Kapitel 9
När smärtan överstiger förståndet, då är man inte klok
Vi fick två år tillsammans, sen försvann du från mig. Vi insåg att något var fel när du fick näsblod ofta. Vi uppsökte läkare och de fann tumörerna. Jag såg dig tyna bort och du försvann från mig
Vi gifte oss en söndag och du fick mitt namn. Dina föräldrar och din bror var där. Mita kom från japan och vi blev ett par. Du dog på dagen två år efter att vi träffats. På min tjugofem årsdag. Vi begravde dig två veckor senare
Jag visste inte vad jag skulle göra nu, vi hade byggt verksamheten tillsammans, vi hade Santorini som bas. Dit kunde jag inte återvända. Jag funderade allvarligt på att gå med i legionen igen
Men jag insåg att om jag gjorde det så skulle jag inte överleva. Jag skulle söka upp helvetet och förlora mig i det. jag funderade på ligan, men jag hade hört rykten om att den evige var död och att Jasmine gift sig med den nye evige och fått barn med honom
Jag satt på ett hotellrum och visste inte vad jag skulle göra, jag var handlingsförlamad. Jag satt där i femdagar och bara stirrade in i en vägg. Sen reste jag mig ur stolen och checkade ut från hotellet
Jag åkte till flygplatsen och gick ombord på vårt flygplan. Jessika hade lärt mig flyga, jag skaffade mig certifikat och vi flög tillsammans. Jag taxade ut planet och flög i väg
Jag landade i Brasilien och hyrde en hangarplats. Jag hoppade på en båt som tog mig uppför Amazonasfloden. Jag kom fram till en infödings by och jag stannade där i drygt sexmånader
Jag lärde mig en massa om gifter där, jag lärde mig att huggorm kan smaka väldigt bra om den är tillagad rätt. Kvinnorna i byn gjorde allt för att jag skulle välja just deras dotter. Jag var inte intresserad och jag visade det tydligt
Jag hade kunnat stanna där resten av mitt liv om inte en man kommit till byn och berättat om en strand på Hawaii. Jag tänkte varför inte, jag hoppade på en båt och åkte nerför floden. Jag gick på flygplanet och styrde mot USA
Jag parkerade planet i Jessikas familjs hangar och satte mig på ett reguljärt flyg. Jag landade i Honolulu och satte mig i en taxi och åkte till stranden. Jag bodde i ett tält där i åtta månader. Jag tränade och mediterade.
Det var det enda jag gjorde när jag inte satt på stranden och tänkte på Jessika. Jag kom fram till efter fjorton månader att jag inte brydde mig om jag levde eller dog
Jag lämnade stranden och flög tillbaka till USA, jag hämtade planet och styrde kosan mot Marseille. Jag landade och tog en taxi till mitt hus. Jag gick in och satte min väska på golvet
Jag packade upp maten jag köpt och när jag var klar så mediterade jag, sen tränade jag. När jag var klar så plockade jag fram en av de böcker jag köpt jag satte mig på terrassen och började läsa
Jag kom snabbt in i mina rutiner och jag väntade på att de skulle komma. När det gått en månad och inget hänt så insåg jag till mitt stora förtret att de inte hade en aning om att jag var här och att de inte brydde sig
Jag packade min väska och ställde den vid dörren, jag skulle resa hem till Japan och ta mina chanser med Yakuzan. Jag tog väskan i min hand när telefonen ringde, jag stirrade på den och lät den ringa, signalerna gick fram och jag fortsatte stirra på den. Jag såg min hand sträckas ut och jag lyfte på luren
– Seji
– Förlåt jag söker Michal är han där
Jag känner igen rösten och jag blundar
– Det är jag
– Hej säger Giselle, jag tog en chans och ringde hit
– Den gick hem säger jag aningen bittert
– Har du möjlighet att hjälpa mig?
– Jag är på väg hem
– Okej säger hon med darr på rösten
Jag andas in och stänger ögonen
– Var är ni?
– Jag är i München
– Jag kommer, det är på vägen, jag är där om fyra timmar
– Tack Michal
– Ingen fara som sagt det är på vägen
Jag lägger på telefonen och går ut ur huset, taxin väntar på mig och jag sätter mig i den. Han kör mig till flygplatsen och jag går ombord på planet och sätter kurs mot München
Jag landar två timmar senare och hyr en bil. jag kör till herrgården och parkerar utanför. Jag går fram till dörren och ringer på. En betjänt öppnar dörren och släpper in mig
Jag går efter honom och han visar mig i biblioteket
– Frun kommer snart
– Tack
Han går iväg och jag tittar på böckerna, jag står med ryggen mot dörren när hon kommer in
– Michal? Är det du
Jag vänder mig om och tittar på henne, hon har inte åldrats en dag tycker jag, hon är lika vacker som första gången jag såg henne
– Ja det är jag
– Jag kände inte igen dig, skägget och det långa håret och solbrännan
– Jag har inte haft tid att klippa mig, vad ville du?
Jag säger det bryskt och kort. Hon tittar på mig med skrämda ögon. Jag skäms för mitt beteende och säger
– Förlåt Giselle, vad har hänt?
– Min man har blivit mördad och min son kidnappad
– När hände detta?
– För en vecka sedan, min man och son var ute och fiskade när de kom. De dödade min man på plats och kidnappade min son. Min far har försökt ta reda på vem det är men han har kammat noll. De bad om en miljon mark och vi betalade men de lämnade inte tillbaka honom, för fyra dagar sedan fick vi ett nytt meddelande, de ville ha mer pengar och vi betalade igen. De lämnade inte tillbaka honom. Igår fick vi ett nytt meddelande och nu kräver de mer pengar. Jag visste inte vad skulle göra, jag tänkte på dig och jag har sökt dig sedan igår. Ingen visste var du var, jag chansade desperat och ringa till huset och du svarade, jag fattar fortfarande inte att du svarade. Jag är inte religiös men när du svarade så blev jag övertygad om att det finns en gud. Kan du hjälpa oss?
Jag tittar på henne för en sekund så är jag nära att säga, din son är död, eller nej jag bryr mig inte. Men så tittar jag på henne och ser ur sårbar hon ser ut. jag sväljer mina kommentarer och säger
– Javisst jag skall göra mitt bästa
– Tack Michal
Dörren öppnas och Henri och Eva kommer in
– Vem är du? Frågar Eva
– Det är Michal mor, jag fick tag på honom, han har lovat att hjälpa oss
– Michal viskar Henri
– Hej
– Hej Michal säger Eva och ler, tack för att du kom
– Det var på vägen sa jag, vad har du fått fram Henri?
– Va? Inte mycket, mina kontakter säger italienska maffian
Jaha, jaja italienska maffian eller den japanska
– Får jag låna telefonen?
– Javisst säger Eva
Jag ringer till Contessan
– Hej det är Michal
– Herregud lever du?
– Ja, jag berättar en annan dag, jag behöver hjälp. Vad kommer det att kosta mig?
– Ingenting för jag är så glad att höra din röst
– Tack säger jag och ler
Det gör ont i ansiktet, jag har inte lett på femton månader. Jag berättar vad som hänt och vart misstankarna leder
– Kan du hjälpa mig?
– Vad är numret?
Jag tittar på telefonen och säger numret
– Jag ringer snart
– Tack Contessa
– Tack själv Michal för att du lever
– Hej
– Hej
Jag lägger på luren och vänder mig om
– När vill de ha pengarna?
– I morgon
– Då har vi fortfarande tid
– Men inte så mycket
– Jag beklagar sorgen
– Tack, vad har hänt med dig? Du ser så hård ut
– En annan dag, inte idag
– Jag saknar ditt leende bara
– Och jag saknar, ja det spelar ingen roll. Nu fokuserar vi på att få hem din son
– Vill du ha något? frågar Eva milt
Jag tittar på henne och undrar vad som ligger bakom denna förändring, den arroganta kvinna jag träffade för flera år sedan är borta. Framför mig står en mild kvinna
– Gärna lite te
– Javisst, jag tror till och med att vi har lite grönt Te
– Tack säger jag
Hon kallar på en betjänt och han går iväg. Vi sätter oss, ingen säger något, betjänten kommer tillbaka med drickan. De dricker kaffe och jag dricker mitt Te. Jag stänger mina ögon och njuter av teet
Vi sitter där och väntar på att telefonen skall ringa. När den ringer så hoppar de till. Jag reser mig och svarar
– Hej
– Sicilien, Messina
– Är han där?
– Ja, kan du backa Michal?
– Nej jag har gett mitt ord
– Tomte, han är väldigt välbevakad, någon i det hushållet har retat dem rejält. De kommer att plocka dem på allt de har och sen döda pojken
– Han lever?
– Ja men när pengarna är slut så är han det också
– Vet du var i Messina han är?
– Självklart Cara
– Tack Contessa, skall jag behöva dra det ur dig?
– Nej men du kan väl be för gammal vänskaps skull
– Haha, snälla rara Contessa var är han?
Hon ger mig adressen och jag tackar henne
– Ta hand om dig Cara
– Detsamma
Jag lägger på och vänder mig om och spänner min blick i ögonen på Henri
– Har du retat den sicilianska maffian?
– Va? Nej är du galen
– Nej inte än, men någon i familjen har retat dem det är därför de har kidnappat honom, och att de dödade din man Giselle
– Nej säger Eva vi har inget med dem att göra
– Vad sysslade din man med? Giselle
– Han var i transportbranschen, han ägde ett antal speditionsfirmor
– Hade han affärer i Italien?
– Ja
– Frankrike, närmare bestämt i Marseille?
– Ja
– Ett ögonblick, jag lyfter telefonen igen och slår ett nummer
– Mita
– Hej mor
– Så du har slutat leva som en eremit nu?
– Ja, jag behöver information
– Om?
Jag säger företagets namn och hon hummar
– Jag ringer snart, vilket nummer?
Jag säger numret
– Idiot
– Ja mor
– Vad du än gör så kom inte hem
– Varför
– Därför att denna gång så tror de verkligen att du är död låt dem tro det
– Ja mor annars så tänkte jag komma hem och avfolka dem lite, bara för att se hur många jag kan ta med mig innan jag också dör så att jag får träffa henne igen
– Jaha och vi som lever då? Skall vi inte få träffa dig? Kontakta din svärfar
– Va?
– Kontakta din svärfar när du är klar med det du håller på med, de letar efter dig
– Ja, jag lovar så fort jag är klar här
– Då skall jag skynda mig
– Tack mor
Jag lägger på och slår upp en kopp te till och sätter mig, de tittar spänt på mig. Jag tittar tillbaka, en halvtimme senare så ringer telefonen. Det är Mita, hon berättar för mig det jag behöver veta. Min hand vitnar när jag lyssnar
– Tack mor
– Kontakta din svärfar, hör du mig?
– Ja mor, jag lovar
– Bra idiot
– Älskar dig med mor
– Hej då Kuzuri
– Hej då
Jag lägger på luren och vänder mig om
– Gjorde du ingen bakgrundskontroll på din svärson Henri?
– Jo, självklart
– Då gjordes den väldigt dåligt, din man var en av världens största smugglare av, droger, vapen och människor. Han blev girig och det var därför de dödade honom och kidnappade er son, nu vill de ha sina pengar tillbaka, de kommer att kräva er på alla pengar ni har och när ni är utfattiga så dödar de din son
Jag säger det hårt med sammanbitna käkar, Giselle stirrar på mig och börjar gråta. Hon skriker högt och hjärtskärande och Eva rusar fram till henne, Henri stirrar på mig vit i ansiktet
– Nästa fråga är avgörande för hur jag kommer gå vidare. Visste någon av er om hans verksamhet
– Nej säger Eva inte jag, jag tror inte att Giselle visste i heller
– Henri?
– Nej
– Men du misstänkte?
– Jag misstänkte att något var fel, men inte detta jag svär, inte detta
Jag tittar på honom och jag ser på honom att han talar sanning de andra två med
– Bra din son kommer att vara här senast i morgon, jag åker nu och kommer snart tillbaka med honom
Jag går ut från rummet, jag klarar inte höra hennes skrikande, jag går ut till min bil och hoppar in i den. Jag kör till flygplatsen och hoppar på mitt plan. Jag lyfter och flyger till Messina
***
Jag sätter mig framför pojken och tittar på honom
– Vill du åka till din mamma?
– Ja säger han och gråter
– Då skall vi göra det, men du måste göra en sak för mig?
– Vadå?
– Jag kommer att lyfta upp dig, och jag vill att du gömmer ansiktet i mitt bröst tills jag säger ifrån, kan du göra det?
– Ja
– Bra men du måste lova mig att blunda och inte öppna ögonen förrän jag säger till. Duktig kille, vad heter du?
– Michael
– Det gör jag med säger jag och ler
– Säkert?
– Ja säkert, är du beredd?
– Ja
– Bra
Jag lyfter upp honom och han gömmer sitt ansikte i mitt bröst. Jag går genom lokalen och det ligger döda människor överallt. Jag har slaktat dem fullständigt, jag tappade kontrollen vilket inte var likt mig. Det hade inte hänt sedan den där natten i Tchad
Jag går ut ur lokalen och fortsätter till en taxistation, vi sätter oss i bilen och den kör oss till mitt plan. Vi går ombord, jag sätter pojken bredvid mig i cockpiten och taxar ut och lyfter
Jag stannar bilen utanför deras herrgård och jag tar pojken i handen och vi går fram till dörren och han öppnar den. Vi går in i huset och bort till salongen där de tog emot mig sist
– Michael skriker Giselle
Pojken springer fram till sin mor och han hoppar upp i famnen på henne, Henri och Eva går fram till dem och de kramar varandra. Jag tittar på dem
– Ni måste packa nu och resa bort
– Va?
– Ni har maffian efter er, ni måste resa bort ett tag, minst ett år
– Var skall vi ta vägen?
Ring din svärfar ekar i mitt huvud
– En minut, eller börja packa så får vi se om jag kan lösa det
– Ja säger Eva vi packar
– Packa lätt vi har inte så mycket tid, skicka iväg personalen med
– Förlåt?
– De kommer komma hit och slakta dem om ni inte skickar iväg dem
– Vi gör så säger Eva
– Bra ni har inte lång tid på er, packa och sen åker vi
– Ja
Jag går fram till telefonen, min hand skakar när jag lyfter den och slår numret. Han svarar på andra signalen
– Det är Michal
– Gode gud du lever, var är du?
– I München, jag vet att jag inte kan be dig om något men jag behöver hjälp
– Självklart, vad gäller det?
– Att gömma en familj
– Kom hit med dem
– Vi är där om en dag senast
– Vi väntar, och Michal
– Ja svärfar
– Vi älskar dig, kom hem
– Jag kommer
Jag lägger på luren och tårarna rinner längs med mina kinder. Jag samlar mig och går ut i hallen. De packar snabbt och står med varsin väska i handen och vi går ut till min hyrbil. Vi lastar in deras väskor och vi kör iväg
Vi kommer fram till flygplatsen och vi går ombord på mitt plan. Om de blir överraskade så visar de det inte. Jag sätter mig bakom spakarna och vi taxar ut. Planet lättar och vi är på väg
Jag tittar utöver horisonten, och kollar reglagen med jämna mellanrum. Jag märker att hon står i dörren men jag säger ingenting. Vill hon något så får hon ta första steget
– Tack Michal säger hon lågt
Jag svarar inte, jag märker att hon går iväg. Vi mellanlandar i New York, vi får vänta i ett par timmar innan vi kan lyfta igen. Vi går in på flygplatsen och äter, ingen säger någonting mer än alldagliga saker
Vi går ut till planet igen och jag lyfter, vi landar i San Diego och det hugger till i min mage. Jag taxar in planet i familjens hangar. Vi går av planet och en limousin väntar på oss
Vi packar in våra saker och sätter oss i bilen och den kör iväg. Bilresan tar ca en timme. Vi rullar in vid deras hus och jag ser Jim och Sue stå i dörren och vänta på oss. Bilen stannar och jag sätter handen på handtaget, den darrar.
Jag öppnar dörren och stiger ut, de andra följer efter mig, chauffören packar ut våra väskor och jag tar min i handen, jag vänder mig om och tittar på min familj. Jag hör en bil komma körande och den bromsar in häftigt bakom mig
Nathan kommer ur bilen och han ser förbannad ut, jag stålsätter mig för utskällningen, men den kommer inte han kramar om mig och viskar
– Din satans jävla idiot, var i helvete har du varit?
– Inte nu Nathan, inte nu
– Va?
Jag tittar på de som är med mig
– Oj förlåt, Nathan
Jag ser en kvinna ta sig ut ur Nathans bil, hon är vacker och väldigt gravid. Jag sträcker fram min hand och hälsar
– Michal
– Jag vet, Becky, Nathans fru
– Grattis
Jag vänder mig om och ser Jim, Sue och Nathan presentera sig för Giselle och hennes familj. Sue vänder sig mot mig och tittar på mig
– Du
– Ja frun säger jag lågt
– Köket
– Ja frun
– Jim visa våra gäster till deras rum, så att de kan komma till rätta
– Ja Sue
Vi går in och jag sätter ner min väska, Nathan tittar på mig och sen på sin mor. Jag går ut i köket och jag vänder mig om, jag ser slaget komma men jag gör inget för att stoppa det. Hennes hand träffar min kind så att smäller i hela köket
– Du väser hon
– Ja frun
– Du lever din satans amöba
– Hade jag kunnat byta Sue så hade jag gjort det, det var jag som skulle dö inte hon
– Vad pratar du om? säger hon
– Det var mitt fel Sue
– Förlåt?
– Jag tillät henne bli kär i mig, hade hon inte träffat mig så hade hon inte dött
– Är du dum i huvudet?
Hon slår till mig igen och jag låter henne göra det, Nathan tittar på mig och på sin mor. Becky håller honom i handen
– Jag förstår om ni hatar mig, jag kan aldrig återgälda er
Jag drar mitt svärd och räcker det till henne
– Ta mitt liv jag kommer inte skydda mig
Hon stirrar på mig, Nathan gör stora ögon, Jim som kommit ner bara tittar på mig
– Jag är för feg för att göra det själv, jag skänker dig mitt liv, mor
– Tror du att vi hatar dig viskar hon?
– Ja det måste ni göra, jag misslyckades
– Med vadå?
– Att skydda er dotter
Giselle stirrar på mig och Michael tittar på oss alla och han förstår ingenting
– Vi går ut trädgården mor, vi skall inte besudla ert hus med mitt svekfulla blod. Ta mitt svärd, mor och döda mig, jag klarar det inte själv
– Min älskade pojke, kom säger hon
Jag rör mig långsamt, jag går mot trädgården och hon tar mig i handen
– Vart skall du?
– Det får inte komma blod på golvet
– Jag ville ha en kram din idiot säger hon med ett leende
– Men jag är inte värdig
– Jodå min käre pojke det är du, kom
Jag tittar på henne, jag känner att jag tappar svärdet och jag tar ett steg fram och hon öppnar sin famn. Jag tar ett steg till sen känner jag hennes armar på min rygg. Hon kramar mig hårt och jag kramar henne
Jag gråter och jag vet inte hur länge vi står där tillsammans och kramar varandra. Hon släpper mig och tittar på mig och ler. Jim ler, Nathan ler och de kommer fram till oss och de kramar mig
Michael kommer fram till oss och han tittar på mig och sträcker upp sina armar mot mig, jag böjer mig ner och lyfter upp honom. Han ger mig en kram och tittar på mig
– Min mor sa att jag skulle tacka dig
– Varsågod lille man
– Min mor sa att du har ett vackert leende, kan jag få se det?
Jag tittar på pojken och sen ler jag, han tittar på mig och sen på sin mamma
– Tja det duger väl
– Haha jag får träna mer
Jag sätter ner pojken och han tittar på mitt svärd
– Rör det inte, det är vasst, väldigt vasst säger jag och böjer mig ner
Jag stoppar tillbaka det i hjaltet och lägger det på diskbänken, jag tittar på Sue och hon tittar på mig och ler
– Hur ser du ut?
– Förlåt?
– Du ser ut som en vilde, marsch upp i duschen och tvätta dig och raka dig
– Ja frun
– Jim visa honom var dina rak saker är och trimmern, jag vill se en bättre frisyr på dig när du kommer ner. Dina kläder finns på ert rum
– Ja frun
Jag tar mitt svärd och går upp på toaletten. Jag går in och Jim visar mig rak sakerna och trimmern, han går ut och jag tittar mig själv i spegeln och jag känner inte igen den mannen som tittar tillbaka på mig
Ca en timme senare så går jag nerför trappan, jag har rakat mig, klippt mig och duschat av mig. Jag stod med handen på handtaget intill vårt rum i tio minuter innan jag vågade öppna dörren
När jag gick in så kände jag hennes doft direkt. Jag började gråta när jag kände den, jag gick fram till garderoben och öppnade den. Hennes kläder till höger och mina till vänster. Jag tog en av hennes klänningar i handen och andades in
Jag tog kläder och klädde på mig, jag gick ut ur rummet och nerför trappan, jag hör röster från trädgården och går ut dit. Jim vänder sig om och ler. Sue tittar på mig och ler hon med
– Såja nu känner jag igen dig
– Mm säger Nathan du såg ut ungefär som jag gjorde där i djungeln
– Tja säger jag det kan bero på att jag bott i djungeln, i mitt fall självvalt dock
– Har du bott i djungeln? Frågar Jim
– Ja, efter begravningen så valde jag mellan seppuku eller att bli eremit, jag var för feg för det första så det blev det andra
– Idiot mumlar Sue och ler
– Ni måste hata mig viskar jag
– Nej din dumsnut, vi älskar dig och det gjorde vår dotter också
– Ja, jag vet men…
– Nej Michal, det var inte ditt fel. Hon fick cancer och den dödade henne inte du
– Om vi bara gått till doktorn i tid, om vi bara… om jag…
– Du är inte gud Michal, du kan en massa saker som inte vi andra kan, jag vet nog inte om hälften. Men du är inte gud Michal, hur skulle du vetat?
– Jag…
– Precis, tror du att hon skulle velat att du lämnade oss och inte meddelade vart du tog vägen, att du gjorde oss alla oroliga. Tror du att hon velat det? att du sårade oss, gjorde oss rädda, tror du att du hedrar hennes minne så?
Jag stirrar på henne och jag får inte fram ett ord, jag bara stirrar på henne
– Tror du att hon velat att du vände familjen ryggen? Tror du att det bara var hon som älskade dig? Vi andra älskar dig precis lika mycket. Fattar du hur mycket du sårade oss när du bara försvann? Hur oroliga vi var? I femtonmånader så har vi trott att vi förlorat dig med din idiot, hade det inte varit för Mita så hade vi haft en begravning till och det vet jag inte om jag klarat av din idiot. I femtonmånader så har vi undrat och hoppats på ett livstecken. Tror du att Jessika skulle velat att du gjorde såhär? Tror du att du var ensam om att älska henne. Tror du inte att vi skulle behövt dig här? Tror du inte att jag behövde dig här Michal eller Jim eller Nathan din satans idiot. Tror du att du var ensam om att sörja? Trodde du verkligen att vi anklagade dig? Körde du ditt svärd genom henne? Sköt du henne med det där geväret du har? Smittade du henne med cancern?
– Mor?
– Tyst
Nathan stänger munnen och tittar på mig, jag ser inte honom, jag bara tittar på Sue
– Nå gjorde du det?
– Nej säger jag, men…
– Vadå men? Dödade du henne? Körde du ditt svärd i henne?
– Nej
– Sköt du henne?
– Nej
– Smittade du henne?
– Nej, men jag tillät henne att älska mig
– Och tror du inte att hon avgudade dig för det? att du accepterade hennes handikapp? Att du inte blev rädd för oss? att du tillät oss att älska dig, tror du inte att hon ville älska dig? Det var hennes val. Inte ditt, din urbota idiot. Hon valde och hade hon fått välja igen så hade hon valt likadant din idiot. Hon hade fått cancer oavsett, din idiot
Jag tittar på henne och hon på mig, det är tyst i trädgården, jag hör en fågel sjunga, jag hör vinden susa i träden, jag får för mig att jag hör hennes skratt i vinden. Jag ser henne framför mig och jag ser hennes leende
Hon hade gjort allt det som hennes mor förklarar för mig, hon hade avskytt det jag gjort och gjorde mot hennes familj. Hon valde själv ett liv med mig. Jag tvingade henne inte. jag till och med förklarade det dumma i det
– Fattar du inte vad det betydde för henne att du kunde acceptera henne för henne, med allt som det innebar att älska henne och vilja dela ett liv med henne. Förstår du inte hur hämmad hon var av sitt handikapp och hur mycket hon led av det fram till hon träffade dig och du accepterade henne för henne
Jag tittar oförstående på henne, vilket handikapp?
– Jag är en idiot som du konstaterat men jag vet faktiskt inte vilket handikapp du talar om?
Hon tittar förvånat på mig och öppnar munnen, men stänger den igen när hon ser min oförstående blick
– Becky
– Ja
– Om du vetat att du aldrig någonsin skulle kunna få barn, hade du vågat träffa Nathan då och bli seriös med honom?
– Oj jag vet inte
– Giselle
– Ja
– Samma fråga
– Nej
– Nathan hade du kunnat älska Becky så som du älskar henne med den begränsningen
– Oj jag vet inte mor
– Fattar du nu vilken gåva du gav henne, vilken gåva du gav oss din satans idiot och du bara sticker din väg och lämnar oss och låter oss inte hjälpa dig i din sorg. Man kan inte sörja ensam, du hjälpte oss, du gav oss tillbaka vår son, du gav vår dotter din kärlek och älskade henne trots hennes som hon såg det handikapp och du tillät inte oss att älska dig tillbaka, du kastade vår kärlek på marken och hoppade på den
– Jag trodde att ni hatade mig för att hon dog säger jag lågt
– Varför skulle vi hata dig?
– För att hon dog på min vakt
– Förlåt?
– Jag kunde inte skydda henne, hon dog på min vakt. Ni skänkte mig det vackraste ni hade och hon försvann på min vakt, jag hade förstått om ni föraktade mig för att jag inte skyddade henne, jag saknar henne varenda sekund, jag hör hennes skratt i vinden, jag ser hennes leende överallt, jag känner hennes doft. Jag försökte fly från henne till Amazonas djungler jag levde med indianer där för att jag försökte fly från henne. Jag satt på en strand på Hawaii och försökte fly från henne. Så hörde jag ett skratt och tänkte att det bara var en hemsk mardröm men så var det inte. Jag kunde inte skydda henne, hon dog på min vakt, hon dog i mina armar och det sista hon sa till mig var lev och älska. Hur skall jag göra det utan henne? Snälla hjälp mig viskar jag hur skall jag göra det mor? Hur skall jag kunna leva och älska utan henne? Jag stack för att jag ansåg att jag inte förtjänade er kärlek, jag brast i mitt försvar och jag kunde hantera ert hat för det förstod jag, men att ni skulle kunna älska mig när jag brustit? Hur är det ens möjligt, snälla hjälp mig, jag vet inte hur jag skall kunna leva och älska utan henne. Hjälp mig
Jag sjunker ner på knä och gömmer mitt ansikte i mina händer. Tårarna strömmar längs mina kinder och jag gråter som jag aldrig gråtit förut, det känns som om att de aldrig kommer att ta slut. Jag känner en hand på min rygg och sen ytterligare en
– Gråt min son viskar Sue, tårar renar. Jag skall hjälpa dig, vi skall hjälpa dig att bli hel igen min son. Du är hemma nu vi kommer hjälpa dig. Gråt, ut med skiten vi älskar dig vår son. Vi finns här för dig och vi skall hjälpa dig att leva och älska igen. Vi skall hjälpa dig att hedra hennes sista önskan
Jag fortsätter gråta, jag klamrar mig fast vid Sue och det känns som om jag aldrig kommer släppa henne. Jag vet inte hur länge vi sitter där men det är mörkt när jag öppnar ögonen igen. Jag tittar upp och ser att jag är själv i trädgården
Jag tittar på himlen och viskar
– Jag skall försöka mitt hjärta, jag skall göra mitt bästa för att leva och älska
Jag reser mig och går in i huset och de andra sitter vid bordet och äter. Min plats är tom. Jag sätter mig och tar mat, de pratar om alldagliga saker. Jag ber om potatisen och Becky skickar den och ler mot mig. Jag ler tillbaka
Jim skickar köttet och ler han med, jag får såsen av Nathan och Sue skickar grönsakerna, de ler mot mig allihop. Jag börjar äta och lyssnar på samtalet. Vi äter och när vi är klara så hjälps jag och Nathan åt med disken
Vi går ut till de andra när vi är klara. Vi serverar kaffe och te, vi sitter och jag ser att Michael är på väg att somna. Sue ser det och hjälper Giselle upp med honom. De kommer ner igen och Jim tittar på mig. Jag andas in och säger
– Kan familjen gömma dem någonstans?
– Hur illa är det?
– Illa, Giselles man försökte lura den sicilianska maffian, de dödade honom och kidnappade Michael. Jag fick lära dem en läxa
– Vet de att det var du?
– Nej alla tror ju att jag är död, till och med Yakuzan meddelade Mita mig
– Bra, familjen har en ranch i norra Kalifornien, vi kan gömma dem där
– Bra säger jag och tack
– Självklart säger Jim och ler
– När kan de åka?
– Hm tidigast i övermorgon, vi måste förbereda vissa saker
– Kan de stanna här till dess?
– Givetvis
– Bra
– Vem är Giselle? frågar Nathan
– En kvinna jag träffade på ett museum när jag satt och tittade på en tavla av Chagall, vi ingick ett vad, om hon hoppade fallskärm med mig så skulle hon bjuda mig på middag. Jag vann så jag fick en middag. Hennes mor bjöd in mig på en festdagen efter, där jag räddade henne från att bli våldtagen av en kult. Jag delade ut bestraffning på dem. Vi tillbringad en tid tillsammans och sen så åkte jag tillbaka till legionen
– Michael?
– Är inte min
– Träffade du henne innan min syster?
– Ja det gjorde jag, jag var inte otrogen mot din syster Nathan. Det klär dig inte att tro det om mig
– Förlåt
– Javisst säger jag och ler
– Hur illa var det?
– Illa jag var skoningslös och slarvig
– Bra säger Jim
– Bra?
– Ja då tror de inte att det var du, du är aldrig slarvig eller hur
– Nej säger jag, eller denna gång så var jag det, jag var inte bara slarvig, jag var brutal
– Okej, men bra
– Ja kanske det
Sue och Giselle kommer ner och sätter sig
– Jag vill passa på att tacka säger Giselle för att ni öppnar upp ert hem för oss
– Haha ni är inte de första han släpar med sig hit och säkert inte de sista, vår dotter och han har haft mer än ett par hjälplösa med sig hit. De hade säkert fler som de räddade i Europa som vi inte vet om. vi är glada att vi kan hjälpa till säger Sue, nå Jim hur, var, när?
– Vi kör upp dem till ranchen i övermorgon, vi måste fixa papper och sådant så det kan inte bli förrän i övermorgon
– Vi fixar det
– Ja jag har redan satt vår kontakt på att fixa papper åt dem. De kommer i morgon
– Bra säger Sue, vi får förvarna chefen för ranchen att han får gäster
– Ja, jag ringer direkt
Han går iväg och jag tittar på Sue och ler
– Steve kör dem upp
– Vem är Steve?
– Chauffören
– Aha säger jag och ler
– Nej nu skall vi köra hem säger Nathan
Jag och reser mig
– Jag har nog inte sagt det men grattis till barnet och giftermålet
– Tack säger Becky och ler
– Ja tack, kommer du förbi i morgon?
– Javisst, var bor ni?
Jag får adressen och jag följer dem ut. Vi kramar varandra sen kör de iväg. Jag går in igen och sätter mig i soffan. Giselle säger god natt och går upp. Jag sitter kvar och Sue tittar på mig
– Det är en vacker kvinna
– Ja det är hon, men hon är inte Jessika
– Nej men en vacker kvinna
– Ja det är hon
– Hur känner du henne?
Jag berättar historien och Giselle och hennes familj. När jag är klar så tittar Sue på mig och ler
– Allt det för en tavla av Chagall
– Ja säger jag och ler
– Vilken var det?
– Jag har inte en aning men den talade till mig, precis som en tavla av Renoir på Louvren. Du får fråga Giselle hon vet säkert vilken det var. Jag gjorde en tolkning av den som hon inte delade på den vägen är det
– Det skall jag göra, jag gillar Chagall
– Jaså?
– Och Renoir du har bra smak Michal
– Tack säger jag och ler, jag valde er dotter
– Och hon valde dig, vi skall hjälpa dig Michal och leva och älska. Hon är en vacker kvinna
– Ja, men jag är inte redo än
– Nej säger Sue med ett leende. Nej nu skall vi gå och lägga oss
– Jag sitter här en stund till säger jag och ler, och minns
– Gör så god natt
– God natt
De reser sig och går upp, jag sitter där i soffan och minns. Jag tittar mot köket och minns ett vattenkrig efter en middag när vi diskade. Jag minns även en annan gång när vi älskade på köksgolvet
Jag tittar mig omkring i rummet och översköljs av minnen. Jag reser mig och går ut i trädgården och minns. Jag går in igen och jag ser Giselle stå i sitt nattlinne och hon tittar på mig och jag på henne
Jag går mot henne och jag stannar en bit från henne
– Jag är inte redo
– Inte jag i heller, berätta om Jessika
Jag tittar på henne, sen börjar jag berätta om Jessika, vi sätter oss. Jag i en fåtölj och hon i soffan. Jag pratar i flera timmar och jag är inte färdig förrän solen rodnar himlen utanför fönsterna.
– Tack säger hon och reser sig och går upp
– Tack själv viskar jag och torkar tårar från min kind
Jag somnar i soffan och vaknar av att Michael tittar på mig
– Jag är hungrig
– Jag skall se om jag kan laga huggorm åt dig
– Va?
– Haha jag bara skojar, kom vi ser efter vad som finns i kylen
Jag reser mig och tar honom i handen. Vi går ut i köket och jag plockar fram frukost åt oss. Vi sätter oss vid bordet och vi börjar äta. Vi pratar inte med varandra, det behövs inte. Vi har varit i strid tillsammans och då behövs inga ord
Jim och Sue kommer ner och sätter sig med oss, de äter frukost de med och vi säger fortfarande ingenting. När vi är klara så reser jag mig och rufsar Michael i håret
– Kan jag låna en bil?
– Vad skall du göra?
– Besöka Jessika, sen lovade jag Nathan att åka förbi dem
– Steve kan köra dig, men ta Nathan först
– Jaså?
– Lita på mig
– Var är Steve?
– Han bor ovanpå garaget så han är säkert där
– Jaha då åker jag, säger ni till de andra att jag kommer senare
– Javisst, iväg med dig
– Hej då
Jag går ut och letar upp Steve. Han kör mig till Nathan och Becky. Han stannar utanför deras hus och jag går fram till dörren och ringer på. Jag hör steg innanför dörren och Nathan öppnar
– God morgon.
– Detsamma
– Kom in, vi äter frukost. Vill du ha?
– Nej jag åt innan, en liten kille väckte mig kl. 6 i morse
– Haha, där ser man
– Så du vet vad som väntar dig
Vi kommer ut i köket och Becky sitter där och hon reser sig och kramar mig. Jag sätter mig vid bordet och de trugar på mig en kopp te
– Jaha Nathan hur mycket har du berättat för Becky om din svåger?
– Allt
– Allt?
– Ja det jag vet i alla fall. Vi kan inte ha hemligheter för varandra och om du kom som igår så hade det blivit frågor om jag inte berättat
– Jaha, nå vad säger du Becky?
– Om?
– Det jag gör
– Du räddade Nathan, och om jag förstått det rätt så räddade du och hans syster en del som behövde hjälp. Ni tog om hand om elaka människor så jag har inga synpunkter på det du gör
– Inga moraliska betänkligheter?
– Haha, nej
– Här hade jag laddat upp med argument för det jag gör
– Alldeles i onödan säger Becky
– Ja
– Förresten, vi vill att du blir gudfar åt vårt barn
Jag stirrar på dem och känner mig överväldigad
– Nå vad säger du?
– Är ni säkra?
– Ja säger Becky, du vet Nathan var beredd att samla alla de du räddade, för att ge sig ut och leta efter dig. De skulle napalmbomba de som hade dig
– Så pass, då hade de dödat oskyldiga snälla indianer eller Hawaiianer
– Hur var det i djungeln?
– Vad skall jag säga? De har ett sätt att leva som är väldigt enkelt. Jaga din mat, älska med din kvinna och skaffa barn. Ta dagen som den kommer och sätt mat på bordet
– Älskade du med kvinnor? Frågar Becky
– Nej jag var inte intresserad, till deras stora förtret. Kvinnorna i byn kastade sina döttrar efter mig. Nu kanske både ni och jag blir generade men jag är tydligen rätt stor därnere och när de såg det så ville alla få barn med mig. De har en föreställning om att ju större du är, ju mer man är du och jag var mycket man i jämförelse. Jag var nästan betraktad som gud där
– Jag hörde Jessika prata om det vid ett tillfälle
– Vad?
– Din storlek
– Där ser man säger jag och blir generad
– Hon berättade för mor att hon blivit rädd första gången ni älskade, men att du varit väldigt försiktig med henne och att hon inte hade tänkt på det efter ett tag för att du var så hänsynsfull
– Pratar man om sådant med sin mor?
– Kvinnor gör, säger Becky
– Om storleken på sin mans penis?
– Bl.a. säger hon och ler
– Jisses
– Men vi pratar mer om vilken typ av älskare ni är, enligt Jessika så var du den hänsynsfulla typen. Det är de som svärmödrar gillar bäst. Det är därför min mor tycker om Nathan. Ja inte bara därför men en av anledningarna
Nathan blir lika generad som jag
– Haha skrattar Becky ni skulle se er själva
– Jag kommer inte kunna se din mor i ögonen igen
– Inte jag i heller
– Haha skrattar Becky
– Nu lämnar vi det
– Ja guden säger Nathan
– Hut säger jag och ler
– Hur var Hawaii?
– Underbart, jag bodde på en strand i ett antal månader och hade långa konversationer med månen
– Månen?
– Man måste se månen där för att förstå
– Är inte månen likadan överallt?
– Nej, den är magisk där
– Jaha, just det vänta
Han reser sig och rotar i en låda och sen kastar han en nyckelknippa åt mig. Jag fångar den och tittar på dem och min hand börjar darra
– Syrran hade velat att du skulle ha den, det är ingen familjebil precis
– Nej, är det den?
– Ja det var jag som köpte den, sa hon inte det?
– Nej säger jag och ler. Hon sa att det var någon kille som köpte den
– Jaha jaja det var jag
– Det var som fan, det var därför som jag inte fick köra hit
– Nej säger Nathan, jag berättade det för mor och far igår. Förresten det var satan vad hon gick på dig igår
– Tja hon sa saker som jag behövde höra, jag hade fastnat i min egen självömkan hon påminde mig om att döden är en del av livet. Jag är japan så jag skäms att jag glömde det. när jag var sex år och räddade livet på min far, eller rättare sagt jag varnade honom för att det kom folk som ville döda honom. Han dödade dem och när jag såg vad han gjorde så ville jag lära mig. Jag bad honom lära mig att döda. Då sa han, nej min son jag skall lära dig att leva. Det jag hade glömt är hur man lever. Att döda är lätt, att leva är svårt och jag glömde det min far lärt mig om att leva
– Herregud sex år gammal?
– Brådmogen säger jag och ler
– Haha skrattar Nathan, jag kan säga att jag är glad att din far lärde dig att leva för utan dig hade jag inte suttit här
– Han lärde mig det väldigt väl. Men jag glömde min träning och den påminde din mor mig om. Hon är en intelligent kvinna, jag misstänker dock att hon pratat med Mita, för det var hon som sa åt mig att ringa min svärfar. När hon kallat mig idiot ett par gånger. Det fanns en viss likhet i hur din mor sa det till mig igår
– Haha ja det skulle inte förvåna mig, de där två damerna har en massa fuffens för sig
– Det kan jag tänka mig
– Hon sa alltid att du levde när min mor förde det på tal, och när hon frågade hur hon kunde veta det så sa hon bara. Karma
– Mm Karma, det är inte min karma att dö i en djungel i Amazonas eller på en strand på Hawaii. Sen skulle det inte förvåna mig om hon visste precis var jag var
– Tror du?
– Som sagt inget förvånar mig när det gäller henne. Ni skall veta att hon skickades för att döda min far
– Förlåt?
– Hennes bror var Kaisho och min far hade förargat Yakuzan, eller rättare sagt förnedrat dem. Det slutade med att de blev förälskade i varandra och hon delade min hämnd. Den hämnd som gör att jag inte kan återvända hem
– Vad gjorde du? Frågar Becky
– Jag högg huvudet av honom, framför elva Oyabuns och kastade ut huvudet från balkongen
– Jisses
– Hur gammal var du då?
– Arton knappt tio år sedan, det känns som en evighet. Han dödade min far, så jag hämnades min far. Sen fick jag bege mig i landsflykt. Jag kunde åka hem en gång. Din syster förhandlade fram det vapenstilleståndet bakom min rygg
– Förlåt?
– Din syster utmanade Yakuzan genom familjeföretaget och fick dem att krypa till korset. Hon löste det på en vecka, hon lärde sig allt hon kunde av din mor. De diskuterade inte bara sex de där två, och om jag tror rätt så diskuterar hon med Becky med eller hur?
– Hon säger alltid att du är den smartaste person hon träffat, ja så är det. jag har axlat Jessikas mantel
– Förlåt?
– Det är inte männen i familjen som står för makten, det är kvinnorna Nathan, det insåg jag väldigt tidigt
– När?
– När Jessika tog mig till den japanska restaurangen på vår första träff
– Då hade Sue rätt
– Ja, det hade hon, din syster var den intelligentaste kvinnan jag mött förutom en annan kvinna som heter Jasmine. De var/är så lika de två, det är kanske därför jag älskar dem båda. Din syster var intelligent Nathan väldigt intelligent och om Sue tagit Becky under sina vingar så måste du också vara väldigt intelligent bakom de där fantastiskt blå ögonen. Din syster Nathan talade minst tio språk, hon hoppade inte av college, hon läste in college och inte bara en utbildning utan två. Hon blev stridspilot och var den naturliga arvtagaren till familjeimperiet. Vi fördubblade förtjänsten på vår förmögenhet på mindre än ett år Nathan hon och jag. Jag misstänker att Becky har gjort er ekonomiskt oberoende
– Ja säger Becky och ler, Sue varnade mig för dig, eller varnade hon sa att förutom Jessika så har hon aldrig mött någon intelligentare person och att jag skulle lyssna när du talade
– Gör du det då?
– Ja och jag kommer berätta för honom
– Bra, annars så gör jag det
– Berätta vad?
– Vem hon är
– Vadå?
– Det får hon berätta, mitt tips är lyssna och gör som hon säger
– Du brukar komma med bra tips
– Tack säger jag och ler
– Vad skall du göra idag?
– Idag skall jag be om förlåtelse
– Vem?
– Din syster, jag skall besöka hennes grav och tala med henne, sen får jag se om hon svarar. Hon kanske är sur på mig för att jag inte lyssnade på henne
– Om?
– Vad hon sa till mig innan hon dog, lev och älska. Hon gav mig tillåtelse att älska någon annan med sitt sista andetag Nathan. Jag kommer alltid att älska henne djupt, men hon ville att jag skulle älska Nathan inte bara henne utan även någon annan
– Vem var Jasmine?
– Jasmine var min första stora kärlek, jag trodde aldrig att jag skulle älska någon annan. Sen träffade jag din syster och jag insåg hur fel jag hade. Din syster lyckades förtränga minnet av min första kärlek
– Vem är hon?
– Hon var dotter till och numera fru till en av världens farligaste människor. Han kallas för den evige och han hade nog kunnat ge mig en match med svärdet. Han ville testa mig när jag var där men han vågade aldrig och det säger mig att jag är rätt duktig. För han ansågs vara bäst
– Hur klarade du dig?
– Jag räddade Jasmines och hans frus liv. Jag kastade mig framför en pil som var menad för hans fru, och jag stoppade en lönnmördare som anses ostoppbar om man skall tro på legenderna. Men som alla legender så var den överdriven. Jag dödade honom, sen åkte jag till deras huvudkvarter och förklarade det dumma i att ta kontrakt mot den eviges familj
– Hur förklarar man det?
– Man dödar två tredjedelar av dem och sätter upp deras huvuden på ett staket
– Oh herregud säger Becky
– Hur gammal var du då?
– Hm lite mer än sjutton, det känns också som en evighet sedan men det är bara elva år som gått. När jag gjort de sakerna så fick jag en ynnest
– Vadå?
– Jag fick välja vad jag ville göra där
– Jaha, och vad valde du?
– Att bli bibliotekarie
– Förlåt?
– Det var enda chansen att vara nära Jasmine
– Så sött säger Becky och ler
– Visst var det, och det retade gallfeber på den elake gubbfan, för han var elak riktigt elak. När man får sitt namn där och blir brännmärkt första gången
– Förlåt säger Nathan
Jag tittar på dem och drar upp min tröja och visar de tre brännmärkena jag har på bröstet
– Herregud gör du inget annat än tränar?
– Nej inte de senaste femton månaderna i alla fall säger jag med ett leende. Men i alla fall de brännmärker en på det där stället. Den första får du när du blir upptagen på riktigt så att säga. För att gå med så skall du bestraffa en lokal brottsling det kan vara allt mellan att prygla någon eller som i mitt fall halshugga någon. Jag hade egentligen redan gjort det när jag dödade en av de där fjantarna där som tyckte att det var kul att retas. Jag dödade honom, inte bara det jag förnedrade honom och gubbfan gillade det kan jag säga. Samtidigt så visade jag honom att om han utmanade mig så skulle han få jobba för pengarna så att säga. Men i alla fall på den där invigningsritualen så kallade han fram en kvinna och hennes barn. Han hittade på något om att hon var oren och behövde bestraffas både hon och hennes dotter. Han hade räknat med att jag skulle tveka för att det var en kvinna och hennes barn
– Gjorde du det? frågar Becky lågt
– Jag sparkade undan benen på kvinnan och högg av henne huvudet och gjorde samma sak med flickan. Han hann inte reagera på kvinnan men på dottern gjorde han så jag slapp döda henne
– Herregud
– Kvinnan fick jag reda på senare, var hans syster och flickan var hennes dotter
– Herregud
– Det kan man säga
– Och du tvekade inte?
– Hade jag tvekat så hade de dödat mig på en sekund. Han frågade var jag ville bli brännmärkt
Jag pekar på det första märket
– På hjärtat svarade jag
– Han tryckte till och jag sa inte ett ljud. Jag stönade inte ens. Jag bara tittade honom i ögonen. Jag valde mitt namn och sen förklarade jag för honom att det var hans fel att hon dött och alla hörde det, flickan också och hade blickar kunnat döda så hade han dött. Det var kanske hon som dödade den elake fan till slut. Jag ser hennes ansikte varje gång jag skall sova. Jag kommer aldrig glömma henne. Hans syster
– Vad är det för ett ställe?
– De kallar sig för ligan, Becky vad du eller Sue än gör, så bråka inte med dem. Får ni upp en endaste doft av dem. Kontakta mig direkt förstår du?
– Ja
– Bra, för de är galna, fullständigt galna och de kan driva en vendetta precis hur långt som helst. Det kostade mig en guldtacka att komma därifrån. Jag hade betalt tusen och då var ändå min första och fram tills jag träffade Jessika största kärlek där. Som jag riskerade livet för varje gång vi talade med varandra. Skulle de höra av sig så säg till dem att ni står under Sejis beskydd. Det kan få dem att tänka efter. Sen ringer ni mig fortare än snabbt oavsett var jag är eller vad jag gör så kommer jag. De är perfekta lönnmördare och de dödar utan tvekan, förstår du
– Ja
– Bra, jag skall prata med Sue också. Vad ni än gör blanda er inte med dem och hamna inte på deras svarta lista. Hör ni ens en viskning om dem så spring och ring mig direkt
– Ja Michal
– Tack för de kommer döda alla som är er nära, även barnet du har i magen
– Herregud säger Nathan, hur länge var du där?
– I lite mer än två år, de märkena jag har ger mig en viss makt hos dem, eller viss jag är att betrakta som en general eller något sådant. Så om de kommer så säg det jag sa, ni står under beskydd av Seji
– Seji?
– Ja den vise
– Var det, det namn du valde?
– När jag kom dit så får man svara på en massa frågor varav en är varför man kommit dit. Jag svarade att jag sökte vishet. Det roade gubben så jag fick komma in. Sen rullade det på
– Lärde du dig det du kan där?
– Inte bara, som jag sa min far var den bäste lönnmördaren som fanns, han tränade mig i Kenjutsu, Ninjutsu och Bushido, och en massa andra saker som jag inte får prata om. Pantern på mitt ben visar att jag är sensei i Kenjutsu på den bästa skolan i världen Tenshin Katori Ryo
– De har kontaktat oss säger Becky
– Va? När?
– För en vecka sedan, de vill ha ett möte med oss
– När? Och varför?
– Det sa de inte
– Säg ja, jag kommer vara med på det mötet
– Då säger jag det till Sue
– Ring direkt
– Ja
Hon reser sig och går och ringer till Sue. Hon kommer tillbaka och sätter sig,
– Hon frågade varför
– Det är det vi skall ta reda på, jag sitter med på det mötet
– Ja
– Har du hemliga möten med min mor?
– Ja något måste en flicka sysselsätta sig med när hennes man flyger stora flygplan
Jag skrattar och Nathan skrattar han med
– Nej nu skall jag köra och prata med min fru
Jag reste mig och de följde mig till dörren och jag satte mig i bilen och körde iväg. Jag körde till kyrkogården och pratade med min fru. Det blev en monolog men hennes ande var där
***
Vi satt vid bordet och väntade, Sue var lite rastlös och Becky höggravid Vi väntade på Tenshin representanter. Jag satt stilla och tittade rakt fram och oroade mig inte över hövan
Det knackade på dörren och den öppnades. Tre män och en kvinna kom in i rummet. Kvinnan var i min ålder, en av männen likaså. De andra två var äldre och de gick runt bordet
Jag reste mig, Sue och Becky gjorde likadant. Jag tittade på dem och väntade, de tittade på mig sen bugade de sig. Vi besvarade bugningen sen satte vi oss. De presenterade sig och vi gjorde detsamma
– Vi är ärade att ni vill tala med oss, vi är dock lite förbryllade på varför
De tittar på mig samtidigt som tolken översätter, antingen så är tolken dålig eller så testar de oss. Jag lutar åt det andra. Jag ler lite grann och tittar på dem, den unge mannen tittar på mig och han anar mitt leende och ler tillbaka.
De testar oss, en av de äldre männen svarar och tolken tolkar. Han förklarar att de har affärer på gång och de vill inte stöta sig med oss och blanda sig i våra affärer
Jag svarar att jag är ärad att de visar så stor heder och respekt mot oss. Men vi är inte så stora som de verkar tro, men av nyfikenhet så frågar jag vilka affärer de vill ägna sig åt, vi kan kanske inleda någon form av samarbete
Han översätter, medvetet fel igen och jag tittar på dem
– Skall vi sluta med charaderna? Säger jag på japanska
– Ja varför inte säger Yoshina och ler, du vet vem vi är?
– Oja, det vet jag eftersom jag slagit dig vid ett tillfälle
– Förlåt, jag har inte förlorat sedan jag var fjorton mot en man som är död
– Då talar du med ett spöke, en gosuto
– Så måste det vara, för den man som vi pratar om blev galen av sorg när hans fru dog och försvann
– Tja försvann gjorde jag men dog gjorde jag inte. Jag skänkte mitt liv till min svärmor men hon tyckte att jag skulle leva i stället. Men den mannen du talar om kastade sig ut från en balkong efter att han dödat Kaishon så jag måste vara en Gosuto ändå. Jag har dött tusen gånger ändå sitter jag här
– Kan du bevisa att du är den du säger att du är
– Vad skulle räcka?
– Han fick ett märke denna man när vi träffades
– Vet du vilket?
– Ja, det vet jag, jag har delat ut ett liknande en gång senare, till en annan ung pojke, som faktiskt var yngre än den mannen när han fick det. En fullblods gaijin
– Så pass, jag hoppas att jag får dela klinga med den mannen en dag
– Mm jag med, han är talangfull, men beviset?
– Javisst säger jag och reser mig
Jag knäpper upp mina byxor och låter dem falla, jag visar henne pantern på mitt ben och hon ler
– Kuzuri
– Ja Yoshina, min syster
– Mor
– Mor? Jag får gratulera
– Min far valde klokt säger Yoshin
– Det är jag övertygad om, så min mor och bror vad gäller det?
– Yakuzan har gått över gränsen, de behöver lära sig en läxa
– Restaurangerna?
– Du vet?
– Ja jag åt på en av dem med min blivande fru för ett par år sedan och kvinnan där förklarade läget. Hon är slav, jag gjorde inget för jag hade inte tillstånd och jag ville inte bryta mot reglerna
– Som med Kaishon spottar en av de äldre fram
– Det min gode man säger jag lugnt handlade om något helt annat, de attackerade och dödade en av oss, min far var Tenshin av båda skolorna så där hade jag tillstånd. Hade inte jag agerat så hade ni på grund av kodexen varit tvungna. Så ni skall vara glada att jag gjorde det jag gjorde för då slapp ni. Jag räddade ansiktet på er, vilket Yoshinas far tackade mig för på min fars begravning, där han även gav mig tillstånd. Så har du synpunkter på det så får du ta upp dem med Yoshina. Sen svor jag en japansk blods ed så jag var redan död när jag gjorde det jag gjorde. Hedern är min inte din, men den är även Tenshins
Mannen blir röd i ansiktet och han stirrar på mig
– Han säger sanningen säger Yoshina och det vet du paddan
– Förlåt
– Han kallas så
– Aha
– Har du synpunkter så kanske vi skall träffas ikväll paddan så får ni avgöra det i en duell, jag har sett dig fäktas, det kan bli roligt
Paddan stirrar på honom men säger inget
– Inte? Trist, jag är uttråkad och skulle vilja ha lite underhållning
– Men för att återgå till restauranterna, hur många och vad skall ni göra?
– Fyra och vi skall visa att slavhandel inte är okej
– En sedelärande läxa?
– Ja lite så
– Men varför fråga min svärmor och svägerska? Ah Mita kontaktade er och sa att jag lever och skulle behöva lite distraktion. Jag känner till de lokala sederna så jag kunde hjälpa er. Hon är vis min tant, ett ögonblick bara så skall jag tolka åt mina släktingar, jag misstänker att svärmor antingen är med på detta eller så kommer hon bli lite gramse på min tant och det kan bli ett intressant samtal
– Javisst ler Yoshina
Jag berättar för dem vad det handlar om, Sue rodnar så jag misstänker att hon var med på det. Jag tackar henne och ler, Becky rodnar också och jag skrattar och skakar på huvudet. De reser sig bugar mot japanerna och går ut ur rummet
– Jaha så ni vill ha hjälp att dela ut sedelärande läxor och ni vill att jag gör det själv, ni vill inte tappa ansiktet?
– Du är en klok man
– Vad säger personalen? Tanten jag pratade med hade funnit sig i sin lott. De verkade inte lida
– Ny Kaisho nya regler, han som tog över efter du gjorde det du gjorde var en klok Kaisho, han var mild. Den nye Kaishon är inte lika mild
– Aha han är ett svin med andra ord
Paddan rycker till
– Är du rädd för honom?
– Alla normala människor är rädda för honom, han är galen
– Jag känner honom inte, jag visste inte ens att det fanns en ny Kaisho, dels så kan jag inte åka hem och dels så har jag varit på semester den senaste tiden så jag har inte kunnat uppdatera mig om vad som händer. Men varför engagerar sig Tenshin?
– De sa att du var smart säger Yoshina, han tillhör Kuji – Kiri eller favoriserar dem, han använder dem som maktmedel mot folket
– Så det är andra skolan som ber om hjälp?
– Ja säger Yoshina
– Vad vill ni att jag skall göra?
– Få dem att inse att de inte skall hålla på med det som de håller på med
– Var finns de?
– På denna adressen
– Hur många är de?
– Åtta
– Fullärda?
– Ja
– Så de kan kobuderan?
– Ja
– Så åtta ninjor som kan kobuderan, ni har höga tankar om mina förmågor
– Lämna oss säger Yoshina
– Ni hörde henne säger Yoshi
De reser sig och går ut, hon tittar på mig när de gått ut så säger hon
– Jag vet att du kan Tau, Tau
– Ja
– Jag vet att din far lärt dig hantera den
– Ja
– Tau, Tau skyddar dig mot Kobuderan
– Jag vet, det har mer än en lönnmördare fått erfara
– Förlåt?
– De har försökt vid ett par tillfällen att mörda mig. De har förlorat, jag sa det jag sa för att inte verka skrytsam mor. Jag kommer ta hand om dem, frågan är hur de kommer att svara på detta. De kommer förstå att det jag och då kommer min familj i kläm
– Du har andra fördelar
– Du menar?
– Ja
– Och ni skulle vara okej med det?
– Ja säger hon och ler, inga regler gäller när det handlar om Kuji – Kiri
– Förvisso säger jag med ett leende, det är ju ett alternativ, ett annat är att jag går dit som ligan medlem
– Ligan?
– Jag är Seji, general i ligan
– Förlåt? Säger hon överraskat
– Det var där jag var när jag försvann i två år, när de svinen mördade min far, vilket jag misstänker att Kuji – Kiri låg bakom, det gift mordet hade en doft av dem runt sig
– Du är vis Seji
– Haha skrattar jag åt tvetydigheten, kanske det, men om jag går som ligan så kanske de fokuserar på dem i stället. Nackdelen med den planen är att jag kanske retar upp dem och det vill jag inte, jag har hört rykten om att styret är värre än när jag var där. det sitter en ny evige på tornen
– Det visste jag inte
– Jodå och han skall vara ännu galnare än gubben om ryktena stämmer
– Är det möjligt, men du är verkligen medlem av ligan?
Jag tittar på henne och drar upp min tröja och visar henne
– Alla tre? Herregud
– Ja det kan man säga, tidsperspektiv?
– Inom tre dagar
– Och de kommer inte misstänka dig?
– Nej jag är här på affärsresa utan några soldater med mig
– Inte för att vara så men vad finns det i potten för mig förutom att jag får döda Kuji – Kiri svin?
– Ära säger hon med ett leende
– Haha alltså ingenting?
– Vi får se
– Inom tre dagar och de kommer vara på denna adressen
– Ja
– Hur meddelar jag dig när det är klart?
– Du ber din svärmor ringa oss och säga att det var ett nöje att göra affärer med oss
– Nej jag ber en sekreterare ringa annars så kommer de att fatta misstankar. Så gör Amerikanerna
– Där ser man, säger hon med leende.
Vi reser oss och går ut, jag vet hur jag skall göra för att ingen skall fatta ett skit, de kommer att bli väldigt förvirrade över min metod. Jag åker till huset och går till vårt rum. Jag andas in hennes doft och tar fram min väska.
Jag plockar med lite växter och går ner i köket och tar fram en kastrull och börjar koka växterna, jag öppnar fläkten och alla fönster. När det kokar så plockar jag av kastrullen från spisen
Jag går uti trädgården och blandar ihop röran och doppar pilar i den. När jag är klar så kastar jag kastrullen i soporna. Jag tar pilarna och går in i huset och går upp på vårt rum och sätter mig och mediterar
När jag vaknar så är det mörkt ute, jag tar fram dräkten som Mita sytt, jag tar på mig den och när jag är klar så hoppar jag ut från fönstret och börjar springa. Jag kommer fram till målet
Det är tänt i huset, jag sjunker ner och gömmer mig, de patrullerar området. Jag ler och tar fram blåsröret. Jag laddar en pil och blåser iväg den. Träff målet segnar ihop
Jag tar mig in i huset, jag hör musik och japaner som pratar. Jag dödar dem allihop och lämnar huset. Jag springer hem och klättrar in på vårt rum. Jag klär av mig och tar på mig andra kläder och går ner
– Jag tog tyvärr i sönder en kastrull innan idag
– Ingen fara vi har fler
– Mötet gick bra förresten Sue, skulle du vilja be en sekreterare ringa Yoshina och tacka för affärerna
– Javisst när?
– Nu
– Nu?
– Ja tack, hon är kvar på hotellet
– Då gör jag det direkt
– Inte du en sekreterare
– Jaha? säger hon och tittar på mig
– Lita på mig
– Alltid säger hon och går iväg, förresten Giselle och hennes familj har det bra på ranchen
– Tack säger jag och ler
Hon nynnar på en gammal slagdänga när hon ringer en av sina sekreterare och säger det jag sagt. Hon lägger på luren och kommer tillbaka till mig och tittar på mig
– Vad gällde mötet?
– Hämnd säger jag och ler, och jag har hämnats
– Bra säger hon och går iväg
Jag tar en bok och sätter mig i soffan, jag börjar läsa och jag smågnolar på samma låt jag med
***
– Är du säker Sue?
– Ja de kommer att försöka mörda honom, varför blir du så upprörd?
– Därför att min kära svärmor han är min morfar och hon är min mormor
– Förlåt?
– De är mina enda kvarvarande släktingar, ja i alla fall som jag känner till, jag vet om att de har fler barn än min mor
– De har två till säger hon frånvarande, men de är alltså din mormor och morfar
– Ja och nu säger du att de kommer att försöka mörda dem
– Ja inom en vecka
– Hur tillförlitlig är din information?
– Tillräckligt för att jag berättar om det för dig
– Har du någon kontakt som kan fixa visum till mig?
– Javisst, varför?
– För att även om de inte vet att jag lever så är det min mormor och morfar, jag vill inte att de skall dö
– Nej det kan jag förstå, jag fixar visum direkt
– Tack säger jag och reser mig
– Vart skall du?
– Packa min väska så att jag kan åka direkt nära visumet kommer
– Du kommer inte kunna få in dina saker där
– Mitt Bokken kan jag, det räcker
– Säkert?
– Oja tro mig det räcker, skulle de ta det så klarar jag mig ändå, vet du vem som skall utföra attacken?
– Nej tyvärr
– Jaja man kan inte få allt
Jag går upp på vårt rum och packar min väska. Jag tar väskan med mig och går ner. Jag ställer den i hallen och väntar på att visat skall bli klart. Tiden går långsamt och när det kommer så tar jag dem i handen och kramar om min svärmor
Jag sätter mig i bilen och kör iväg. Jag kommer fram till flygplatsen och letar upp ett plan som flyger dit jag skall. Jag går till flygbolagets disk och köper en biljett. De vill se mitt visum och jag visar det för dem
De tittar på det och ger det tillbaka till mig och jag får en biljett. Jag går till deras gate och ställer mig och väntar. Efter en stund så öppnar de, jag lägger min väska på bandet
Jag går in i Loungen och ställer mig och väntar. Jag tittar ut genom fönsterna och tittar på planen som lättar och landar. Jag ser Jessika framför mig och jag ser hennes leende
Jag stänger ögonen och jag känner tårarna bränna innanför mina ögonlock. Jag torkar dem och öppnar dem
– Hur är det med dig? Frågar en röst bredvid mig
– Jodå det är bra säger jag och ler
– Är så hemskt att lämna USA för Ryssland?
– Förlåt?
– Ja du grät
– Nej jag tänkte på min döda fru, hon var pilot
– Oj förlåt min klumpighet säger kvinnan
– Ingen fara, jag blev påmind om henne bara när jag såg planen
– Minnen kan vara tunga ibland
– Ja men det är det enda vi har, utan minnena så hade jag inte kunnat gå vidare
– Nej så är det, Anastasia
– Michal
– Är du ryss?
– Halv, min mor kom från Ryssland, jag skall hem och besöka hennes grav. Jag har försökt få visum i tio år men inte lyckats förrän nu
– Så du bor inte där?
– Nej jag bortadopterades när hon dog, en amerikansk familj tog emot mig
– Oj det var ovanligt
– Ja jag har inte fått reda på hur det gick till men så är det i alla fall. Jag är uppvuxen här i San Diego, du?
– Jag skall hem, jag har varit och föreläst på colleget här i staden
– Aha om vad?
– Hur insatt är du i cancerbehandling?
Jag stänger ögonen och andas in
– Du är insatt ser jag
– Ja min fru dog i sjukdomen, hon hade ett tiotal tumörer i hela kroppen, hon gick från att vara frisk som en nötkärna till att dö på sexmånader. Sista tiden var hon bara ett skal
– Jag förstår, cancer är vår tids gissel
– Ja
Jag går bort till ett bord och tar en mugg te, jag sätter mig bredvid kvinnan
– Vad handlade föreläsningen om?
– Alternativa behandlingar, en hel del hokus pokus, men även en del intressanta tankar, en man som har bott i Amazonas, han har hittat en blomma där som kanske kan bli något
– Spännande
– Ja verkligen säger hon och ler, men som sagt en hel del hokus pokus
– Så pass säger jag och ler
– Tyvärr så finns det de som tror på den hokus lokusen och avslutar den traditionella behandlingen och far illa
– Det är ju inte bra
– Nej verkligen inte, vad sysslar du med?
– Jag är i familjeföretaget, jag arbetar med kundkontakter, jag är rätt duktig på språk så jag tolkar mest
– Aha hur är din ryska?
– Helt okej faktiskt
– Det får vi se säger hon på ryska
– Javisst säger jag på samma språk
De öppnar dörren till planet och vi går ombord. Jag sätter mig i första klass. Hon gör likadant, vi har platserna bredvid varandra. Jag sitter vid ena sidan och sen är gången mellan oss och hon sitter på andra sidan
Vi konverserar på ryska och hon berömmer mig för mitt uttal och mina kunskaper. Jag tackar för berömmet och berömmer hennes engelska. De serverar oss mat och vi äter under tystnad
Hon dricker vin och jag mineralvatten, jag sitter hela tiden i mina tankar och ursäktar mig inför min fru, jag hör henne skratta och kalla mig fjantig. Kvinnan är vacker, inte klassiskt rysk, jag tycker mer att hon påminner om en skandinaviska, svenska eller danska kanske
Jag påtalar det för henne och hon ler och säger att hon har ättlingar därifrån på sin mammas sida. Vi fortsätter konversera och hon förhör sig om mitt arbete. Om jag gjort militärtjänst och vem mina föräldrar är
När vi pratat i ett par timmar så ursäktar hon sig med att hon är trött och behöver vila, jag säger att jag behöver göra samma sak. Hon stänger ögonen och jag tittar rakt fram, hon är inte vad hon utger sig för att vara
Vi mellanlandar i Frankfurt och vi får gå av planet, jag går in i loungen, hon går iväg till toaletten och jag ler. Hon kommer tillbaka efter en stund och hon har sminkat sig diskret och tagit på parfym
Vi går ombord på planet och vi sätter oss på våra platser, jag tar fram en bok och börjar läsa. Hon visar en besviken min och jag ler inombords. Planet lättar inför den sista delen av resan. Vi landar i Moskva och vi går av planet
Vi kommer till passkontrollen och vi går igenom utan några problem, hon ser förvånad ut när jag inte blir stoppad men hon döljer sin förvåning skickligt. Vi går ut från terminalen och jag säger adjö till henne
– Jag måste få bjuda dig på middag säger hon
– Jaså? säger jag och ler
– Här är min adress
– Tack
– Var kommer du att bo?
– Hotell International säger jag och ler
– Ah ett vackert hotell, men i övermorgon hemma hos mig kl. 19
– Javisst säger jag och ler
Hon hoppar in i sin taxi och jag sätter mig i min. Jag säger namnet på mitt hotell, det är inte International, utan ett annat. Chauffören kör iväg och jag anar en bil som följer efter oss
Jag ändrar mig och säger till chauffören att köra till International i stället, han nickar och kör vidare. Vi kommer fram efter en timme. Jag betalar honom och går ut ur bilen och in på hotellet
Jag beställer ett rum och går iväg till hissen och åker ner i källaren. Jag tar mig ut ur hotellet bakvägen. Jag hittar en taxi som kör mig till mitt hotell. Jag går in och beställer ett rum och åker upp till min våning
Jag ställer min väska på golvet och jag lägger mig på sängen. Jag tittar upp i taket och stänger ögonen, jag somnar
***
Jag sitter i Datjan, jag hör en bil rulla fram på grusvägen och jag hör två röster som skramlar med nycklar. De hittar rätt och vrider om låset. En kvinna småskäller på sin man och han svarar tålmodigt
De kommer in i rummet och de stannar när de ser mig, min mormor tittar på mig som om hon sett ett spöke och min morfar ser tveksam ut. Han sätter ner väskorna på golvet
– Innan du trycker på panikknappen morfar så vill jag att du lyssnar på mig
Han stelnar till och nu stirrar han också på mig
– Förlåt vad sa du?
– Jag är ert barnbarn, min mor var Anastasia Romanoff, det namn hon gav mig var Michal Romanoff. Vi åkte iväg på en båtresa, hon, jag, min styvfar och min lillasyster. Jag kan inte för mitt liv minnas vad hon hette, inte min styvfar i heller. Mina minnen från min barndom är dimmiga. De skyller på explosionen och mina dagar i vattnet. Men i alla fall jag flöt iland på en strand i Japan och min far fann mig
– Koi viskar min morfar
– Ja Koi, mannen som var skickad för att döda dig och min mor morfar, men han ändrade sig. Han och min mor tillbringade en passionerad natt tillsammans, faktiskt i denna Datja
– Herregud, säger min mormor
– Snälla kom och sätt er
Min mormor kommer fram till mig och tittar på mig och böjer sig fram och kramar mig. Jag kramar henne tillbaka och min morfar sätter sig på andra sidan bordet
– Hur kom du in? Var är vakterna
– På första frågan, jag bröt mig in. På den andra frågan, de sover
– Sover?
– Ja sover morfar, de är förrädare förresten, ikväll så kommer det komma män för att döda er två. Det är därför jag är här, för att förhindra det. Jag har inte så mycket familj kvar. Er två och mina svärföräldrar och min svåger och hans fru. Sen en tant med men henne delar jag inte blod med, inte vad jag vet i alla fall
– Din syster lever
– Förlåt?
– Hon överlevde också, de hittade henne bland vrakdelarna
– Är du säker?
– Oja hon bor i Moskva, hon är forskare, hon heter
– Anastasia viskar jag
– Ja säger min mormor
– Hon är inte bara forskare, hon är KGB eller GRU
– Hur vet du det säger min morfar lågt?
– Jag träffade henne på planet hit, hon försökte förföra mig skrattar jag
– Herregud frustar han till
– Ja det kan man säga, vi får prata mer sedan, de som skall mörda er kommer snart. Gå ner i källaren och kom inte upp förrän jag kallar
– Det finns ingen källare i detta hus säger min morfar
– Jodå, kom med det finns bara en ingång och den är här
Jag går iväg och de följer efter mig. Jag går in i ett sovrum och lyfter på en matta och tar fram en kniv och hittar det jag letar efter och trycker till. Luckan öppnas och jag visar dem att de skall gå ner
– Stanna nu här till jag kommer. Det kanske tar en timme, max två, sen så skall vi prata
– Mitt älskade barnbarn säger min mormor
– Jaja mormor senare, de är snart här
De går ner och jag stänger luckan och lägger tillbaka mattan. Jag går in i vardagsrummet och tar på mig min ligan dräkt. Jag hänger på mig mina vapen och klättrar upp i taket och gömmer mig
Jag hör dem komma, tre grupper med fyra i varje, de avancerar långsamt och de stannar utanför. De vet att det inte finns några vakter. Deras mutor var generösa. De öppnar varsin dörr och avancerar in. De delar upp sig och börjar leta
Jag tar fram mitt blåsrör och skjuter iväg en pil, träff, mannen segnar ihop, hans kamrat tittar på honom. Jag har förflyttat mig och blåser igen. Han trillar ihop och jag byter position
Jag hör svärd dras och jag ler, de letar fortfarande och jag sätter röret till munnen och blåser, nästa faller ihop, nu börjar paniken sprida sig. jag blåser igen nästa trillar ihop
Jag lägger undan blåsröret och hoppar ner och dödar tre i en attack. Jag försvinner och de stirrar på sina kamrater. Fyra kvar, jag kastar två shuriken och de skriker till de andra två vänder sig mot ljudet
Jag attackerar och dödar dem, jag hoppar upp i taket och väntar. Han kommer in försiktigt, den egentliga mördaren om de andra misslyckades. Klassisk Kuji – Kiri taktik
Jag hör honom mumla, jag är i Tau, Tau jag hör honom mumla högre och intensivare, han är under mig han går vidare. Jag faller ner och mitt svärd skiljer hans huvud från axlarna
Jag sjunker ner och väntar, tystnaden är total, jag sitter där och väntar i en halvtimme. Jag ser en bil komma, jag ler och hoppar upp i taket igen, två män och en kvinna kommer in
– Fan säger kvinnan vi kom försent, era satans svin de har mördat min mormor och morfar
– Vi fick inte reda på förrän precis nu, men vänta detta är inte vakterna, det är nog de som skulle mörda dem
Jag drar mitt Bokken och faller ner från taket och slår ner männen och trycker på en punkt på min syster, hon stirrar på mig och jag lyfter upp henne och sätter henne i soffan. Jag går bort till sovrummet och öppnar luckan och kallar på dem därnere
De kommer upp och min mormor stirrar på mig
– En demon
– Nej mormor ler jag, det är jag
Jag drar tillbaka kåpan och visar mitt ansikte
– Ni har haft besök, tyvärr så är det lite blodigt jag hann inte städa för min syster kom, ni måste övertyga henne om vem jag är innan vi kan göra något
– Javisst säger min mormor
– Ja svarar min morfar, hur många?
– Tolv
– Tolv utbrister, dödade du tolv stycken själv, Vem var det?
– Kuji – Kiri svin
– Förlåt?
– Ninjor
– Ninjor! säger han och stirrar på mig
Vi går in i vardagsrummet min syster stirrar på mig och sen på sin mormor och morfar. Sen tillbaka på mig och jag ler
– Hej Anastasia, det kommer bli lite pinsamt för dig, men den du försökte få i säng är din bror
Hon bara stirrar på mig och sen på sin mormor
– Ja barn detta är din bror Michal
– Varför rör hon sig inte?
– För att jag inte vill att hon skall skjuta huvudet av mig, jag vill inte skada henne vilket kan bli följden av om hon försöker med det
– Han är din bror säger min morfar, du kan lita på det
Jag går fram till henne och muddrar henne, hon har en imponerande arsenal av vapen på sig. Jag lägger dem på bordet och sätter mig bredvid henne
– Jag kommer att göra så att du kan röra på dig, försöker du något så blir det samma position igen. Jag stoppade mordförsöket, det borde räcka för att du i alla fall skall lyssna?
Hon blinkar och jag tolkar det som ja. Jag trycker till och hon försöker lappa till mig, jag fångar hennes hand och ler
– Du är inte tillräckligt snabb syrran
– Ditt satans as
– Varför?
– Du lurade mig
– Tja och det gjorde inte du? Fröken cancerforskare?
– Jag är det
– Jaså säkert?
– Ja alltså…
– Precis, du är säkert forskare i något men inte är det inom cancer i alla fall. Du kunde alldeles för lite om det
– Hur visste du?
– Jag har läst på mig syrran, jag är väldigt intelligent, jag läser massor och jag glömmer aldrig något. Du hade inte fel om allt men vissa saker var väldigt fel. Så skall du leka cancerforskare fler gånger så får du läsa på dig. Det var sant att min fru dog av cancer, när hon drabbades så läste jag så att ögonen blödde på mig för att kunna hjälpa henne
– Jag beklagar, säger min mormor
– Tack, jaha GRU eller KGB?
– GRU jag är soldat, major
– Överstelöjtnant säger jag, främlingslegionen
– Vad kallades du där?
– Det beror på, rebellerna i Tchad kallar mig för…
– Svarta skuggan viskar hon
– Ja, har GRU hört talas om mig?
– Svarta skuggan är min bror, oh herregud viskar hon
– Är jag så känd säger jag och ler, kan vi åka någon annanstans för jag tror att de kommer tillbaka om dessa inte rapporterar in, eller rättare sagt jag vet att de gör det
– Ja säger min syster jag vet var vi kan åka
– Bra säger jag då kör vi, ta era väskor så åker vi
Jag går bort till min väska och hivar upp den på axeln, Anastasia tittar på mig och på sina vapen, jag rycker på axlarna och ler. Jag är svarta skuggan ta dina chanser. Hon ler tillbaka och stoppar dem på sig
Jag hjälper min morfar med väskorna, vi stuvar in sakerna i deras bil, min syster kör och de sitter bak och jag sätter mig bredvid henne. Hon kör iväg så att gruset sprutar
Vi åker i fyra timmar, till slut så svänger hon in på en grusväg som leder in bland träd. Vi kommer fram till ett stort trähus och hon parkerar framför det. Våra morföräldrar har somnat, jag väcker dem försiktigt och de tittar på mig
Vi går in i huset och jag tittar mig omkring, det är något som känns bekant, en kittling i nacken som jag inte kan placera. Jag sätter ner deras väskor och går ut och hämtar min
Jag går in igen och tycker mig höra ett barn skratta, jag tittar på min syster och hon tittar på mig, jag går längre in i huset och jag stannar och tittar upp i taket. Jag går vidare och kommer fram till ett rum
Jag går fram till en säng och känner på kudden
– Här sov jag viskar jag, när det åskade så kröp du ner till mig Ana, du trodde att det var himlen som ramlade ner. Jag kramade dig och sa att jag alltid skulle skydda dig. Du somnade Ana med ett leende på läpparna. Precis som på båten, du låg i min säng för att det åskade, jag kramade dig sen exploderade världen
– Du började lysa Mica
Jag rycker till när hon säger mitt smeknamn
– Du började lysa och jag trodde att min bror var en ängel, du räddade oss, du lös och la dina händer på mig och jag blev varm. Du la mig på en bit av båten och sparkade i vattnet. När de kom för att rädda oss så släppte du taget och flöt iväg och sa Ana lev, lev för mig och mor. Sen försvann du
– Du lös också Ana säger jag, vi lös båda två och det skyddade oss från explosionen. Du var rädd för åskan och vårt hemliga skydd mot den var ljuset Ana vi lös båda två
– Ja Mica vårt skydd mot åskan
– Herregud säger jag, min syster min älskade syster, tack för att du tog mig hit, jag minns, jag minns mor nu
– Vad menar du?
– Jag mindes henne inte innan, jag vaknade på en strand i Japan och mindes ingenting, jag har inte haft ett endaste minne från de första fem åren av mitt liv förrän nu Ana
– Skall vi ta historierna i morgon säger min morfar
– Javisst, jag sover gärna härinne säger jag och ler
– Javisst säger han och ler
– Jag ligger i andra sängen säger Ana och ler
– Bara du inte kryper ner i min säng, syrran för det kommer kännas konstigt
– Haha nu var du rolig va?
– Mm
Jag går ut och hämtar min väska, jag tar in den på rummet och sätter den på golvet. Jag klär av mig och min syster kommer in och stannar och dra efter andan när hon ser min tatuering på ryggen
– Den gjorde inte ont säger jag och ler
– Säkert? säger hon skeptiskt
– Jag berättar i morgon lillsyrran
– Jo två minuter yngre
– Förlåt säger jag och stelnar till
– Vi är tvillingar
– Skojar du?
– Nej det skiljer två minuter på oss
– Nej du var alltid mindre än mig
– Jo det var för att du var ett matvrak i magen
– Är vi tvillingar?
– Ja det är vi, din far var min far han med
– Herregud men…
– Men vadå?
– Du är blond?
– Inte äkta, jag är precis lika svarthårig som du är
– Skicklig färgning
– Klart, staten betalar
– Då kanske jag inte skall berätta att jag kapitalist och rik som ett skogstroll
– Haha nej det är nog bäst att du inte gör det
– Då gör jag inte det säger jag och ler
– Så svarta skuggan
– Ja
– Hur var det i Tchad
– Helvetet på jorden säger jag lågt, jag blev nästan galen där syrran. Det var inget romantiskt över det överhuvudtaget. Dantes inferno var en barnlek jämförelse. Mitt smeknamn är inget att romantisera över. Jag är inte stolt över det, eller lösensumman på tre miljoner. Jag kommer att berätta i morgon, jag vill inte ge dig mardrömmar, syrran
– Förlåt Mica säger hon förläget
– Ingen fara det kunde du inte veta
Vi lägger oss i sängarna, de är alldeles för små men jag vill ligga i denna sängen i natt med min syster bredvid mig och minnas
– Har du dödat Ana viskar jag
– Ja Mica det har jag
– Jag beklagar
– Tack
– God natt
– God natt, börjar det åska så kommer jag över
– Vi kommer inte få plats, men en sak lovar jag dig. Ingen kommer att kunna skada dig så länge jag andas, aldrig mer
– Tack viskar hon
***
Jag vaknar på tidigt nästa morgon och är stel i kroppen, jag sätter mig upp rör på mig. Jag tar mitt Bokken från väskan och går ut på baksidan av huset och sätter mig i trädgården
Jag mediterar och tömmer mig fullständigt och tankar energi. Jag slår upp ögonen och går igenom rörelserna och sparrar med mig själv. När jag är klar så vänder jag mig om och tittar på min syster
– Jisses gör du inget annat
– Nej inte mycket
– Varför?
– För att jag kan inget annat, jag har tränat sedan jag var sex år Ana för att hämnas vår mor och vår far
– Är han död?
– Ja de mördade honom, men jag har hämnats honom. Det kostade mig mer än det smakade men giri krävde det av mig
– Giri?
– Plikten, ansvaret, skyldigheten
– Det blir svårt att hämnas mor
– Jag har gjort en del svåra saker syrran
– Kan du lära mig?
– Om du vill?
– Gärna
– Kom
Hon kommer fram till mig, jag tittar på henne, hon är vältränad och har säkert tränat en del självförsvar. Så hon bör förstå grunderna. Jag räcker henne mitt Bokken svärd
– Jag kommer strax säger jag och går in,
Jag hämtar mig riktiga svärd och går ut till henne igen
– Det finns som i allt en början och ett slut. I Kenjutsu så är det tre rörelser
Jag visar henne dem och hon tittar
– Gör nu som jag gjorde
Hon gör dem och jag rättar till och hon gör dem igen och jag rättar till och hon gör dem igen
– Bra Ana, nu gör du dem tiotusen gånger
– Förlåt
– Gör dem tiotusen gånger sen kommer du till mig så börjar vi på riktigt
– Tiotusen?
– Ja, tiotusen
– Herregud
– Så är det, du ville lära dig
– Ja det vill jag, men vi kommer inte stanna här så länge
– Då får du träna, förresten det blev hastigt igår, hur gör vi med mat och vatten?
– Det finns mat här jag brukar åka hit och minnas min bror
– Tack säger jag och ler, då slipper jag laga huggorm
– Förlåt?
– Haha ett internt skämt, jag har ätit huggorm mer än en gång, det är inget jag rekommenderar om inte indianerna i Amazonas lagar den
– Du skojar inte?
– Nej, du måste ätit en och annan konstig sak under din utbildning
– Jo men inte orm
– Insekter?
– Nej vi fick lära oss vilka som var ätbara, men jag har inte behövt äta någon
– Det har jag, framförallt när jag levde med indianerna, då åt jag en massa skumma saker. Eller ovanliga i alla fall
– Hur var det att leva med dem?
– Jodå det var spännande, väldigt spännande
– Jaså? säger hon med ett leende
– Skall vi laga frukost
– Javisst
Vi går in i köket och vi lagar frukost med det som finns. Vi dukar fram och sätter oss vid bordet. Våra morföräldrar kommer ut till oss och sätter sig. Jag tittar på dem och de tittar på mig
När vi ätit upp så tittar de på mig, det känns som jag får börja berätta. Jag harklar mig och tittar på dem
– Vad vill ni veta?
– Allt säger min mormor och ler
– Haha då lär vi få sitta här länge
– Jag har semester säger min morfar och ler
– Förvisso men jag måste vara i Moskva om tre dagar
– Varför?
– För att ha ett ingående samtal med han som vill döda dig
– Du vet vem det är? säger min syster
– Ja säger jag, jag vet vem det är
– Vem är det då?
– En general vid namn Jeblenko. Jag vet inte varför dock men han är ledaren
– Han vill inte att jag blir statsöverhuvud säger min morfar argt. Jag är för radikal för hans smak. Jag vill öppna upp landet och införa förändringar. Om jag lyckas så är kalla kriget över. En del amerikaner är också arga på mig
– Jaså, för att du vill ha fred?
– Ja de vill inte att deras budget skall minska
– Idioter, det är säkert sådana som aldrig stridit själv
– Jeblenko har, han är en antik kvarleva sedan det stora fosterländska kriget
– Jaha, men han kommer vara i Moskva på ett visst ställe om tre dagar och då skall jag vara där
– Inte ensam min bror
– Nej säger jag och ler
– Om inget så kan jag kanske arrestera honom
– Det kommer inte ske säger min morfar, det kommer sluta med att du blir arkebuserad
– Ja, han kommer inte att komma undan mig, jag är trött på folk som försöker döda min familj. Så jag kommer vara väldigt bestämd så att de lär sig att ge fan i min familj. Jag kommer att skaffa livvakter till dig morfar. Jag har lite tjänster att inkassera
– Ja säger han och ler
– Din historia säger min mormor, vem är du Michal? vad hände efter explosionen
– Då vaknade jag på en strand och såg en demon skrattar jag
– En demon? säger min mormor
– Ja vår far
Jag berättar om mitt liv för dem från den dagen vår far fann mig fram till nu. Det har hunnit bli mörkt ute innan jag är färdig
– När min svärmor berättade för mig om ryktet hon hört så flög jag hit och träffade min syster på planet och sen lurade jag henne och hennes personal och försvann
– Hur fick du in den väskan i landet frågar hon, du hade inte den med dig på planet.
– Som jag sa innan jag har kontakter och jag utnyttjade en av dem för att få in den i landet
– Jag är glad att du lyckades med det annars hade de varit döda
– Nej syrran, jag hade kunnat stoppa dem utan väskan
– Säkert?
– Det hade räckt med mitt Bokken, i värsta fall så hade jag använt händerna och deras svärd när jag avväpnat dem. De hade blivit blodigare men jag hade stoppat dem tro mig
– Nu skall jag laga middag åt oss säger min mormor
– Jag skulle gärna vilja höra min systers historia
– Den är inte så spännande som din. Jag blev räddad där i havet, jag fick bo hos dem. När jag växte upp så gick jag i skolan, jag var intelligentare än de flesta så jag fick gå specialskola. De såg till så att jag hamnade i GRU och där har jag varit med sedan universitet. Jag får en del uppdrag utomlands eftersom jag är duktig på språk
– Varför hårfärgen?
– För att jag ser mindre slavisk ut med den, du trodde ju att jag kom från Skandinavien. Vilket är en fördel när jag är ute och reser
– Hur blev du major så ung?
– Jag lyckades med ett par uppdrag och någon tyckte att jag hade talang. Sen är det nog en del politik med, de vet vem vår morfar är
– Du har fått din utnämning på meriter inte något annat
– Du säger det morfar men ibland så undrar jag
– Oavsett så är jag imponerad
– Skall du säga, överstelöjtnant i främlingslegionen
– Ja, jag var på rätt plats vid rätt tillfälle, eller som i Tchad, vid fel plats och gjorde saker som jag inte är stolt över, mer än kanske när jag räddade mina kamrater när de sköt ner vår helikopter
– Din fru? frågar min syster
– Ja
– Var hon vacker?
– Ja det var hon, hon var precis lika vacker som du
– Fjäskis
– Men du är vacker min kära syster, har du någon?
– Nej det har inte funnits tid
– Okej
– Visst har det funnits intressenter, men arbetet för staten har tagit all min tid
– Det låter trist
– Jo det är det, men jag har inte träffat den rätte än bara
Mormor dukar fram maten och vi äter en stillsam middag. När vi är klara så hjälps vi åt med disken. Vi sätter oss vid bordet igen
– Jag minns inte mor så mycket, hur var hon?
Mina morföräldrar berättar om vår mor och när de är klara så gäspar de stort. De kramar om oss och går och lägger sig. min syster tittar på mig och säger
– Nu kanske du kan berätta allt det som du inte berättade innan
– Vad menar du?
– Det kändes som att du censurerade en hel del av det du berättade, fars träning, ligan, legionen. Det du och din fru gjorde. Det du har gjort när du hjälpt människor, som tillexempel åka till Ryssland för att hjälpa dem
– Den ocensurerade versionen?
– Ja precis
– Men innan jag gör det så vill jag fråga dig en sak
– Fråga på
– Vad skulle du säga om att följa med mig till USA
– Hoppa av menar du?
– Nej jag menar, att vi fejkar din död och sen följer du med mig till USA
– Lura mormor och morfar
– Nej, men om morfars idéer går igenom så kommer du att kunna återvända tillbaka en dag, men fram till dess leva med mig i USA eller Europa
– Hur fejkar vi min död?
– Lita på mig
– Ja
– Vi skulle dock behöva ändra din hårfärg
– Inga problem
– Ny frisyr?
– Här?
– Inte om du inte vill men på vägen?
– Javisst
– Så du hänger med?
– Ja har jag hittat min bror så släpper jag inte honom igen
– Tack säger jag och ler, och du är beredd på att det kommer att bli en omställning?
– Hur menar du?
– Jag är rik som ett bergatroll
– Hur rik?
– Väldigt rik, en del är ditt med, ditt arv efter far. Han var väldigt rik. Jag och Jessika gjorde oss ännu rikare. Hennes familj tillhör de tre stora i USA, när vi gifte oss så blev hennes del min del och när hon dog så fick jag den delen
– Så du menar att vi är väldigt rika
– Ja säg vad du skulle vilja köpa
– Hm en Ferrari
– Hur många? Eller vill du köpa märket?
– Skojar du?
– Nej det gör jag inte. Vi är väldigt rika syrran
– Spännande
– Sen är det en annan attityd i USA jämfört men Ryssland
– Jag vet, du vet att jag varit där
– Ja som turist, nu skall du bo där
– Det löser sig jag är anpassningsbar
– Ja vi är det
– Sova?
– Javisst
Vi går in i vårt rum och lägger oss, jag somnar med ett leende på läpparna
***
– Hej det är jag
– Hej Michal
– Jag behöver fullt paket till min syster
– Förlåt?
– Jag har hittat min syster Jim och hon behöver fullt paket
– Hur snabbt?
– Gärna igår
– Haha så pass var är ni nu?
– Santorini och ligger lågt, kan du få hit mitt plan på något vis?
– Javisst inga problem
– Tack
– Du har papperna och planet om två dagar
– Perfekt
– Hur gick det?
– Jodå det gick bra, jag berättar när vi kommer hem
– Perfekt, så du har hittat din syster?
– Ja tydligen så är vi tvillingar, det mindes jag inte. Jag har fått tillbaka lite minnen men inte alla
– Jaså, då ses vi snart?
– Ja så fort hennes papper och planet är här så kommer vi hem
– Bra då ses vi då
– Ja
– Förresten, Nathan och Becky har fött
– Herregud vad blev det?
– En liten Jessy, en flicka
– Jag ler, hälsa och gratta dem
– Det skall jag göra, familjen växer
– Den gör det
– Hej
– Hej
Jag lägger på luren och går ut på balkongen, jag ställer mig och tittar på det Azurblåa vattnet, Ana ligger på golvet och solar sig, hon har färgat håret och klippt sig
Får hon bara lite färg på skinnet så skall vi nog kunna lura hennes arbetsgivare, sen när vi kommer till USA så lär de inte hitta henne. Jag ler och jag känner mina ögon tåras
– Hur gick det?
– Va? Säger jag med lite skrovlig röst
– Vad har hänt?
– Jag har blivit farbror till en liten flicka, Jessikas bror Nathan och hans fru har fått en liten flicka. Hon skall heta Jessy
– Grattis säger hon
– Du kommer bli faster
– Usch då låter jag gammal
– Haha det är väl bättre än tant?
– Jo förvisso säger hon och ler
– Jag blir så rörd för jag och Jessika hade inte kunnat få barn, hon var steril
– Oj
– Och hon var tydligen väldigt imponerad av att jag ville ha henne ändå. Så att hennes bror får barn, blir nästan så att det blir mitt och Jessikas, Jessy kommer att föra Jessikas arv vidare. Låter det knäppt?
– Nej men sen är jag ryska, vi accepterar det mesta
– Haha så är det kanske
– Det är vi tvungna till, det är ett skruvat samhälle ibland, och det är så mycket politik så att man blir galen. Att tänka självständigt är inte bra, framförallt inte om du är kvinna och framförallt inte om du är kvinna i GRU. Då duger du egentligen bara till två saker
– Och det är?
– Knulldocka eller sekreterare
– Vilket tvingade dig till?
– Inget faktiskt, det satte morfar stopp för, jag var något så unikt som en tänkande kvinna, jag utförde mina arbetsuppgifter och jag gjorde det bra. Ibland innebar det sex, men det var på mina villkor
– Bra då behöver jag inte leka storebror och åka tillbaka och lära dem sedelärande läxor?
– Som med generalen?
– Ja som med generalen
– Vad gjorde du med honom egentligen?
– Jag förklarade det dumma i att försöka döda morfar och om han gjorde om det igen så skulle han förlora mer än ett öra och en testikel. Han förstod mig och lovade att aldrig göra om det, han lovade till och med att stoppa alla som kunde tänkas ha sådana planer
– Haha, så morfar är säker nu?
– Ja jag inkasserade en tjänst med, han kommer vara skyddad nu
– Vilken sorts tjänst?
– Jag pratade med i kvinna japan som kommer att skicka ett par ninjor som skyddar honom och mormor
– Känner du ninjor?
– Det gör du med
– Jaså?
– Jag är en ninja
– Va?
– Det ingick i fars träning
– Kan du lära mig?
– Det har vi börjat med, din Kenjutsu träning. Hur långt har du kommit?
– 7898
– Det närmar sig syrran
– Vad händer när jag kommer till tiotusen
– Då börjar vi träna, hur går det med meditationen?
– Jodå framåt jag kan meditera i femton minuter utan att tappa fokus
– Bra som sagt det går framåt
– Hur länge kan du meditera utan att tappa fokus?
– Jag vet inte, jag har aldrig testat, kan du lyfta klotet?
– Ja det kan jag
– Bra då är du redo för nästa steg
– Vad innebär det?
– Att du skall kasta det och få det att stanna
– Hur går det till?
– Vi går in så visar jag
– Ja säger hon och reser sig
Vi går in och jag stänger balkongdörren. Vi sätter oss på golvet och jag börjar lysa. Ana gör samma sak. Vi gör varsitt klot och hon visar att hon lyfta det och snurra på det
– Bra
Jag kastar iväg mitt klot och får det att stanna. Jag reser mig och går bort till det och hämtar det och kastar det igen och får det att stanna
– Gör likadant
– Hur får jag det att stanna?
– Med kraften, du kastar det och får det att stanna
– Jaha
Hon kastar klotet och det löses upp mot väggen, hon försöker igen med samma resultat. Hon försöker tio gånger med samma resultat. Till slut blir hon förbannad och vrålar
– Stanna då, klothelvete!
Klotet stannar och hon tittar förbluffat på det, jag ler
– Du löste det snabbare än jag
– Va? Jaså hur länge höll du på?
– Tills jag trodde att far skulle bli tokig, jag blev aldrig arg
– Är ilska ett måste?
– Nej men ett drivmedel, precis som alla andra känslor, du valde ilska för att du blev förbannad, du kunde lika gärna använt glädje, sorg eller vilken känsla som helst. Tau, Tau förstärker känslor bli inte rädd nu syrran ok
– Vad skall du göra?
– Du har nu tagit steget in i en ny värld
Hon stirrar på mig, jag talar till henne med tanken
– Som sagt bli inte rädd, jag kämpade som en idiot för att lära mig det du lärt dig på en vecka syrran, jag är imponerad, nu skall du får reda på en hemlighet. Alla var så imponerade av hur bra jag var fast att jag var så ung. Visst tränade jag som en galning men nyckeln till min och vår fars framgång var det här. Andas som du gör när du mediterar och öppna ditt sinne, syrran
– Ja säger hon högt
– Bra säger jag, börja nu och bli inte rädd, bara andas och slappna av okej?
– Ja
Hon stänger ögonen och börjar andas, jag ser på henne att hon slappnar och hon kommer djupare ner i meditationen. Jag öppnar mitt sinne och delar med mig av all min kunskap, samtidigt som jag tar del av hennes.
Vi sitter så i tio minuter, men det känns som mycket längre. Vi öppnar ögonen och hon tittar på mig med stora ögon. Jag ler mot henne
– Detta min syster är min gåva till dig, nu är vi jämbördiga, egentligen skall du göra dina tiotusen gånger men 7800 räcker för mig. Detta är vår hemlighet, vi kan kommunicera såhär med varandra och du kan nu allt jag kan och jag kan allt du kan
– Vilket innebär?
– Att du kan allt det jag kan, kom vi går ut på baksidan, ta med ditt Bokken
Vi går ut på baksidan jag ställer mig mitt emot henne
– Första positionen
Hon ställer sig i redoställning, det är som jag ser mig själv, jag höjer mitt svärd och attackerar. Hon försvarar sig och gör stora ögon, sen börjar vi sparra. Vi håller på i en timme och sen så fastnar vi i ett låst läge
– Förstår du nu?
– Ja det är helt galet
– Nej det är Tau, Tau. Detta är vår fars gåva till oss, som vår farmor gav till honom osv. det finns regler för detta och den viktigaste är, vi får bara använda kraften för att göra gott, vi får inte rota i andra människors huvuden, vi får aldrig någonsin använda kraften för egen vinnings skull plus en massa andra regler som vi tar efterhand. Men de viktigaste som far tjatade om är den första regeln. Jag missbrukade den regeln en gång och jag var på randen att bli galen. En kvinnas doft räddade mig den gången, vad du än gör syrran så bryt inte den regeln för då så måste jag stoppa dig, och med stoppa så menar jag döda. Så sa far till mig en gång och det räckte för mig, men jag glömde mig en gång. Gör inte samma misstag som jag, den andra sidan är inte vacker tro mig
– Nej säger hon allvarligt jag lovar
– Förresten, det svåraste som finns är att hålla kontrollen när du älskar, den du är med kanske blir rädd om du börjar lysa mitt i akten
– Förlåt?
– Som jag sa innan Tau, Tau är beroende av känslor och du är som mest öppen för känslor då
– Så du menar?
– Ja
– Hur kontrollerar man det?
– Träning
– Förlåt?
– Träna med dig själv, jag fick valkar i händerna
– Haha
– Kanske inte säger jag med ett leende men träna syrran när helst du får tillfälle
– Jisses, min bror rekommenderar mig att onanera
– Det är minst lika pinsamt för mig som det är för dig
– Har det hänt dig?
– Ja med Jessika, jag tappade kontrollen och jag började lysa, hon blev rädd. Jag fick förklara för henne och hon accepterade det
– Så bra
– Jag berättade allt för henne, vi hade inga hemligheter för varandra
– Så jag får berätta?
– Hm både och, träffar du någon som Jessika så kan du berätta, gör du inte det så får du avgöra själv. Ett råd är berätta bara för den rätte
– Hur vet man det?
– Det känner du
– Har du varit kär många gånger?
– Hm det beror på vad du menar med många gånger? Jag har sagt att jag älskar dig till tre kvinnor, varav två jag verkligen menade det med. Jasmine och Jessika den tredje så sa vi det båda i två i stridens hetta så att säga, när vi älskade på vår terrass i Marseille
– Har du älskat många gånger?
– Innan jag träffade Jessika så nej, men med henne så älskade jag varje dag ibland flera gånger om dagen
– Varför inte? du ser väldigt bra ut brorsan
– Jag vet faktiskt inte, Jessika förklarade en gång att jag var något så unikt som en hänsynsfull älskare och att sexet inte var det viktiga för mig utan människan. Det är en passande beskrivning tycker jag. För mig är inte sexet det viktigaste utan människan bakom fasaden
– Det låter som om du är en romantiker
– Så är det nog, själv?
– Jag har inte haft många män, och de jag haft jag skulle väl inte säga att de varit hänsynsfulla, de har inte varit elaka men som Jessika uttryckte det för dig, där var sexet det viktigaste. Jag var en erövring, jag till skillnad från dig, så vet att jag ser bra ut, men det de har haft svårt att hantera är att jag är intelligent med
– Haha ja män blir ofta rädda när kvinnor är smartare än dem, och oftast så är det så, men att kvinnor anpassar sig till sina män och fogar sig i att inte stöta sig med sin man. Av en massa olika anledningar
– Ja precis så är det, och det kommer jag aldrig göra, då lever jag hellre ensam och får utlopp för mina behov när det behövs. Jag har testat att vara med tjejer med men det funkade inte
– Varför?
– Jag har väl inte den läggningen helt enkelt, för mig blev det inte samma intimitet
– Även om det inte blev bra med männen du varit med?
– Ja det var ändå bättre än tjejsexet, har du varit med en man?
– Nej faktiskt inte, inte ens när jag var i Tchad, vissa av mina kamrater delade säng som det heter på japanska, men inte jag och det handlade inte om fördomar, utan mer att jag inte tilltalades av det eller hade det behovet
– För det är rätt vanligt annars. Om jag skall tro på mina instruktörer på akademin
– Jo det är kanske vanligare än man tror, drifterna tar över
– Så jag skall träna?
– Det är mitt råd ja och inte bara med dig själv. Fast att du nu kan det du kan, så måste vi träna varje dag för att inte tappa skärpan. Meditation och med svärden
– Ja säger hon och ler, det skall bli kul
– Ja verkligen, jag har saknat någon att sparras med sedan jag gick med i ligan. Jag och far sparrades varje dag
– Du älskade honom?
– Ja det gjorde jag, och jag höll på att sprängas när de mördade honom. Jag hämnades honom och det min syster var tillfredställande, nästan för tillfredställande. Den hämnden ledde till min första sexuella kontakt, min första gång var med en Geisha på ett horhus som heter Lärkan i den by där jag växte upp
– Jag skulle vilja se huset i japan, känna stämningen där
– Ja jag skulle gärna visa dig det, men det går inte just nu
– Varför?
– För att jag när jag hämnades vår far så dödade jag den högsta maffiabossen där
– Jaså hur?
– Jag tog mig in på hans hotell när rådet hade möte, jag dödade ett antal av hans vakter och sen gick jag in på mötet och högg huvudet av honom och kastade det från balkongen
– Bra
– Ja men det kostade mig japan, jag vet inte om jag någonsin kan återvända utan att behöva titta mig över axeln för alltid, så var det för vår far. Han hade hus över hela världen, men han älskade japan så mycket att han valde att titta sig över axeln alltid. Sen fick han mig på halsen med och jag blev hans svärd mot den världen. Han kunde inte döda Kaishon själv, så han tränade mig till att bli hans vapen mot dem. Även om han visste att det skulle kosta mig japan, men han visste att jag skulle klara att lämna japan bakom mig på grund av blodet. Jag är vår mammas son med
– Jaha vad händer idag?
– Idag så skall jag ringa två samtal till två kvinnor, ett till Mita vår tant och ett till en annan kvinna som bor på ön, sen så skall vi träffa henne för att äta middag
– Då går jag och duschar
– Gör så
Vi går in i huset och Ana går till toaletten. Jag går till telefonen och ringer Mita
– Hej det är jag
– Hej hur är det med dig?
– Det är väldigt bra tant, tack för allt
– Tja någon fick ju se till att banka lite vet i skallen på dig
– Haha ja det gjorde ni
– Vad har du på hjärtat?
– Jag har hittat min syster, jag behöver en dräkt till henne och vapen
– Förlåt?
– Min syster överlevde, jag räddade livet på henne där på båten. Hon har bott hos vår mormor och morfar. Visste du att vi är tvillingar? Far fick två barn inte ett
– Nej det visste jag inte
Jag kunde höra på hennes ton att det irriterade henne
– Ni måste komma hit
– Kan vi det?
– Du får hitta på ett sätt utan att ta vägen förbi byn
– Varför måste vi komma?
– För att jag måste prata med henne
– Jag har testat henne om det är det du är orolig för
– Jag vill prata med henne och dig, eller rättare sagt jag måste prata med er, och ni måste läsa vissa saker som er far lämnade i min ägo när han dog. Han visste Kuzuri jag förstår det nu, men han valde att hålla henne hemlig tills vi var redo
– Redo för vad?
– Det berättar jag när ni kommer hit
– Vi kommer, jag väntar på mitt plan, det är här senast om två dagar, sen flyger vi direkt. Vänta på oss från skogen
– Då har jag maten klar
– Tack tant, börjar du sy?
– Nej
– Varför inte?
– För att jag inte har hennes mått
– Ah förlåt, här kommer de
Jag rabblar siffror åt henne
– Och hur vet du detta?
– Jag har öga för detaljer tant
– Haha ja det har du, då börjar jag, den kommer vara klar när ni kommer hit
– Förresten jag vet vem din familj sydde dem åt
– Jaså?
– Leonardo Da Vinci och Mona – Lisa
– Som sagt kom hit
– Ja tant
Jag la på efter att jag önskat henne adjö. Jag tittade på telefonen och undrade vilka fler hemligheter min far haft. Alldeles för många kan jag tänka mig. Jag lyfte på luren igen och ringde det hotell jag visste att Contessan bodde på. Vi bestämde att träffas på en middag på hotellet
Ana kom ut ur duschen. Jag uppdaterade henne sen gick jag in i duschen och duschade av mig. När jag var klar så gick jag ut till henne och satte mig
– De där brännmärkena, gjorde de ont?
– Ja det gjorde de, men jag fuskade
– Fuskade?
– Ja jag helade mig med Tau, Tau
– Smart
– Ja till gubbens förtret så led jag inte så mycket som han ville
– Det känns som om du inte gillade honom
– Nej verkligen inte, vi avskydde varandra med passion, jag för att han ville döda far, och han för att han kom att älska mig
– Förlåt?
– Jag var urtypen för en ligan soldat, intelligent, duktig på det de gör, och jag var inte rädd för honom. Han föraktade rädsla, jag hade respekt för honom, men jag var inte rädd för honom. Han ville döda mig när jag steg innanför den förbannade porten. Men traditionen förbjöd honom, han visste vem jag var redan innan jag kom dit. Den som stoppat hans lönnmördare två gånger, ena gången så varnade jag far och andra gången när far var på lärkan
– Och han skickade dig dit?
– Ja för att jag behövde lära mig vissa saker där, far kunde deras traditioner och han visste att gubben inte kunde röra mig så länge jag gjorde som jag blev tillsagd. Han respekterade traditionerna och de gick före hans hämndbegär. Jag var en mönsterelev det sa far till mig, vik inte från vägen oavsett vad han gör. Det slutade med att han utsett mig till arvtagaren, och att jag skulle gifta mig med Jasmine mitt livs kärlek. Jag gav upp det ena lättare än det andra, hade inte far blivit sjuk så hade jag nog inte kunnat lämna det stället. Oh herregud
Insikten slår mig som en smäll jag bara gapar och jag känner tårarna börjar rinna
– Vad är det Mica?
– Vår far, valde att dö för att jag skulle kunna lämna ligan, han offrade sig själv. Han visste att jag skulle bli frestad där, så för att jag skulle kunna lämna så valde han att dö. Jag har alltid undrat hur de kunde förgifta honom, han hade Tau, Tau precis som vi och han måste han känt av maten han åt. Han drack den där förbannade sakén och offrade sig för att jag inte skulle falla för frestelsen. Han kunde ju inte veta att jag hatade det stället. Han visste om Jasmine och mig. På något vis så visste han och han offrade sig själv
– Varför?
– Det tror jag att vi kommer få reda på i japan vi skall dit, vår tant vill träffa dig
– Kan vi det?
– Ja syrran, vi skall smyga säger jag med ett leende. De kommer att veta att jag är där när vårt plan landar. Vi kommer att ha två max tre dagar på oss där innan de slår till. Hinner vi inte med det som vi måste så kommer vi att få slåss
– Okej
– Har du dödat?
– Ja viskar hon
– Då behöver jag inte förbereda dig på det, jag ser på dig att du vet vad det kostar en
– Ja säger hon, jag förstår inte hur du kan hantera all den död som du haft runt dig
– Träning och en massa meditation
– Då skall jag träna mer på det
– Du kan det, leta inom dig, jag gav dig den kunskapen med. Du kan allt jag kan som jag sa
– Ja
Hon stänger ögonen, jag känner att hon letar inom sig, jag ser ett leende sprida sig på hennes läppar och jag hör hur hon slutar andas och hennes hjärtslag minskar
Jag låter henne sitta där och går ut i köket och hämtar vatten. Jag tänker på den insikt jag kommit fram till om min far och jag hedrar hans minne. Jag går ut på balkongen och tittar på havet
Mina tankar går som så ofta till Jessika, jag tänker på den tid vi tillbringade i detta hus. Hur lyckliga vi var här tillsammans. Hur vi älskade i månens sken, just här på denna balkong
Hur hon guidade mig genom passionens alla lager, det hon lärde mig om sex mellan två människor. Få vad de saker vi inte testade, vi letade vägar tillsammans för att hitta det som triggade oss. Vi var flitiga elever
Jag tänker på Jasmine vilket jag inte gjort på ett bra tag, jag stänger mina ögon och minns hennes leende, jag minns hur hon tittade på mig, hennes ögon hur de läste mig. Hennes hand på min, hennes värme som omslöt min hand.
Hade jag kunnat lämna om min far inte blivit sjuk eller hade min kärlek till Jasmine överbryggat mitt hat mot gubben? Jag vet inte kanske, kanske inte. Jag är inte säker
Men att han offrade sig för mig? Varför? Vilka planer smider du från andra sidan far? Vad var det du såg i min framtid som gjorde att du valde att offra dig för mig? Visste du att jag skulle finna min syster, vilka egenskaper hade du att se in i framtiden?
– Vad tänker du på Mica?
– Vår far, varför han offrade sig för mig kanske för oss
– Oss?
– Ja jag är övertygad om att han visste om dig och att vi skulle träffas en dag
– Kunde han se in i framtiden?
– Jag vet inte, men inget förvånar mig med honom, han var en drömmare vår far
– Hur menar du?
– Han hade planer i planerna och han såg till att saker och ting blev som han ville. Till och med efter sin död så påverkar han oss, den söte rare gubben. Nu skall vi bara ta reda på vad han planerat för oss. Allt han gjorde har jag förstått nu, gjorde han för oss av en anledning. Han visste om att något som skall hända i framtiden och han förbereder oss på det. Vad det är vet jag inte men vi skall ta reda på det syrran och han har lämnat brödbitar på marken för oss att följa, nu får vi bara se upp för häxan så att vi inte hamnar i hennes gryta
– Vilken häxa?
– Det är henne vi skall finna sen får vi se vad det leder till
– Jag fattar ingenting
– Läs mig
– Förlåt
– Hoppa in här
Jag pekar på min panna
– Aha okej
Hon stänger ögonen och jag känner hennes sinne träffa mitt och hon läser mig. Hon öppnar ögonen och tittar på mig
– Är du säker?
– Nej det får framtiden visa, lyssna syrran och urskilj nyanserna i det folk säger. Jag pratade inte på sex månader efter olyckan. Då lärde jag mig att lyssna. Jag ville prata jag försökte att prata men jag kunde inte, så jag valde att lyssna i stället
– Så jag skall sluta prata?
– Haha nej men du skall lära dig att lyssna, jag har gett dig förmågan, använd den. Kvinnan vi skall träffa ikväll spelar husens spel. Lyssna på henne och känn in nyanserna i det hon säger, det finns en massa nyanser i det, nu skall du lära dig att sortera dem
– Ja
– Ett tips för att inte bli lurad, var alltid ärlig, ljug inte för då kan inte människor ljuga för dig. Lyssna på det de säger och tolka nyanserna
– Ärlighet? Säger hon med ett leende
– Ja syrran ärlighet
Vi klär på oss och går ut ur huset och tar oss ner till staden. Vi går långsamt och pratar om allt möjligt. Vi kommer fram till hotellet och går till restaurangen. Hon sitter vid ett bord och vinkar på oss
Vi går fram till henne och hon reser sig och kramar om mig
– Jag beklagar sorgen
– Tack
– Jag älskade henne också
– Jag vet, och hon älskade dig med
– Jag ser att du gått vidare
– Va? Haha nej, detta är min syster Anastasia
– Ana säger hon och sträcker fram handen
– Förlåt? Syster
– Ja min syster
– Herregud så passande
– Jaså?, hur menar du?
– Ja att du har en syster, någon måste ju hålla dig i örat
– När berättade far för dig? frågar Ana
– Förlåt?
– Du visste om mig, min bror sa att du är intelligent, det var vår far med och han måste ha berättat för dig. Du spelar bra teater men du visste om mig
– En till säger hon lågt, ja barn jag visste om dig
– Varför?
– Vadå varför?
– Varför berättade min far för dig?
– För att jag skulle en dag säga till henne att det var ett av de svåraste besluten i hans liv att inte hämta dig till japan. Men då hade du dött som han sa. Han kunde skydda en men inte två, och när du flöt upp på stranden så såg han det som ett tecken från gud att du var den som han valt ut. Han var väldigt religiös er far. Han var mer katolik än vad jag någonsin kommer att bli och då är jag italienska
– Biktade han sig ofta för dig?
– Ja han sa att vissa saker kunde en präst inte förstå, det kunde bara en kvinna. Jag misstänker att han hade en hel del bikterskor runt om i världen. Han hade en aptit er far, ja inte bara för sex, utan för att prata med kvinnor. Jag tror att du ärvt den aptiten Michal med tanke på dina äventyr med kvinnor
– Haha ja kanske det, nu när du säger det så på våra resor så var det alltid kvinnor han hade sina hemliga möten med. Vänta säger jag och gör stora ögon, ni var hans spioner, det var ni som försåg honom med information. Han var som uttrycket om sjömän, en i varje hamn
– Attans jag glömmer hela tiden hur intelligent du är, jag försäger mig alltid i din närhet
– Du visste redan viskar Ana i mitt huvud
– Jag misstänkte det, men nu har vi fått det bekräftat. Hon försäger sig med vilje. Brödsmulor syrran, och den där ärligheten
– Mm hon är smart, det känner jag
– Hur mår Angélique och pojken?
– Jodå hon är driftig, hon har dock en fallenhet för farliga pojkar
– Jaså?
– Ja hon har flyttat till Milano där hon bor med en man med makt, och du vet vad makt innebär i kära Italien
– Maffian? Lärde hon sig inget sist
– Jag tror att det är en försäkring för sin son, de där galningarna i Marseille drar sig nog för att försöka döda henne när hon är med den mannen hon är med nu
– Så pass mäktig?
– Oja precis så mäktig, som sagt hon är driftig, hon skapar en framtid för sin son
– Bra, det är en snäll pojke
– Hur går det för Giselle?
– De bor just nu på en ranch i norra Kalifornien, vi vet inte hur länge de måste stanna där dock. Att bråka med italienska maffian är inte så smart
– Nej din tomte, de drömmer fortfarande mardrömmar om det du gjorde där
– Enligt min svärfar så var det rätt intelligent för de som jagar mig tror inte att det var jag som gjorde det. så de tror fortfarande att jag är död och jag kan röra mig ganska fritt
– Hur upptagna är ni?
– Varför?
– För att en annan av dina gamla flammor behöver hjälp
– Va? Vem?
– Caroline
– Är det allvarligt?
– Inte än men det kan bli
– Kan det vänta i ett par veckor? Vi har lite saker att ta hand om
– Ja det kan det men inte mycket mer, vad är viktigare än att hjälpa henne?
– Vi skall till lejonets kula, sen skall vi till USA och kramas med mitt gudbarn och Ana skall träffa familjen, på tal om det du vet vilka blod som rinner i mina ådror
– Ja
– Ana har samma
– Ja det behöver du inte berätta, jag ser hennes ögon väga och mäta mig, hon är värre än Jessika och henne ville jag inte mäta mig med. Varför försvann du din idiot? Fattar du inte att vi skulle sakna dig?
– Nej inte då, jag lastade mig själv
– Idiot
– Ja, jag var en idiot. Men jag lärde mig massor på den resan kan jag säga
– Jaså som vad?
– Hur man bäst tillagar huggorm
– Haha ja det är viktiga saker
– Ja det smakar skit om man inte vet hur man skall göra
– Haha det kan jag tänka mig
– Ja jag har ätit dåligt tillagad huggorm
Vi pratar bort ett par timmar med henne. Sen bryter vi upp och går hem till vårt hus. vi går och lägger oss och somnar
***
– Var det i denna skog som du lärde sig att smyga Mica
– Ja det var i denna skog som jag fick mitt namn
– Jaså?
– Tatueringen på min rygg är mitt namn, jag såg en järv attackera en hjort och döda den. Det fascinerade mig så mycket att jag valde det namnet Kuzuri det är mitt japanska namn
– Kommer jag att få ett sådant
– Det skulle inte förvåna mig, säg till mig när du upptäcker det
– Varför?
– För att då skall du få ditt namn
Vi sitter i skogen och jag lyssnar på ljuden, det känns som om den hälsar mig välkommen hem. Vi lägger oss i våra sovsäckar och jag tittar på stjärnorna. Jag minns hur jag låg och tittade på dem när jag var liten och vi var ute på träning jag och far
Jag såg samma stjärnor nu som då, och jag log åt minnena. Jag stänger mina ögon och minns vår far
Ana vaknar, det är fullständigt stilla, inte ett ljud hörs, vad var det Mica sagt. Lyssna, hon stänger ögonen igen och börjar lyssna. Hon söker i sitt inre och hittar det hon söker. Hon börjar lyssna, hon hör ett ljud och det är som om det kallar på henne
Hon tittar på sin bror, han ser fridfull ut. Han ligger där med ett leende på läpparna, hon undrar vad han drömmer om, sin fru kanske. Så mycket smärta han har haft i sitt liv. Jag skall skydda dig min bror tänker hon
Hon hör ljudet igen och om hon inte visste bättre så är det som om ljudet kallar på henne, det säger hennes namn. Hon öppnar sovsäcken försiktigt och tar sig ur den
Hon tittar på sin bror, han rör sig inte. hon börjar smyga, hon går på känsla och vet exakt hur hon skall sätta fötterna för att inte ge ljud ifrån sig. Hon går i en kilometer och kommer fram till en sjö
Den ser magisk ut med dimman liggande över den så att man inte ser vattnet. Men hon vet att det finns där. Hon hör ljudet igen, nu är det nära, där till höger. Hon tittar mot det och ser en rörelse
En stor vit fågel står vid strandkanten, det ser ut som om den svävar utan att den rör på vingarna, fötterna är under dimman. Hon tittar som förhäxad på fågeln, hon ser fågelns huvud röra sig som i ultrarapid
Vattnet plaskar och dimman lättar och fågeln kastar bak huvudet och sväljer fisken. Hon fortsätter titta på fågeln, den letar vidare och plask, huvudet slår till igen. Fågeln tittar rakt på henne och skriker till igen
Hon tittar tillbaka på den och den böjer på huvudet, hon bugar tillbaka mot fågeln, en tyst överenskommelse dem emellan, respekt mellan människa och djur. Fågeln piskar till med huvudet igen. Denna gång så har den fisken i näbben
Hon ser fascinerat på när den kommer gående mot henne och lämnar fisken på marken framför henne. Hon sträcker ut handen och smeker den. Hägern böjer på nacken och hon gör samma sak
Den tittar på henne och lyfter, den skriar och flyger iväg. Hon tittar efter den länge och känner tårarna rinna längs med hennes kinder när hon ser den flyga iväg
– Lämpligt val säger jag tyst
– Ja
– Kom
Vi går tillbaka till vår tältplats och vi sätter oss på marken, jag tittar på henne och jag ler.
– Hägern i japansk mytologi representerar det feminina, den vita hägern för det vackra
– Ja
– Du frågade om ditt namn och det fick du nu
– Jag hittar inte ordet just nu för häger
– Sagi
– Just det
– Slappna av och andas
Jag ser att hon stänger ögonen och söker harmoni. Jag börjar lysa och tar hennes huvud i mina händer och börjar mumla. Hon slår ut med armarna och skriker i ett tyst skrik, lika fort som det började är det slut
Hon tittar på mig, jag ler och säger
– Nu har du fått ditt namn
– Menar du?
– Ja
– Var?
– Jag har inte en aning du får kolla
Hon reser sig och börjar klä av sig, hon står i underkläderna framför mig och längs med hennes högerben uppöver hennes höft och över magen så är där en vit häger. Huvudet är böjt så att näbben är precis ovanför hennes kön
– Så vacker den är
– Ja, inga betänkligheter med placeringen?
– Va? Nej då inga som helst
– Bra säger jag och ler
– Hur visste du var jag var?
– Du är ungefär lika tyst som en elefant i en porslinsaffär säger jag med ett leende
– Förlåt?
– Haha nej men jag hörde dig när du smög iväg, du är bra på att smyga syrran, men jag hör väldigt bra, sen när vi är här så sover jag väldigt lätt. Man vet inte vad som gömmer sig i skogen
– Du menar?
– Ja de kan komma när som helst, och gör de det så går du in i Tau, Tau direkt. Om det är Kuji – Kiri svin som kommer så kan de kobuderan och de kommer att försöka hypnotisera dig. Tau, Tau skyddar dig mot det
– Hypnotisera?
– Ja välkommen till en värld med mystik och magi, syrran, sök i ditt inre så vet du vad jag pratar om
– Jag har inte vant mig vid det där
– Nej det kommer nog att ta lite tid, som jag sa lyssna så kommer det att lösa sig
– Jag skall lyssna, jag gjorde det innan jag gick iväg och en hel värld öppnade sig. Det var som om naturen talade till mig, hör du alltid det?
– Ja säger jag och ler, det var rena julafton i Amazonas, de första nätterna blev jag helt överväldigad
– Det kan jag förstå, jag blev rätt tagen här
– Tau, Tau är en naturkraft berättade far för mig, det är ett sätt att vara i samklang med naturen och vissa av oss har blivit utvalda att hjälpa naturen att se till så att balansen inte rubbas
– Så vi är herdar?
– Haha ja kanske det
– Nej skall vi sova lite?
– Javisst Sagi säger jag och ler
– God natt Kuzuri
Vi somnar med ett leende på våra läppar
***
Jag tittar på huset och jag känner att jag kommer hem, Ana står bredvid mig och vi går genom skogen och kommer in i trädgården. Mita står och väntar på oss i dörren
– Hej Mita
– Är vi formella idag?
– Haha ja, jag har en gäst med mig
– Hej barn säger Mita och ler, välkommen till ditt hem
– Tack tant säger hon och bugar sig
– Inte skall du buga för mig så formella är vi inte oavsett vad han säger, ge mig en kram
Ana går fram till henne och kramar om henne, Mita kramar henne tillbaka och ler. vi går in i huset och vi sätter oss i matsalen och Mita tittar på oss
– Inga bekymmer?
– Nej vi tog tåget till stationen ett par mil härifrån, vi tillbringade natten i skogen och Ana fick sitt namn och märke
– Sagi säger Ana och visar sin tatuering
– Så lämpligt
– Ja jag tyckte det också
– Mat?
– Ja tack mor
Hon går ut i köket, Ana gör en ansats att resa sig jag virrar på huvudet
– Inte idag då förlorar hon ansiktet. Vi tar disken efter maten
– Jaså?
– Hon vill skämma bort oss och vi får låta henne göra det
– Jag gillar att bli bortskämd
Jag ler och Mita kommer in med maten och hon sätter sig, jag börjar och när jag tagit så tar Ana och Mita sist. Vi äter under tystnad och när vi smakat så tittar jag på Mita
– Efter maten Kuzuri
– Ja mor
Ana tittar på mig sen på Mita och hon fortsätter äta. När vi ätit färdigt så dukar vi av och jag och Ana diskar. När vi är klara så har Mita dukat fram te åt oss och vi sätter oss vid bordet. Mita serverar oss och vi dricker, jag ser på Anas reaktion när hon smakar på teet
– Tack för varningen
– Ta en honungskaramell det lindrar
– Ja
Hon sträcker sig efter en karamell och stoppar in den i munnen och suger på den. Jag tittar på henne och blinkar. Hon blinkar tillbaka och jag ler. Mita tittar på oss och ler hon med
Vi dricker teet, när vi är färdiga så säger Mita
– Ni skall hälsa på er far
– Ja, kom Ana
– Ja, tack för maten Mita
– Tant
– Tant säger Ana med ett leende, det var den godaste maten jag ätit, nu vet jag varför min bror längtar hit. Nu kommer jag att längta lika mycket
Mita tittar på henne och jag anar att hon blir förbluffad, hon bugar sig och jag anar en tår i hennes öga
– Nog är du din fars dotter alltid, lika sammetslen tunga
– Tack, tant säger Ana och ler
Vi går uti trädgården och vi går fram till gravstenen och jag sätter mig på gräset och blundar. Jag känner att Ana gör likadant
– Jag hittade henne far, du har haft hemligheter för mig, jag anar att du hade dina anledningar, men lite förgrymmad är jag för att du inte berättade för mig. Jag försöker komma på varför, men du kommer väl att berätta det för mig. Hon är den vita hägern far, helt otroligt. Hon har gåvan och hon är lika stark som jag är, jag minns att du var rädd för hur stark jag var, men jag är min fars son och hon är sin fars dotter. Vi skall försöka vara balansen far, jag är lite gramse för brödsmulorna du har lagt ut, men du vet att jag älskar gåtor så det är väl därför du gjort så. Sätt ett problem framför min näsa så biter jag mig fast som Järven när den slår sina käftar i något. Som du sa passande namn när jag valde
Vi sitter där en långstund och pratar med vår far, vad Ana sa vet jag inte och jag frågade inte. Det var hennes stund och om hon ville att jag skulle veta så hade hon berättat för mig
När vi är klara så reser vi oss och går in i huset. Jag går med henne in i träningsrummet och hon tittar på min uniform och alla medaljerna, hon tar ner mitt gevär och gör mantelrörelse och lyfter upp geväret mot sin axel och siktar
Hon sätter tillbaka det hon går fram till vår fars vapen och smeker dem, hon tittar på hans mästardräkt och går fram till Wu Shing dockan och tittar på den, jag följer henne med blicken och Mita kommer in i rummet
Hon har två lådor med sig och ett paket, hon sätter sig på golvet och vi gör henne sällskap
– Vi har inte fått skämma bort dig Sagi men idag så får jag chansen. Detta är en del av din fars arv åt dig. Han lät göra dessa när han fick Kuzuris gjorda. När han kom hem med dem så undrade jag om han gått i barndom men han visste att du fanns därute och att du skulle hitta hem en dag. Varsågod säger hon och lämnar över lådorna
Ana tittar med stora ögon på trälådorna och smeker dem, där är två vita hägrar målade på dem och hon tittar på mig. Jag rycker på axlarna som för att säga magi och mystik. Hon öppnar den ena lådan och däri ligger ett Bokkensvärd
Hon tar upp det och smeker det, hon lägger ner det och öppnar den andra lådan och där ligger det två svärd ett stort och ett mindre. Hon tar upp det och läser en bön över det och drar ut det ur hjaltet
Hon tittar på det och börjar le, hon lägger tillbaka det och bugar sig för Mita. Hon bugar sig tillbaka
– Detta paket är från din bror och mig, när han ringde så bad han mig att sy denna åt dig. Vår familj har sytt sådana här i sexhundra år. Enligt din bror så var de gjorda för Leonardo och Mona
– Du menar?
– Ja, jag berättar sedan
– Ja säger hon och öppnar paketet
I det så ligger en likadan dräkt som Mita sytt åt mig och en duffelväska. Jag ler och bugar mig för Mita, hon ler och bugar sig tillbaka. Ana tittar på mig och jag nickar. Hon klär av sig och tar sig sin dräkt.
Den sitter perfekt, jag visar henne hur hon skall fästa vapnen och hon står framför oss redo för strid. Jag reser mig och bugar mig för henne. Hon bugar sig tillbaka. Jag drar upp kåpan och sätter masken på plats
Hon klär av sig dräkten och packar ner den i väskan och lägger ner lådorna med vapnen i den med, hon sätter sig bredvid mig
– Jaha Mita vad är det vi skall få läsa?
– Din fars memoarer, de är skrivna så att bara ni kan läsa dem, fråga mig inte hur för jag förstår inte en rad som står där. Nej jag har inte tjuvkikat, er far visade sidorna för mig och när jag inte kunde läsa dem så var han väldigt nöjd
– Det kan jag tänka mig, säger jag med ett leende
Hon lägger fram tjugo böcker framför oss och sen bugar hon sig och reser sig och går ut ur rummet
– Jaha säger Ana
– Ja säger jag, vi får väl se
Jag öppnar en bok och jag fattar ingenting av vad där står, jag visar Ana och hon skakar på huvudet. Jag lägger ner boken och tänker efter. Jag börjar le och börjar lysa och öppnar mitt sinne
– Lys syrran och öppna sinnet
– Ja
Vi smälter samman och jag öppnar boken och vi börjar läsa, han talar till oss och jag ler. Vi läser igenom böckerna tre gånger innan vi lägger ner dem och slocknar. Vi tittar på varandra och vi gråter båda två
Både av sorg för vår far men även av lycka för vad han lämnade efter sig åt oss. Vi reser oss och går in i hans rum. Jag öppnar luckan och vi går ner. Jag går fram till en vägg och knackar på den
Den öppnas och vi går in. Jag tittar på böckerna som står där och plockar ner en
– Vi gör som däruppe, vi läser med sinnena öppna
– Ja
Hon tar också en bok och sen börjar vi läsa, vi tillbringar hela natten där med att läsa och större delen av nästa dag. När jag sätter tillbaka den sista boken så stänger jag lönndörren och vi går upp till Mita
Hon har dukat fram mat åt oss och vi sätter oss vid bordet och börjar äta. När vi ätit klart så tittar jag på Mita och säger
– Vi lämnar dig i natt mor, vi skall iväg till en annan plats, sen åker vi hem till USA. Vi kommer aldrig mer träffas mor. Vet att vi vet och att far visste. Vi älskar dig ändå för vi vet att du var tvungen för att vi skulle få leva mor. Men vet också att du aldrig mer kommer att få träffas oss i detta liv. Hur du väljer att avsluta det visar för oss vilken ära du väljer. Vet att jag älskar dig som en mor, och jag förlåter dig precis som vår far förlät dig. Miko
Jag reser mig och går iväg, Ana smeker Mitas kind och reser sig hon med, Mita tittar rakt fram. Vi tar våra väskor och går ut ur huset. Vi springer in i skogen och försvinner. Min väska är tung, alla böckerna som far skrev plus mina uniformer och mitt gevär ligger i väskan. Vi är Tau, Tau och springer fort, jag vill bort från förräderiet
Jag känner hur tårarna rinner längs mina kinder och jag vill skrika högt men jag bara springer, Ana springer tyst bredvid mig och hon tittar på mig med jämna mellanrum och ler mot mig

***
Mita sitter och tittar rakt fram, hon känner sig tom, ja hon var en Miko, en förrädare som skickats hit för att döda, hon skickades hit för en oförrätt som skapades för flera hundra år sedan när hennes familj valde sida
Blodet detta förbannade blod. Som hon älskade mannen och sonen men blodet är starkare. Hon hade dödat mannen för blodet men skonat sonen för kärleken. Sonen skulle bli vapnet för hennes hämnd och det hade han blivit
Han hade dödat hennes bror så att deras förbannade blod kunde dö ut, en släkt som sträckte sig flera hundra år tillbaka i tiden skulle dö ut med henne. Det fanns inga fler arvingar kvar. Deras blod skulle överleva vårt och hon kände sig stolt över det. Hon hade dödat sin släkt
Hon reste sig och gick in på sitt rum och öppnade lådan, hon tog fram svärdet och la det på golvet. Hon klädde av sig naken och tog på sig en vitklädnad, hon tog svärdet och gick ut till graven och tittade på den
Hon satte sig på knä och tittade på gravstenen, hon hörde en fågel sjunga hennes döds sång. Hon satte svärdet mot magen och tryckte till, det brände som eld i hennes mage
Hon drog handen mot höger och när smärtan blir för stor så drar hon ut svärdet och faller framåt. Hon hör fågeln sjunga…
***
Vi kommer fram till vårt mål och vi går in i huset. Det är tomt, inga möbler eller någonting. Vi går fram till luckan och jag öppnar den. Vi klättrar ner och går längs med en gång
Vi kommer fram till en dörr och jag öppnar den, vi går in och vi går fram till det vi kommit för. Vi tar vapnen och lägger ner dem i våra väskor och går ut ur rummet. Vi klättrar upp och går ut ur huset
Vi springer ner till skolan och stannar, vår förfader var med och grundade denna skola som Kuji – Kiri raserade. Vi tittar på den och sen börjar vi springa igen
***
– Hej Sue och Jim, detta är min syster Ana
– Välkommen Ana säger Sue
– Tack säger Ana och ler
– Kom in säger Jim
Vi går in i huset och jag sätter min väska på golvet och Ana gör likadant. Vi går ut i köket och Sue serverar oss te
– Jag tar hellre kaffe säger Ana och ler
– Din bror har inte fått dig att dricka te?
– Inte om det är grönt, det var nog det vidrigaste jag någonsin druckit, även med honungskarameller
– Mes
– Kaffe och te säger Sue, vi sätter oss därute, det är en vacker dag idag
Vi går ut i trädgården och sätter oss, Sue tittar på mig
– Vad är det Michal?
– Är jag så genomskinlig?
– Haha ja
– Förräderi
– Mita?
– Ja säger jag och suckar
– Vill du berätta?
– Ja, annars så kommer det att äta upp oss
Jag börjar berätta om Mitas förräderi, jag och Ana pratar i tre timmar och när vi är klara så tittar de på oss
– Det var en jäkla soppa
– Välkomna till japan
– Är hon död?
– Ja, hon tog livet av sig när vi lämnade henne, hedern krävde det av henne, men hon uppnådde sitt mål, hennes förbannade släkt dog ut med henne
– Hur menar du?
– Det var hennes mål och jag var hennes vapen, jag dödade hennes bror när hon dödat vår far. Han var den siste manlige ättlingen till deras släkt. Han var steril så han kunde inte föra blodet vidare, Mita valde hämndens väg så hon skaffade inga barn. Det finns inga kvar av deras förbannade släkt
– Jisses
– Hon började planera sin släkts död när hon fick reda på sin brors handikapp. Hon offrade alltför hämnden. Hon blev en Miko, en hämndens ängel, en prästinna, en demon
– Förlåt?
– Väljer man att bli Miko så hänger man sig åt hämnden man offrar allt för den, men framförallt förmågan att älska, de får en tatuering på ett väldigt privatställe som visar vem de är och normala människor springer åt andra hållet när de ser en Miko, men vår far var inte normal. Han förälskade sig i henne trots att hon var det hon var. Han trodde att han kunde rädda henne. Men han insåg försent att han blivit lurad, eller inte lurad men att hon inte kunde ändra sig. Hennes Giri var för djupt präglad i henne så de gjorde ett avtal, hans liv för mitt och att min syster stannade borta. När jag fann henne så rasade alla Mitas murar. Vi kunde läsa vår fars böcker, vilket hon inte kunde, de är skrivna på en kod som bara vi kan läsa. Hon uppfyllde sin del av avtalet, hon skyddade mig och dödade vår far och tog sitt liv den förbannade häxan
– Såja Michal
– Haha, Miko betraktas som häxor av japanerna för de använder häxkonster för att snärja män
– Aha där ser man
– De lär sig förförandets alla konster och de kan dem väldigt väl, till priset av att de inte kan känna. Det är avtalet, de kan förvirra alla män och dela ut njutning men de känner ingen själv, därför så kan de döda utan misskund
– Jisses
– Det vår far lyckades med var att få henne att känna och hon hatade vår far för den gåvan. Hon kände kärlek när hon dödade honom. Men han lurade henne den smarte gubben. Han visste att han var tvungen att dö för att jag skulle kunna lämna ligan. När hon insåg att hon blivit lurad så blev hon tvärgalen, det var då hon fick mig till att döda Kaishon, kärringen som styrde Lärkan. Samtidigt som hon förvägrade mig mitt hem. Hon trodde att jag skulle bli galen av saknad, men hon hade inte räknat med min mors blod och vår fars träning. Hans resor med mig präglade vår mors sida hos mig och han lärde mig den om nu får säga så ljusa vägen. Mita ville att jag skulle bli svartare än natten. Den satans häxan dödade Jessika med samma metoder som hon dödade vår far. Det var det jag menade att det var mitt fel. Jag kom på försent vem det var som dödade min far och sen Jessika. Det var hon Sue, hade jag tänkt klart så hade jag insett det tidigare och stoppat henne
– Jag vet
– Förlåt?
– Jag visste, jag fick ett brev av en anonym avsändare som berättade det för mig
– Har du kvar brevet?
– Ja
– Hämta det är du snäll, använd handskar när du tar i det
– Förlåt?
– Bara gör som jag säger är du snäll
– Tror du säger Ana i mitt huvud?
– Ja, den satans häxan
– Ja
Sue kommer tillbaka med brevet hon lägger det på bordet, jag tittar på det och tittar på henne
– Hur många gånger har du rört det?
– En när det kom
– Bra, har du rört det Jim?
– Nej jag visste inte att hon fått det
– Det som kommer hända nu får ni aldrig under några som helst omständigheter prata om. Vi lägger våra liv i era händer
– Vi lovar
Jag börjar lysa och tar Sues ansikte i mina händer och söker igenom henne. Det finns där, lite grann jag helar henne och vänder mig mot Jim som stirrar på mig och jag undersöker honom. Han är ren
Jag släcker mig själv och tittar på dem och de stirrar på mig
– Vi måste bränna det och handskarna direkt, Jim starta en brasa
– Javisst säger han och reser sig
– Vad var det för något?
– Något gammalt och något väldigt hemligt Sue, vi tar det sen först så skall vi bränna det där. Ta det i kanten med handskarna på, vi får bränna dem med
– Ja säger hon
Hon tar brevet i ena kanten och går iväg med det till Jim som startat en eld i trädgården. Vi går bort till honom och hon kastar brevet i elden. Hon drar av sig handskarna och kastar dem i elden med
Vi ser på när det brinner upp, när det bara är aska kvar av det så går vi tillbaka till bordet och sätter oss. De tittar på mig
– När jag kom till insikt med vad hon gjort så var det försent för att rädda Jessika och det gick inte en dag utan att jag förebrådde mig själv för att jag varit så blind, att jag inte sett henne förräderi
– Jag trodde att du skulle hoppat på ett plan och slaktat henne
– Tro mig jag övervägde det, men jag kunde inte, jag insåg att hon satt på information jag behövde. Jag kände min far den ränksmidaren, de två spelade ett spel med varandra där jag stod i mitten och användes av dem båda mot varandra. Men jag kastades ner i förtvivlan och rymde. Vilket hon inte förväntat sig. Hon trodde att jag skulle misstänka Yakuzan och inte henne. Att jag skulle gå bärsärk mot dem och förlora mig i dödandet. Då hade hon vunnit, jag hade blivit den dödsmaskin hon ville ha för att kunna ta makten. Hon bad mig ringa dig när jag kom tillbaka Jim, för hon trodde att Sue suttit med brevet och blivit sjuk hon med. Hon njöt när hon skrev det brevet Sue för hon trodde att det skulle driva dig över kanten. Hon kunde inte i sin vildaste fantasi tro att du bara skulle läsa det en gång. Jag är imponerad att du kunnat hålla dig
– Jag avfärdade det som en sjuk människas bisarra försök till humor
– Det räddade livet på dig, som sagt jag är imponerad. Hon blev ännu mer förbluffad när ni inte försköt mig när jag erkände att jag misslyckats med att skydda Jessika, hennes brist på empati var hennes akilleshäl. Hennes oförmåga att känna känslor omkullkastade hennes planer, och du Sue du inte bara förlät mig. Du gav mig chansen att träffa min syster. Jag är imponerad att hon inte skickat fler brev eller tusen ninjor eller kärnvapen på ert hus. Din kärlek Sue dödade henne, den kärlek ni visade mig fast att jag erkände mitt tillkortakommande dödade henne. Ni gav mig kraften att förgöra henne, jag förlät henne. Det dödade henne, jag som skulle bli hennes perfekta vapen mot makten blev hennes död med din hjälp Sue. Vi har hämnats Jessika du och jag. Så väl du spelade spelet med mig utan att vi visste om det. Vår far den käre mannen berättade för dig om min syster eller hur, då för alla de åren sen när ni träffades av en slump. Du visste vem jag var när Jim berättade om mig när han kom en kväll efter att ha sett bilderna på Nathan, det var du som övertalade honom att be att jag skulle komma hit. Du övertalade honom att använda Jessika som min guide, för om jag var min fars son så skulle jag inte kunna motstå chansen när Jessika spelade desperat längtande efter sin bror, och du var ett vrak som inte kunde leva igen förrän den förlorade sonen var hemma. Vad ingen av er hade räknat med, inte jag i heller var att vi blev förälskade på riktigt, du skänkte mig den finaste gåvan jag fått. Du min älskade Sue har skänkt mig de två största gåvorna i mitt liv, min fru och min syster. Jag kommer aldrig att kunna betala tillbaka Sue så länge jag lever inte till dig i heller Jim. Så länge jag andas så kommer jag att göra allt i min makt för att skydda er. Hade jag kunnat så hade jag bytt plats med Jessika, men det kan jag inte så ni får hålla tillgodo med mig
– Det är vi som betalar tillbaka Michal, utan din far så hade vi inte haft Nathan och Jessika, de blev kidnappade och han räddade dem. Vi vill betala honom, men han sa bara ta hand om min dotter och son Michal och Ana
Jag stirrar förbluffat på dem, Ana med
– Han lös som ni gjorde när han fick oss att svära på det, han tittade på Jessika när han skulle gå och log, såhär i efterhand så tror jag att han visste vad som skulle hända
– Herregud säger jag förbluffat
– Så när vi fick era namn så höll vi koll på er, vi hade ju lovat det, när jag fick reda på vad du kunde så kontaktade jag din kommendant och bad honom skicka hit dig när du kunde. Det tog tre år men du kom. Då hade Nathan blivit nedskjuten, död som vi trodde sen fick jag bilderna av honom och du kom. Jag satte planen i verket, som vi kokade ihop, jag ber om ursäkt för det men vi var desperata. Som du sa, om du var som din far så skulle du inte tveka. Nej vi hade inte i heller räknat med det som hände mellan dig och Jessika det hade ingen av oss. men det hände och vi kunde inte blivit stoltare än när ni bestämde er för att dela era liv med varandra
– Det var morfar som bad dig skaffa visumet till Ana va?
– Haha ja, vi har haft kontakt genom åren och uppdaterat varandra om era göranden
– Jag tyckte väl att mormor spelade lite mycket teater
– Haha skrattar Jim, han fick reda på hotet mot honom och vi satte planen i rörelse
– Jisses, så de visste?
– Ja, det gjorde de
– Jadå säger Sue de visste väldigt väl
– Så far räddade Jessika och Nathan
– Ja säger Sue och ler det gjorde han
– Hur fick ni reda på honom?
– Genom familjen, han hade gjort dem tjänster innan, så när de blev kidnappade så fick tips om honom. Han kom hit, tittade på breven och lyssnade på oss och sa jag kommer snart tillbaka med era barn
– Fyra timmar senare så kom han med dem
– Vi blev så klart överväldigade och vi ville betala honom en massa men han begärde bara att vi skulle ta emot er och betrakta er som våra barn
– Vi bara stirrade på honom och vi sa ja, då började han lysa som ni gjorde precis och mumlade och la sina händer på oss och när han var klar så gick han. Vi såg honom aldrig igen
– När var detta?
– Drygt tjugo år sedan
– Jaha
– Vad är lysandet?
– En uråldrig kraft som hämtar sin energi från naturen, vi kan göra olika saker med den. Den heter Tau, Tau och kommer från Asien, fastlandet då
– Där ser man
– Är ni säkra på att hon är död?
– Ja jag sa till i byn att de skulle ta hand om hennes lik, det gjorde de
– Bra
– Ja, hur nära var du att köra mitt svärd genom mig den där kvällen
– Inte nära alls, jag visste att du var oskyldig för hade du vetat så hade du stoppat det
– Ja, det hade jag
– Precis hur går det med att leva och älska?
– Jag lever, jag har inte funnit någon att älska
– Du vet du måste ta hand om det med, du hedrar inte Jessika med att leva i celibat, du är ingen munk Michal
– Hahaha skrattar Ana
– Skratta du, skall jag berätta vad du hade för planer med mig?
– Nu pratar vi inte mer om det
– Nej du skall vara glad att din bror lever som en munk annars så hade det kunnat bli obehagligt
– Förlåt?
– Min kära syster försökte förföra mig
– Haha skrattar Jim
– Jisses
– Mm
– Men Michal, min dotter hade inte velat att du skall förvägra dig kärlek
– Nej Sue, det kommer jag inte göra, men jag är inte redo, när jag är redo så kommer jag inte tveka jag lovar
– Bra jag begär inte mer än så
***
– Får jag hålla mitt gudbarn
– Javisst säger Becky och räcker fram sin dotter till mig

Jag tar henne och lägger henne på min arm och hon tittar på mig, hon har de grönaste ögonen man kan tänka sig. Jag går uti trädgården med henne på min arm. Jag tittar mig omkring och börjar lysa, jag märker henne och hon tittar på mig och ler, ja jag tycker det i alla fall. Jag går in igen och sätter mig med de andra
Vi pratar om allt möjligt, Nathan ser lite stressad ut, Becky strålar och Jessy verkar var en rar flicka. Vi pratar bort ett par timmar, sen reser vi oss och sätter oss i min bil och kör tillbaka till huset
Vi går in och Sue säger åt mig att Contessan har ringt, jag går till telefonen och ringer henne
– Hej det är jag
– Hej hur snabbt kan ni vara i Florens?
– Tja om tjugo timmar kanske
– Då rekommenderar jag att ni kommer hit
– Har det hänt något?
– Ja hon vi talade om när du var här sist
– Ja
– Hon behöver er hjälp nu
– Vi kommer, vi skall bara packa sen flyger vi
– Bra, tack
– Ingen fara
Jag lägger på och går till Ana och Sue
– Vi måste resa
– Någon som behöver er hjälp?
– Ja
– Lycka till
– Det lär behövas
Vi tar våra väskor och går ut ur huset och lägger dem i bilen. Vi kör iväg och kommer fram till flygplatsen. Vi lyfter och är på väg
***

Kapitel 10
Minnenas Boulevard, och en syster…
Vi sitter på en restaurang och äter tillsammans med Contessan
– Vågar du visa dig här?
– Jadå idioten är inte hemma och de andra respekterar mig, så det är ingen fara
– Så bra säger jag och ler, den goda Contessan har retat sin bror och nu han vill få henne utkastad ur familjen förklarar jag för Ana
– Aha syskonkärlek, tänk vad vi missat genom åren
– Det är klart överskattat säger Contessan ironiskt
– Jaha, Caroline?
– Ja min käre Michal du har en förmåga att träffa kvinnor som hamnar i klistret säger Contessan och ler
– Familjens förbannelse säger jag och ler
– Haha ja det verkar så, men i alla fall, när ni skildes åt så kastades den väna mön ner i djupaste förtvivlan, hennes noble riddare drog uti i kriget igen och hon lämnades ensam. I sin ensamhet så sökte hon trygghet i en annan mans famn. Denna man var dock en ulv i fårakläder. Han tillhör en släkt som man inte talar högt om för att de har en massa skumma affärer för sig. Den unga mön visste inget om mannens dubbelspel förrän det var försent, så hon hann bli gravid och de gifte sig. Hon fick barn och de döpte barnet till Michael. I alla fall allt var rosenskimrande tills mannen sa, nehej nu får vi flytta för annars så kommer polisen och låser in mig. Den väna mön blev helt tagen på sängen av mannens uttalande och hela hennes värld vändes upp och ner. De flydde hals över huvud till ett annat land och mannen lovade bot och bättring, han höll det löftet i fem minuter sen så var han igång igen. Men denna gång så lurade han fel personer. De fick tag på honom och lärde honom en läxa. Trodde de i alla fall. Han bättrade sig, ja han lurade inte dem fler gånger i alla fall, du vet bränt barn skyr elden osv. men han lurade andra ljusskygga personer och nu sitter den unga mön inlåst i ett torn med sin avkomma och gråter efter en nobel riddare som kan hjälpa henne. Problemet är dock att denna gång så har hennes man sett till så att ingen normal människa kom åt varken honom eller henne och deras barn. Ingen vettig människa försöker sig på en raid mot det tornet. Men som tur är så känner den väna damen en riddare som kommit hem från kriget och är inte som andra män, han har andra möjligheter än vanliga män och han räds inte de omöjliga uppdragen. Damens tillit står till honom, denna nobla men smått galna riddare
– Haha skrattar Ana underbart, så brorsan skall rädda en gammal flamma från ett ställe som man inte kan rädda folk från?
– Typ så ja säger Contessan och ler
– Var ligger detta torn?
– I en avlägsen dal i Transsylvanien, och det är verkligen ett torn de sitter i och det blir ännu bättre när jag berättar att tornet tillhört greve Dracula
– Skojar du? Frågar Ana
– Nej och alla där är totalt lojala med den familjen så du kan inte förvänta dig hjälpa av dem och du måste ta dig igenom ödemarken med henne och barnet i en halvmil innan ni kan få transport ut därifrån. Med ödemarken menar jag urskog
– Vi kommer vara två som åker min syster följer med
– Jaså?
– Hon kan det jag kan, så ja hon följer med
– Där ser man
– Men du kan fixa transport ut?
– Ja en helikopter kommer vänta på er en halvmil från byn ingen kommer närmre än så och jag menar ingen
– Då är det dags att inkassera en gentjänst, en pilot från legionen är skyldig mig en tjänst. När?
– Ni har två dagar på er sen dödar de den väna mön, hennes man vill inte betala för dem. Han ser det till och med som en chans att bli av med kvarnstenen, hans ord inte mina. Han är ett svin.
– Han är min brorsan
– Javisst
– Bra
– Blodtörstig tös
– Ja, hade inte hon anmält sig så hade jag gjort det, men inget dödande syrran
– Nej då han kommer önska att jag dödat honom när jag är klar med honom. Var finns han min kära Contessa?
– Kan du tänka dig, här i Florens med sin älskarinna och deras gemensamma barn
– Mindre bra att han har barn
– Vet du jag känner kvinnan i fråga, jag kanske ska bjuda henne och barnen på middag en dag?
– Ja du, varför inte?
– Då gör jag det och meddelar dig, du kommer då hitta honom i ett speciellt hus som han besöker när ingen av hans älskarinnor är tillgängliga, han har en törst som är legendarisk
– Det skall jag nog bota honom från säger Ana och ler
– Kan du ha helikoptern på plats i morgon natt?
– Javisst
– Bra, vem betalar dig för dessa tjänster Contessa?
– Hennes föräldrar, de är astronomiskt rika, visste du inte det?
– Nej vi pratade inte om hennes föräldrar när vi träffades
– Och ändå så tillbringade ni två veckor ensamma i ett hus tillsammans?
– Vi var inte bara i huset, men nej vi diskuterade andra saker
– Där ser man säger Contessan och ler
– Jaha två veckor brorsan?
– Tja jag hade varit utan kvinna länge så det blev som det blev, men vi diskuterade faktiskt andra saker med, vi älskade inte bara, en hel del men inte bara
– Oj du sa allt det utan att bli generad
– Ja min kära syster, jag har inga problem att diskutera sex eller kärlek, jag och Jessika hade mycket av båda, vilket den kära Contessan lärde sig när hon inte visade god ton en gång och knackade på dörren innan hon stövlade in hos oss en dag
– Ja herregud, det blev pinsamt
– Ja för dig, vi skrattade bara och fortsatte när du gått
– Mitt på dagen och på köksbordet
– Tja andan föll på
– Mm det gjorde den säkert
– Se till att den är där Contessa annars så får vi gå från Transsylvanien
– Den kommer vara där
– Bra, var skall vi lämna paketet?
– I Sverige, i denna stad
– Sverige?
– Ja de har flyttat dit av någon anledning som jag inte vet
– Jaha, de kommer vara där om två dagar ca, jag hör av mig med mer exakt tid
– Bra då väntar jag vid telefonen
– Bra gör så
– Och jag ringer när vi skall ha en träff med hennes man
– Bra då bokar jag med henne
– Lysande
– Vi hörs
– Det gör vi
Vi reser oss och går till vår lägenhet. Vi går in och jag ringer min vän, han lovar att hjälpa oss. Jag tackar och lägger på luren. Vi går och lägger oss
Vi stiger upp och mediterar, sen sparrar vi. När vi är klara så duschar vi och packar våra väskor och går ut ur huset. Vi åker till min vän, han har sin hopparskola sextimmar från Florens i Jugoslavien. Vi kommer fram och han kramar om mig
Vi tar på oss skärmarna och går ut till planet och han lyfter
– Vem är han frågar Ana med sin tanke
– En av dem jag räddade från helvetet
– Aha han lämnade också legionen?
– Ja han fick inre tjänst som det heter, gjorde färdigt sitt kontrakt och lämnade och såg sig inte om
– Det kan jag förstå efter vad du berättat
En lampa tänds och vi kollar varandras utrustning och gör tummen upp, jag öppnar dörren och vi gör oss redo. Den gröna lampan tänds och vi hoppar, vi störtar mot marken och jag drar i snöret
Det blir tyst och jag orienterar mig och ändrar kurs, Ana följer efter mig. Vi landar och samlar ihop skärmarna och gömmer dem under några buskar. Vi klär av oss och tar på oss våra dräkter
Vi hänger på oss vapnen och vi tittar på varandra och börjar springa.
***
Vi sitter i helikoptern och Caroline stirrar på mig, jag ler och rufsar pojken i håret, vi landar på en kulle och det står en bil där, vi sätter oss i den och jag kör iväg. Vi kör till Florens och vi går ombord på planet och jag startar det
Vi landar i Sverige och det står en bil och väntar på oss, vi sätter oss i den och den kör iväg. Vi åker i en timme sen kommer vi fram till en herrgård. Vi går ut ur bilen och Carolines familj står på trappan och väntar
Vi går fram till dem och de kramar om Caroline och pojken och de ber oss stiga in. Vi går efter dem. Chauffören bär in våra saker och vi följer efter dem in i en matsal
De har dukat fram mat och vi sätter oss vi bordet och äter tillsammans med familjen
– Vi tackar er från djupet av vårt hjärta säger Carolines far
– Ingen fara säger jag och ler, vi hjälper gärna till Contessan är en god vän till oss
– Så ni känner henne säger hennes mamma
– Ja jag har känt Contessan ett par år nu, en fascinerande kvinna, jag träffade henne på en tågresa till München
Caroline hoppar till lite när jag säger München
– Er dotter rekommenderade att jag skulle titta på en tavla av Chagall där, så när jag hade permission från legionen och inte hade något att göra så besökte jag museet
– Så du känner Caroline?
– Ja vi träffades på en färja från Korsika, en annan gång när jag hade permission, vi diskuterade historia, framförallt rysk historia, jag är halv ryss och jag var intresserad av lära mig om mitt hemland, hon tipsade mig om författare som jag skulle läsa, vid det tillfället så läste jag krig och fred. Vi diskuterade historia och kultur i tvåveckor vi två
– Där ser man säger hennes mor det har hon inte berättat
– Vi diskuterade inte bara historia och kultur
– Mica!
– Du vet den där ärligheten syrran
– Haha så det är det den handlar om, då är det bäst att jag inte har några historier
– Om ni förstår vad jag menar säger jag neutralt
– Erh… jaha säger hennes far något generad
Jag ser att Caroline ler för första gången sedan hon sett oss, jag tittar på henne och ler tillbaka
– Varför är du röd i ansiktet morfar frågar Michael
– Erh… det är lite varmt min käre pojke
– Jaha säger han och äter vidare
– Hennes man?
– Det kanske vi skall diskutera senare säger jag och tittar på pojken
– Erh, ja just det
– Ursäkta säger Ana men var är toaletten
– Oj följ med mig säger Caroline och reser sig
De går ut ur rummet och jag fortsätter äta, ingen säger något, jag känner deras blickar på mig och Caroline kommer tillbaka och sätter sig
– Är du kvar i legionen Michal?
– Nej jag lämnade för snart tre år sedan, jag hade gjort mitt
– Vilken legion frågar hennes far
– Främlingslegionen, jag var med där i fem år, jag var fallskärmsjägare och prickskytt, jag ryckte in som menig och lämnade som överstelöjtnant
– Herregud, det var raskt marscherat, jag är yrkesmilitär, det tog mig tjugo år att bli major
– Ni är ett land i fred, jag har stridit
– Jaså, var det jobbigt?
– Ja det var det, jag tjänstgjorde två år i Tchad det var helvetet på jorden
– Det kan jag tänka mig, det är förbannad röra därnere
– Imperialismens fel
– Och den kära kapitalismen säger Ana som kommit tillbaka
– Ja min kära syster så är det
– Ja alltså säger Carolines far att det är väl inte fult att tjäna pengar
– Nej då, det gör jag med, och min frus familj med. Men det beror på hur man tjänar sina pengar
Caroline hoppar till när jag säger fru, hennes mamma noterar det, inget undgår henne tänker jag och ler
– Är du gift?
– Hm tekniskt sätt så är jag nog det, jag är änkeman, min fru dog av cancer
– Oj jag beklagar
– Vad är cancer? Frågar pojken
– En sjukdom som är elak
– Det var ju inte bra
– Nej, verkligen inte
– Fick ni barn frågar Caroline
– Nej tyvärr inte, hon var steril
– Oj jag beklagar
– Ja, men som det nu blev så var det kanske bäst så
– Jag är trött mamma
– Då går vi och lägger dig
– Kan den rara tanten följa med frågan han sin mamma
– Tant säger Ana till mig
– Haha ja tant Ana
– Du får fråga henne säger Caroline med ett leende
– Vill du det tant? Frågar han
– På ett villkor
– Jadå vilket?
– Att du inte kallar mig tant, jag heter Sagi
– Oj vilket konstigt namn
– Mm jag vet min far var en konstig man
Pojken tar henne i handen och de går iväg. Vi sitter kvar vid bordet och de tittar på mig
– Vill ni ha kaffe?
– Jag tar gärna te om det går bra, min syster vill gärna ha kaffe
– Är hon din syster?
– Ja säger jag och ler
– Vi kan aldrig återgälda er för det ni gjort
– Det behövs inte men en dag så kan jag eller min syster behöva en tjänst och då förväntar vi oss att ni ställer upp
– Om det står i vår makt
– Bra säger jag och ler
– Var fanns de?
– I Transsylvanien
– Förlåt?
– I ett slott i Transsylvanien, hennes man har väldigt skumma affärer för sig
– Det satans svinet säger hennes mor
– Jo nog är han ett svin, alltid. Han hade inga planer på att betala lösesumman för dem, han befinner sig just nu i Florens hos sin älskarinna och deras barn, de har två stycken, en pojke och en flicka
– Förlåt?
– Tyvärr så är det så, han skall snart ha ett samtal med min syster, det kommer inte bli så trevligt för honom. Men om ni har någon som helst möjlighet att påverka Caroline så skall ni nog få henne att skilja sig
– Vi skall göra vårt bästa säger hennes mor
– Tack
– Hur allvarligt var det mellan vår dotter och dig
– Oj jag vet inte, jag var ung och hon var erfaren, jag åkte till München för att hitta henne men då hade hon flyttat. Jag skrev ett par brev till henne som hon inte svarade på. Jag vet inte om hon fick dem. Jag fick ett par brev ett antal år senare som förklarade att hon gift sig och fått barn, där hon försäkrade att jag inte var far till barnet
– Han heter Michael säger Caroline från dörren
– Ja
– Så mycket betydde du för mig, men jag klarade inte av att vänta och inte veta om du var död eller levande
– Jag ber om förlåtelse för det, jag var ung och soldat, som jag sa jag skrev till dig men fick inget svar. I brevet så förklarade jag att jag inte kunde släppa min första kärlek och jag önskade dig lycka till i livet
– Betydde jag ingenting för dig
– Jo där och då betydde du allt, det var därför jag bröt med dig, för att bespara dig sorgen om jag dog
– Allt jag ville ha var ett livstecken
– Jag åkte till München men du var inte kvar, jag besökte museet för att titta på tavlan, den var som du sa underbar
– Vilken tavla frågar Ana
– Jag kommer inte ihåg vad den heter
– Le Bible säger Caroline
– Ja just det säger jag med ett leende, jag köpte den
– Du gjorde vad säger hon förvånat?
– Jag köpte den
– Men…
– Ja den var dyr men jag hade råd då, eller rättare sagt min fru köpte den till mig när hon hörde talas om historien bakom den
– Din fru? Köpte hon den?
– Ja för att jag inte skulle glömma dig eller Giselle
– Giselle?
– Kvinnan jag träffade när jag tittade på tavlan, jag räddade henne för ett tag sedan. Precis som vi räddade dig och din son igår, mina svärföräldrar hjälpte henne och hennes familj med att gå vidare
– Herregud säger hennes mor
– Ja vi är lite speciella i vår familj, så om jag älskade dig Caroline? Jo det gjorde jag, men inte tillräckligt för att ge upp det jag gjorde, det var viktigare då än vår kärlek. Idag med facit i hand så hade jag kanske valt annorlunda, jag tror inte det men man vet aldrig. Jag gjorde ett val, precis som du. Vi lovade inte varandra någonting, vi hade två fantastiska veckor tillsammans som jag aldrig kommer glömma. Hade vi kunnat få mer? Jag vet inte, Michael kanske hade varit min son? Men hade vi varit lyckliga, jag vet faktiskt inte Caroline
– Din förbannade jävla ärlighet, fy fan vad jag hatar den, jag hatade den i Marseille och jag hatar den nu
– Vill du att jag som din man skall ljuga för dig för att du skall leva i en illusion?
– Far åt helvete ditt jävla svin
– Jag har varit i helvetet Caroline och dit vill jag inte igen. Två år i Tchad var mitt helvete, du lever i ditt varje dag. Jag tog mig ur mitt, du måste ta dig ur ditt om inget annat så för din son. Du måste lämna illusionen och börja leva i den riktiga världen
– Stick jag vill aldrig mer se dig, jag hatar dig ditt självgoda jävla svin
Jag reser mig och tackar hennes föräldrar för gästfriheten, vi går ut ur rummet och jag tar min väska, Ana tar sin och vi går iväg. Jag känner tårarna rinna längs med mina kinder när vi går där längs med vägen
En bil kommer körande jag sträcker ut tummen och bilen stannar vi får lift till närmsta stad. Vi tar in på ett hotell och jag går in på mitt rum och jag sätter mig på sängen
***
– Jag tänker gå till Louvren säger jag till Ana
– Vad skall du göra där?
– Titta på en tavla
– Jag stannar här
– Jag kommer om ett par timmar
– Gör så Mica
Jag går ut från lägenheten och börjar gå mot Louvren, vi lämnade Sverige och åkte tillbaka till Florens. Ana hade sitt samtal med Carolines man, han la in om skilsmässa när han lämnade sjukhuset, eller han lovade att göra det när han lämnade sjukhuset
Contessan informerade hans älskarinna om att han var gift vilket hon inte hade en aning om, hennes far som är polischef, han blev rätt upprörd och besökte mannen på sjukhuset
Vi lämnade Florens och flög till Paris för jag ville titta på en tavla och se om jag fann svar denna gång. Jag kommer fram till Louvren och går in, jag letar upp tavlan och sätter mig på en bänk och tittar på den
Som vanligt så trollbinder den mig och jag tappar tid och rum, en vakt kommer fram till mig och meddelar mig att de stänger. Jag reser mig och går ut i kvällen och går tillbaka till vår lägenhet
Ana är inte hemma så jag går in på mitt rum och tar en bok med mig och sätter mig i en stol och börjar läsa, jag förlorar mig i orden och hör inte när Ana kommer hem
– Hej Mica
– Hej Ana
– Vad läser du?
– Krig och fred
– Minnen?
– Ja minnen
– Gör det fortfarande ont?
– Ja men jag vet att jag var tvungen att göra det jag gjorde, som jag sa till henne hon jagade en illusion, en illusion som jag inte kan eller vill dela
– Men det gör ont
– Ja det gör det
– Är det därför du stirrar på den där tavlan?
– Ja det är därför, den tavlan påminner mig om när jag och Jasmine var här tillsammans, den påminner mig om min första resa till Paris med far. Jag ville se Mona – Lisa. Jag blev besviken och han visade mig tavlan av Renoir. Jag blev helt betagen och är det fortfarande. Sist jag stirrade på den var när jag kom hem från Tchad, jag hade varit på en ceremoni med presidenten och jag gick dit, jag stirrade på den i fem dagar, sen åkte jag iväg och räddade en kvinna som jag haft i det där huset i Marseille, vi älskade en natt där sen försvann hon. Jag åkte dit och hon kom dit och vi älskade igen men denna gång så hade hon maffian efter sig. Det ena ledde till det andra. Jag åkte till USA och träffade Jessika
– Du och dina tavlor
– Haha ja så är det
– Köpte verkligen Jessika den där Chagall tavlan
– Ja vi har den på vårt rum hos Sue och Jim
– Jisses
– Mm
Telefonen ringer, jag reser mig och går till den, Ana går mot köket, jag lyfter på luren och svarar
– Hej
– Hej Michal
– Hej Sue hur är det?
– Bara bra, din japanska mor ringde och sa att grannens pojkar fortfarande är sura för ditt senaste bus och de vet om att det var du och de vet var du är
– Jaså det var ju inte bra, vill du hälsa mor och tacka och säga till henne att vi kommer och hälsar på henne
– Ja men är du säker på det?
– Ja vi måste prata med deras föräldrar och se om vi kan få dem att sluta med mobbingen, annars så får vi vidta åtgärder. Nu räcker det, tillräckligt många har lidit för detta nu
– Hör av er
– Jadå, hej
– Hej
– Ana packa
– Ja vart skall vi?
– Till japan
– När?
– Nu
Vi packade våra väskor och gick ut ur lägenheten, vi gick nerför trapporna och jag tittar på Ana och hon nickar. Vi går ut ur huset och börjar gå längs med gatan och vi går mot Eiffeltornet
– Inget våld om de inte startar något, jag kan kanske köpa oss den tid vi behöver. Skulle det leda till strid så bara Bokken syrran
– Vem är de?
– Ligan, och det förvånar mig
– Jaså varför?
– Därför att de inte brukar lägga sig vendettor, eller de har aldrig gjort det förr
– Vart skall vi?
– Jag letar efter en öppen plats där vi kan prata med dem, de har pilbågar så var beredd med kraften
– Ja brorsan, man kan inte klaga på att det inte händer något när man är med dig
– Ångrar du dig
– Nej det sa jag inte ler hon
– Haha bra
Vi går vidare och kommer fram till en park, jag leder oss ut till en öppen plats och ställer mig där, Ana ställer sig bredvid mig, jag sätter ner min väska och hon gör likadant
– Nu skall vi se om de kan sina traditioner
Jag tar av mig min skjorta och står där och väntar, jag anar dem och blir förvånad över hur klumpiga de är, en man kommer fram ur skuggorna och kommer mot mig. Han stannar och tittar förvånat på mitt bröst
– Jag är Seji, jag hoppas att solen skiner över Parbat
– Jag är Jin, ja solen skiner, är det du som är bibliotekarien?
– Ja Jin jag ser dig, vad vill mina bröder och systrar mig? Jag har inget otalt med er
– Det avgör inte jag, men vi skall ge dig en ärofull begravning
– På vems order?
– Den eviges
– Ni vet vem jag är?
– Jag har hört berättelserna ja
– Då vet du att ingen av er här kommer överleva, ni vet att jag kommer att jämna Parbat med marken om ni startar något.
– Då får det bli så
– Är du redo att möta skaparen?
– Om det skulle bli så
En pil kommer flygande, jag samlar min kraft och fångar pilen i luften, jag står med den i min hand och tittar på den
– Ni är utan ära, från och med denna dag så kommer vi att jaga er och döda er var helst vi träffar på er.
– Håll era idioter skriker Jin, vem sköt pilen?
En person kommer fram till oss ställer sig framför oss
– Du är utan ära säger Jin
– Man kan inte förlora ära när man dödar en rabiessmittad hund säger han hånleende
Jag slår till och mannen rasar ihop och ligger på marken och skriker, det börjar rinna blod ur alla hans hål han har i kroppen, jag tittar lugnt på Jin. Jag tittar på pilen och räcker den till honom
– Ni får leva om ni lämnar oss nu, du skall lämna denna pil till den evige och hälsa honom att jag kommer och hälsar på en dag. Vi ligger i dödsfejd från och med denna dag. Ser vi er igen så kommer vi att döda er, ära traditionerna Jin så slipper ni hamna i helvetet
Han tittar på mig och bugar sig, han tar pilen och går iväg
– Jaha som om vi inte hade bekymmer nog
– De syrran, hade vi dödat med båda händer på ryggen, kvalitén har sjunkit i Parbat
– Förlåt?
– De var inte bra, hade den evige jag tränade för sett dessa så hade han dödat dem alla. De är inte värdiga att kalla sig Ligan soldater
– Så de var dåliga?
– Oja det var de, vi kommer avfolka dem om de försöker något mot oss, om de fortfarande följer traditionerna, vilket jag hoppas så kommer den pilen påminna dem om att de bröt mot traditionerna och de låter oss vara, de min syster förlorade ansiktet och är det något Ligan inte gillar så är det att förlora ansiktet. Deras uppdragsgivare står inför en intressant framtid
– Jaså?
– Ja de kommer lägga skulden på dem för deras misslyckande och den skam de drog på sig här ikväll, och att de inte berättat för dem vem jag var. Man lönnmördar inte ärade ligan medlemmar
– Och du är en sådan?
– Oja syrran, säger jag med ett leende
Jag tar på mig min skjorta och vi börjar gå
– Jag har berättat om mina brännmärken och hur jag förtjänade dem?
– Ja säger Ana
– Ingen före mig har fått alla tre
– Förlåt?
– Ingen före mig har fått de tre jag har på bröstet, jag är unik i deras värld syrran
Vi kommer ut från parken och jag vinkar in en taxi och ber honom köra oss till flygplatsen
– När jag fick välja precis vilken tjänst som jag ville där så valde jag den mest ärofulla i deras ögon
– Att damma böcker?
– Haha ja för jag valde hur skall jag säga, jag valde livet före döden
– Förlåt?
– Jag visade att kunskap är svårare att bemästra än att ta liv, att skänka liv är svårare och kräver mer mod
– Så att damma böcker är mer ärofyllt än att skära halsen av folk
– Ja
– Det kan jag hålla med om vilken idiot som helst kan skära halsen av folk, men att damma rätt kräver kunskap
– Haha helt rätt du anar inte hur svårt det är att få bort damm från böcker syrran, tro mig det är svårare än det ser ut
– Jo jag har förstått det, men du är ärofull och orörbar egentligen, vad fick dem att ta kontraktet då?
– Två anledningar, där den ene är bra för oss och där den andre kommer innebära att vi får slakta en massa oskyldiga människor. Så jag hoppas verkligen att Jasmine har något som helst inflytande där, då blir det första alternativet
– Vilket innebär?
– Att när vi kommer till japan så har vi övertag i de förhandlingar som vi skall inleda med dem. Vår lilla vendetta måste få ett slut, vi kan inte åka jorden runt och titta oss över axeln hela tiden. Vi är indragna i en vendetta som vi inte ens startat för det blod som rinner i våra ådror. Den släkt som vendettan handlar om lever inte ens längre, nu är det bara trams som manlighet det handlar om. Vem som kan pissa längst. Vi skall sätta oss ner med Yakuzan och på ett eller annat vis avsluta det här
– Kan vi det?
– Ja om de ärar traditionerna så kan vi det, men innan vi gör det så skall vi besöka Tenshin och se till att du får ditt arv
– Förlåt
– Du får se syrran
***
– Du kommer att få kämpa därute, först mot två, sen mot fyra, sen åtta. Sen kommer mor eller Yoshin att vilja sparra med dig. Spöa dem eller få oavgjort. När det är klart så kommer Yoshina att ge dig en tatuering, hon kommer att fråga efter ditt totemdjur
– Ja
– Då kommer hon att göra det jag gjorde med dig när du fick hägern
– Ja
– När det är klart så kommer de att visa dig in i ett rum där kommer det att ligga en dräkt, ta den på dig och sen kommer du ut till oss, då skall du utmana vem du vill av oss. Du kommer slåss och när det är klart så äter vi och du är medlem av Tenshin, det hade glatt far
– Ja
– Är du nervös?
– Ja var inte du det?
– Jo tills far sa, glöm inte din träning, du kan det jag kan, lita på dina kunskaper du är en av oss
– Av vem?
– Har inte en aning men han sa så
– Där ser man
– Är du redo?
– Ja
Vi går ut till de som väntar på oss och provet börjar. Ana klarar sig galant och när det är dags för tatueringen så väljer hon grå häger. Yoshina tar tag om hennes huvud och hon kastar bak med armarna
Hon byter om och kommer ut, hon tittar på paddan och pekar på honom. Han reser sig självsäkert och går ut på gruset och fem minuter senare så får de bära iväg honom, jag anar ett leende på Yoshinas läppar
Ana kommer fram till oss och sätter sig, Yoshina bugar sig för henne och hon bugar sig tillbaka, hon tittar på mig och klappar i händerna alla lämnar rummet utom hennes bror
– Jaha Kuzuri vad gäller det?
– Jag skulle vilja att du skaffade en inbjudan till Kaishon åt mig och min syster. Detta måste få ett slut, vi är indragna i en vendetta som inte ens bär kraft längre. Alla av det blodet är döda, jag hade rätten och äran på min sida när jag dödade Kaishon. Oavsett hur dekadenta de blivit så hedrar de traditionerna eller hur?
– Ja det gör de, så du vill att jag skall få till ett möte med Kaishon
– Ja mor på ena eller andra sättet så kommer jag att prata med honom
– Vi brorsan
– Förlåt vi, jag skulle kunna kräva att ni gör detta för oss, men jag vill inte det. Jag ber dig i stället Yoshina för familjens skull hjälp oss. Vi orkar inte vara skölden längre
Hon tittar på mig med skarpa ögon
– Viker ni er?
– Aldrig men det kostade mig kvinnan jag älskade Yoshina, hon mördade vår far och min fru. Jag orkar inte förlora fler, hur mycket mer skall vi offra?
– Vad menar du med familj frågar Yoshi
– Så han vet inte?
– Nej säger Yoshina
– Varför, skäms ni fortfarande för oss?
– Nej verkligen inte Kuzuri jag är stolt att ni är våra halvsyskon
– Förlåt säger Yoshin
– Mamma var oförsiktig i sin ungdom
– Nej Yoshina berätta hela historien och gör det korrekt
Hon tittar på mig med tårar i ögonen
– Jag kan inte
– Får jag?
– Ja
– Denna historia börjar med två kusiner som träffades här av en slump utan att veta att de var kusiner Yoshin, de tränade på detta grus i sju år tillsammans och de delade allt. De blev de bästa av vänner. När de blev färdiga med sin utbildning här och på den andra skolan så kallade er farfar på dem. Han satte sig ner med dem och förklarade för dem att de inte bara delat blod på övningsfältet utan de delade även blod i ådrorna. Er farfar var det som Yoshina är nu, överhuvud över Tokugawa familjen, glada av nyheten att de var kusiner, det var därför er farfar tog emot vår far. Han föraktade Yakuzan egentligen men han kunde inte förneka fars rätt genom blodet. Sen att far inte var medveten om sitt arv förrän er farfar berättade det för honom visste han inte. Men i alla fall, de svor en blodspakt där och då, att alltid vara vänner och finnas för varandra. Vår far åkte iväg och gjorde det han gjorde. Er far och vår far planerade mördandet av Oyabunen tillsammans och vår far blev skölden för att Tenshin och Tokugawa skulle bli starkare än vad de var. Jag behöver inte berätta om alla turer runt det som hände och har hänt. I alla fall er far träffade er mor och de blev förälskade. De försökte länge att bli föräldrar men det gick inte. De besökte läkare och de konstaterade att er far var steril, utom sig av förtvivlan så kokade era föräldrar ihop en plan. De bjöd in vår far och berättade den för honom och han blev om jag får säga så förfärad. Men de var envisa och sakén flödade. Så en natt så delade vår far och er mor säng, resultatet blev Yoshina. När er mor upplevt moderskapet en gång så ville hon göra det en gång till, de övertalade vår far en gång till och resultatet är du Yoshin. Vår far flydde till Europa och där kom han i kontakt med familjerna och knöt band för Tokugawas räkning, sen så åkte han till USA och hjälpte en familj där, och knöt fler band, framför allt till Jim och Sue. Han kom hem och fortsatte vara skölden, sen lämnade han över den till mig och nu delar jag och min syster den. Men vi kan inte hålla den uppe mycket längre, de har blandat in Ligan i det här, att döda Kuji – Kiri är sin sak men Ligan är en annan. Jag har köpt oss tid genom den jag är. Jag undrar mer och mer om vår far kunde se in i framtiden, men i alla fall, jag har köpt oss tid att få till i bästa fall ett vapenstillestånd, eller i bästa fall ett samarbete
– Så du menar att vi är halvsyskon
– Ja, det är vi
– Med fars godkännande?
– Kunde vår far neka mor något? Frågar Yoshina
– Nej förvisso
– Vems ide tror du det var?
– När du säger det så
– Precis
– Vad menar du med vem du är?
– Vet du Yoshina?
– Ja min far och din far berättade när du gick genom ditt prov vart du skulle
– Men jag tror inte att de räknat med det som hände
– Förlåt?
Jag tar av mig min dräkt och visar märkena
– Herregud viskar Yoshina
– Skojar du säger Yoshin
– Ni vet vad det innebär?
– Ja säger Yoshina
– Dessa har köpt mig tid, förhoppningsvis så är Jasmine inte långsint och förhoppningsvis så minns hon mig med värme. Gör hon det och den nye evige inte är fullständigt galen så har jag köpt oss tid
– Vad menar du?
– Tid att stärka familjens makt, vi är Tokugawa, men vi två är även Romanoff
– Vad menar du med familjens makt? Frågar Yoshin
– Om min plan håller så kommer Tokugawa en dag styra rådet
– Vilket råd?
– Det råd som Kuji – Kiri styr nu
– Jaha om vem vill du sätta på den tronen?
– Dig Yoshin, Yoshina styr skolan och du styr rådet, du blir Oyabun på livstid, så även om du skulle bli uttråkad så är det du som styr
– Hur skall du få till det?
– Genom att erbjuda Kaishon makt
– Hur skall du göra det?
– Jag skall berätta en historia för honom om två familjer varav en inte existerar mer. Vendettan är slut Yoshina, vår familj vann
– Du menar…
– Ja Mikon är död, deras släkt är utdöd, Tokugawa har vunnit, det kostade oss vår far och min fru men vi vann, jag slapp bli en galning och vi har chansen att göra Tokugawa starka igen
– Och du kan övertyga honom om det?
– Ja om han är villig att lyssna, är det något jag förstått så älskar han makten, och jag kommer erbjuda honom mer makt, förvisso en illusion men dock makt. Tokugawa kommer sitta på makten, vi slipper hålla uppe skölden och vi kan leva våra liv som vi vill
– Kommer Ligan att backa
– Som sagt, får de inga pengar så har de ingen anledning att jaga oss. Men mest så hoppas jag på min charm
– Haha skrattar Yoshina
– Förutom dessa märken säger jag och pekar på mitt bröst så räknade inte våra föräldrar med att en pojke och en flicka skulle bli förälskade. Jag sätter min tilltro till min charm och det faktum att jag räddade hennes och hennes mors liv och att hennes far utsett mig till arvtagaren. Det som kan stjälpa alltihop är att jag stack.
– Du säger våra föräldrar
– Oja er mor var med på det här, de tre smidde planer må ni tro
– Hur vet du allt detta?
– Vår far antecknade allt och vi har läst de böckerna, vi har ett väldigt stort ess i rockärmen, ett ess som bara de tre visste om
– Tau, Tau säger Yoshina lågt
– Tau, Tau säger jag och ler
– Så du menar säger Yoshin
Vi börjar lysa och han tittar skarpt på oss
– Kunde er far det med?
– Ja och hans mor före honom, vi har fått det från vår farmor, men vi har inte bara Tau, Tau, vi är blandblod, vi har något annat också som jag inte vet vad det är och tro mig jag har letat efter svaret. Men det andra har vi fått av vår mor. Det är därför jag tror att vår far drogs till vår mor och att hon drogs till honom och att det slog gnistor om dem
– En blandning?
– Ja
Jag tittar på Ana och vi börjar skimra i ett ljus som är vitt som snö, det blandar sig med det gula ljuset
– Herregud är det Shuken?
– Nej säger jag det är det inte, men det vita balanserar Tau, Tau. Tau, Tau är förrädiskt, den vill locka in dig på andra sidan så att säga, den kräver en satans disciplin för att man inte skall lockas över på andra sidan. Med det vita så blir det balans och vi behöver inte kämpa så mycket, eller inte alls egentligen
– Jag skall se till att mötet blir av
– Tack mor
– Här sitter vi som våra föräldrar och smider planer
– Haha ja det gör vi, vi är syskon, arvet.
– Giri säger Ana och ler
– Ja syster Giri
– Ingen får veta om bandet mellan oss, någonsin
– Det är en lång tid, något är på gång jag kan känna det i min själ, den är orolig säger Yoshina men vi skall hålla detta hemligt, men det kan komma en dag då vi måste berätta
– Förvisso men inte än
– Nej inte än
– Jaha säger Yoshin så jag skall bli Oyabun för rådet?
– Ja, vi kommer att sätta upp vår bas i Europa, vi kommer göra det vi gör nu, hjälpa folk och skapa allianser. Det kommer vara en del i avtalet, vi håller oss borta från japan, jag kommer att be om en eller två veckors tillstånd att få komma hit och besöka vår fars grav. Då kan vi passa på att uppdatera varandra. Vi håller en ceremoni i vårt hus, där vi hedrar far
– Det låter bra, tror du att du får igenom det?
– Jadå jag kommer att se till att han lägger förslaget, jag skall spela husens spel med honom så att han inte vet vad som är fram eller bak. Fördelen med att ha dammat böcker är att man får tid att läsa de där böckerna, sen har vi blodet och en far som ägnade hela min uppväxt till att lära mig att spela det där förbannade spelet, sen fortsatte det hos ligan, sen med de kvinnor jag varit med, sen med Sue och hennes familj. Jag och Jessika spelade det förbannade spelet i sömnen. Så jo mor jag skall spela spelet med honom så att han inte fattar vad som träffat honom. Det sägs att han är en mästare på att spela Karuta. Jag dominerade vår far i det spelet när jag var åtta och han var enligt sägnerna den bäste Karuta spelaren någonsin, han förlorade bara mot mig och häxan, när jag var nio så slog jag henne i sömnen kära mor. Jag är Go mästare, ytterligare en sak som retade den evige. Han förlorade mot mig i Go, han bjöd till och med in en kines som sprang från Parbat när jag var klar med honom
– Har du skrutit färdigt nu brorsan säger Ana
– Haha ja syrran
– Bra, mor kan du få till stånd mötet? Så att vår kära bror får visa sig på styva linan så att vi kan sätta morfar på den plats vi behöver honom
– Förlåt?
– Vi skall se till så att morfar blir ledare för det största riket på planeten. Sen har vi knutit band till honom med, så att Tokugawa blir ännu starkare. Sen kan vi betala tillbaka till dem så dödade vår mor och försökte döda oss
– Vem är er morfar frågar Yoshin
Jag berättar, han gör stora ögon
– Skojar du?
– Nej säger jag med ett leende
– Jaha syrran gör vad du skall göra, så får jag göra vad jag skall göra
Vi är kvar på skolan i två dagar, jag tillbringar mycket tid i deras trädgård, jag sitter där och tänker på Jessika och vad hon sa till mig. Våga leva och älska mitt hjärta.
Lova mig det hade hon sagt, jag hade vanhedrat hennes önskan när jag stuckit iväg och jag hade fortsatt göra det när jag stängde av mina känslor för andra kvinnor. Vad var det Sue sagt, du är ingen munk.
Det knackade på min dörr, jag gick och öppnade, en elev bugade sig och bad mig följa med honom. Jag gick efter honom och in i Yoshinas rum, Ana och Yoshin satt där
– Du ser harmonisk ut Mica
– Ja Ana jag har mediterat och tänkt på ett löfte, ett löfte som jag brutit mot min fru
– Och?
– Jag har bestämt mig för att leva och älska
– Det var på tiden säger Ana
– Förlåt säger Yoshina
– På sin dödsbädd så fick min fru mig att lova att leva och älska fast att hon inte var där. Jag lovade henne att hedra det löftet, jag har inte gjort det. Som min syster och svärmor påtalar för mig, jag är ingen munk
– Så du har inte delat säng med någon sedan hon dog?
– Nej
– Jisses säger Yoshin
– Jag har inte tillåtit mig att känna, det är rätt märkligt jag har inte saknat det, men nu så pockar det på efter att jag insett att jag sviker hennes minne. Så jag vill tacka för möjligheten att sitta i er trädgård. Den påminde mig om löftet till henne
– Varsågod ler Yoshina, mötet blir av han vill träffa dig, vi får följa med för att det inte skall spåra ur eller att han försöker sig på något
– För hans skull så hoppas jag att han inte försöker sig på något för då kommer han att bli ett huvud kortare
– Han har sitt följe och vi har vårt
– Inte paddan bara
– Haha nej inte paddan
– Tack gode gud
– När?
– I morgon, vi åker på morgonen, vi skall besöka släktens slott i Edo
– Jag ler och säger, så passande
– Visst är det säger Yoshina
– Släktens andar kommer skydda oss
– Vi får hoppas att något skyddar oss
– Jasmine kommer vara där säger Yoshina
– Ja
– Klarar du det?
– Ja, jag kan vara munk i en dag till
– Haha skrattar Ana
Vi kommer fram till slottet och går ur bilarna, vi går uppför trapporna till slottet, vi kommer ut på en stor gräsmatta och vi går fram till ingången. Vi bugar oss och går in. Vi kommer fram till det som var tronsalen för Shogunen.
Vi tar av oss skorna och skjuter dörren åt sidan. Vi går in och bugar oss för de som är där. Vi sätter oss på mitten av golvet och jag tittar på mannen som sitter där och ler
– Jaha så du ville ha ett möte med mig?
– Ja säger jag lugnt och tittar på honom
– Yoshina har sagt att du ville berätta en historia för mig
– Ja jag vet hur mycket du uppskattar en bra historia. Framförallt en historia full av svek, kärlek och död
– Oja alla ingredienserna för en lyckad eftermiddag
– Så jag ber om tillåtelse att berätta min historia, sen så kan du lämna ditt omdöme när jag är klar, det enda jag ber om är att du i din välmening lyssnar från början till slut utan att avbryta
– Javisst, jag lovar att du skall få tala ostört
– Tack säger jag och bugar mig
Jag börjar berätta historien om två familjer och deras öden genom århundradena och hur allt tog slut en dag på en gräsmatta i vårt hus. när jag talat färdigt så tittar jag på honom och han på mig
– Det var en historia det säger han eftertänksamt
– Ja som alla komedier så slutar det i tragedi, om inte en klok man inser att ibland så är det bättre att fria än att fälla. De äldre är oftast mest lämpade för det
Han tittar på mig och jag anar ett leende på hans läppar
– Så är det, det är ovanligt att så unga människor är så visa
– Det beror på att unga människor ofta glömmer traditionerna och att lyssna på de äldre. Två egenskaper som jag värdesätter, traditionerna och att lyssna på de som är äldre än mig
– Som sagt du talar sant, ibland så glömmer vi traditionerna och att lyssna på de som är äldre. Jag skall fundera på vad du berättat
– Tack säger jag och bugar mig
– Vi måste äta tillsammans du och jag, men innan vi kan göra det så är där en sak som måste hanteras
– Javisst
– En man kom till mig och bad mig om att få tala med dig angående en anställd till honom som inte mår så bra
– Oj det var ju inte bra, vem är denne man?
– Han kallas för den evige
– Honom har jag hört talas om, en hedervärd man, jag talar gärna med honom
Kaishon klappar i händerna och ler. En dörr skjuts åt sidan och den evige och Jasmine kommer in i rummet. Jag känner hennes doft och jag andas in djupt. De sätter sig bredvid Kaishon
Jag ler inombords, detta kan bli intressant. Kaishon stirrar på dem och hans fotfolk stirrar på den evige. Han förstår inte vad han gjort och Kaishon kan inte säga till honom utan att förlora ansikte
– Det sägs att du är den de kallar för Seji
– Ja, det var det namn jag valde
– Är du ett spöke?
– Nej, inte vad jag vet
– Seji är död säger han så då måste du vara ett spöke eller en lurendrejare
Jag tittar på honom och sen på Kaishon, han gör en besvärad min
– Vi skulle kunna diskutera hela dagen om jag är Seji eller inte men jag kan bevisa vem jag är
– Hur?
– Jag vet saker som bara Seji kan veta, jag har mina märken som jag förtjänat, dels vid min namngivning samt vid belöningarna
– De kan kopieras väser han
– Nej, det kan de inte. De brännjärnen finns bara på ett ställe i Parbat
– Du bryter mot koden
– Nej, min ställning inom ligan tillåter mig att nämna namnet. Jag ser att min efterträdare är med dig, han kan verifiera att det jag säger är sant
Mannen som sitter bredvid den evige hoppar till lite när jag tittar på honom
– Om han är den han säger att han är så har han rätten
– Och vad säger krönikan om Seji?
– Att han är brännmärkt tre gånger, att han har en Järv på ryggen, en panter på benet och ett ärr efter en pil på bröstet
– Och?
– En tatuering på armen från främlingslegionen
– Och? Säger jag och tittar på honom
Han sväljer och tittar på mig, jag ser hur han helst skulle vilja vara någon annanstans
– Han var efterträdaren och bär märket som arvtagaren, en jasminblomma på sitt kön
– Tack säger jag och jag börjar klä av mig
Jag tar av alla mina kläder och står naken framför dem. Jag ser att den evige stirrar på mig, Kaishon är vit i ansiktet
– Nå min arvtagare skall du komma hit och verifiera att jag är jag och inte ett spöke eller en lurendrejare, vilket jag anser vara en skymf
Han sväljer och reser sig och kommer fram till mig och viskar
– För helvete Seji, du skrämde livet av mig
– Förlåt men han har skymfat mig
– Han är galen, du kommer att få slåss
– Då vet jag det, tur att jag tog med mig arbetskläderna
Han undersöker min kropp och när han är klar så bugar han sig för mig och jag bugar mig tillbaka
– Han är den han säger, det finns inga tvivel säger mannen
Den evige sväljer. Jag tittar på Kaishon
– Får jag klä på mig?
– Givetvis
– Tack säger jag och bugar mig mot honom, inte den evige
Jag markerar vem som jag anser bestämmer och det retar den evige. Kaishon ler och bugar sig tillbaka. Jag klär på mig och jag sätter mig och tittar på Kaishon
– Du sa att jag hade skadat en av hans anställda?
– Ja han säger det
– Jag skadade inte honom, jag dödade honom, han bröt mot reglerna, jag talade med hans ledare under vitflagg så att säga. Då sköt han en pil mot mig som jag fångade, hans ledare kallade fram honom och med min rätt så dödade jag honom enligt deras traditioner. Om någon sagt något annat så utmanar jag den lögnaren för att bevisa min oskuld
Tystnaden är kompakt i rummet, jag har försigkommet den evige, han kan inte uttala en utmaning nu. Jag tittar på Kaishon för att visa vem jag anser har makten. Han tittar på mig och ler, han älskar att jag anser att det är han som har makten
– Nå det är en rimlig begäran
– Den mannen är inte med fräser den evige
– Du anklagar mig för att vara en lögnare och du har inte vittnet med som kommer med beskyllningen, hur ska Kaishon kunna fälla dom om du inte har vittnet med dig?
– Han bestämmer inte över mig
Jag ser hur Kaishon rycker till, jag ler inombords och Ana skrattar i mitt huvud
– Smart brorsan
– Som sagt jag spelar spelet
– Du är här som min gäst väser Kaishon, vet din plats
– Du lägger dig inte i mina affärer väser den evige
– Förlåt, tänk på var du befinner dig
– Var beredd säger jag till Ana, skydda Kaishon
– Ja
Jag tittar snabbt på Yoshina och Yoshin, de nickar, jag anar att våra vakter gör sig redo. Jag tittar på den evige och ler
– Du är en liten myra som skall veta sin plats säger den evige
– Döda honom
Tumult utbrister och svärd flyger fram, jag kastar mig mot Jasmine och kastar ut henne ur rummet, den evige har dragit sitt svärd och attackerar Kaishon, Ana möter honom och sparkar honom så att han flyger ut ur rummet
Hon kastar sig framför Kaishon när ligans medlemmar kommer in i rummet. Fullständigt kaos utbryter när alla slåss mot alla. Jag slår ner en från ligan och tar hans svärd och ryter
– Håll annars så kommer jag slakta er allihop
Tystnaden blir total
– Ni som kan er historia vet vem jag är, ni som inte vet frågar honom säger jag och pekar på min arvtagare, ni får en chans att försvinna. Er ledare är förvirrad, han måste ha drabbats av ett virus eller något, ta hand om honom. Åk hem och kom inte tillbaka, märker jag att ni är på samma kontinent som jag så kommer jag att döda er
En av medlemmarna anfaller mig och jag hugger huvudet av honom
– Jaha vem är nästa?
De stirrar på mig och sen anfaller de, jag dödar dem till sista man och jag tittar på min arvtagare när jag är klar
– Ni vill inte ha en dödsfejd med mig, du vet det, du vet vad jag är förmögen till, prata med Jasmine, ni får övertala honom att svälja sin stolthet annars så avfolkar jag er. Du vet att jag kommer göra det
– För helvete Seji
– Du vet, Hiro du vet vad jag är förmögen till, minns Tchad
– Jag skall prata med honom, ingen kommer att komma efter dig eller dina nära. Han har brutit mot så många traditioner här idag att han kommer får ett helvete därhemma. Be Kaishon om ursäkt
– Han kommer att försöka hämnas
– Vem?
– Kaishon
– Jag önskar honom lycka till, bara inte han skickar dig
– Inte en chans, jag är inte i hans tjänst
– Bra, jag pratar med den evige, du har mitt ord på att ingen från oss kommer att komma efter dig
– Bra, försvinn nu
– Ja säger han och försvinner
Ana tittar på mig och ler, jag ler tillbaka. Yoshina sätter tillbaka sitt svärd och Yoshin likaså. Våra vakter återgår till sina platser. Kaishon stirrar på mig och de andra i rådet gör likadant
– Vi kanske skall dra oss tillbaka och tvätta av oss, och sen avnjuta lite mat?
– Du talar klokt säger Kaishon hest, vi äter om tre timmar
Jag bugar mig och vi reser oss och går ut. Vi blir visade till en annan del av slottet och vi går ut till badtunnorna och sätter oss i dem
– Jag har gett dig den ena tatueringen, och jag misstänker att du fått den andra på liknande vis, men den där blomman?
– Det är en historia det säger jag och ler
– Och hur går den säger Yoshin
– Att jag blev ”kidnappad” en natt i borgen uppspänd på ett kors och de hällde i mig en dekokt som gav mig resning, sen så satte de igång och tatuerade mig. I fyra timmar så hängde jag där medan de gjorde vad de gjorde. Jag sa inte ett ljud. Det sägs att det var den evige själv som gjorde den. Jag vet inte jag hade en påse på huvudet
– Du hade kunnat stoppa dem?
– Ja men inte utan att avslöja mig
– Men visste han inte?
– Jo men det var ett spel vi spelade han och jag, jag vann
– Varför den blomman?
– Hans dotter heter Jasmine
– Oh fan säger Yoshin och ler
– Mm, av alla mina märken så kommer den att reta gallfeber på den evige, jag var utvald att dels ta över och att få hans dotter som nu är hans fru
– Vad har de kvinnor du varit med sagt när de sett den?
– Haha de har mest blivit förvånade
– Av storleken eller tatueringen frågar Yoshin
– Haha ja du det vet jag inte. Den ende som frågat om den var Jessika
– Berättade du?
– Ja, jag säger alltid sanningen
– Vad sa hon?
– Om storleken eller blomman
– Haha, om blomman
– Att hennes favoritblomma var Jasmin
– Du spelade honom precis dit du ville
– Ja det var inte svårt, jag undrar hur han lyckats besegra Jasmines far, han är en posör
– Ja verkligen, han är en pajas
Vi går upp ur badet och går in till de rum som vi fått anvisade åt oss och jag klär på mig och går ut och sätter mig på altanen som finns utanför mitt rum. Jag sluter ögonen och andas in. Jag känner fortfarande doften av henne
Jag tänker på vår vecka i Paris och hennes näsduk, den som räddade mitt förstånd. Jag tänker på hur det kändes att röra vid henne nu. Även om det bara var för en sekund
Jag tänker hur det var att se henne igen, hon såg uppgiven ut, jag känner hur det knyter sig i magen på mig när jag såg hennes ögon. De såg livlösa ut, det var som om hon var ett skal
– Hur är det Mica? frågar Ana lågt
– Det går Ana
– Jag känner din smärta
– Förlåt
– Ingen fara, jag är glad att kunna stötta dig
– Tack
– Hur kändes det?
– Underbart och för jävligt
– Förlåt?
– Jag har längtat i mer än tio år att få en skymt av henne, få känna hennes doft. När jag fick det så var det underbart, men att se henne så som hon var, kändes för jävligt. Hon var bara ett skal, Ana det var som hon var det spöke de anklagade mig för att vara
– Ja jag kände det också, men jag kände också något tändas till i henne när hon såg dig
– Är du säker?
– Ja Mica det är jag, något i hennes ögon vaknade till
– Tack Ana
– Självklart säger hon och ler, jag får ju hålla koll på min brors gamla flammor
– Haha det är rätt syrran
– Men du glömmer inte ditt löfte?
– Nej det gör jag inte, jag kommer inte gå och trängta efter henne
– Bra för då slår jag något hårt i huvudet på dig
– Haha det är rätt, hur går det själv med att leva och älska?
– Bara bra, jag fick lämna en man i Paris, han kommer bli så besviken när jag är borta
– Haha det är rätt syrran
Vi sitter med Kaishon och äter, när vi är färdiga så samtalar vi och det utspelar sig som jag målade upp det när vi pratade hos Yoshina, de lämnar oss ifred och vi låter dem göra vad de gör
Yoshin kommer utses till Oyabun och vi får besöka vår fars grav en gång om året. Vi åkte iväg från Japan och styrde planet mot USA. Vi landade och körde hem till Sue och Jim
Tiden gick och det blev dop, jag höll Jessy och blev hennes gudfar. Jag fick rapporter om att Giselle valde att stanna i USA hon hade träffat kärleken och var lycklig
Caroline skilde sig från sin man och stannade hos sina föräldrar. Angélique gjorde det hon gjorde bäst, överlevde. Jag och Ana förberedde oss för vår hämnd på de som dödat vår mor
– När åker vi?
– Ikväll
– Bra, och alla kommer vara samlade?
– Ja syrran det kommer de, det har morfar sett till
– Så dagen närmar sig?
– Ja det gör den sa jag, vi har hämnats vår far nu är det mors tur
– Mica
– Ja?
– Skulle vi kunna köpa något eget här?
– Det skulle vi säkert, varför?
– För att jag känner mig som fjortonåring som inte kan ta hem mina träffar
– Aha säger jag och ler, jo vi kan köpa något eget
– Bra säger hon och ler, så du kan hänga upp Chagallen
– Haha ja skrattar jag
– Vi behöver inte flytta så långt, en av grannarna berättade för Sue häromdagen att de skall sälja
– Jaha vem?
– Hon den blonda längre ner på gatan
– Vilken av dem?
– Så du är inte helt blind?
– Vadå?
– Ja du vet att det bor mer än en blondin på gatan
– Haha roligt, varför skall de sälja och vilken av blondinerna är det?
– Hon med silikonen
– Och det är?
– Jisses hon som kastar väldigt trånande blickar efter dig, hon som Sue bjuder in titt som tätt för att du ska lämna munklivet bakom dig
– Mrs. Johnson? Försöker Sue para ihop mig med henne?
– Haha ja de skilde sig för sexmånader sedan och hon bor själv nu
– Det var som fan
– Du visste inte?
– Nej jag lyssnar inte på skvaller. Så det är därför Sue bjuder in henne hela tiden?
– Haha ja
– Jisses min svärmor agerar äktenskapsmäklare
– Hon vill dig bara väl Mica
– Jag vet, jag skojar bara
– Jag gillar huset väldigt mycket, kan inte du gå ner och se vad du tycker?
– Jovisst
– Nu? Så du kan tänka på det medan vi är i väg
– Jovisst, skall vi?
– Nej gå du själv jag har annat att göra
– Jaha, vi ses på en stund
– Det gör vi
Jag går ut från huset och går mot hennes hus, det tar mig ca tiominuter att komma fram, jag går på stenläggningen som leder fram till dörren och ringer på. Jag hör skor som klapprar mot ett klinkergolv
Dörren slåss upp och en kvinna tittar på mig, det är inte Mrs. Johnson
– Hej, en spekulant?
– Ja, min syster skickade hit mig, vi bor i ett annat hus på området hos mina svärföräldrar
– Aha
– Men vi vill ha något eget och min syster gillar detta huset så hon ville att jag skulle titta på det
– Kom in
– Tack, är inte Mrs. Johnson hemma?
– Jodå hon är på baksidan
– Aha okej säger jag och går in
Jag går efter mäklaren och hon pratar om huset och alla fördelar med det, när jag frågar om nackdelarna så finns det inga enligt henne och jag lyssnar på vad hon säger
Om det nu varit så bra tänker jag, varför har du inte fått sålt det. Hon ser på mig och inser vad jag tänker på. Nej damen så lätt lurar du mig inte. Jag ser en uppgiven blick hos henne
– Nå säger jag ut med det, spökar det i huset eller har någon blivit mördad här?
– Nej, nej inget sådant säger hon snabbt, men huset har ett rykte om sig att vara ett skilsmässohus
– Aha du menar?
– Att alla som bott här skilt sig
– Det kommer inte drabba oss, det är jag och min syster som skall bo tillsammans
– Aha säger hon och ler
– Vad är priset?
Hon säger det och jag tittar på henne, det kommer vi att förhandla om säger min blick och hennes säger jag vet.
– Jag skulle vilja tala med Mrs. Johnson om det går bra?
– Javisst hon är på baksidan
– Tack säger jag och går iväg, men som jag kommer säga till henne vi kommer inte betala det som du begär, dra av tjugo procent så kan vi tänka oss att göra affär
– Tjugo procent?
– Ja vilket jag kommer säga till henne också, jag vet att du försökt sälja i sexmånader och jag vet att hon vill bli av med huset så ja tjugo procent
Jag lämnade henne gapandes, jag gick igenom huset och ut till det stora köket, jag gillade den öppna planlösningen med en matplats kombinerad med köket. Jag öppnade altandörren och gick ut
Jag såg henne sitta i en solstol och titta ut i tomheten, jag gick långsamt fram till henne och hälsade
– Hej Mrs. Johnson, Michal
– Va oj hej, var det du?
– Ja min syster skickade hit mig för att titta på huset, hon känner sig trångbodd hos Jim och Sue, det var något med att känna sig som en high school elev. Så nu vill hon flytta hemifrån
– Haha ja Ana är lite speciell
– Ja verkligen
– Så ni är intresserade
– Det är vackert hus med en vacker trädgård
– Ja det är det, jag älskar det. Men jag hittade min man med sina sekreterare i våra sängar
– Plural?
– Ja plural
– Jisses
– Ja det kan man säga
– Vad gjorde du?
– Förlåt?
– Ja hur reagerade du?
– Vet du, du är den förste som frågar det, nej förresten, din syster kom med en del förslag på hur hon hade hanterat situationen
– Haha ja det kan jag tänka mig
– Sätt dig snälla
– Javisst
Jag sätter mig i en stol mittemot henne och hon tittar på mig, jag tittar på henne, jag har avfärdat henne innan som en ganska så ytlig människa som inte tänkt en tanke till slut någonsin
Jag inser efter att ha tittat på henne att jag misstagit mig, hon är intelligent, men hon gömmer sin intelligens, jag undrar varför. Jag blir nyfiken
– Så hur reagerade jag?
– Ja säger jag och ler
– Jag höll mig förhållandevis kall faktiskt och sa att de kunde avsluta det de höll på med, vilket skulle gå ganska fort med tanke på hans uthållighet, sen kunde de ta honom med sig när de gick. Sen gick jag ner i köket och slog upp ett stort glas vin och satte mig vid köksbordet och ringde en advokat. Jag fick rätt de kom nedspringande efter två minuter och jag sa att jag hoppades att de inte var alltför besvikna. Min f.d. man kom springande efter dem och försökte förklara sig, han skyllde på allt mellan himmel och jord och ville inte att vi skulle skiljas. När jag stod fast vid mitt beslut så blev han elak
– Hur menar du? Frågar jag
– När jag inte gick tillbaka i mitt beslut så började han slå mig, första slaget överraskade mig mest, men de andra skrämde mig och till slut så trodde jag att jag skulle dö, när han slagit mig så våldtog han mig här i köket. När han var klar så gick han. Polisen fann mig här, min advokat ringde dem när jag inte svarade när hon ringde tillbaka. Jag låg på sjukhus ett tag, ett par operationer senare så sitter jag här med dig i min trädgård. Det skulle varit rättegång, men för ett tag sedan så inträffade det en olycka, han ligger i gips vagga nu på sjukhuset. De misstänker att någon körde på honom och lämnade honom där. Karma
Bra syrran tänker jag och ler inombords
– Så det är därför jag har silikonbröst, hans misshandel deformerade mina riktiga. De fick rikta näsan på mig och lite andra småsaker. Jag är inte så fåfäng att jag skulle skaffa silikonbröst annars
– Då förstår jag att du vill sälja huset, vi är intresserade jag och min syster
– Även efter min historia?
– Ja även efter den, men som jag sa till mäklaren, du kommer att få gå ner i pris. Även efter historien säger jag, vi gillar det men hon vill lura mig och det gillar jag inte
– Vad menar du?
– Hon jobbar på procent kan jag tänka mig eller någon bonus eller något men hon tar ut ett överpris min tjugoprocentiga sänkning är snäll. Som sagt vi köper gärna huset men till det priset som vi vill och vad vi anser det vara värt
– Ja säger hon och sträcker fram handen
Jag tar den, den är varm och jag ler mot henne
– Jag går in och pratar med henne, vill ha du något?
– Gärna en kopp te om du har, annars så mineralvatten
– Inget starkare
– Nej tack jag dricker inte alkohol
– Jag vill gärna veta varför men det får vänta, dricka, prata, affär. Sen vill jag veta varför du inte dricker alkohol
– Visst säger jag med ett leende
Hon reser sig och går in i huset, hon kommer ut med en flaska mineralvatten. Jag ta emot den och tackar. Hon går in igen och jag ser att hon diskuterar med mäklaren
Efter en kvart så kommer de ut till mig. Mäklaren lägger papperna framför mig och skriver på. Jag får ett kontonummer att sätta in pengarna på. Jag går in och ringer min bank och ber dem sätta in summan på kontot
Jag går ut till dem och affären avslutas. Mäklaren tackar för sig och går iväg. Mrs. Johnson sätter sig och tittar på mig. Jag tittar tillbaka och jag försöker uppskatta hennes ålder. Jag gissar på 35år
– Vad tänker du på frågar hon
– Hur gammal du är
– Spelar det någon roll?
– Nej men du frågade vad jag tänkte på
– Ja jag gjorde ju det
– Vad trodde du att jag tänkte på?
– Hur du smidigast skulle be mig lämna huset
– Haha nej faktiskt inte, du kan bo kvar i minst tvåveckor så att du hinner tömma huset. Vi reser iväg ikväll eller i morgon och är borta i två veckor ungefär. När du är klar så kan du lämna nycklarna till Sue
– Vad är historien med er egentligen?
– Hur menar du?
– Ja de är dina svärföräldrar men jag har inte sett någon fru
– Hon dog
– Oj förlåt, jag menade inte att tränga mig på
– Ingen fara jag kan förstå om det verkar underligt. Min fru deras dotter dog för lite mer än två år sedan, hon var frisk som en nötkärna, sen blev hon sjuk och dog sex månader senare. Jag dök ner i ett svart hål och försvann och var borta i nästan femton månader. Sen kom jag hit och Sue förklarade ett och annat för mig, sen stannade jag. Sue är som en mor för mig, och Jim som en far
– Och din syster?
– Vår mor dog när vi var små, de delade på oss. Jag hamnade hos min far och hon hos våra morföräldrar. Sue gjorde det möjligt för oss att återförenas. Sen har vi bott där
– Jisses det var en historia det
– Ja, det är det
– Dina alkoholvanor?
– Mina obefintliga alkoholvanor säger jag och ler. Hm jag smakade en gång men jag tyckte att det smakade vidrigt så jag har inte prövat igen. Jag avskyr smaken så enkelt är det
– Hur gammal var du när du smakade?
– Sju år, jag smakade lite av min fars saké
– Saké? Då förstår jag att du inte gillade det
– Kanske det, jag har inget att jämföra med
– Så du har aldrig smakat
– Nej inte efter det. Det är inget jag saknar
– Där ser man säger hon och tar en liten klunk av sitt vin. Jag dricker inte så mycket jag i heller, ett glas vin ibland det är allt. Men jag dricker bara vin och inte mer än ett glas
– Var och en till sitt, jag har inga fördomar
– Vad arbetar du med?
– Jag driver familjeföretaget, jag tog över vår fars verksamhet, och nu så hjälper Ana mig
– Vad sysslar ni med?
– Vi är problemslösningskonsulter
– Problem?
– Ja människor har problem, de kan inte lösa dem själv. Då kommer de till oss och då löser vi dem
– Bara sådär?
– Oftast ja, så bara sådär
– Kan man tjäna pengar på det?
– Ja om man vill men oftast så vill vi bara ha folks vänskap och att de hjälper oss tillbaka om vi skulle behöva det
– Jaså?
– Vår far var väldigt framgångsrik, han lämnade en ansenlig summa pengar efter sig, jag och Jessika investerade dem smart, så nu kan vi göra vad vi vill
– Hur smart?
– Väldigt smart säger jag med ett leende
– Så bra säger hon och ler
– Vad sysslar du med?
– Man kan säga att jag är lyxhemmafru
– Innan det?
– Hm vi får se om jag berättar det, det beror på
– På vad?
– Om du stannar på lunch
– Javisst säger jag det kan jag göra
– Bra då går jag in och fixar ihop något
– Vill du ha hjälp?
– Kan du laga mat?
– Jag är en fena på huggorm
– Förlåt?
– Haha ett internt familjeskämt
– Jaså säger hon och tittar på mig
– Jag kan hjälpa till, du får säga till vad du vill att jag skall göra
– Ja säger hon och reser sig
Jag går efter henne och tittar på henne, hon har en vacker kropp och hon har självförtroende trots det hon råkat ut för. Vi går in i köket och hon vänder sig mot mig
– Vad skulle du tänka om jag tittade så på dig?
– Jag skulle bli stolt, generad och glad. Men om jag gått över någon gräns så ber jag om ursäkt
– Då väljer jag ditt alternativ, och tack
– Ingen fara, vad vill du ha hjälp med?
– En kyss?
Jag tittar på henne och ser henne i ögonen
– Förlåt jag ber om ursäkt, det bara hoppade ur munnen på mig
– Du behöver inte be om ursäkt, jag ger dig gärna en kyss
– Säkert?
– Ja, säkert
Hon lutar sig fram och jag möter henne, våra läppar möts och hon delar på sina läppar. Jag delar på mina, våra läppar och våra tungor möts. Jag känner hennes tunga smeka min och jag stönar lågt i hennes mun
Vi står där och kysser varandra och efter en stund så backar hon ett steg. Hon tittar på mig och jag tittar på henne. Hon lutar sig fram igen och vi kysser varandra en gång till
Mina händer börjar smeka hennes kropp. Jag känner hennes händer på min kropp och jag känner värmen från hennes händer sprida sig i min kropp. Vi kysser varandra hungrigare och jag trycker henne närmre mig
Hon stönar i min mun och börjar knäppa upp min skjorta, jag drar ner dragkedjan på hennes klänning. Jag smeker av henne axelbanden och den sjunker ner till hennes höfter
Jag knäpper upp hennes bh och hon hjälper mig av med den. Hon tar av mig min skjorta och börjar smeka mitt bröst. Jag tar ett av hennes bröst i min hand och börjar smeka henne
Hon stönar i min mun och jag svarar henne. Jag känner hennes händer på mina byxor, hon börjar knäppa upp dem. Jag smeker av henne klänningen och den faller ner på golvet
Jag stiger ur dem och står i mina underkläder framför henne. hon har bara sina trosor på sig, jag lutar mig fram och tar hennes ena bröst i min mun och börjar leka med hennes bröstvårta
Jag känner hur den stelnar, hon lutar sig tillbaka och stänger sina ögon. Jag sätter mina händer på hennes rumpa och börjar smeka den. Jag byter bröst och börjar leka med det
Hon tar tag i mitt ansikte och drar upp mig. Hon kysser mig hungrigt och jag svarar på hennes kyss. Jag lyfter upp henne och sätter henne på köksön och lägger henne ner
Jag drar ner hennes trosor, jag ser på hennes kön och lutar mig fram och börjar slicka henne. jag leker med min tunga på hennes kön och hon gnyr till när min tunga letar sig in i hennes inre
Jag leker med min tunga i hennes innersta, jag drar ut tungan och slickar henne från hennes bakre hål och fram till hennes klitoris. Jag leker med min tunga över den och hon stönar högt
Jag suger in den i min mun och bearbetar den med tungan. Jag smeker henne inre med mina fingrar och hon stönar högre och jag fortsätter min lek med tungan och fingrarna tills jag känner att hon kommer
Hon skriker ut sin orgasm och jag drar ut mina fingrar och ersätter dem med min tunga och slickar henne med tungan. Hennes rumpa lyfter från köksbänken och jag känner hur hennes inre krampar
När orgasmen ebbar ut så sjunker rumpan ner på bänken. Hon tar mig och huvudet och drar mig upp till henne, jag kysser henne och hon kysser mig. Jag smeker hennes mage med min hand och hon tittar mig i ögonen
Hon ställer sig på golvet och tittar mig i ögonen, och ställer sig på knä framför mig och drar ner mina kalsonger. Mitt kön sprätter fram och hon stirrar på den. Hon tar mig i sin hand och börjar smeka mitt kön
Hon sträcker ut sin tunga och slickar mig. Hon leker med sin tunga på mitt ollon och jag stönar högt. Jag sätter mina händer på hennes huvud och leker med hennes hår
Jag drar upp henne och tittar henne i ögonen
– Är du säker?
– Är du?
– Ja
– Jag med
Jag tar henne i handen och går bort till en soffa och sätter mig i den, hon grenslar mig och tar tag om mitt kön och smeker sig själv med det. Jag känner hennes värme på mitt ollon
Hon sätter sig upp och särar på sina läppar och sjunker ner över mitt kön. Jag känner hur hennes inre kramar om mig. Hon sjunker ner till botten och stannar där. Jag tittar henne i ögonen och hon tittar på mig sen börjar hon rida mig
Hon börjar långsamt och hennes smekande är gudomligt, hon är blöt och varm. Hon ökar takten och jag smeker hennes rygg i ritten. Jag lutar mig fram och min tunga finner ett bröst
Jag leker med tungan över bröstvårtan och jag vispar runt med tungan över den. Hon ökar takten i ritten och jag hör henne stöna. Jag känner hur det krampar i hennes inre och jag känner ilningarna komma i min rygg
Hon kommer och jag känner att hennes orgasm får mig över kanten
– Jag kommer stönar jag
– Ge mig din säd snälla, kom i mig, jag är skyddad ge mig din säd
Jag släpper på alla spärrar och jag vrålar ut min orgasm jag känner hur säden sprutar ur mig och in i henne. Hon kommer med mig och vi vrålar tillsammans. Min säd slutar inte komma och jag känner att hon fortsätter rida mig
Våra orgasmer ebbar ut och vi sitter stilla och andas häftigt båda två. Jag tar ett djupt andetag och öppnar mina ögon. Hon sitter i min famn och tittar på mig, jag tittar på henne och jag ser tårar i hennes ögon
Jag har tårar i mina jag med. Hon lutar sig fram och kysser mig, jag lägger mina händer på hennes rygg och kysser henne tillbaka. Vi sitter där och kysser varandra en lång stund
Hon lutar sig tillbaka
– Jag får nog gå på toaletten
– Jag med
Vi reser oss upp och jag går efter henne, hon går in på en av toaletterna och jag tar en annan, jag tittar mig själv i spegeln och tänker, jag lever Jessika och jag har älskat
Jag gör mig klar och går ut i köket och tar på mig mina kläder, jag fortsätter med matlagningen. Hon kommer ut och tar på sig sina kläder. Vi hjälps åt med maten och dukar fram på bordet
Vi sätter oss och börjar äta
– Så huggorm?
– Haha ja, det har jag ätit mer än en gång. Första gången var på en ö i franska guinea
– Vad gjorde du där?
– Det var en del i min utbildning, jag var soldat i främlingslegionen i fem år
– Oj spännande
– Ibland så var det, det
– Den resan?
– Hm både och vi skulle ta oss från punkt A till punkt B så snabbt som möjligt. Jag gjorde som jag blev tillsagd och vi skulle leva på vad naturen gav. Där fanns en hel del orm där så jag tog för mig
– Jisses
– Sen när jag bodde med indianer i Amazonas, så lärde de mig hur man tillagar huggorm bäst
– Har du bott med indianer?
– Ja när Jessika dog så försvann jag, jag hamnade som jag sa innan i ett svart hål. Så jag åkte dit och lämnade civilisationen bakom mig
– Hur länge var du borta?
– Jag stannade där i ca sexmånader, sen så åkte jag till en strand på Hawaii och bodde där ett tag
– På Hawaii?
– Ja det var som ett kollektiv och camping samtidigt, jag bodde i ett tält och satt på stranden och pratade med månen om livets orättvisor
– Din fru?
– Bland annat, månen är en bra lyssnare, den svarar inte emot. Men man får inga svar dock. Jag tröttnade på det och åkte hem
– Hit?
– Nej till Marseilles jag har ett hus där
– Varför dit?
– Hm dels för att maffian där var ute efter mig, sen för andra minnen
– Hur menar du?
– Jag hade haft ett par kvinnor
– Andra minnen?
– Ja
– Smärtsamma?
– Hm både och. Men mest var det för att jag ville att de skulle hitta mig så att de kunde döda mig. Jag brydde mig inte om jag levde eller dog. Jag ansåg att jag sviktat i mitt beskydd av Jessika
– Behövde hon det?
– Ja eftersom hon valde att leva med mig. Men det var cancern som tog henne. jag kände mig hjälplös, vilket jag aldrig gjort innan. Jag hade aldrig känt mig hjälplös innan
– Som jag när han attackerade mig, jag har alltid klarat mig själv, men när han slog och våldtog mig så kände jag mig fullständigt hjälplös
– Jag frågade innan vad du arbetat med innan du blev lyxhemmafru och du svarade att det fick se om du berättade
Hon tittar på mig och sen ler hon
– Jag var eskort, han jag gifte mig med var en av mina f.d. kunder, jag skulle förstått att han inte skulle kunna hålla den i byxorna. Blev du chockad nu?
– Nej faktiskt inte, min farmor var prostituerad, jag har vuxit upp i japan. Min far besökte ett glädjehus varje fredag. Min första kvinna jag gick till sängs med var en av kvinnorna där. Så nej jag blev inte förfärad, äcklad eller chockad. Jag är glad över att du vågade berätta för mig
– Så din farmor var prostituerad?
– Ja det var hennes enda val för att försörja familjen efter att min farfar dödats i kriget. Tyvärr så drog hon på sig skulder så att hon tvingades att sälja min far till den lokala Oyabunen
– Oyabun?
– Maffialedare, han skickade min far till en skola där han lärde sig att döda. När han var färdig på skolan så började han sin bana som torped
– Jisses
– Så nej ditt avslöjande var inte så chockerande, inte för mig i alla fall men jag kan tänka mig att det inte är något som du talar om när du går på cocktailparty här i området
– Haha nej då berättar jag att jag träffade honom när jag slutat college, jag har gått på college. Mitt yrke betalade för min utbildning. Jag är utbildad ekonom, jag investerade det jag tjänade och nu kan jag leva som lyxhemmafru, jag fick många tips av mina kunder
– Kan inte det betraktas som insidertips?
– Alldeles säkert men ingen av den skulle erkänna att de berättat för mig
– Smart
– Han jag var gift med är rik, hälften av de pengarna är mina och om allt går väl så kommer mer än hälften av dem att vara mina
– Jag håller tummarna, jag gillar inte män som är elaka mot kvinnor
Hon tittar på mig med sina blåa ögon. Hon är vacker där hon sitter avslappnad med håret uppsatt i en svans, jag tittar på henne och försöker förstå hur man som man kan slå en kvinna
– Vad tänker du på?
– Att du är vacker, och att jag inte förstår män som skadar kvinnor
– Tack
– För vaddå?
– Att du tycker att jag är vacker, och att du inte dömer mig
– Jag har ingen rätt att döma dig
– Tack ändå
– Varsågod
– Du gav mig min första riktiga orgasm sedan jag vet inte när, nu menar jag en orgasm som jag inte fixat själv jag tackar för det med
– Detsamma, jag har inte älskat med en kvinna sedan Jessika dog
– Varför?
– Innan hon dog för att hon var för sjuk, efteråt för att jag inte ville svika henne med att ge mig själv till någon annan trots att jag lovat henne att leva och älska. Jag kunde inte förmå mig att göra det
– Men du valde mig?
– Ja, det gjorde jag
– Varför?
– Därför att du är vacker och något hos dig gjorde mig intresserad av dig
– Tack för att du valde mig
– Jag tror att vi valde varandra
– Så var det kanske, och det är jag glad för
– Jag med, jag kan inte ge dig några löften
– Jag vill inte ha några säger hon, kan vi inte bara njuta av att vi trivs i varandras sällskap
– Varför inte säger jag och ler
– Bra
Vi dukar av maten och vi hjälps åt att diska, jag smeker hennes rygg och hon smeker mig. Jag lagar te och hon kaffe, vi tar våra muggar och sätter oss i trädgården
– Hade du kunnat leva resten av livet utan en kvinna?
– Jag vet inte faktiskt, jag har älskat två kvinnor, den ene fick jag överge den andra dog. Jag såg mig själv som skadat gods att det var min karma att leva ensam
– Varför fick du överge en av kvinnorna?
– Därför att min far var döende, när jag kom hem så var han död och ödet valde en annan väg åt mig, jag blev soldat och träffade tre kvinnor som jag delade intima stunder med, jag älskade dem inte men jag var nog kär i dem. De träffade män som de gifte sig med och fick barn
– Varför lämnade du dem?
– För att jag var soldat och var tvungen att slutföra den uppgiften
– Sen?
– Sen träffade jag Jessika och jag trodde att vi skulle leva tillsammans resten av vårt liv, men ödet ville annorlunda
– Så mycket smärta
– Ja men även mycket kärlek
– Skulle du kunna älska mig?
– Oj jag vet inte
– Tack för din ärlighet
– Ingen fara, jag tycker att du är en intressant vacker kvinna som jag skulle vilja lära känna mer, om du tillåter mig. Men om jag skulle kunna älska dig vet jag inte faktiskt, jag vet inte om jag kommer att älska en annan kvinna mer efter Jessika
– Den första du älskade?
– Hon kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta, hon var min första kärlek, hon räddade livet på mig när jag befann mig i helvetet. Inte hon direkt men minnet av henne och hennes doft, vi tillbringade en vecka tillsammans i Paris, hon tappade en näsduk där som jag stal, jag har den alltid nära. Jag hade den med mig där jag var och när det var som värst så tog jag fram den och luktade på den och mindes henne. Då räddade hon livet på mig
– Det är en djup kärlek
– Ja det var den, vi delade en kyss inget mer. Men jag känner fortfarande hennes läppar mot mina ibland. Samma med Jessikas, jag kan gå in i ett rum i huset och känna hennes doft och minnas
– Jag önskar att jag får uppleva något liknande någon gång
– Det önskar jag med för din skull, men det finns en baksida med det, jag har bara minnen kvar. Jag såg min första kärlek för ett tag sedan, hon var ett skal. Hon lever med en man hon föraktar
– Herregud kan du inte göra något?
– Nej tyvärr inte, det smärtade mig djupt, men det fick mig samtidigt att inse vad Jessika menat med att jag skulle leva och älska. Hon ville inte att jag skulle bli ett skal som fastnade i minnena av hur det kunde blivit. Så hon räddade mig igen
– Det är jag glad för
– En liten sent påkommen fråga, men vad heter du?
– Förlåt?
– Jag känner dig som Mrs. Johnson, jag vet inte ditt förnamn
– Haha Paula, jag heter Paula
– Tack säger jag med ett leende
– Vill du älska med mig igen?
– Ja, det vill jag
Hon tar mig i handen och vi går upp till hennes sovrum, vi klär av varandra och står nakna framför och utforskar varandras kroppar. Vi lägger oss på sängen och vi smeker varandra och jag lägger mig mellan hennes ben och slickar henne till orgasm
Hon tar mig i munnen och hon får mig att få resning, jag lägger mig mellan hennes ben och tar henne, jag älskar med henne tills hon får orgasm igen. Hon ställer sig på knä framför mig och jag tar henne
Vi kommer båda två och jag låter min säd fylla henne och vi lägger oss i sängen och njuter av varandras närhet. Jag ligger bakom henne med mitt kön i hennes. De bekantar sig med varandra
Hon reser sig och går i på toaletten, jag ligger kvar och njuter av att ha delat dessa stunder med henne. hon kommer tillbaka och lägger sig med sitt huvud på mitt bröst
– Vill du träffa mig när du kommer tillbaka?
– Gärna, om du vill träffa mig
– Annars så hade jag inte frågat, jag kommer sakna dig
– Och jag dig
– Lova att vara ärlig mot mig
– Alltid, och detsamma
– Jag lovar
Vi somnar och jag drömmer om en strand på Hawaii
Jag vaknar och tittar på henne. Jag pussar hennes panna och hon vaknar med ett leende
– Jag måste gå nu
– Ja säger hon
Vi reser oss ur sängen och jag klär på mig, hon tar på sig en morgonrock och följer med mig ner. Jag pussar henne och hon räcker mig en näsduk
– Man vet aldrig säger hon
– Tack säger jag med ett leende
Jag går tillbaka till huset och jag luktar på den innan jag lägger ner den i min ficka. Jag kommer fram till huset och går in, de sitter vid bordet och de tittar på mig när jag kommer in och jag går fram till min syster och pussar henne på pannan
Jag sätter mig vid bordet och tittar på de andra och ler
– Jag köpte huset syrran
– Där ser man
– Mrs. Johnson kommer med nycklarna när hon flyttat ut, om vi inte kommit hem
– Bra säger Sue
– Det var raskt marscherat säger Jim
– Syrran tycker att det är pinsamt att ta hem sina dejter hit, hon behöver något eget, och sen jag bestämt mig för att leva och älska så är det dags för mig att gå vidare jag med. Jag förstår äntligen vad Jessika menade, inte bara med att träffa andra kvinnor utan för att jag skall kunna leva så måste jag våga lämna det trygga. Ni är min trygghet och jag kommer alltid att komma hit, men vi behöver något eget, och vi kommer bara vara tiominuter borta när vi är här. Förresten tack syrran
– För vad?
– Mr. Johnson
– Jaså den dynghögen
– Ja den dynghögen
– Jag trodde att du skulle skälla på henne för att jag bad henne ta hand om det
– Hade inte hon gjort så hade jag gjort
– Berättade hon för dig?
– Ja jag frågade och hon svarade
– Frågade hon vad du arbetar med?
– Ja
– Vad sa du?
– Att vi driver farsföretag som problemlösningskonsulter
– Det var en rätt träffande beskrivning
– Berättade hon om sitt yrke frågar Sue
– Ja säger jag det gjorde hon, det betalade college för henne, som jag sa till henne. jag har inga fördomar. Jag trodde att hon var en bimbo, jag hade fel, hon är en intelligent kvinna
– Ja säger Sue och ler, skall ni träffas fler gånger
– Om vi får tillfälle så ja, hon var intressant att tala med
– Ja det tycker jag med säger Sue och ler
– Vad betalade du för huset
– Tjugo procent under utgångspris
– Så pass
– Fortfarande lite för mycket men syrran gillar det så då slog jag till
– Tack brorsan
– Ingen fara, vet ni det är det första jag köpt sedan Jessika
– Hur menar du?
– Jag har inte ens köpt ett par kalsonger sedan hon gick bort
– Varför?
– Har inte en aning faktiskt, det har bara blivit så. Förresten vad tycker du om att shoppa Sue?
– Dum fråga säger hon med ett leende
– Därför att när Mrs. Johnson flyttat så kommer huset vara tomt, vi kommer att behöva möbler, så om det går bra för dig Ana så kanske Sue kan få shoppa åt oss så att huset är möblerat när vi kommer hem
– Det går bra för mig, enda kravet jag har är en stor säng, den största du kan hitta
– Haha okej säger hon och ler
– När åker ni?
– Ikväll
– Hur länge?
– Vet inte, två veckor kanske, vi får se
– Hur känns det?
– Jodå bara bra
– Äntligen säger min syster så skall de jävla svinen få
– Vad fick dig att ändra dig angående leva och älska Mica frågar Sue
– Jasmine, vi såg henne i japan, hon var ett skal, och jag vill inte bli så, det var det Jessika menade, jag skulle leva
– Bra säger Sue och hur levande var Mrs. Johnson
– Väldigt säger jag med ett leende
– Haha skrattar Sue, då vann jag vadet betala ni två
– Förlåt?
– Vi har slagit med vem av grannarna det skulle bli, här bor en del ensamma damer på området som trånar efter dig kan jag säga
– Jaså säger jag och ler
Vi äter färdigt, när vi är klara så hämtar vi våra väskor, jag lägger ner hennes näsduk i väskan. Vi går ner och kramar om Jim och Sue
– Förresten vill du sätta upp Chagallen i vardagsrummet ovanför den öppna spisen Sue
– Ja hjärtat
– Tack mor
Vi går ut i kvällen och jag lägger min väska i bilen och Ana gör likadant. Vi kör iväg och när jag kör förbi vårt nya hus så står Paula i fönstret och vinkar
– Bra där brorsan, välkommen tillbaka
– Tack
– Jag har nog aldrig sett dig le med ögonen som du gör nu
– Tack
***
– Ana?
– Ja
– Är du okej?
– Jadå själv?
– Ja jag mår bra
– Jag har ont på ställen som jag inte trodde det var möjligt att få ont på
– Är du skadad?
– Nej lite mörbultad bara, vad fan hände
– Jag vet inte, huset exploderade
– Tror du att de är döda?
– Har inte en aning men jag tackar gud för att du hann få upp kraften
– Ja jag med, kan du röra dig?
– Ja, du?
– Jadå
– Skall vi se om vi kan komma ut härifrån
– Ja
Vi reser oss och jag börjar lysa och helar henne, sen helar jag mig själv. Vi går igenom ruinerna och vi kommer ut på gatan bakom huset och ser brandkåren och polisen leta igenom ruinerna
Vi ser en massa döda kroppar och vi tar oss från platsen. Vi springer genom staden och tar oss till vår lägenhet. Jag lyfter på luren och ringer, jag låter det gå fram tre signaler, sen lägger jag på och ringer igen två signaler denna gång
Vi byter om och packar våra väskor och sätter oss i bilen och kör iväg. Ana kör och vi kommer ut på landsbygden
– Vad fan hände
– Har inte en aning men de måste vara döda
– Ja ingen kan ha överlevt det, det känns lite grann som jag blivit blåst på konfekten
– Jo men resultatet blev det samma
– Förvisso
– De är döda och vi lever var glad för det, du räddade våra liv, syrran
– Min tur denna gång, jag kan dock inte släppa att det var en bomb igen
– Vad menar du?
– Att någon ville sopa igen spåren
– Men ingen visste att vi var där
– Nej men de var, och någon kanske hade sett till att de skulle vara där
– Du menar att någon annan drog i trådarna?
– Ja
– Då får vi ta reda på det
– Hur?
– Kör till Moskva, vi skall träffa en galen man
– Vem?
– Han heter Sergej
– Känner du honom?
– Ja jag räddade hans liv en gång
– Du vet att han är Bratvan
– Ja syrran det vet jag, just därför så skall vi prata med honom, jag tror att den som drar i trådarna antingen tillhör politbyrån eller är militär vilket är samma sak
– Då har vi kommit till samma slutsats, men varför döda mor?
– För hennes makt inom familjerna, hon var duvan
– Du menar?
– Ja och jag skall lämna den till Sergej
– Jaså?
– Ja fråga mig inte hur jag vet det, för det gör jag egentligen inte, men hans kommande fru är från familjen och deras dotter kommer att bli nästa duva
– Jaså?
– Som sagt fråga mig inte hur jag vet men det kommer bli så
Vi kör vidare i tystnad och kommer fram till Moskva, vi kör till en restaurang och går in
– Hälsa Sergej att Michal är här
– Ja säger servitören och tittar på mig
Han går iväg och kommer tillbaka
– Följ med mig
Vi går efter honom upp för en trappa och han öppnar dörren intill ett rum och därinne sitter Sergej, vi går fram till honom och han reser sig och bugar sig för mig.
Jag bugar mig tillbaka och han ler och kramar om mig
– Välkomna
– Tack, detta är min syster Ana
– Hej Ana, inte Anastasia Romanoff väl?
– Densamme
– Det var som fan, så hon är din syster?
– Ja säger jag och ler
– Det var som fan då är din morfar också?
– Ja
– Det var som fan, jaja hur är det med dig, jag beklagar sorgen
– Tack, jo det är bra, men det kunde varit mindre bra. Vi var i huset som sprängdes och säg inte vilket. Jag vet att du vet allt och det skulle inte förvåna mig om det var du som sålde sprängämnena till vem det nu än var som sprängde
– Var ni där?
– Ja
– Och överlevde?
– Ja
– Herregud, fast det är klart överlever man helvetet så var det väl en eftermiddags bris. Har din bror berättat att han räddade mig från helvetet
– Nej
– Svarta skuggan bar mig på sin rygg i två dagar och dödade rebeller samtidigt
– Nej det har han inte sagt något om. Han är förtegen om den delen av sitt liv
– Fullt förståeligt, jag pratar inte i heller om helvetet. Men hade det inte varit för din bror så hade Sergej inte suttit här. Vad vill du?
– Namnet på den som sprängde
Han tittar på mig och sen på Ana
– Är ni säkra på att ni vill veta?
– Ja Sergej det är vi
– Säg bara inte att jag inte varnade er. De säger att jag är galen men de är förbi galenskap
– De?
– Mm de, det är inte bara en person, det är tre stycken och det är fullständigt vansinniga
– Trist för dem men namnen
– Javisst, inget kunde var enklare
– Sergej, om det innebär problem för dig?
– Nej för fan det är inga problem, de vågar inte röra mig
– Säkert?
– Jadå, ni kommer aldrig att få tag på dem
– Skall vi slå vad säger Ana
– Haha rätt inställning
– Namnen Sergej
Han tittar på mig och säger tre namn. Jag tittar på honom och sen på Ana. Hon ser beslutsam ut
– Är du säker?
– Ja kära vän
– Då får vi jobba, jag vet var de är
– Jaså?
– Där de är varje fredag
– Och var är det?
– Lilla Odessa
– Och det är?
– Ett bad för höjdarna
– Tack Sergej, vi är kvitt
– Nej min vän vi kommer aldrig bli kvitt, detta var bara en liten delbetalning
– Förresten, när du träffar din fru så skall du ge henne denna. Er dotter kommer bli nästa duva. Vår mor var den senaste och det var därför de mördade henne. ikväll så kommer de att få träffa på svarta skuggan Sergej och hans syster
Han stirrar på mig, sen på duvan och sen tillbaka på oss, han bugar sig igen. Vi går ut ur rummet och nerför trappan, vi går ut till bilen och Ana kör iväg. Vi kommer fram till badet
Vi tar våra svärd från väskan och jag hänger på mig det, jag tar mitt maskingevär i händerna och räcker Ana två pistoler
– Man vet aldrig
– Nej brorsan
– Då var det dags
– Ja säger Ana, för mor
– För mor
Vi går mot badhuset
– Så, det är bara ni tre kvar, vi vill gärna veta varför?
– Vad stammar en av männen?
– Varför ni dödade vår mor och försökte döda oss och vår morfar
– Herregud ni! viskar en av männen
– Ja vi
– Vem? frågar den tredje?
– De är Anastasias barn
– Herregud viskar mannen
– Ja och nu vill vi veta varför?
– För det hon var säger den förste, hon hotade att rasera hela sovjetunionen för det hon var. Ett hopp för folket, vi var tvungna att stoppa henne
– Så för makt alltså
– Ja
Jag svingar mitt svärd och hugger huvudet av honom, Ana svingar sitt och halshugger den andre. Den tredje stirrar på oss och vi svingar båda två samtidigt, jag klyver honom på mitten och Anna hugger huvudet av honom
Vi går ut från lokalen, blodet flyter på golvet och vattnet i bassängen är rött av blodet. Vi kommer ut och går lugnt från huset, vi går bort till bilen och vi sätter oss i den. Ana kör iväg och när vi kommit en bit bort så trycker jag på en fjärrkontroll
Himlen lyser upp och vi ler. Vi kör hem till mormor och morfar och ringer på dörren. Mormor stirrar på oss och vi går in
– Kramarna får vänta mormor, vi behöver byta kläder
– Ja säger Ana, jag först
– Javisst
Vi går in i deras vardagsrum, morfar sitter där. Jag går fram till honom och tittar på honom
– Det är gjort, det kommer saknas folk i politbyrån, hos KGB och GRU i morgon bara så du vet
– Ja säger han berätta
– Jag skall bara få av mig kläderna först innan det stelnar mer
Jag klär av mig ner till kalsongerna, mormor drar efter andan när hon ser mina tatueringar. Ana klär också av sig och hon stirrar på hennes tatueringar. Hon tar våra kläder och öppnar kaminen och stoppar in dem
Det börjar osa i rummet och Ana går ut och in på toaletten, jag öppnar min väska och plockar fram kläder till mig. Jag sätter mig framför dem
– Mor är hämnad, de dödade henne för att de var rädda för det hon kunde bli, Sovjets undergång, morfar nu är det din uppgift förgör skiten, för mors skull
– Ja mitt barnbarn jag ska rasera hela skiten
– Bra ta hjälp av Jim och Sue, de känner rätt folk i USA, vi kommer bistå med det vi kan
– Ja säger han och ler, tack viskar han er mor hade varit stolt
– Jag har lämnat vidare duvan. Kontakta Sergej morfar, hans barn kommer bli den nya duvan, han kommer träffa sin blivande fru snart. Besök dem och berätta historien om duvan
– Ja säger min mormor
– Tack, hälsa Sergej ifrån mig och säg att svarta skuggan fick sin hämnd
– Vem?
– Det är jag, mitt smeknamn i Tchad, när jag var där med legionen, jag räddade hans liv där
– Du vet vad han är va?
– Ja morfar, det var hans om gav oss namnen utan att blinka med risken för repressalierna, för det
Ana kommer in i rummet och klär på sig, jag reser mig och går in på toaletten och duschar av mig. Jag står där tills varmvattnet tar slut. Jag går ut och klär på mig. Jag kramar om dem och vi reser oss
– Vi måste lämna landet, vi kan inte komma tillbaka på ett tag men Jim och Sue kommer uppdatera er
– Tack igen barn säger min mormor
– Skall ni direkt till USA
Jag tänker på Paula
– Varför?
– En vän till en vän, behöver hjälp
– Var?
– I Sverige
– Tja det är på vägen brorsan
– Ja säger jag med ett leende
– Var?
Han säger namnet på staden och namnet på den som behöver hjälp. Vi kramar dem en sista gång sen går vi ut ur lägenheten. Vi åker ner till utgången och sätter oss i bilen
Vi landar i Sverige och går ut från flygplatsen och åker iväg till den adress vi fått. Bilresan tar en timme sen kommer vi fram till ett stort hus. Vi ringer på och en kvinna kommer och öppnar
– Berith, vad kan jag hjälpa er med?
– En vän har skickat oss, han är vän med vår morfar
– Och vem är er morfar?
Jag säger hans namn och hon stirrar på oss
– Är ni Kois barn
– Ja
– Kom in, ni hedrar mitt hus
– Tack
Vi går in och hon visar oss ut i ett uterum, vi sätter oss och en flicka kommer springande och tittar på oss. En kittling känns i min nacke och jag undrar varför, Ana tittar på mig
– Känner du också det?
– Ja
– Varför?
– Har inte en aning
– Mitt barnbarn Rebecka
– Hej Rebecka, Michal heter jag
– Hej, jag heter Anastasia
– Hej känner ni min mormor
– Nej men hon kände vår far
– Kände viskar Berith
– Kände
– När hände det?
– För tio år sedan ca
– Jag beklagar
– Tack
– Rebecka har du gjort dina läxor?
– Nej
– Marsch iväg unga dam
– Ja, det var trevligt att träffas
– Detsamma
Hon går iväg och jag tittar efter henne
– Jaha vilken familj?
– Lika direkt som er far, Da Vinci
– Vad kan vi hjälpa dig med?
– Jag vill att ni ser till så att en person försvinner
– Och med försvinner menar du?
– Ja att han inte sätter sin fot i detta landet mer, om ni är som er far så har ni vissa moraliska fördomar mot mord så jag kan inte begära det av er
– Vad har denna person gjort?
Hon tittar på mig och sen suckar hon och börjar berätta. Hennes historia tar ungefär en timme sen är hon färdig. När hon är klar så tittar jag på henne och Ana tittar på henne
– Er far såg till så att min man försvann
– Om det du berättat stämmer så kommer denna man också försvinna från jordens yta. Ingen kommer att hitta honom igen
– Historien stämmer, det svär jag på
– Jag tror på dig, var finns mannen nu?
– I Rom, han kommer vara där resten av veckan
– Har du någon adress?
– Jag vet vilket hotell och vilket rum
– Bra säger jag med ett leende, det är samma taxa som när min far hjälpte dig
– En guldtacka?
– Nej du blir skyldig oss en tjänst, vi kommer en dag att be dig om en tjänst, och när vi ber dig om den så ställer du upp
– Jag accepterar
– Bra då tar vi hand om honom, men glöm inte priset Da Vinci
– Nej, om jag vill komma i kontakt med er fler gånger, innan så kontaktade jag Mita eller Mr. Jones
– Mita är död, Mr. Jones? Har du numret till honom?
– Javisst säger hon och reser sig
Hon går iväg och efter en stund så kommer hon tillbaka
– Här
– Tack, om du vill komma i kontakt med oss i framtiden så ring detta numret
Jag ger henne numret till Sue och Jim
– Tack
– Ingen fara, vi skall vidare vi hör av oss när det är klart
– Hur?
– Vi har din adress vi skickar ett vykort
– Tack säger hon med ett leende
– Skulle du kunna ringa en taxi åt oss
– Javisst
Hon ringer en taxi och vi går ut och ställer oss och väntar på den
***
– Jaha vad skall vi göra med honom?
– Vad tycker du?
– Tja med tanke på vad han gjort så…
– Ja det kommer inte funka med en läxa, han måste försvinna
– Hur bra är du med det där säger hon och pekar på mitt gevär
– Bra
– Om vi skulle locka ut honom, du ligger på ett hustak eller nåt och när han kommer så skjuter du?
– Tja varför inte
– Då lockar jag ut honom och du skjuter
– Kan vi inte skjuta honom på rummet
– Det närmsta hustaket som funkar är ganska långt borta
– Visa, det verkar som du kollat upp det
– Ja det var ett alternativ så jag var ute i natt och letade efter alternativ på hur vi skulle göra
– Som sagt visa mig
– Häng med
Vi tar oss upp på taket på vårt hotell och börjar springa, vi springer i tio minuter sen så stannar hon och pekar. Jag tittar på hotellet, jag tar fram mitt gevär och en kikare, jag ger den till henne och hon tittar på mig
– Avstånd
Hon tittar i kikaren
– 1975 meter
– Vindriktning?
– Tja sydväst tror jag
– Då skall vi se, sätt dig ner
Jag ställer upp geväret och lägger mig ner. Hon tittar på mig och sätter sig bredvid mig. Jag sätter ögat mot kikarsiktet och hittar hans rum. Jag tittar på Ana
– Är du säker?
– Vi får väl se
Jag tittar i siktet igen, jag anar en rörelse i rummet, jag ser gardinen röra sig, jag slutar andas och fingret kröker sig, mannen står i fönstret och jag trycker av. Jag fäller ihop geväret
Vi springer över taken till vårt hotell. Vi går in på rummet och jag tar vykortet och ritar ett hjärta. Vi åker ner och checkar ut från hotellet. Vi åker till flygplatsen och går ombord på vårt plan
***
– Jag gillar vad du gjort med huset Sue
– Tack säger hon och ler, var sängen tillräckligt stor frågar hon Ana
– Haha jadå säger hon och ler
– Nå hur gick det?
– Vi lyckades, men det var nära att vi inte lyckats
– Vadå då?
– Vi var i ett hus när det sprängdes
– Förlåt?
– Vi hade fått reda på var de skulle vara så vi tog oss in i det huset. Helt plötsligt så exploderade världen omkring oss och vi vaknade upp i ruinerna och tog oss ut. Ana tyckte att det var något som inte kändes rätt med den explosionen så vi hälsade på hos en vän till mig. Där fick vi reda på att tre stycken inte var med i huset så vi besökte dem och fick vår hämnd. Sen hälsade vi på hos mormor och morfar. De bad oss kontakta en vän till en vän till dem där vi fick höra en galen berättelse, damen i fråga bad oss om en tjänst så vi tog hand om den på vägen hem
– Jisses, ni har varit upptagna
– Ja
– Den där historien
– Ja
– Vad handlade den om?
Jag tittar på Ana och hon rycker på axlarna. Ana berättar samma historia som Berith berättade för oss. När hon är klar så stirrar de på henne
– Det låter helt galet
– Ja men vi tror på henne, vi tog bort en från listan i Rom min bror sköt ett skott som jag inte trodde var möjligt
– Ditt gevär? Frågar Jim
– Ja
– Avstånd?
– 1900+
– Inga problem då
– Nej inte direkt, min spanare kunde varit lite exaktare
– Jaja skrytmåns, han siktade, sköt och innan skottet träffat så hade han rest sig och börjat springa
– Jag har aldrig missat
– Aldrig?
– Aldrig, den natten när jag räddade Nathan och hans kamrater, sköt jag 56 skott och jag missade inte ett endaste, jag sköt hur många skott jag nu sköt i Tchad, jag missade aldrig. Jag missar inte syrran aldrig någonsin
– Jag har sett honom sätta fem skott i rad på 3000 meter, det är omöjligt, det finns inte gevär som är byggda för det. man jag har sett det säger Jim
– Förlåt sa du 3000meter?
– Ja
– Jag har byggt mitt gevär själv, det är unikt, jag gör min egen ammunition
– Kan vi inte prata om något annat? Frågar Sue
– Jodå, morfar kommer behöva er hjälp för att göra det han behöver göra, förverkliga vår mors dröm, hon mördades för att hon ville förändra Sovjet. Morfar kommer göra det men han behöver hjälp av oss och er. Ställer ni upp?
– Ja självklart
– Tack, oavsett om det går åt helvete så för vår mors skull så måste vi försöka
– Vi är med
– Tack, morfar kommer höra av sig
– Skall vi Mica
– Ja
Vi reser oss och kramar om dem. Vi går ut ur huset och går till vårt hus, vi går in och jag går in i vardagsrummet och sätter mig i soffan och tittar på Chagall tavlan. Ana går till sitt rum och sin stora säng
Jag sitter där och tittar på tavlan drömmer mig bort .
***
– Välkommen hem
– Tack säger jag med ett leende
– Gick affärerna bra
– Ja vi fick som vi ville, vi löste problemen
– Får jag fråga vad problemen bestod av?
Jag tittar på henne och funderar en stund på vad jag skall säga
– För tjugotre år sedan så räddade en liten pojke sin syster när deras båt exploderade. När båten exploderade så fanns deras mor och styvfar på båten samtidigt med barnen. Pojken efter att han räddat sin syster flöt iland på en strand i japan, och hur märkligt det än kan tänkas så räddades han där av sin far. Hans far var en speciell man som hjälpte människor som befann sig i nöd på ena eller andra sättet. Framförallt så hade han en svag sida för kvinnor som for illa. Då blev han verkligen engagerad. Men innan han kunde välja själv så var han i klorna på Yakuzan och gjorde hemska saker för dem. Men han bröt sig loss och startade eget, en problemlösnings firma. Han hjälpte människor på hela jorden med att lösa problem som de själv inte kunde lösa När sonen dök upp där på stranden så bestämde han sig för att sonen skulle ta över familjeföretaget en dag. Han tränade sonen inför det, sonen var väldigt läraktig. I väldigt tidig ålder så kunde sonen göra saker som få andra kunde. När sonen var sexton år så skickades han iväg för att lära sig ännu mer om problemlösning. Sonen tillbringade två år där, han var flitig och lärde sig noggrant. Han dekorerades för sina insatser, han blev även förälskad där, men han var tvungen att lämna skolan då han fick reda på att hans far var döende. Han for hals över huvud hem för att säga adjö till sin far, men han kom försent. Han fick reda på att hans far inte dött av naturliga orsaker så han fylld av hämnd, såg till så att de som legat bakom hans fars död fick betala priset för det. Han fick sin hämnd, men priset för den var att han var tvungen att fly det land som varit hans hem så länge. Han gick med i legionen och tillbringade fem år där. Han träffade kvinnor som han blev kär i, han dödade för en nation som inte var hans. Men han gjorde det och fick ännu fler medaljer och fina omdömen. I slutet på sin militära bana så träffade han på en familj som behövde hjälp. Han hade färdigheter som gjorde att han kunde hjälpa denna familj. Han for till ett annat land och räddade deras älskade son och när han kom hem så väntade en kvinna på honom och han gifte sig med denna kvinna. De fortsatte med familjeföretaget och de hjälpte människor överallt de kunde. En dag så drabbades han av en katastrof hans älskade blev sjuk och dog. Vår hjälte kastades ut i djupaste förtvivlan och försvann. Han gick igenom sin själarensning och kom hem som en förändrad man, han ville dö och han ville dö med svärdet i sin hand, han sökte upp faran men det fanns ingen fara där han sökte. Han fick ett telefonsamtal från en kvinna från det förflutna och han hjälpte henne. Han åkte hem till sin familj och bad dem om att bestraffa honom för hans misstag. För det visade sig att hans fru liksom hans far blivit mördade av en häxa i mannens närhet. Men till hans stora förvåning så ville hans familj inte bestraffa honom. De visade honom kärlek i stället och han blev förvirrad. Han fick reda på att hans andra familj, de han hade kvar av sin familj i ett annat land var i fara. Han for iväg och räddade dem och fann sin syster. Hon valde att följa med honom hem. De fortsatte med familjeföretaget, en av mannens drivkrafter i sin träning var att han en dag ville hämnas sin mor, han fick den möjligheten för två veckor sedan. Han och hans syster ilade iväg och de såg till att få sin hämnd. Det kostade dem nästan livet men det lyckades. På vägen hem så hjälpte de en dam att få sin hämnd, hon berättade en historia för dem som fick det att vända sig i magen på dem, och den fick det att koka i blodet på dem. De hjälpte damen och de kommer att hjälpa henne fler gånger om det behövs. Mannen kom hem och han är harmonisk för första gången på väldigt länge
Hon tittar på mig och jag tittar tillbaka på henne och säger ingenting, jag dricker lite mineralvatten, hon öppnar munnen
– Denna man, har han mördat?
– Hm både och, han har dödat för den nation han stred för, en av gångerna där så gick han för långt. Men nationen ansåg att han gjort rätt. Men mannens moral är fortfarande tveksam om han gjorde rätt. Situationen var något speciell, han såg ett femtiotal män skända, barn, kvinnor och män på de mest bestialiska sätt. Mannen dödade inte rent den natten, han njöt inte av det men han dödade inte rent
– Men mannen har dödat?
– Ja det har han
– Hur många?
– Runt 2500, de allra flesta i nationens tjänst, du förstår han var unik denna man. Han var som gjord för att vara soldat. Han inte bara lydde order utan utförde orderna till punkt och pricka. Oavsett hur vansinniga de var eller hur svåra uppdragen var. Han kom alltid tillbaka. Till och med när hans chef ville att han skulle dö för att han inte ville vara kvar i helvetet längre så överlevde han. Det uppdraget som han fick där motsvarar en femtedel av de han dödat. Mannen fick den finaste medaljen som man kan få i det landet för sin insats. En av fördelarna med den medaljen är att han får gratis inträde till Louvren. Men i alla fall av de han dödat så är 90% ungefär i nationens tjänst. De allra flesta galna rebeller eller knarkbaroner men även ett par vanliga soldater som han själv. Så är han ett monster? Eller gjorde han bara det han fick order om?
– De andra tio procenten?
– Vissa för hämnd, du måste förstå, mannen har giri, sin plikt mot de döda. Vissa av barmhärtighet, vissa för att en galen man ville se honom död eller förnedrad
– Hur överlever en sådan man?
– Med hjälp av en näsduk, eller två näsdukar just nu
– Om man skulle vilja ha denna mans hjälp
– Då ber man mannen om hjälp sen avgör mannen om han vill hjälpa till eller inte
– Vad avgör?
– Mannens moraliska kompass, ja numera även hans systers
– Jaså säger hon med ett leende
– Innan du fortsätter så har min syster delat ut sin vad hon ansåg sin rättmätiga bestraffning mot din man, som inte är så manlig längre förresten
– Hur menar du?
– Ja han lär inte våldta fler kvinnor
– Du menar…
– Ja min syster är rätt bestämd emellanåt, inte så jag gjort kanske men hon frågade inte mig
– Hur hade du gjort?
– Har inte en aning, men att skära av testiklarna från någon och könsorganet är kanske inte det jag gjort
Hon ler mot mig
– Det handlar nog om att jag är man, men min syster ansåg att det var en lämplig åtgärd. Sen när hon gjort det så blev hon elak på riktigt
– Förlåt?
– Ja hon delade ut sedelärande läxor mot din man. Han kommer gå med på vad som helst i er uppgörelse, du bara viskar att om han inte går med på så hälsar hon på igen. Och tro mig hon kommer att hälsa på om han inte går med på det du vill
– Så passande spinner hon. Du berättade om att mannen räddade en familjemedlem
– Ja, han fick en fin medalj för det med och han fick äta middag med presidenten för besväret
– Var det Nathan?
– Ingen kommentar, det är hemligstämplat
– Hur gick det till?
– Mannen åkte till ett annat land, dödade en hel hög med fiender och sen så räddade han ett trettiotal män som alla trodde var döda. De förhördes och de ville att dessa män skulle förråda sitt land
– Herregud, var mannen ensam
– Ja han är bäst när han är ensam, med sitt gevär och svärd
– Svärd?
– Ja svärd, han är speciellt farlig med det, det finns bara en som är lika duktig som han med det, hans syster. Kom med så skall jag visa dig
Jag tar henne i handen och går in i vårt träningsrum. Hon stannar och tittar på våra dräkter, vapen och träningsredskap. Hon går fram till min uniform och tittar på medaljerna som finns i ett skåp
Hon går fram till mitt gevär och tittar på det, hon ser mina svärd och går fram till dem och sträcker ut handen
– Snälla rör dem inte, det betyder olycka
– Oj förlåt
– Ingen fara säger jag med ett leende
Jag går fram till mitt Bokkensvärd och tar det i handen, jag tar av min tröja och mina skor och strumpor
– I Kenjutsu så finns det tre grundpositioner, de är början och slutet
Jag visar henne dem mot en Wu Shing docka
– När man behärskar dem till perfektion så får man gå vidare. Man måste göra dem minst tiotusen gånger för att de skall bli automatiserade.
Jag gör dem snabbare och snabbare snart är mitt svärd bara ett suddigt streck. Jag stannar upp och tittar på henne
– I Kenjutsu så finns det elva rörelser som man kan kombinera hur man vill
Jag gör dem långsamt och visar henne. jag ställer mig framför dockan och börjar attackera den, jag ökar takten hela tiden och snart så är svärdet bara ett suddigt streck igen
Jag stannar och tittar på henne, hon andas tyngre, det jag gör påverkar henne
– Som jag sa med svärdet så är mannen speciellt farlig, han har andra vapen i sin arsenal men svärdet är hans farligaste och det som han älskar mest. Det har han efter sin far
– Herregud, jag såg det inte ens till slut
– Jag kan snabbare men jag ville visa dig
– Nu förstår jag varför du är så vältränad
– Det är inte bara denna träning som gjort det, jag känner en del rätt kraftiga svärdsmästare säger jag med ett leende. En persons fysiska styrka är inte avgörande, utan det är en psykiska
– Hur då?
– Skall vi visa säger Ana som kommer in i rummet
– Javisst säger jag med ett leende
Hon tar av sig sin tröja och sina skor, hon tar sitt Bokken och ställer sig framför mig. Vi brakar ihop så att det ekar i rummet. Paula hoppar till och sen stirrar hon på oss när vi dansar runt i rummet. Vi slåss i en kvart ungefär, sen backar vi och bugar för varandra
Ana ler och jag ler tillbaka
– Hur är det möjligt?
– Träning, inget annat
– Jisses gör ni inget annat
– Jodå säger Ana, jag skall iväg och göra annat nu, vänta inte uppe på mig brorsan
– Nej, vem är den lycklige ikväll?
– Mark heter han, en intressant man
– Jaså säger jag med ett leende vi ses i morgon
– Jadå
Hon tar sina kläder och går ut från rummet. Jag hör henne gå in i duschen. Jag sätter tillbaka mitt svärd och tittar på henne, jag ser hungern i hennes ögon, hon går emot mitt och smeker mitt bröst
Jag låter henne smeka min svettiga överkropp, hennes händer smeker mina muskler och jag känner hur huden knottrar sig av välbehag. Jag hör Ana gå ut ur huset och min bil startar
Paula sätter sig på knä framför mig och knäpper upp mina byxor, hon drar ner dem och hon drar ner mina kalsonger. Hon tar mitt kön i sin hand och börjar smeka det
Hon sträcker ut sin tunga och börjar leka med mitt ollon. Hon cirklar runt det med sin tunga och jag stönar. Hon tar mig i munnen och suger mig med långa tag. Jag känner hur hennes tunga leker med mitt kön
Hennes händer smeker mina testiklar och jag känner ilningarna komma, jag tittar på henne och hon viskar
– Kom ge mig din säd
Jag släpper på alla spärrar och jag känner hur min säd gör sin resa genom mitt kön och in i hennes mun. Jag sätter mina händer på hennes hår och jag tömmer mig i hennes mun
Mina ben viker sig av njutningen och jag faller ner på golvet. Hon följer mig i min rörelse och lägger sig bredvid mig och smeker mitt kön. Jag känner hur det pulserar i det
Hon kysser mig och jag kysser henne, jag känner smaken av mig själv. Jag vänder henne på rygg och kysser henne. Jag flyttar mig ner och lyfter på hennes klänning och tar av henne trosorna och börjar slicka henne
Jag leker med min tunga på hennes kön. Jag låter tungan leta sig fram mellan hennes läppar. Jag låter tungan snudda vid hennes andra hål och hon rycker till av välbehag. Jag letar mig in i hennes inre med min tunga och jag smakar på hennes safter
Jag låter tungan göra en utflykt till hennes andra hål igen och hon stönar till. Jag slickar hennes inre igen och mina händer smeker hennes bröst. Jag rullar hennes bröstvårtor mellan mina fingrar
Jag finner hennes knapp med min tunga och börjar leka med den, hon stönar högre nu och jag för in ett finger i hennes inre och smeker henne. hon lyfter på rumpan från golvet
Jag ökar intensiteten i mitt slickande av hennes klitoris. Jag drar ut mitt finger och hon gnyr till besviket. Jag sätter fingret mot hennes andra hål och smeker det och hon stönar nöjt
Jag sätter fingret mot hålet och för in mitt finger i henne. Hon skriker till lätt inte av smärta utan av njutning. Jag börjar röra fingret ut och in i henne samtidigt som jag slickar henne
Jag tar henne över toppen och hon skriker ut sin orgasm och jag känner hur det sprutar ur henne, jag flyttar min tunga från hennes kön och jag slickar i mig hennes safter. Hon smakar ljuvligt, jag fortsätter med att smeka hennes andra hål med mitt finger
Jag känner hur hennes orgasm avtar och när hon slappnar av så slutar jag slicka henne, jag tar ut fingret och lägger mig bredvid henne, hon andas tungt och har ögonen stängda
Jag låter henne landa, jag känner hennes läppar mot mina och vi kysser varandra. Hennes tunga dansar med min. Vi ligger där och njuter av varandras närhet
– Ingen har någonsin tagit mig därförut säger hon lågt
– Jag hoppas att det var okej?
– Jadå annars så hade jag sagt ifrån
– Bra
– Skulle du vilja ta mig där?
– Du menar med?
– Ja viskar hon
– Om du vill
– Jag är rädd och förväntansfull samtidigt, du är så stor
– Vi gör inget förrän du är redo och du styr
– Har du…
– Om jag testat?
– Ja
– Ja med Jessika, hon gillade det ibland, det var busigt som hon sa. Hon gillade när jag dominerade henne, ja inte förnedrande utan att jag visade henne att jag ville ha henne och jag var, hur skall jag säga manlig kanske. Att jag visade att hon var min kvinna, då var analsex en av de sakerna. Men hon styrde och jag gjorde bara som hon sa
– Hur gjorde ni?
– Bakifrån, det var lättast för henne, och det är en dominerande position
– Ja
Hon kysser mig och jag kysser henne, kyssarna blir hetare och hetare och snart så har hon mitt kön i sin hand och leker med den. Mina fingrar leker med hennes inre och vi rullar runt så att jag kommer överst
Jag tar mitt kön i handen och sätter det mot hennes. Jag trycker till och jag glider in i henne. jag rör mig fram och tillbaka och vi stönar nästan i takt med rörelserna. Jag ökar takten och tar henne hårdare och snabbare
Jag ser henne smeka sin klitoris och hon stönar ut sin orgasm, jag tar henne genom den och ökar takten när jag känner att hennes orgasm ebbar ut. effekten blir att hon får en orgasm till och hennes rumpa lyfter från golvet
Jag stannar och drar mig ur henne, hon ställer sig på knä och jag sätter mitt kön mot hennes och hon trycker sig bakåt. Jag glider in henne och hon rör sig fram och tillbaka
Jag har mina händer på hennes höfter och jag låter henne styra takten. Jag släpper med ena handen och sätter mitt finger mot hennes andra hål och smeker henne
Hon rycker till lite och tittar på mig och ler, jag smeker henne där samtidigt som hon rör sig, jag trycker till lite med fingret och hon stannar och säger
– Ta mig
Jag börjar röra mig och mitt finger kommer djupare i henne. Jag rör mina höfter och tar henne med mitt kön i hennes, mitt finger kommer längre in. Jag stannar och låter det vara. Jag ökar takten i mina rörelser och hon böjer sitt huvud neråt och stönar högt
Jag ökar takten och jag känner att jag närmar mig med stormsteg, ilningarna är påtagliga och jag känner hur min pung drar ihop sig och jag kommer djupt i henne. När hon känner min orgasm så kommer hon också
Vi stönar och skriker gemensamt och jag känner hur min säd fyller henne, jag känner hur hon kramar om mitt kön i sin orgasm. Jag känner hur den ebbar ut, jag öppnar mina ögon och jag drar ut mitt finger långsamt och vi lägger oss på sidan
Vi ligger där en stund och njuter av varandras närhet. Vi känner hur mitt kön slaknar och jag räcker henne min tröja så att hon kan samla upp min säd. Vi reser oss och går in på toaletten
Jag ställer mig i duschen och hon ställer sig bakom mig och kramar om mig. Jag känner hennes bröst tryckas mot min rygg och jag blundar och njuter av hennes närhet och av duschens varma strålar
Vi tvålar in varandra och duschar av oss. När vi är klara så går vi ut ur duschen och vi går uti köket jag tar fram mineralvatten och slår upp ett glas vin åt henne
– Jag skall köra hem sen
– Du får gärna stanna
Hon tittar på mig och ler, hon tar glaset och går uti trädgården, jag går efter henne och vi sätter oss på terrassen. Jag tittar på henne och hon på mig, hon ler och jag ler tillbaka
***
– Mica
– Ja säger jag yrvaket
– Kan du komma?
– Var är du?
– På en japansk restaurang, de gillar inte att jag tyckte att de var otrevliga gula apor
– Förlåt?
– Tja jag berättar sen, skulle du kunna komma, de är rätt otrevliga och jag vill inte lära dem en massa läxor då kanske Kaishon blir lite irriterad och vårt vapenstillestånd äventyras
– Jag kommer
– Bra
Jag lägger på luren och sätter mig på kanten av sängen och tittar på Paula, jag väcker henne milt
– Skulle jag kunna få låna din bil?
– Javisst vad gäller det?
– Min syster
– Är hon i fara?
– Nej men hon har klantat till det och nu får storebror reda ut röran
– Jag kör
Jag tittar på henne och hon ser väldigt bestämd ut, jag nickar. Vi reser oss och jag klär på mig och går in i vårt träningsrum och tar våra Bokken och lägger dem i en väska
Vi går ut till hennes bil och vi kör iväg. Bilresan tar en timme ca sen kommer vi fram till restaurangen. Vi parkerar och jag tittar på henne
– Om du insisterar på att följa med in så gör du vad jag säger, du säger ingenting oavsett vad de säger till dig. Jag pratar och bara jag
– Ja
– Bra, för om du inte gör som jag säger så kan det bli obehagligt därinne och det räcker med den röra som jag tror att min syster ställt till med
– Ja Mica säger hon med ett leende
Jag tittar på henne och tar min väska, vi går in på restaurangen. Det är lätt kaotiskt därinne, halva inredningen är sönderslagen ett antal män ligger utslagna på golvet och Ana och hennes träff sitter vid ett bord
Ett tiotal Yakuza soldater står med sina vapen dragna mot dem. Vi går in och jag tittar mig omkring och ser en av soldaterna. Jag går fram till honom och bugar mig
– Mitt namn är Kuzuri
– Tageko
– Hej, jag ber om ursäkt för den röra som min syster ställt till med
Jag hör Ana fnysa i mitt huvud, jag ignorerar henne och tittar på mannen
– Jag hoppas att vi kan ställa detta tillrätta
– Det kommer att kosta er
– Hur mycket?
– Han tittar på mig sedan på Ana och Paula
– De två
– Nej, förlora inte ansiktet nu
– Vad vet du om det din Iteki?
– Förlåt, nu har du förolämpat mig
– Man kan inte förolämpa en hund
Jag tittar på honom och sen slår jag till och han rasar samman. Jag höjer min röst och svär skarpt på japanska, de stirrar på mig och flyttar sina vapen från Ana till mig
Jag fortsätter svära på japanska, jag anar en rörelse bakom mig och jag vänder mig om. Fem män kommer in och efter dem kommer en annan man. Oyabunen
– Så
– Vad gäller det? säger mannen
– De där förolämpade mig och min syster och vårt sällskap, de skulle behöva åka hem och lära sig lite hut
– Vem är du att ge mina män, order?
– Kuzuri
Han tar av sig sina glasögon och pekar mot ett bord, männen med vapnen tittar på oss, mannen ber dem stoppa undan pistolerna
– Så du vet vem jag är?
– Ni är de som räddade Kaishons liv
– Så är det, de förlorade ansiktet, jag vet inte vad som hänt, men jag kan ana. Som sagt de skulle behöva åka hem
– De är som barn när de kommer hit, jag skall lära dem ett och annat. Men blod har flutit och det måste vi ta hand om
– Ja jag erbjöd mig att betala, då hånade de mig med att kalla min följeslagare och min syster för horor. Det kunde jag inte acceptera. Vi betalar gärna för skadorna och för deras ansikte men inte för skymferna
– Jag ber om ursäkt för dem, vad är du villig att betala?
– Vad anser du vara skäligt?
– Jag har hört vissa rykten om dig
– Jaså, de innehåller sällan sanningen
– Dessa kommer från säker källa, jag skulle vilja att du gjorde oss en tjänst
– Vilken?
– Det finns en man som är som ett ilsket bi, jag kan inte röra honom dock, men du?
– Vem är denna man?
– Min konkurrent
– Vem tillhör han?
– Italienarna, han ägnar sig åt porr och skit, porren är inte så vacker och den inbegriper barn ibland. Men han är skyddad från östkusten och vi vill inte ha krig. Det är så dåligt för affärerna
– Men jag skulle kunna menar du?
– Ja säger han och ler
– Så om jag tuktar denne man, för jag kommer inte döda honom, det skulle vara ett för högt pris, men om jag tuktar honom så är vi kvitt?
– Då glömmer vi allt
– Bra, var finner jag denne man
Han ger mig en adress och jag nickar
– När?
– Inom två dagar helst
– Vi hör av oss. Kan vi gå nu?
– Javisst
– Tack säger jag och bugar mig. Men lurar du mig så kommer inte ens Kaishon kunna skydda dig oavsett om du är hans brorsbarn eller inte. Förstår vi varandra för Kaishon står i skuld till mig och min syster
– På min heder, lurar jag dig så betalar jag priset säger han allvarligt. Han är en pedofil och ett svin
– Då går vi
Ana reser sig och tar sin dejt i handen, jag reser mig och tar Paula i handen och vi går ut från restaurangen. Vi går mot våra bilar och Ana tittar på mig och ler, jag tittar tillbaka och sen på hennes dejt
Hon ser min blick och nickar
– Kom Mark så skall jag köra dig hem
– Nej tack jag tar en taxi
– Du vet inte vad du går miste om
Hon hoppar vigt in i min bil och kör iväg. Jag och Paula sätter oss i hennes bil och vi kör under tystnad hem till vårt hus. Vi parkerar bilen och Ana sitter i köket vi går ut till henne
– Vill ni vara själv?
– Nej då, jaha Ana hur visste du om italienaren?
– Han, jag var där med arbetar åt FBI de behövde vår hjälp
– Så du ställde till med en scen för att vi skall hjälpa FBI
– Ja säger hon och äter vidare, god mat, brorsan. Eller det är du Paula, det är lite mer kryddat än när Mica lagar
– Det är huggorm, syrran
– Gott säger hon och ler
– Mm, vad har du på honom?
– I min väska
– Jaha, vill du ta det, jag går inte i andras saker
– Hur har du blivit så väluppfostrad?
– Jag är självlärd
– Mm det ante mig säger hon och reser sig
– Så du visste?
– Ja, Ana skulle inte bråka på en japansk restaurant, inte med en dejt oavsett vad de sa till henne, och framförallt inte med en dejt. Hon hade åkt dit senare och lärt dem en läxa i stället
– Du känner mig så väl brorsan säger hon med ett leende
– Mm tvillingar vet du, tack
Hon räcker över en folder och jag läser igenom den. Hans verksamhet är inte vacker överhuvudtaget. Där är rätt hemska bilder på utnyttjade barn och kvinnor. Paula ser dem och gör stora ögon
– Det är nästan så att jag ångrar mitt löfte säger
– Vilken? fråga Paula
– Om att inte döda honom, men jag misstänker att FBI vill ha honom med en rosett runt sig och sjungande som en kanariefågel?
– Ja tyvärr, men vi får en hållhake på dem som kan vara bra att utnyttja en dag
– Och Mark?
– Lyckligt gift tyvärr
– Hur kontaktade de dig?
– Genom Sue
– Och ni involverade inte mig?
– Ville inte störa när Paula var här
– Tack
– Ingen fara brorsan
– Vi får köpa en bil till
– Ja
– Vad kommer ni att göra?
– Med honom? Ta hand om honom och lämna honom till FBI som kommer använda honom som vittne mot större fiskar än honom. Vi gör japanerna en tjänst och FBI. Han kommer hamna i vittnesskyddsprogrammet och en dag så avslöjar han sig och maffian tar hand om honom. Sådana som honom kan inte låta bli. Ränderna går aldrig ur
– Så han kommer klara sig från det där?
– Nej säger jag bestämt, det kommer han inte, FBI har inte sagt var det där bandet skall fästas och i vilket skick han är i när vi lämnar honom till dem. Det din man råkade utför kommer att vara milt i jämförelse
– Så bra säger hon med ett leende
– Du trodde väl inte att vi skulle låta honom komma undan? Säger Ana
– Ni pratade så milt om vad som skulle hända
– Du är ett vittne, och det du inte vet kan du inte använda mot oss. Vi skulle aldrig vilja att du ljög för vår skull Paula
– Nej säger hon och ler
– Och det enda du hört är att vi skall hjälpa FBI och Yakuzan, inte hur
– Min man?
– Han blev påkörd av en bil har jag hört säger Ana lugnt
– Tack för det förresten
– Det var inte jag som körde säger Ana och ler
– Det jag inte vet…
– Precis, nej om vi är klara så tänkte jag köra till min egentliga dejt för dagen
– Nu?
– Ja han slutar jobb nu, han är polis, han går av sitt skift nu
– Vi ses i morgon
– Jadå hej
– Hej
Hon går ut genom dörren
– Jag gillar henne
– Mm, hon ger mig gråa hår ibland men hon är min syster
– Haha så är det
– Har du syskon?
– Ja en bror vi har ingen kontakt, när han fick reda på mitt yrke så berättade han för familjen och de försköt mig. De är djupt troende, det är inte jag
– Var bor de?
– I Kansas i en liten håla där, de sköter sin gård, och tackar gud för allt och skyller på djävulen för allt annat. Jag har hatat det livet så länge jag kan minnas
– Min far var tydligen väldigt troende, han försökte aldrig få mig att tro
– Jag har fått det tryckt ner i halsen
– Okej, skall vi gå och lägga oss
– Javisst
Vi går in i sovrummet och lägger oss i sängen, hon lägger sig på mitt bröst och vi somnar
***
– Jaha säger Ana då lämnar vi över honom, har du tagit med det röda bandet?
– Nej säger jag och ler det trodde jag att du skulle göra
– Nej det gjorde jag inte, jaja de får klara sig utan det
Vi sätter oss i bilen och kör iväg. Vi kommer fram till den plats där vi skall lämna mannen. Vi lyfter upp honom ur bagageutrymmet och bär bort honom till ett rum och knackar på
Mark öppnar dörren och tittar på oss, jag bär in mannen och släpper honom på golvet och han jämrar sig, jag sätter mig på huk och slår till. Han öppnar ögonen och stirrar på mig
– Nu skall du vara en snäll gosse och prata med mannen här, och du skall svara på alla hans frågor. Annars så ringer han oss och då kommer vi tillbaka och då är vi inte så snälla. Det finns mer att skära av dig
Jag reser mig och tittar på Mark och han nickar. Vi går ut ur rummet och vi kör iväg. Ana tittar på mig
– Är du okej brorsan?
– Va? Jadå själv?
– Jodå ingen fara med mig, hur allvarligt är det mellan dig och Paula
– Jag vet inte men jag kommer inte kunna ge henne det hon vill och det kommer snart att ställas på sin spets
– Du menar?
– Ja jag kommer inte kunna ge henne det hon vill ha
– Och det är?
– Barn, giftermål osv. jag tycker väldigt mycket om henne, men…
– Du älskar inte henne
– Nej tyvärr inte
– Tyvärr?
– Ja livet hade varit enklare om jag gjort det, då hade jag sluppit såra henne
– Hon kanske överraskar dig
– Ja vem vet, förresten vad vill du ha för bil?
– Vet inte, vi får se
– Okej
Vi kör under tystnad vi kommer hem till huset. Vi går in och vi lämnar våra saker i träningsrummet. När vi är klara så går vi och duschar. Jag går in i vardagsrummet och sätter mig i soffan och tittar på tavlan
– Du vet det är inte sunt att stirra så på en tavla brorsan
– Nej jag vet men det hjälper mig att minnas
– Ibland så måste man släppa taget
– Mm men inte än, jag är inte för det redo än
– Men bara så du vet
– Ja syrran jag vet
– Bra sov gott
– Detsamma

• Väktarna Kapitel 1-3
• Väktarna Kapitel 4 – 6
• Väktarna Kapitel 7 – 9
• Väktarna Kapitel 9 – 10
• Väktarna Kapitel 11
• Väktarna Kapitel 12
• Väktarna Kapitel 13
• Väktarna Kapitel 14