta samtidigt? Antagligen trodde de ingenting och det var det som var grejen. Varför skulle deras föräldrar ens börja misstänka att deras barn hade sex med varandra? Bara tanken måste te sig helt orealistisk och världsfrånvänd för dem. Ändå gick de tre syskonen runt och övertänkte precis allt de gjorde tillsammans. Brukade Emma och Filip se på serier ihop? Om de gjorde det; var såg de serien då? I hans rum, hennes rum, överhallen? Troligen det sistnämnda. “Varför sitter ni här ute för?” Nej. Varför skulle någon fråga det?
Sedan var det ju de riktiga grejerna. Det var ju en sak att inte kasta sig över Filips kuk direkt när han kom hem från skolan. Men att inte krama honom, att inte kunna gosa in sig mot honom i tv–soffan, att inte få kyssa honom eller säga saker som älskling, sötnos och verkligen inte “jag älskar dig”: Och tänk om hon drog något lite för anspelande skämt med Hannes. Vad hade hon och Hannes ens kallat varandra? Brorsan och syrran? Emma och Hannes? Lillasyster och storebror? En blandning av alla? Hon visste inte. Var det ens något som deras föräldrar skulle lägga märke till? “Varför kallar du Emma för lillasyster hela tiden?” Nä. Dessutom skulle han inte göra det. “Varför kallar du inte Emma för lillasyster längre?” Hon orkade inte med sig själv.
> How do you deal with being around your mum? How t you talk without letting anything slip? frågade hon Lelah I ett meddelande.
> We’ve always been Simon and Lelah. Mum calls me Le sometimes. Sometimes we worry that she’d start asking questions about why we seem to hang out more often nowadays, but. Well. Lockdown.
Jo men precis. Nej. Hon och Filip brukade inte sitta i soffan på kvällarna och kolla på Netflix men å andra sidan hade de inte kunnat träffa kompisar på evigheter och de var ju tvungen att umgås med någon. “Varför inte tidigare?”. ”Well. I don’t know”, tänkte hon. För att de börjat tröttna på att sitta ensamma på sina rum och snacka med sina kompisar på Zoom kanske? Sluta ställa frågor ni ändå inte frågar. Eller sluta tänka ut svar på frågor ingen ställer.
Det var fredagskväll och deras pappa hade kommit hem strax före sex. Hela familjen hade ätit tacos och runt nio hade Elisabet åkt iväg mot nattskiftet. Runt elva hade deras pappa gått och lagt sig. Om inget jättejobbigt hände skulle de båda kanske få vara hemma på helgen.
Förvisso var det fortfarande jobbigt på Skaraborgs Sjukhus. Antalet patienter som fick intensivvård låg fortfarande på runt tiotalet och i början av veckan hade de toppat på 43 personer som fick sjukhusvård. Hela veckan hade deras mamma antingen fått åka in tidigare eller komma hem senare än vad schemat egentligen sa. Deras pappa hade dock haft ganska mycket flyt med ambulanstimmarna.
När Erik gått in till sig så satt de tre syskonen kvar vid tv:n på övervåningen. De hade återgått till den gamla hobbyn att spela Mario Kart och för stunden var grabbarna mitt inne i en hård kamp i ett gammalt fotbollsspel. Emma satt bredvid dem i soffan och tuggade förstrött på ett cheese ’n onion–chips från Lays.
Det var inte helt ovanligt att de spenderade fredagskvällarna så här även om det blivit ovanligare de senaste åren. Både Emma och Hannes hade börjat hitta på fler saker utanför hemmet på helgerna men någon gång varannan månad slumpade det sig så att de var hemma alla tre. Egentligen var det väl konstigare att de inte hängt mer såhär än de gjort sedan pandemin startade.
– Huuuuu, suckade hon.
– Vad tänker du på lillasyster? frågade Hannes smått frånvarande medan han försökte passa bollen mellan två av sina spelare. Han spelade som Tyskland medan Filip tog hand om det engelska laget.
– Din kuk i min röv och Filips i min mun, svarade hon med ett bussigt leende.
– Käft. Inte så högt, sa han och tappade bollen som Filip snabbt tog kontroll över och satte i det tyska målet.
– Fan! svor Hannes till.
– Men det hade varit nice, tillade han lågt.
– Men det går inte.
– Jag vet, suckade hon.
– Men det är så sjukt jobbigt. Hon vände sig mot sin lillebror.
– Och Filip.
– Mm, sa han, tryckte på paus och la ner handkontrollen.
– Jag älskar dig. Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig. Jag älskar, älskar, älskar dig hur mycket som helst och jag hatar att jag inte kan säga det.
– Jag älskar dig med Emma, svarade han och böjde sig mot henne. Deras läppar möttes i en djup kyss som blev till ett vilt men fortfarande ömt hångel.
– Jag fattar att det är jobbigt för er men vi måste skärpa oss.
– Jag vet, svarade hon.
– Men något? En avsuggning? Att ni runkar och sprutar på mig? Vadsomhelst! Gör någonting!
– Shhh. Nej, svarade Hannes henne.
Irriterad blåste hon ut lite luft mellan hennes stängda läppar.
– Asså. När det här är över får ni fan göra vad ni vill med mig!
– Filip har sagt att han vill testa att dominera mig med dig så bara gör vad ni känner för.
– Men vafan Emma, viskade Hannes och suckade.
Han reste sig upp från sin plats och tog några kliv ner i trappan och tittade mot den mörka hallen. Förutom några fönsterlampor var det helt nedsläckt och tyst.
– Ok, sa han så tyst han kunde men utan att viska.
– Vill du verkligen testa det Filip?
– Ja, sa han ryckte på axlarna.
– Tycker att det vore kul att i alla fall ha provat.
Hannes tänkte en lite stund.
– Ok. I så fall får vi planera något och när våra föräldrar äntligen håller sig borta samtidigt igen så får vi se till att ge vår syster så mycket incestkuk att hon inte kan sitta på en vecka. Vill du det Emma?
– Mmmmm, svarade hon och särade sina ben.
– Ja. Det vill jag. Jag är en lillen incestslampa som bara måste få mina bröders kukar överallt, i alla hål och hela tiden.
Hon strök med handen över grenen på sina avklippta jeans och flyttade sin nakna fot mot Filips skrev. Han fick uppbringa all viljestyrka han hade för att inte ta den i munnen. Utan att tänka på det hade Hannes fört ner handen till framsidan av sina träningsbyxor och strök den mot sin kuk. Båda hennes bröder hade mer än gärna gjort henne till viljes redan nu och kastat sig över henne. De ville inget hellre än att få sänka sina kukar i alla hennes tre öppningar. Men de var tvungna att skärpa sig.
– Vi vet. Vi vet att du är vår egen lilla incestslampa. Du ska få våra kukar Emma men inte ikväll. Det går inte.
– Jag vet, gnällde hon men drog likväl ihop sina ben.
– Det där målet gills inte Filip, sa Hannes sedan.
– Varför inte det?
– Streaker på plan, svarade han med ett leende och de båda killarna skrattade kort.
Filip gick in i menyn och tog bort målet. När de återupptog matchen var de kanske lite mer ofokuserade än innan. Kanske kastade de lite fler blickar mot deras syster. Kanske var deras tankar på vad de båda skulle vilja göra med henne.
Efter någon halvtimme reste sig Emma från soffan och sa god natt till killarna. Filip reste också han på sig och gick fram till henne.
– God natt Emma, sa han och gav henne en kram.
– Älskar dig.
– Älskar dig med, svarade hon och gav honom en kyss.
Hannes tittade upp på sina yngre syskon och bara skakade på huvudet. De var fan omöjliga.
Så fort hon kom in på sitt rum tog hon av sig kläderna och la sig på sängen. Hon plockade fram sin röda dildo och tryckte in den i fittan och började röra den ut och in. Hon tänkte först på att återigen få känna sin lillebrors fina kuk stöta inuti henne. På hur han både kunde ge henne snabb njutning och hur mysigt det var när han rörde sig mjukt i missionärsställningen. Hon ökade hastigheten och fantiserade om hur Hannes tog henne hårt och hämningslöst. Snart var dock tankarna tillbaka hos Filip.
En stund senare gick också hennes bröder och la sig. Innan de somnade hade båda dragit ut sina kukar och sprutat ut varsin stor satts medan de tänkt på sin syster.
– – –
Lördagen bjöd på femton grader och regn. När Emma vaknade vid tiotiden och såg ut genom fönstret såg hon bara en mulen himmel och vid lunch var regnet över dem. Vad hände med den där sommarvärmen egentligen?
Även om vården naturligtvis inte tog ledigt bara för att det var en röd dag så hade hennes föräldrar gjort det. Eller snarare var det så att de, likt så många andra, bara hade vanligt helgledigt. Elisabet hade jobbat natten till lördag men skulle inte börja jobba igen förrän natt mot tisdagen. Erik å sin sida började ambulansen vid nio på måndagen. Det verkade som att både sommarvärmen och föräldrafrihet lyste med sin frånvaro. Emma var beredd att krypa ner i sängen igen.
Fast om hon nu ändå vaknat var det väl lika bra att gå upp och möta dagen, göra något vettigt av sitt liv, carpe diem och allt annat lika töntigt. Emma ville inte fånga någon jävla dag. Hon ville att det skulle bli sommar, varmt, virusfritt, föräldrafritt och fritt fram för sex.
– Jaja, suckade hon.
Dags att kliva upp ur sängen och kasta bort dagen åt bara helvete! Fast om hon nu ville kasta bort dagen borde hon väl stanna kvar i sängen istället?
“Du tänker för mycket Emma”
– Morron.
Hennes pappa satt och ögnade i sin telefon medan han drack en kopp kaffe. Någon gång i forntiden hade han säkert suttit där med tidningen men för något år sedan hade hennes föräldrar sagt upp prenumerationen på nedhuggna träd och gått över till att helt läsa tidningen digitalt.
– Hänt något kul? frågade Emma.
– Nä. Bara elände faktiskt, svarade han och la ifrån sig telefonen.
– Ökande av coronasmittade i hela Skaraborg, massa folk som dött på ett äldreboende och så öppnas det en paddelhall i Skara.
– Det där sista var ju faktiskt riktigt hemskt, svarade Emma och försökte låta allvarlig.
– Ja. Verkligen, svarade han.
– Vad går det där spelet ens ut på?
– A do no, svarade hon och gick bort till kaffebryggaren och hällde upp en mugg. I kylskåpet hittade hon lite vaniljyoghurt och frysta bär som någon tinat upp. Hon la i en sked av kompotten och sate sig sedan vid bordet.
– Så vad gör vi denna nationaldag då? frågade hon.
– Jahadu. Säg det? Måste vi göra något? frågade hennes pappa henne.
– Nä. Men jag vill hitta på något. Inte för att det är röd dag utan för att jag inte lämnat huset sedan i mars.
– Blir nog svårt att lämna huset dock är jag rädd, svarade Erik henne.
– Men bygg ett till hus då som jag kan åka till! Eller bara någonting. Jag är såt trött! skrek hon och smällde demonstrativt ner skeden i den tomma skålen.
Hon reste sig från stolen och klampade högljutt upp för trappan.
– Argh! skrek hon innan hon smällde igen sin dörr.
Hon fick fan inte göra någonting! Vädret var kast! Hon fick inte träffa Alice. Hon kunde inte gå på nöjesfält, inte åka på festivaler, inte hänga på Sommarland. Hon fick inte lämna huset och nu fick hon inte ens knulla med sina bröder! Livet var så jävla orättvist!
– Ååååååååååå! skrek hon och kastade en tröja på sängen.
Det var ytterst otillfredsställande. Hon önskade att hon ägde något hårt som hon kunde tänka sig att slå sönder. Skulle det vara overkill att stampa ner i köket igen och smälla den jävla skålen i väggen? Hon nöjde sig med att bara stampa hårt i golvet.
– Alltså vad händer här uppe egentligen? frågade Elisabet som kommit upp på övervåning. Hon hade precis mött Emma som gått ut ur rummet och ännu en gång smällt igen dörren.
– Jag är skitarg! Jag vill ut! skrek Emma till svar.
– Men gå ut då älskling. Spring milen eller vad som helst men slå inte sönder huset, svarade hennes mamma.
– Men jag vill att det ska hända något! Jag har så jävla tråkigt.
– Jag vet. Jag förstår det. Men just nu behöver du få ur dig frustration. När tränade du senast? Jag vet att det inte är simning men ta en runda. Jag kan följa med om du vill.
– Tack. Men jag springer nog helst själv tror jag. Men ja. Det var ett tag sedan, svarade Emma tyst,
Emma visste inte ens om hon skulle klara en löprunda. Hon hade inte tränat något alls sedan mitten av mars. Hon fattade inte att hon hade låtit de gå så långt men hon hade inte ens tänkt på att det faktiskt gick att träna konditionen även om hon inte fick simma.
Medan hon tog på sig ett par träningsbyxor och ett linne funderade hon på var hon skulle springa. Hon hade en perfekt bana utmålad i huvudet men det skulle bli typ en och en halv mil och det var lite väl långt. Hon visste inte om hon ens skulle fixa sextio meter. Men en promenad kanske? Hon kastade tillbaka träningskläderna i garderoben och tog istället på sig ett par jeans och en av simklubbens hoodies. En stund funderade hon på att fråga om Filip ville hänga med men bestämde sig för att gå själv.
– Jag går ut och går en sväng! ropade hon innan hon slängde igen ytterdörren.
När hon kommit ut från familjens tomt svängde hon höger och började vandra söderut längst med den snirklande landsvägen. Efter några kilometer kom hon fram till den lilla orten Öttum där hon, istället för att följa vägen, bröt av och började gå längst med den gamla banvallen. En gång i tiden hade det tydligen gått tåg till Göteborg här men nu syntes det inte ens spår av någon räls.
Det kändes som att hennes huvud var helt tömt på tankar samtidigt som de senaste tre månaderna passerade revy. Duggregnet kändes uppfriskande och hon var ärligt talat bara glad att få vara ute. Hon såg ner på sina vita gympaskor och tyckte nästan synd om dem. Efter vintern hade de plockats fram bara någon vecka innan helgen i Malmö och sedan dess hade de stått oanvända i hallen. Tre månader.
Efter att ha gått över det öppna fältet kom hon in i en skogsdunge. Bland träden fanns det en liten damm eller, snarare en sankmark, där fåglar brukade hålla till. En liten brygga ledde ut i vattnet. Emma gick ut på den och ställde sig längst ut. Böjd mot räcket och med blicken ut över vattnet började hon äntligen tänka.
Hon hade aldrig riktigt funderat över vad det var hon och hennes bröder egentligen höll på med. Hon hade liksom bara gjort. Följt med i Hannes vilda lekar och låtit sig dras med i känslorna hon hade för Filip. Hon visste inte ens vad dessa känslor egentligen var för något. Som alltid hade hon bara sett en chans och greppat den. Men vad innebar allt?
Var hon kär i Filip? Var han kär i henne? Och om det var så; vad skulle de göra åt det? Förvisso trodde hon att det var bra att lyssna på sina känslor, men inte nödvändigtvis att följa dem. Hon kunde inte bli “ihop” med Filip! Till att börja med skulle de behöva hålla förhållandet hemligt. För det andra visste hon inte hur hon skulle kunna gå från att ha sex med flera olika partners till att hålla sig till bara Filip. Så fort hon tänkt detta blev hon irriterad på sig själv. Jävla mononorm! Klart hon skulle fortsätta att ligga med andra. Alla killar var säkert inte ok med ett sådant förhållande men hon hade sedan länge insett att den som ville vara Emma Johanssons pojk– eller flickvän bara hade att acceptera att hon låg med andra. Nu visste hon också att hon ville att de skulle vara med när hon gjorde det.
Sedan var hela grejen med att det troligen, förr eller senare, skulle ta slut. Hur gör du när ditt ex är din bror? Det går ju liksom inte att vägra att ses för all framtid. Eller såklart går det men det skulle splittra hela familjen. Det var helt enkelt inte värt det. Var det här värt det alls egentligen?
Hon stod tyst och lät tanken sjunka in. Hon skulle verkligen sakna Filip och frågan var faktiskt om de någonsin skulle kunna gå tillbaka till hur det varit innan. Ofta när hon tänkt på det hon och Filip hade så hade ju hon också tänkt på Hannes. Hur han och hans hårda sex var något hon lätt kunde byta ut. Men var det sant? Visst skulle hon kunna hitta en ny dom om hon verkligen försökte men skulle det vara samma sak? Innan hade hon varit intresserad av ganska hårt sex men inte riktigt av dominans. Hur skulle hon känna inför att bli dominerad av någon annan än honom? Hon visste inte. Det var väl det som var problemet; hon visste inte?
Hon lämnade den lilla träplattformen och gick tillbaka ut på grusvägen. Efter några minuters promenad kom hon ut i det lilla samhället Kvänum. På Järnvägsgatan stannade hon framför den lilla ICA–butiken som i dagligt tal bara brukade kallas för Sahlins. Det var en månad sedan hon och Filip varit här och köpt godis. Hon gick in och plockade upp en kexchoklad och en halvliters cola.
Kexchoklad och cola var det perfekta mellanmålet men också den perfekta lunchen och den perfekta frukosten. Hon satte sig på en parkbänk och kände vätan tränga in i jeansen. Fan också! Men vad hon saknat det. Att sitta i regnet och äta godis, att åka buss, att bara vara någonstans, eller på väg dit. Alla gånger hon hängt i Alice lägenhet vid torget efter skolan och sedan slunkit in och köpt något sött i kiosken vid stationen innan hon tagit sista bussen hem. Att stå och hoppa på Herrljunga station och vänta på ett försenat Västtåg mot Göteborg. Att åka den gråa “Berlinmuren” en sen kväll och sitta på övervåningen och se sitt eget spöklika ansikte titta ner på en från de böjda fönstren. Att på dagtid se träden passera i hög hastighet utanför. Att springa efter, och missa, en spårvagn.
Hon sänkte det sista av colan och slängde den urdruckna flaskan och chokladpappret i en papperskorg. Hon försökte ställa flaskan så att någon behövande kunde få tag i den. Hon var inte helt säker på om hon faktiskt fick lov att handla i affären och vågade därför inte ta hem flaskan och lägga den i pantsäcken.
När hon började gå längst med landsvägen igen hade hon bestämt sig. Det var alldeles för sent för att avbryta det de höll på med och de skulle ändå inte kunna gå tillbaka till hur livet varit innan de hade haft sex med varandra. Så varför ens försöka? Hon fick bara försöka att hålla det så “casual” som möjligt. Hon kunde inte släppa Filip och hon älskade att domineras av Hannes. När hon försökte rannsaka sig själv så var det nog också så att hon blivit så känslomässigt involverad med Filip just eftersom att det var hennes lillebror. Hon ville vara den tröstande och stöttande systern samtidigt som hon ville ha honom som sexpartner.
Att hon gillade Hannes berodde nog också det på att han var just hennes storebror. Att låta storebror ta hand om och göra vad han ville med sin lillasyster. Det var galet hett och säkert inget hon kunde återskapa med någon annan. Kanske var det så att hon gick igång på att det var hennes syskon hon hade sex med. Hon hade aldrig haft några sexuella tankar om sina bröder innan den där tisdagen i början av maj men nu kunde hon inte tänka sig ett liv där hon inte fick ligga med dem. “Jag kanske är en liten incestslampa ändå”, tänkte hon samtidigt som ett leende spreds över ansiktet. Även om hon önskade att det fanns ett bättre ord för det. Dessutom var hon ju faktiskt inte kär! Så varför ens fundera på det?
Efter att hon kommit in genom ytterdörren där hemma hängde hon av sig sin smått blöta vindjacka på en krok i hallen. Hon kände sig lite vemodig när hon tänkte på hur länge det skulle kunna dröja innan den fick användas igen.
Hon gick upp för trappan och in på sitt rum. När hon kommit in kastade hon av sig sin tjocka luvtröja och slängde den bland tvätten, hennes blöta jeans åkte samma väg. Hon klädde av sig resten av kläderna och drog till sig sin morgonrock och gick iväg till badrummet där det var kö. Huttrande satte hon sig i soffan och väntade på att vem som än var där inne skulle komma ut. Ett par minuter senare öppnade Hanes dörren.
Emma reste sig från soffan och gick fram till honom.
– Hej storebror, sa hon och öppnade morgonrocken så att han kunde se hela hennes kropp.
Utan att säga ett ord strök han sin högerhand över hennes ena bröst och ner mot hennes fitta. Han lät handen stanna där medan han böjde sig fram och sög in hennes bröstvårta i munnen.
– Ååhhå, suckade hon när hans läppar omslöt bröstvårtan och hans ena finger trycktes in i henne.
Hon ville inget annat än att kasta sig ner på knä, dra ner hans svarta mjukisbyxor och ta in hans kuk i munnen och långt ner i halsen. Hon ville bli hårt munknullad och sedan få sin storebrors kladdiga sperma sprutad över hennes ansikte. Han skulle helst av allt inte säga ett ord. Bara ta för sig av sin systers mun och hals. Hon var på väg ner när hon rycktes tillbaka till verkligheten.
– Förlåt. Det här går inte.
– Nä, svarade han och bet sig hårt i överläppen.
– Det gör ju inte det. Fan!
Sent på eftermiddagen körde Erik iväg till Skara och handlade, vilket ju inte hörde till vanligheterna nu för tiden. När han kom tillbaka runt halv sextiden hade han med sig kött, olika grönsaker och färskpotatis.
Vädret hade blivit något bättre sedan morgonen. Regnet hade upphört och solen stack till och med fram mellan molnen. Dock var det bara fjorton grader så även om Erik hurtigt gick ut och startade grillen fick han inte övriga familjen med sig. Tillslut började Elisabet och Filip att duka fram inne i biblioteket.
Medan Hannes stod ute och huttrade tillsammans med deras pappa började Emma trycka upp körsbärstomater, champinjoner och paprikabitar på spett som hon sedan rullade i grillolja. Hon var precis på väg att rota fram ett paket quornburgare ur frysen när Erik kom in och kastade åt henne ett paket “incredible burgers” och en påse tzayspett. De hade både animalisk och vegetarisk mat för att mätta en hel arme. Det enda som saknades var den faktiska armen.
Det var inte det att Emma inte uppskattade att hennes föräldrar försökte fixa något speciellt nu när de alla var hemma, för det gjorde hon. Hon hade bara velat ha mer folk här. Några kompisar, vänner till familjen eller vilka som helst.
När de började ta för sig av maten tog också Filip för sig av sojaburgare och grönsakspett medan han sneglade lite mot det grillade köttet.
– Alltså. Jag kommer inte slå dig om du inte äter vegetariskt, sa Emma tyst.
– Säkert? Fast jag vill faktiskt äta vegetariskt. Lite ovan bara.
– Du vänjer dig. Tänk bara på vad du äter och vad de andra äter så blir det kanske enklare, sa hon med ett leende.
– Hurdå? frågade han.
– Men min första kräftskiva utan kräftor till exempel. Älskade skaldjur. Men så satt jag med mina grönsaker samtidigt som alla andra slurpade i sig grejer ur kräftorna och jag insåg hur jävla vidrigt äckligt det lät.
Filip skrattade lite.
– Så jag ska tänka blodiga, lidande djur?
– Nja. Kanske inte. Tänk bara på att du äter grymt mycket bättre mat. Burgarna är skitgoda och spetten är typ hur grymma som helst, avlusade hon.
Efter maten satt de kvar vid matsalsbordet med varsin stor mugg kaffe. Några timmar och flera vändtior, skitgubbar och bluffstopp senare var kvällen till sist avslutad. Trotts den första längtan efter mer folk var Emma riktigt nöjd med kvällen. Ibland var det rätt mysigt att umgås med familjen och även om syskonen varit mer eller mindre instängda i tre månader så hade de ju inte umgåtts så mycket med sina föräldrar.
När hon senare la sig på sin säng och skrollade sociala medier så var alla tankar på sex helt bortblåsta. Att umgås som en familj hade nästan avsexualiserat hennes bröder. Just för stunden var det svårt att se dem som något annat än syskon. Hon visste att hon väldigt lätt skulle kunna frammana känslorna för Filip eller Hannes igen men just nu var det bara skönt att slippa den ständigt latenta kåtheten.
Hon var precis på väg att somna när hon väcktes av ett SMS.
> Hi. What’s up?
Meddelandet kom från Lola och först var hon på väg att bara ignorera det men eftersom att Lola sällan skrev sent på kvällen, och för att de ändå inte hörts på ett tag, svarade hon.
> Jodå. Det är ok. Hur är det själv? Vad händer?”
> Just got dumped, kom som första svar från Lola.
> Sorry for just crashing in like this but can’t really talk to anyone.
> No worries.That sucks! What happened??
Emma funderade på vad Lola skulle kunna ha för anledning att skriva just till henne. Samtidigt hade hon själv gjort likadant. När saker varit jobbiga bara kastat sig över någon internetvän. Ibland var det enklare än att prata med någon hemmavid.
> Well. Don’t know
> Or. Like. I do know but …
Emma funderade på vad hon skulle svara.
> Hay. Just take it from the top. I didn’t know that you were seeing anyone in the first place, skrev hon.
> Pretty new. Only since late April or so. Guess one shouldn’t meet new people but yea. We’ve at least met before. We got into bed and that’s against recommendations.
> You’ve got recommendations on that? frågade Emma.
> Yea. Cause we do. You can continue having sex with current partners but not meet new ones, svarade Lola henne.
> Typically Danish :P, blev Emmas svar.
> Cant see it being done in Sweden anyway, la hon sedan till.
En kort stund försökte Emma föreställa sig det. Stefan Löfven stående på en presskonferens eller i sitt tal till nationen “Nu håller vi i och håller ihop. Det får vara slut på one night stands”. Nä. Säga vad man ville om Danmark men de var lite roligare än Sverige.
> Ok. So you got together and like started to date? skrev Emma för att komma tillbaka till ämnet.
> Yea. Kinda. Wasn’t supposed to go that way I guess but it got more serious the last two weeks or so.
> That was fast though
> Yea. But both of us wants to find something serious, kom från Lola.
> Ah. I guess it’s no good beating around the bush if you want stuff to go somewhere anyway. So what happened?
> Well. She wanted to go official on like social media, with friends and everything and I just can’t do that.
> Not ready yet? Couldn’t she wait?
Emma förstod inte riktigt problemet egentligen. Om de nu ville vara seriösa och inte hade några problem med att det gick fort, varför då vänta med att berätta om det?
> Not ever I’m afraid, skrev dock Lola i nästa meddelande.
> Oooh. Why? frågade Emma.
Först dök det upp tre prickar på skärmen men lika snabbt försvann de igen. Några sekunder senare så dök de upp på nytt.
> Well. The truth is that I’m not out everywhere
> Ooooohh. Of course. That’s a bit of an obstacle if you wanna go official.
Emma kände sig genast lite dum. Såklart så var det det som var problemet.
> Yea. That you can say. Like massively, började Lola.
> Told her that we could be open with all our friends in Copenhagen but that we just couldn’t tell my family.
> And she couldn’t take that?”
> You’ve been together for like a month so meeting the parents is a bit early anyway?”
> Think she rather wanted to get out early. I don’t know if I ever will tell my mum and dad. Maybe when I’m less dependent on them but it might still break the family.
Emma kunde inte riktigt säga att hon kunde sätta sig in i situationen. Visst. Det ä ren grej att komma ut men vem skulle egentligen bry sig?
> But can it really be that bad?
> Mom’s uber religions. Like really old fashioned.
Återigen kände Emma sig dum. Såklart var det något sådant.
> Oh. Fuck. That sucks. Your dad?
> Not that into church but still conservative.
Emma antog att hon var okänslig men var ändå tvungen att fråga.
> But like. Sorry. This is probably out of line. But. How can they not know? Like the gaydar goes of the charts on you.
> They’re religious. They don’t come with one, svarade Lola kort. Några sekunder senare kom ett nytt meddelande.
> For real. My mum got a cousin who lives with a friend to like ‘share the rent” since none of them have found a man yet. They’ve been living together for fifteen years.
> Loooool. That’s just.
Emma kunde inte låta bli att skratta.
> So you’re going for that one? skrev hon sedan.
> Probably. Mum wants me to get married to some guy in the church but I wont and since they already think that I’m a bit of a failure for quitting swimming it wont matter. I’ll get a flatmate for school and then we might just continue living together.
> But your date wasn’t into that idea?
“Obviously”, tänkte Emma för sig själv efter att hon tryckt iväg meddelandet.
> Nope. We had a great fight a few nights ago and now she called to tell me that she’d been thinking and that things will not work for her
> And all my friends will be on her side. They cant understand why I’m not telling my family.
Lola skickade texten i två meddelanden.
> I’m so sorry! This is just so messed up! I guess that it’s not fun to not be presented to your partners family but it must suck even more to not be able to share this with your family. Think she should have given it time and try to support you actually.
> Yea. But. Well. How did you come out? Big thing?”
> No. Not really. I kinda never did, svarade Emma henne.
Emma kände att hon verkligen inte alls kunde sätta sig in i hur det var att inte vara ute. Hon hade inte ens behövt komma ut. Hon visste att hon var intresserad av både tjejer och killar och när hon låg med Alice så var det bara så.
Någon gång i vintras hade hon och Alice varit i Göteborg två kvällar i rad och sedan hade de varit på en fest tillsammans på fredagen. På lördagen hade Emma missat den enda bussen och därför stannat kvar en natt till. När hon väl kom hem hade Elisabet frågat om hon sovit på en soffa alla dessa dagar. Emma hade bara svarat att hon gjort Alice sällskap i hennes säng och så var det med det. Inget drama.
> Wish my family was cool like that. Wish all families were like yours, svarade Lola henne.
Emma hade aldrig riktigt tänkt på hur hennes föräldrar tagit att hon var bisexuell. Eller snarare. Hon hade aldrig funderat över hur de inte gjort en grej av det. Det bara var. Nu kände hon sig faktiskt lite skamsen över det. Som om hon borde ha mött motgångar från familjen.
> Well. My parents can still be a pain though. And family isn’t everything. I’ve always known but for some it might be a process to come out to yourself as much as to others, skrev hon därför.
> God yes! Like. I was nineteen the first time I actually admitted that I was into a girl. All the friends I had that I liked a lot. But it was never on the map for me.
Emma suckade. “Poor Lola”, tänkte hon.
> Too bad we can’t grab a coffee, skrev hon sedan.
> Yea. Really! svarade Lola.
> I’ll get my way over to Copenhagen as soon as they open the border. Ok?
> Haha. Yea. Thanks for listening anyway.
> No worries! Text or call whenever.
> Og bestemor bor I Aalborg, la hon sedan till. Hon var trotts allt seriös med att hon ville träffa Lola.
> But that’s a long way from here.
> I guess. Same country though and It’s not like Denmark is a huge place. Försvarade Emma sig.
> Haha. True. Plans to get over?
> Don’t know. We usually go to Skagen every summer. The family ovens a summer house there. But don’t know how it will be this year.
> Lucky bastards! svarade Lola henne.
> But yea. Get that it might be hard this year.
Emma la ifrån sig telefonen och funderade lite mer på konversationen med Lola. Kanske skulle hon kolla med mamma och pappa om hur tankarna gick för sommaren. Hon trodde inte att de tagit ut någon semester och Danmark var för stunden stängt. Men kanske en långhelg? Bara för att göra något?
– – –
Det är ju så att måndagen alltid ligger där och väntar efter helgen, vare sig du vill det eller inte. Det där med helg och vardag kändes, å andra sidan, ofta ganska avlägset för familjen Johansson. När varje dag kan vara en arbetsdag och när jobbet lika ofta sker på nattetid som på dagtid blir lördag och söndag inte så viktiga. Hannes hade hemuppgifter, uppsatser och hemtentor. Hans liv styrdes inte av dagarna utan av veckorna och kurserna. Emma och Filip hade dock fortfarande sin fasta punkt i skolan så för dem betydde måndag att det var dags att gå upp i tid och åka dit, i alla fall för Filips del. Emma gick upp två timmar efter sin yngre bror och när mattelektionen började drog hon på sig headsetet och anslöt till videochatten. Deras pappa åkte strax efter åtta i väg till sitt jobb och vid nio på kvällen åkte Elisabet till sitt.
Filip satt och halvslumrade på bussen och vaknade till lagom tills att det var dags att kliva av vid högstadieskolan. När han kom in genom dörren möttes han av Miranda som sprang fram och gav honom en hård kram. Han tryckte henne intill sig och de kysstes. En lärare gick förbi och de blev genast lite osäkra. Fick man kyssas i corona–tider? Läraren gick dock bara förbi utan att säga ett ord.
Det var sista veckan innan sommarlovet och lärarna försökte hålla uppe elevernas humör. Det här var veckan då åttorna enligt tradition skulle göra livet surt för niorna. Det skulle vara brännboll mellan lärare och elever. Det skulle säkert varit en hel del fester.
Skolan hade valt att ställa in allt! Oavsett om det var utomhusgrejer eller inte. Det verkade inte rätt att ha lekar och spel i den tid som rådde. Istället så satt eleverna och kollade film, fick hänga fritt och snacka på engelskan eller bara mötas av inställda lektioner. Efter lunch var det nästan lika bra att åka hem. Inte för att Filip hade några planer på det.
Både Filips och Mirandas kompisar gjorde upp planer för eftermiddagen men de båda valde att istället åter styra stegen mot det lilla grupprummet. De hann i stort sett bara stänga och låsa dörren innan de kastade sig över varandra.
Först stod de där och bara höll om varandra. De såg på varandra med ett försiktigt leende innan de möttes i en kyss. Filip drog sina händer längst med sidan av Mirandas överkropp och började försiktigt dra undan hennes uppknäppta luvtröja. Hon hjälpte honom genom att snabbt dra av sig både den svarta hoodien och det lika svarta linnet. Därefter knäppte hon också av sig sin bh.
Mirandas stora, mjuka bröst släpptes fria och föll ut åt sidan och lätt neråt. Filip greppade dem försiktigt och vägde dem i sina händer innan han långsamt började knåda dem. Han böjde sig framåt och tog den vänstra bröstvårtan i munnen. Han sög på den en kort stund och lät sedan tungan glida runt den och ut över den stora vårtgården.
Efter att ha låtit mun och tunga glida över de båda brösten ledde han bort henne till soffan. Han hjälpte henne ner på rygg och la sig halvt över henne. Återigen tog han hennes bröst mellan händerna och satte tungan över en av bröstvårtorna. Han växlade mellan att i tur och ordning suga och slicka på dem. Sedan kysste han sig ner över magen och när han kommit ner till hennes mörka jeans såg han upp i hennes ansikte och fick en nickning till svar. Efter att han knäppt upp knapparna satte hon sig upp och drog själv ner byxorna. Hennes svarta gympaskor och strumpor gick samma väg. När hon var helt naken la hon sig tillrätta på soffan igen och särade på benen.
Filip satte sig mellan dem och började försiktigt stryka med händerna över hennes lår. Han böjde sig över henne igen och efter att han gett henne en kyss lät han sin tunga och mun ännu än gång utforska hennes bröst men efter bara några sekunder kysste han sig vidare ner för hennes mage.
Väl nere vid fittan sträckte han ut tungan och lät den glida längst med hennes blygdläppar. Han särade dem något och satte tungan mot klitoris. Med lätta rörelser började han försiktigt att slicka över den. Efter en stund tryckte han sitt ansikte närmare henne och började röra tungan snabbt ner mellan blygdläpparna och tillbaka upp igen. Han drog in hennes doft och kände hennes syrliga smak när hans tunga gick längre in i henne. Hon hade varit tyst sedan han började slicka henne men när han prövande satte in ett finger gav hon ifrån sig ett tyst stönande.
Efter att han lugnt fört fingret ut och in i henne tryckte han in ett till. Han böjde sig sedan fram och lät återigen tungan spela över hennes klitoris. I en stadig och lugn takt lät han sina fingrar glida in och ut ur hennes varma och blöta fitta. Han tittade upp mot hennes ansikte igen och såg hur hon blundade samtidigt som hon knådade och nöp i sina bröst.
Han ökade takten på fingrandet och lät tungan spela allt snabbare över hennes känsliga knapp. Även om Miranda inte lät så mycket kände han att hon började närma sig. Hennes andning blev hastigare samtidigt som fittan klämde lätt om hans fingrar. Han ökade därför farten på sitt slickande lite till samtidigt som han tryckte fingrarna upp mot fittans tak. Reaktionen lät inte vänta på sig och efter bara ett par minuter kom hon med en djup suck. Hon manade på honom att resa sig och de blev båda sittande bredvid varandra. Hon kysste honom och kände smaken av sig själv på hans läppar.
Filip var fortfarande fullt påklädd. Miranda böjde sig över hans knä och öppnade knappen i hans mörkt blåa jeans. Han drog ner dem till fötterna och tog sedan av sig skor och strumpor. Efter att ha dragit av sig jeans och boxers reste han sig upp och drog sin mörkt röda t–shirt över huvudet. Väl avklädd blev han stående med sin fullt resta kuk framför hennes ansikte. Försiktigt tog hon tag i den och började långsamt dra förhuden fram och tillbaka över ollonet. Hon böjde sig fram och blötte läpparna och tungan med lite saliv innan hon började slicka runt det och ner över skaftet. När hon efter att ha slickat runt kuken en stund återigen kommit upp till ollonet öppnade hon munnen och tog in ungefär hälften av hans längd.
Medan Miranda ömsom sög och slickade på hans kuk stod Filip mest passiv. Han stod helt stilla med armarna slappt hängande längst med sidorna och tittade ner på henne. Hon satt framåtlutad med benen ihop på den låga soffan och samtidigt som hon långsamt förde handen fram och tillbaka på kuken sög och slickade hon på den. Efter ett par minuter släppte hon greppet om den och la sig istället på rygg. Filip följde efter och la sig tillrätta mellan hennes särade ben och styrde med hjälp av sin ena hand in kuken i hennes fitta.
Långsamt började han röra sig i henne. Han stödde sig på sina underarmar och tittade djupt in i hennes mörka ögon samtidigt som han ökade takten något. Hennes bröst hade glidit ut lite mot sidorna och gungade mjukt när hon mötte hans stötar. Han böjde sig över henne och de kysstes mjukt.
De fortsatte att ligga så. Hon låg raklång på soffan med särade ben. Mellan dem låg Filip med sin överkropp stödd på underarmarna. De såg in i varandras ögon medan de långsamt stötte sina kroppar mjukt emot varandra. Efter några minuter började Filip känna den välbekanta ilande känslan av att vara nära sin orgasm.
– Jag …, började han.
– Ja. Det är ok, svarade hon.
Han ökade takten något innan han sprutade ut sin sperma i hennes varma inre.
Efter att han böjt sig fram och gett henne en kyss reste de sig båda upp från soffan. Ett ögonblick stod de bara tysta och log lite blygt mot varandra. Miranda var först med att samla ihop sina kläder. Hon satte sig på en av stolarna och började dra på sig trosor och jeans. Filip satte också han sig på en stol och under tystnad tog de båda på sig sina kläder. När de lämnat det lilla grupprummet gick de båda in på varsin toalett en kort stund för att sedan mötas igen ute i korridoren.
Klockan var några minuter efter tre när de klev ut på en öde skolgård. Det var egentligen en halvtimme kvar innan deras lektion skulle slutat men det verkade som om alla redan övergett byggnaden. De gick ut på gatan och styrde långsamt stegen mot resecentrum.
Filip köpte dem varsin Magnum i den lilla tobaks– och spelbutiken som låg snett mitt emot trapporna som ledde upp till det blåa stationshuset. De gick ut på den stora bussplanen och satte sig i solen på de trappsteg som ledde upp till stationshuset från den sidan. Ute på den smala perrongen anlände precis ett grå–gult, nästan fyrkantigt tåg med destination Uddevalla.
– Tåg är konstiga, sa Miranda lågt.
– Hm, svarade Filip och tog en tugga av glassen.
– Liksom. På typ tre timmar är du i Stockholm, på typ en i Göteborg. Ändå åker folk ingenstans! De bara är kvar i den här skithålan! fortsatte hon och suckade.
Filip ryckte på axlarna.
– Så illa är det väl inte? Inte värre än någon annan stans? Eller? sa han sedan.
– Antar det. Men det är ju det som är grejen. Alla småhålor är likadana. Folk i Stockholm är, typ, annorlunda.
Filip funderade lite.
– Min storasyster är en del i Göteborg. Händer mer saker där såklart men hon har inte sagt något om de som bor där. Brukar du åka dit?
– Nä. Inte till Göteborg men jag åker till Stockholm en gång i månaden.
– Gör du? Vad gör du där?
– Pappa bor där, svarade Miranda och fortsatte.
– Jag och syrran brukar åka dit på fredagsförmiddagen och hem söndag kväll typ.
– Cool. Så? Gör du något speciellt när du är där?
– Hänger mest med pappa faktiskt. Emy går på fest ibland men jag känner inte så många där så blir mest hemma.
– Oh. Antar att det kanske är svårt att få kompisar när en bara är där en helg i månaden, sa Filip.
– Jo, svarade Miranda med en inandning.
– Och nu har jag inte varit där sedan februari heller, suckade hon sedan.
– Skitpandemi, mumlade han.
Som svar ryckte Miranda med ett lätt leende på axlarna.
De åt upp sina glassar och skiljdes sedan med en kram utanför bussen innan Filip klev ombord. Han satte sig på en fönsterplats i mitten och försjönk i tankar. Tankar på Miranda, hennes familj som han nästan inte visste något om och så tänkte han på Emma. Väl hemma sa han hej till sin mamma som var ute i trädgården innan han gick in i huset och upp till sitt rum.
– – –
Veckan fortsatte i stort sett likadant. Emma satt på sitt rum och försökte få tiden att gå allt medan lektionerna blev mer och mer halvhjärtade. Det var svårt att genomföra roligheter på Teams men lite kahoot och några rundor digital pictionary livade upp lite. En eftermiddag hade de kört “vilken kaffemugg är vems” där de fått para ihop kaffemuggar med någon av deras lärare. På svensklektionen hade de som velat fått köra en rundvandring i sina rum. Emma hade dock avstått.
Annars höll hon sig mest för sig själv. Det var nästan som i början av pandemin. Hannes satt och ugglade på sitt rum, Emma deltog i distansundervisning och Filip var borta på dagarna. När de alla tre var hemma sågs de bara till middagen. Emma började återigen att känna sig ensam. Det blev också mer och mer jobbigt att hitta på saker med Alice eller någon av hennes andra kompisar. Hon hade inte helt tappat kontakten med dem den senaste månaden men hon hade missat en hel del hangouts. Samtidigt fanns det allt mindre att prata om. Vad pratar du om när inget händer? Hela tisdagskvällen satt de och pratade om hur inget hände och hur trist det var. Det kändes så mörkt. Emma ville bara falla ner i ett hål och stanna där. När de alla lagt på fick hon ett mess från Alice.
> Wazup brotherfucker?!
> haha. Not much brother fucking going on actually, svarade hon.
> Whys that?
> Mamma jobbar natt och pappa jobbar dag. Det är andra veckan de gör det nu.
> ooooo. Segt. Var det därför du verkade så nere ikväll?
> Kanske. Men det känns så deppigt allt. Vi satt i en timme och snackade om hur tråkigt allt är, svarade Emma.
> Jag veeet! Men vad ska vi göra? skrev Alice.
> jag vet inte
> Träffat Emy något mer? frågade Emma.
> Nä. Hon får inte komma till stallet längre för sin mamma tydligen
> meh! Stackare. Lider verkligen med dig.
> Tack! svarade Alice och fyllde skärmen med en rad hjärtan.
> Bortsett från när jag träffade henne i stallet har jag inte träffat någon annan än min mamma på tre månader. Jag håller på att bli galen.
> Jag önskar verkligen jag kunde göra något, skrev Emma.
> Jag vet. Tack. Men det går inte att göra något, svarade Alice.
När Emma la sig för att sova kände hon sig ledsnare än hon gjort på hela våren. Tanken på att hennes bästa vän nästan inte träffat någon annan på tre månader fick henne till sist att börja gråta.
Vad var ens mening med det här? Vårsolen lockade ut folket på gator och uteserveringar. Överallt reste människor med kollektivtrafik, gick i affärer och på restauranger. Men hennes bästa vän hade på tre månader bara träffat sin mamma, bortsett från två personer en eftermiddag. De gånger hon gick till stallet var det inte för att rida utan för att ta hand om hästarna. Alla gånger förutom en hade hon varit ensam där. I sin tur hade Emma bara träffat sin familj. Tre månader utan att träffa någon utifrån.
Samtidigt pågick samhället. De gamla och de yngre låsts in men människorna mitt i livet fortsatte att leva. Det var inte ok att träna simning men att pressa ihop sig på gymmet gick tydligen bra. Om några dagar skulle det bli tillåtet att resa för nöjes skull igen. Men vad fanns det att resa till? Att trycka in några tusen på Ullared var helt ok men att göra samma på Liseberg var tydligen förbjudet. Emma kunde inte förstå logiken.
Även på tisdags- och onsdagseftermiddagen hade Filip och Miranda haft sex. De hade hållit till i grupprummet och provat fler ställningar. Återigen hade hon ridit honom och denna gång låtit brösten studsa fritt. Med ett stadigt grepp runt hennes runda bak hade han tagit henne bakifrån. Hennes bröst hade hängt ner något och gungat fram och tillbaka i takt med hans stötar. Både Frida och Emma hade mindre bröst än Miranda och Filip kunde inte låta bli att fascineras av dem. Han älskade sin systers små bröst och längtade till dagen då han skulle få klämma och suga på dem igen men samtidigt var Mirandas stora och mjuka bröst helt fantastiska. Han blev nästan hypnotiserad när han såg dem röra sig.
Torsdagen var dagen då gymnasietreorna skulle tagit studenten. För att minska smittspridningen hade gymnasiet spritt ut utspringen över både onsdag och torsdag och bortsett från två personer på plats fick de närstående se det hela livesändas på Facebook. Högstadiets avslutning på fredagen var också den i stort sett inställd.
Eftersom att de faktiskt bedrev undervisning på plats var Filip ändå tvungen att åka in till skolan på fredagsmorgonen den tolfte juni. Normalt sett hade hans föräldrar bytt arbetspass för att kunna vara med men denna morgon åkte Erik iväg till jobbet som om det varit vilken vanlig dag som helst. När både han och Filip strax efter åtta lämnade huset hade Elisabet ännu inte kommit hem. Väl på skolan hade hans klassföreståndare hållit ett litet tal om hur detta varit ett konstigt läsår men att hon såg fram emot en ljusare höst. De hade sedan fått sina betyg och redan vid tio var det dags att åka hem.
Han var den ende i klassen som inte bodde inne i samhället och då det var mer än en timme kvar tills nästa buss hem slog han följe med Miranda. Strax innan de nådde fram till hyreshusen på Smedjegatan stannade hon upp. De stod länge i tystnad och bara såg på varandra. Till sist böjde hon sig fram och gav honom en kyss. Han besvarade den kort och gav henne en hård kram.
– Vi ses, sa de båda samtidigt med lika spruckna röster.
De försökte båda att pressa fram ett leende samtidigt som de kämpade med att hålla tillbaka tårarna. När exakt skulle de kunna träffas igen?
Med tunga steg fortsatte han tillbaka förbi de låga och slitna lägenhetshusen och ut bland villorna. Han gick ner mot Torggatan och efter att ha passerat Konditori Nordpolen svängde han vänster ner på gatan mot stationshuset. Klockan var bara tio i elva när han satte sig på trappan vid bussplanen.
Han hade kunnat spenderat den tjugo minuter långa väntetiden med att njuta av solskenet och den varma luften. Enligt telefonen så var det tjugo grader. För hans del hade mulet och regn passat bättre. Framför honom låg tio veckor av husarrest. Han reste sig långsamt upp och gick bort till Lundgrens Tobak och köpte sig en halvliters cola. Han kände inte för någon glass. Väl på trappan igen öppnade han flaskan och tog en stor klunk av den kalla bruna drycken.
– – –
Elisabet hade haft en “sån” dag på jobbet. En sådan där dag då allt bara går fel. Till att börja med hade de fått in en trafikolycka från E20. Vid midnatt hade de fått in en äldre man med hjärtstopp. Samtidigt var akuten fullt upptagen av fulla studenter som, trotts pandemi, lyckats hitta olika vis att hamna i slagsmål med varandra.
Strax efter två smällde det till ordentligt. En för tidig förlossning hade helt plötsligt gått katastrofalt fel och efter ett akut kejsarsnitt och operation låg nu mamman under konstant bevakning på IVA. Hennes sambo var i totalt upplösningstillstånd vilket gav sjukhuset ett jobbigt, logistiskt problem.
Mannen hade inga sjukdomssymptom och kunde därför vara med under förlossningen men på intensiven rådde det totalt besöksförbud. Det var väl inte helt förvånande att den unge mannen inte varit allt för nöjd när han fick höra detta. På något vis föll det på Elisabets lott att ta hand om honom och försöka lugna ner situationen. Till slut kom de fram till en kompromiss där han i operationskläder leddes genom korridoren fram till ett av besöksrummen. Därinne isolerades han och kunde regelbundet få uppdateringar om läget.
Först vid tiotiden på fredagsförmiddagen hade saker börjat stabilisera sig och tillräckligt med ny personal kommit in. De var som vanligt några personer korta på grund av misstänkt sjukdom. När Elisabet vid halv elva förberett sig för att åka hem hade chefen kommit fram till henne och försynt frågat om hon kunde tänka sig att täcka upp redan från klockan arton. Hon suckade lätt men tänkte att hon egentligen inte hade några bra anledningar till att säga Nej. Precis som två veckor tidigare tog hon nu ett besöksrum i besittning och efter en macka och en snabb dusch gick hon och la sig.
– – –
> Var är du?!
Filips mobil hade plingat till. Inte med den vanliga sms–signalen utan med ljudet av WhatsApp.
Först hade han blivit förvånad. Han använde i stort sett aldrig appen utan höll sina konversationer allt som oftast på messenger. På sista tiden hade han bara skrivit där när han och Hannes planerat för deras kommande session med Emma. Nu var det just Hannes som skrev.
> På stationen. Hurså? svarade han.
> Ta första jävla buss hem. Mamma sover på sjukan! kom det från Hannes.
> Är det lång tid innan bussen går?
> Nej, svarade Filip och fortsatte.
> Den går om typ fem minuter.
> Bra. Syns hemma!
Snabbt försvann alla hans dystra tankar över sommaren. Han antog att något jobbigt hänt om deras mamma blivit kvar på sjukhuset men för stunden kunde han inte bry sig mindre. Allt han kunde tänka på var hans älskade storasyster och på hur han snart skulle få ha sin kuk i hennes fitta, i hennes mun och i hennes röv. Han blev stenhård direkt när han tänkte på det och på allt han och Hannes planerat att göra med henne.
EMMA – En sexuellt frustrerad tonåring
- EMMA – En sexuellt frustrerad tonåring
- EMMA Del 2: Sista sexet någonsin
- EMMA Del 3: En oväntad utveckling
- EMMA Del 4: Ghostad av sina bröder
- EMMA Del 5: Syskon med Fördelar
- EMMA Del 6: Spelregler och Hemligheter
- EMMA Del 7: Tre är ett magiskt nummer
- EMMA Del 8: En tillfredsställd tonåring?
- EMMA Del 9: Frustrerat Celibat
- EMMA Del 10: Gör vad ni vill med mig!
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.