Sleepy Aragorn

Jag kan börja med en liten kommentar själv. Jag taggar denna till novellutmaningar, även om beröringen med ämnet är ganska begränsad. Jag har en idé till en annan novell som tar ämnet på större allvar, men ännu finns inget påbörjat dokument.

Denna novellen var först inte menad att beröra sexuell läggning, men när jag provade att väva in ämnet märkte jag att det faktiskt bidrog med något. Utan Viktorias funderingar om ämnet skulle Pontus vara en potentiell pojkvän från första stund, men nu blir han inte det förrän hon plötsligt överraskas av insikten att hon vill ha honom. Så eftersom novellutmaningsämnet varit med och format novellen så tydligt, så förtjänar den också att taggas dit. 😊

Tack! Jag har faktiskt tänkt en del på denna novellen senaste tiden. Själva biten med spådomen behövs inte, men solstrålen som kommer in i den envisa bitterheten vill jag nog plocka upp igen. Det finns en glimt av den i Dealbreaker-novellen (från i höstas), men det kommer kanske något mer på temat snart nån gång.

En skön och trevligt skriven story om kvinnan som visste vad hon ville.

Absolut, en fortsättning ligger i pipelinen!

En härligt upplagd story som bara kräver en fortsättning.

Tack ska du ha! Det är meningen att båda sidor ska vara trovärdiga, och jag hade nog inte vågat ge mig in på ämnet om jag inte hade nån form av erfarenhet av att stå på båda sidorna själv. Skönt att höra att fler kan känna igen sig, att jag har lyckats fånga något.

Du kan verkligen skriva och beröra med din text. Som gammalt mobbningsoffer i skolan är det väldigt lätt att känna sig in i Olof. Hur det är att först bli lockad med guld och gröna skogar, för att i nästa ögonblick bli totalt förödmjukad och hånad. Samtidigt kan jag känna igen mig lite i Jessica hur man kan dras med av en stark person och göra dumma saker bara för att man får hänga med en “cool” person.

Din novell har verkligen allt! Den är välskriven med ett bra flyt och lästempo. Den är tragisk och känslosam samtidigt som den är fin och sensuell. Verkligen en novell i min smak. För övrigt kan jag inte göra annat än att hålla med föregående skribenter i alla lovorden. Grymt jobbat av dig!!

Keep up the good work!!

Mvh Lucky-guy

Tack Calci! Alltid extra fint att få sån beröm av dig!

Ditt skrivande skapar verkligen känslor. Och det är det som gör dig till en så bra författare.
Det är inte alltid guld och gröna skogar, människor drabbas av mobbing och utanförskap, likväl som att bli kär och bli friad till.

Novellen skapade många känslor. Avsmak av hur människor utstuderat utnyttjar svaga människor (speciellt funktionshindrade), ångesten när det går upp på vad de utsatt personen för och skammen av sin egen handling plötsligt blir så påtaglig.

Jättebra skrivet!

Även onda ting kan föra något gott med sig!

Spännande!

Det började inte bra, med det slutade desto bättre. En fin avslutning på en dålig början.

Jag tycker inte du ska släppa de uppslagen utan skriva dem. För att du gör det bra, det är viktigt och det är verkligheten.

Jag skickar ett tips på uppslag i PM.

Tack igen, John! Kul att höra att jag fick till det. Jag fick ju, som jag skrev till Nightcare, tidigt tanken att återanvända den gamla oavslutade mobbingnovellen, men insåg också att ekvationen skulle bli svår att få ihop.

Jag övervägde andra alternativ inom ämnet, en romans mellan assistent och brukare, kanske kärlek som består trots att den ena pga olycka, sjukdom eller ålder blivit funktionshindrad, eller något annat, men inget föll riktigt på plats, samtidigt som mobbingnovellen växte och utvecklades under ytan.

Det finns saker jag är lite smått ”onöjd” med (”missnöjd” är ett för starkt ord), men deadlinen hjälpte mig att kompromissa fram något som känns ok. Utan deadline hade den kanske blivit liggande i fem år till.

Men det är märkligt det där. Lite som när jag ritar/målar (obs, gör det inte ofta). En bild jag är supernöjd med när jag är färdig ser ofta ”fel” eller överarbetad ut en vecka senare, medan en bild jag nästan ger upp med och lämnar utan att jag är riktigt nöjd, kan se välavvägd och fin ut en vecka senare. Andra som tittar på bilden har ingen aning om vilka misstag och detaljer jag själv stör mig på, och jag kan inte växla över till en betraktares perspektiv på mina egna verk.

Så, nu har jag samlat mig lite. 🙂

Alltså den här är så bra på många sätt. Jag hade kanske hoppats på just den här vinkeln eftersom den inte alls är orealistisk. Jag har fått ett par sådana historier varav en väldigt stark, där klassens snygga tjejer går ihop och uppvaktar en funktionsnedsatt kille, får honom att tro att han har en chans och så lockar de honom att bjuda ut en av tjejerna och blir offentligt utskrattad.

Det var inte så grovt som detta och tyvärr inte ssamma lyckliga slut men ändå var scenariot perfekt och återspeglar mycket väl hur det kan vara.

Jag är glad att du levererar kungliga lyckliga slut och fånga Olofs specialintresse som inte alls är särskilt ovanligt.

När jag satte upp den här utmaningen så var det precis så här bra som jag hoppades att det skulle bli.