Kapitel 11
Livet går vidare och vi med det, men ibland så känns som att rullbandet inte tar slut…
Uppbrottet med Paula blev smärtfritt, vi låg i sängen en kväll och pratade, vi kom fram till att vi ville olika saker. Hon ville mer än jag, hon ville ha barn, giftermål och hela paketet
Det var inget jag var intresserad av. Jag och Ana åkte iväg till Italien och hjälpte Contessan. Vi tillbringade ett par månader med att åka runt till våra hus i Europa och när vi kom tillbaka till USA så meddelade Sue att Paula gått vidare med sitt liv
Jag önskade henne all lycka och jag menade det. När vi varit hemma i en månad så kom Ana hem en eftermiddag, hon satte sig hos mig i köket och tittade på mig
– Hur är det?
– Va? Jodå det är bara bra, varför?
– Ingen ånger?
– För vad?
– Paula
– Nej, hon ville ha annat än vad jag kunde erbjuda. Jag tycker väldigt mycket om henne men jag älskar henne inte. Jag hoppas att hon blir lycklig med den man hon träffar nu
– Bra säger Ana då behöver jag inte vara orolig för att du deppar ihop fullständigt?
– Nej då säger jag med ett leende
– Bra, Sue har blivit kontaktad av en av sina vänner
– Vadå en blinddate?
– Haha nej det är en kvinna som behöver vår hjälp
– Vem?
– Hon heter Lorentina, hon är något så ovanligt som en kvinna i maffians värld. Hon är ung och de äldre herrarna respekterar henne inte
– Hur har hon fått den positionen frågar jag nyfiket
– Av hennes far och sen spelar det in att hon är Da Vinci
– Aha ja det brukar hjälpa till
– Ja säger Ana och ler, hon är framgångsrik genom något så ovanligt som att hon tjänar sina pengar nästan lagligt
– Nästan?
– Ja nästan, hon beblandar sig inte med droger och prostitution men eftersom hon sitter i rådet så måste hon gå med på vissa saker
– Vad är hennes huvudinkomstkälla?
– Hon äger ett par lyxigare shoppingcenter för de rika och belevade
– Vad ville Sues kontakt att vi skulle göra?
– Prata med en av de som sitter i rådet och få honom att inse att Lorentina är fridlyst så att säga
– Vi skall skrämmas lite?
– Vi får nog skrämmas rätt mycket, mina efterforskningar visar att han är en inskränkt man
– Så pass?
– Ja så pass
– Där ser man
– Han är urtypen för maffiabossar
– Hur högt upp på stegen är han
– Du kommer inte mycket högre
– Så vi skall alltså övertyga capo di tutti capi om att respektera en ung kvinna i deras värld
– Mm säger Ana med leende
– Ja hade vårt jobb varit lätt så hade alla kunnat göra det säger jag med ett leende. När?
– Tja egentligen igår så att säga, men jag var inte säker på om du var redo
– Jodå, det är inga problem
– Bra då åker vi direkt tycker jag
– Jag skall bara packa
– Javisst säger hon och ler
***
Vi landade i New York och tog in på ett hotell. Vi började våra efterforskningar och kom fram till när vi skulle hämta honom för ett samtal.
– Jaha säger jag och tittar på mannen
– Vem fan är ni?
– Vad kallar man oss säger jag till Ana
– Tja det är vi som kommer och hälsar på när andra behöver oss, när inskränkta män inte ser till sitt eget bästa
– Fattar ni vem jag är?
– Jodå vi vet precis vem du är, det är faktiskt därför du sitter här. För att du har den positionen du har
– Vad fan vill ni?
– Det är rätt enkelt faktiskt, du skall sluta motarbeta Lorentina, går du med på det så kommer du att gå ut ur detta rum för egen maskin. Gör du inte det så kommer du inte gå ut ur rummet då kommer de att få skrapa upp dig med en spade, sen kommer du att få tillbringa väldigt lång tid på sjukhus. Vilket kommer att få följden att krig kommer byta ut och du kommer att komma tillbaka till kaos i din organisation. Vi kommer att avslöja vissa saker om er till FBI och sen kommer de att sätta käppar i hjulen för er osv.
– Ni är för fan inte kloka
– Nej kanske inte det men det är alternativen, som vi sa det finns en lätt väg och en svår väg. Nu tror du att du kan lura oss och säga att du går med på det och sen inte gör det. Det min vän är ett väldigt dumt alternativ. För om du gör det så är dina dagar som allsmäktig ledare slut. Förstår du vad jag säger
Han tittar på mig och sen på Ana, han nickar han förstår precis
– Så för att jag skall överleva så skall jag respektera kjoltyget?
– Precis, men hon har ett namn och hon är väldigt smart, du kanske till och med skulle börja lyssna på henne så kommer du att märka det
– Jag gör som ni säger
– Bra, men för att du inte skall glömma det löfte, så får vi påminna dig om det
– Vadå?
Jag drar mitt svärd och svingar det två gånger över hans bröst och det blir blodvite
– Varje gång du tvekar eller glömmer bort dig och vad du lovat här idag så skall du titta dig i spegeln och minnas vad du lovat här. Skulle du glömma bort dig eller få för dig att de ärren som det kommer bli av detta så kommer vi tillbaka och då blir dessa ärren det minsta av dina bekymmer förstår vi varandra?
– Ja säger han med skräck i ögonen
– Bra då är det dags att åka hem
Jag slår till och han svimmar, vi lägger honom i bagageutrymmet på bilen och kör iväg med honom. Vi kommer fram till hans hus och bär in honom och lägger honom i sin säng
Vi tar oss tillbaka till bilen och kör iväg. Vi kommer fram till vårt hotell och åker upp till våra rum. Jag lägger mig på sängen och somnar. Vi tillbringar ett par dagar i New York och tar det lugnt
Ana gör ett par erövringar och jag sitter mest på Guggenheim museet och tittar på tavlor. En dag så går jag förbi en bokaffär, det är en gammal affär och inte en av de stora kedjorna
Jag går in i affären och går runt bland böckerna och andas in luften där. Lukten påminner mig om biblioteket i Parbat. Jag smeker ryggarna på böckerna när jag går förbi hyllorna, jag drar ut en bok och tittar på den
Jag går vidare och letar efter böcker, när jag hör en röst
– Söker du något speciellt?
– Minnen
– Förlåt?
– När jag var yngre så arbetade jag ett tag i ett bibliotek, jag läste alla böckerna de hade där, jag hade mina favoriter bland de böckerna och nu så letar jag efter dem här
– Någon speciell?
– Oj börjar jag leta i minnet så kommer det att bli många
Kvinnan ler, hon har ett vackert leende, jag tittar på henne. Hon har mörkt hår, mörka bruna ögon. Hon är lång säkert 180cm, hon har lagom stora bröst, ingen bh noterar jag. Hon har kjol och blus på sig, de är i en diskret färg. Men det är hennes ögon som fängslar mig. Jag tittar på henne och ler
– Som jag sa skulle jag börja minnas så tömmer jag nog affären innan jag är klar
– Haha varsågod, det är inte utan att jag skulle behöva det
– Jaså?
– Ja de stora kedjorna har andra resurser än jag
– Men du har ju helt andra böcker än vad de har
– Ingen är intresserad att äga en första utgåva av Oliver Twist, som den som du håller i handen där
– Jag är säger jag och ler
– Det är du ganska ensam om
– Möjligt säger jag och ler
– Får jag se vad du plockat på dig?
– Javisst
Jag räcker fram de böcker jag valt. Hon tittar på dem och hon ler
– Ja det var väldigt blandat, Shakespeare, Dickens, Kafka, Stevenson, oj Anais Nin det hade jag inte väntat mig
– Som sagt minnen
– Och vilka minnen är förknippade med hennes böcker?
– Hur jag lärde mig hur man skall älska med en kvinna. Där jag befann mig under de år drifterna växer så var min värld rätt begränsad. Så om jag skulle lära mig så fick det bli genom böcker
Hon tittar på mig och ler
– Vad har du mer? Dostojevskij
– Ja en annan favorit
– Vill du köpa alla
– Ja gärna
– Det kommer bli dyrt
– Det spelar ingen roll, jag vill ha dem
– Vill du leta vidare?
– Nej jag är nog nöjd för idag
– Så du planerar att komma tillbaka?
– Ja man vet aldrig vad jag minns i morgon säger jag och ler
– Haha nej så är det, då skall jag packa in dem
– Tack
Hon går bort till disken och jag tittar vidare och hittar en första utgåva av fursten som jag lägger till de andra. Hon tittar på mig och ler. När hon packat in böckerna så räknar hon ihop summan
– 15 000
– Tar du kort? Eller en check?
– Har du inga kontanter?
– Jo men inte så mycket tror jag
Jag känner efter i mina fickor och samlar ihop de sedlar jag hittar i fickorna och räknar samman dem
– Här är 9500, kan du ta resten på check?
– Ja säger hon och ler
– Så bra säger jag och skriver ut en check åt henne
– Michal? Ryss
– Ja till hälften i alla fall, vad heter du?
– Karen
– Angenämt säger jag och tar mina böcker, tack för hjälpen
– Ingen fara, välkommen tillbaka
– Tack
Jag går ut från affären och tittar på skylten ovanför den och lägger namnet på minnet. Jag går vidare och efter en halvtimme så kommer jag fram till vårt hotell och går in
Ana sitter i restaurangen, jag tittar på klockan och ser att det är dags att äta lite. Jag går fram till hennes bord och sätter mig
– Hej Ana
– Hej hur är det?
– Jodå det är bara bra, jag har hittat en skattkista
– Jaså?
– En bokaffär med oanade fynd
– Hur mycket kostade dessa skatter?
– Runt 15000
– För böcker?
– Ja vissa av dem är värda mer och de kommer bli ännu mer värdefulla
– Så pass?
– Så är det syrran säger jag med ett leende
– Contessan har hört av sig hon skulle vilja träffa oss i nästa vecka
– Jaha var?
– På Santorini, hon skulle bara ta hand om en man, sen ville hon träffa oss. Hon var ute på hans Yacht och de var på franska Rivieran nu
– Jaså säger jag med ett leende, skall vi stanna här fram till dess?
– Javisst, om du vill
– Ja varför inte säger jag och ler
– Kommer vi att behöva köpa fler väskor?
– Förlåt?
– Det glittrar i dina ögon så jag misstänker att du kommer köpa fler böcker
– Haha ja så kommer det nog att bli
– Jisses säger hon och ler
– Vad gör du om dagarna?
– Håller koll på den tomten som vi pratade med och träffar en man eller två
– Så bra säger jag med ett leende, jag undrar vad Contessan vill
– Ha hjälp med något säkert
– Jo så är det säkert men jag undrar med vad
– Säkert en av hennes karlar som ställt till det så nu så vill hon ha hjälp med att upprätta hennes heder eller något sådant
– Haha ja kanske det
Vi får in vår mat och äter, vi pratar i ett par timmar sen så reser hon sig och ger sig iväg. Hon skall träffa en av männen. Jag sitter kvar och dricker mitt Te. Jag tittar mig omkring och ser på människorna i Restaurangen
Jag reser mig och betalar, jag tar min kasse med böcker och går in i en salong. Jag sätter mig i en fåtölj och tar en av kartongerna och öppnar den. Det är Shakespeare boken, jag öppnar den och börjar läsa
Min mage kurrar och jag tittar upp, det har gått sex timmar sedan jag satte mig, jag har läst de flesta av böckerna. Jag reser mig och packar ner den bok jag läste precis
jag går in i restaurangen och frågar om jag fortfarande kan beställa något att äta. Det är inga problem. Jag sätter mig vid ett bord och beställer in en pastarätt. Jag tar fram boken jag läste och fortsätter läsa
Min mat kommer in, jag lägger undan boken och äter. När jag är klar så går jag upp till mitt rum, jag lägger mig i sängen och stänger ögonen. Jag somnar
***
– Redan tillbaka?
– Ja jag behöver något nytt att läsa
– Förlåt?
– Ja jag läste ut den sista boken i morse
– Jaså?
– Jag har en fördel, jag läser fort
– Ja det vill jag lova, här trodde jag det var för min skull du kom tillbaka
Jag blir lite överraskad av hennes svar så jag tittar på henne och ser hennes leende, jag ler tillbaka
– Det med säger jag och ler
– Men främst för nya böcker?
– Ja faktiskt säger jag och ler
– En ärlig man? Det var ovanligt
– Kanske det, men jag tror inte att kvinnor är så mycket ärligare än män faktiskt
– Kanske inte, har du erfarenhet?
– Av?
– Ljugande kvinnor
– Hm nej faktiskt inte, du då?
– Av kvinnor?
– Ja eller män som ljuger
– Jo båda sorterna
– Trist
– Vad söker du idag?
– Jag vet inte, jag tänkte gå runt och låta böckerna tala till mig
– Ok säger hon och ler, jag finns här om du behöver hjälp
– Tack det låter tryggt
Jag går runt böckerna, jag drar ut vissa och sätter tillbaka dem, jag går vidare och tittar på en bok och drar ut den, det är en japansk erotisk bok. Den är väldigt ovanlig och jag öppnar den. Jodå det är ett original, jag tar den i handen
Jag går vidare och hittar ett par böcker till. Jag går fram till disken och lägger böckerna jag valt utom den japanska på disken
– Jaha då får vi se vad det blev idag
Hon samlar ihop böckerna, säger ett pris och jag betalar. Hon tittar på boken jag har i min hand
– Du behöver inte skämmas
– Haha nej det gör jag inte, jag antar att du inte vet vad detta är för bok?
– Erh en erotisk japansk bok
– Var hittade du den?
– Hm på en auktion, den låg i en låda med ett par Dickens och några andra författare. Jag valde lådan för Dickens böckerna. En av de du köpte igår kom därifrån
– Om jag skulle säga att jag är beredd att betala dig två miljoner för den, vad skulle du säga då
Hon stirrar på mig
– Skojar du?
– Nej inte om så allvarliga saker som böcker
– Jag skulle säga att du var galen men att jag accepterar budet om du kan betala det priset
– Har du en telefon och ett kontonummer?
– Ja visst kom med här
Hon sätter upp en skylt i dörren att affären är stängd. Hon går före mig in i lokalen. Hon öppnar en dörr och vi kommer in i en bostadsdel av huset. Vi går igenom en hall och kommer in i ett kök
Hon stannar och visar mig en telefon. Jag ringer till min bankkontakt och ber honom föra över tvåmiljoner till hennes konto direkt
– Hur lång tid tar det innan hon har pengarna?
– Ett par timmar max
– Tack för hjälpen Max
– Ingen fara får jag fråga vad du köpt?
– En bok, en väldigt ovanlig och väldigt unik bok. Den ansågs vara försvunnen
– Bra investering alltså
– Ja verkligen, vi säger så hej
– Hej
Jag lägger på och tittar på henne och ler
– Så då var pengarna på väg. Det tar ett par timmar innan de är inne på ditt konto, så jag får väl vänta här om det går bra
– Va? Javisst, så du menar alltså att jag snart kommer ha tvåmiljoner på mitt konto
– Ja, det var ju det pris vi var överens om
– Vad är det för bok?
– Hm man skulle kunna kalla det för en handbok i pillowtalk
– Du menar?
– Ja det är en handbok i hur en kvinna bäst skall tillfredsställa en man. Den är väldigt känd och väldigt unik. Om jag skulle lämna den på en auktion i japan så kommer jag få tillbaka det jag betalat för den, jag kanske till och med hade gjort en liten vinst. Men jag kommer inte sälja den
– Jisses, varför är den unik?
– Dels för illustrationerna, det är konst alla bilderna är handmålade, den är skriven av en av kejsarnas konkubiner. Denne kejsare levde på 800talet så den är inte bara unik utan den är gammal med
– Och du är säker på att den är äkta?
– Ja, det finns vissa kännetecken och denna boken har dem
– Herregud
– Det kan man säga säger jag och ler
– Vad kommer du göra med den? Låsa in den i ett bankfack?
– Nej jag kommer ha den hemma i en monter, tillsammans med min Chagall
– Äger du en Chagall?
– Ja, min fru köpte den åt mig
– Är du gift?
– Nej jag är änkeman
– Oj förlåt, jag menade inte att vara nyfiken
– Ingen fara det var jag som tog upp det
– Hur dog hon?
– Hon fick cancer
– Oj jag beklagar
– Tack, är du gift?
– Nej jag är singel, jag har inte träffat rätt
– Jag beklagar
– Varför?
– Oj ja du jag vet inte egentligen, det är väl så man säger?
– Jo så är det kanske säger hon med ett leende, man kan väl säga att jag inte träffat en tillräckligt intressant person som jag vill dela livet med
– Jag har träffat två och det gick som det gick
Hon tittar på mig och ler,
– Får jag bjuda på något?
– Ja tack gärna te om du har
– Javisst säger hon och ler
Hon kokar vatten och gör två muggar te åt oss. Hon sätter den ene framför mig och hon sätter sig framför mig. Vi dricker vårt te under tystnad
– Hur gammal är du frågar hon mig
– Snart tjugonio
– Då var du ung när du gifte dig?
– Hm vi träffades när jag var tjugotre och hon var trettio
– Oj stor åldersskillnad
– Kanske det men ålder är bara en siffra
– Jag menade mer att det inte är vanligt att kvinnan är äldre än mannen
– Så är det kanske, vi brydde oss inte och vad jag vet så var det ingen i vår omgivning som hade synpunkter. Inte vad de sa i alla fall
– Hur träffades ni?
– Man kan säga genom hennes far, han var amiral i flottan och jag var soldat i främlingslegion och var på ett studiebesök på deras bas, hon var bänkad flygare som blev min guide där. Vi fattade tycke för varandra, jag hjälpte familjen med en sak efter det så var vi ett par. När hon fick beskedet så gifte vi oss. Efter att hon var borta så kastades jag ner i ett djupt hål
– Alkohol?
– Nej faktiskt inte, jag försvann från civilisationen, jag bosatte mig hos en indianstam i Amazonas, sen flydde jag till Hawaii och bodde på en strand där, jag var borta i ungefär sexton månader innan jag kom hem igen. Min svärmor talade om för mig precis vad hon tyckte om min flykt. Sen bodde jag hos dem ett tag innan jag köpte vårt eget. Mitt och min systers, vi bor tio minuter från mina f.d. svärföräldrar
– Blir det inte svårt med…
– Kvinnor? Haha nej min svärmor försöker para ihop med halva grannskapet
– Där ser man säger hon med ett leende
– De hade en väldigt speciell relation, Jessika och hennes mor. De pratade om allt och jag menar verkligen allt. Men i alla fall på hennes dödsbädd så lovade jag Jessika att leva och älska, vilket jag svek när jag försvann. Men Jessika kände mig så hon hade pratat med sin mor om löftet så jag kom inte undan
– Ångrar du dig?
– Angående?
– Att du valde henne
– Nej verkligen inte vi fick en väldigt kort men intensiv tid tillsammans, jag ångrar ingenting, jag önskar bara att vi fått mer tid tillsammans
– Okej säger hon med ett leende
– Så ingen man?
– Nej, visst har det funnits kandidater men ingen som svept mig av golvet så att säga, ingen som fått mig att känna, det där som jag tror att man skall känna när det är rätt. Som du och Jessika, när visste du?
– Hm om jag vore en riktigt romantiker som vi läser om i våra böcker så skulle jag väl säga när jag såg hennes leende första gången, men när jag kände det där som du talar om, var när hennes ansikte ersatte ett annat när jag stängde mina ögon
– Ja du sa att du varit förälskad två gånger
– Ja en gång när jag var sexton år då träffade jag Jasmine, jag föll pladask direkt, men vi kysstes bara en gång, det var för hennes skull jag blev bibliotekarie. Så att vi kunde vara i varandras närhet
– Hur menar du?
– Hon bor i ett annat land med andra traditioner, man kan säga att hon var prinssessan som hennes far, kungen höll väldigt hårt i henne. Det ironiska är att jag vann hennes och hennes familjs hjärta men jag var tvungen att lämna dem och hon gifte sig med en annan
– Jisses det är som en grekisk tragedi
– Ja det kan man lugnt säga
– Har du inte haft andra kvinnor
– Jo, det har jag. Men ingen som jag älskat, inte på det viset
– Så du är inte munk?
– Haha nej, fast att min syster och svärmor trodde det ett tag, jag har träffat andra kvinnor både före och efter Jessika
– Mer te?
– Ja tack
– Din syster?
– Ja
– Hur gammal är hon?
– Vi är tvillingar
– Aha hur är det att ha ett syskon
– Spännande och väldigt roligt, vi separerades när vi var fem år, jag bodde hos min far i japan och hon hos våra morföräldrar i Ryssland, vi återförenades för ungefär ett år sedan
– Oj skildes era föräldrar
– De var aldrig gifta
– Jaså?
– De träffades genom min fars yrke, han var i Ryssland för familjeföretaget, de träffades och hade en passionerad natt tillsammans, vi blev resultatet av den natten. När vi var fem år så råkade den båt vi befann oss på ut för en olycka. Jag räddade min syster. Jag flöt iland på en strand i japan där min far fann mig. Jag vet att det låter otroligt men så var det. Min syster räddades av kustbevakningen och de trodde att jag var död. Precis som jag trodde att de var döda. Men min svärmor hittade henne. Jag åkte till Ryssland, min syster hoppade av och följde med mig hit
– Jisses det är ju material till en bok av denna historia
– Kanske något att göra en dag. Skriva en bok om våra äventyr
– Du sa att du varit med i legionen, menar du främlingslegionen?
– Ja säger jag och ler, jag var arton när jag ryckte in och tjugotre när jag lämnade. Nu har vi pratat om mig, vem är du?
– Haha en grå trist kvinna i trettioårsåldern som flydde hemmet för att se världen, jag kom till college sen återvände jag hem med en master i litteraturhistoria och tog över familjerörelsen, när mina föräldrar dog ganska tät inpå varandra, jag har haft mina äventyr med män. Inga att skriva böcker om tyvärr. Jag har prövat det med, jag har inte fantasi nog för att komma på något bra tyvärr. Så jag har levt på de få böcker jag säljer. Det renderar inga resor till Karibien dock men jag klarar att sätta mat på bordet
– Du lär kunna åka till Karibien nu säger jag med ett leende
– Haha ja kanske det, eller Florens
– Det är en vacker stad, vi har en lägenhet där
– Jaså?
– Vår far, var en slipad affärsman, han investerade klokt och vi tog över företaget när han dog. Eller rättare sagt jag gjorde, vi, jag och Jessika investerade ännu klokare än min far. Så vi har så vi klarar oss jag och min syster. Men jag rekommenderar verkligen ett besök i Florens
– Det var det jag studerade, renässanshistoria
– Som sagt Florens är verkligen värt en resa
Karen ringer sin bank och får bekräftat att pengarna kommit in på hennes konto. Jag reser mig och tar mina böcker
– Skulle jag kunna få bjuda dig på middag ikväll?
Hon tittar på mig och säger
– Javisst
– Perfekt kan jag hämta dig vid 19?
– Ja visst
– Då ses vi då säger jag och tar mina böcker och går ut ur hennes lägenhet.
Jag går tillbaka till hotellet och åker upp på mitt rum. Jag lägger böckerna på sängen och åker ner igen. Jag går ut från hotellet och till en klädesaffär och handlar kläder inför kvällen
Ana väntar på mig när jag kommer tillbaka, hon tittar på påsarna och sen på mig
– Jag skall på middag ikväll
– Med vem?
– Hon som äger bokhandeln
– Då vet jag det, jag skall också iväg, jag kommer följa med en av de jag träffar till Hampton, jag kommer tillbaka om ett par dagar
– Ha så kul
– Detsamma, vi skall träffa Contessan på tisdag så vi får väl åka på måndag
– Ja det blir bra, då får du vara tillbaka till dess
– Jadå säger hon och kramar mig. Lycka till brorsan
– Tack detsamma
Hon ler, tar sin väska och går ut genom dörrarna. Jag går upp rummet och duschar av mig. jag byter kläder, jag tittar på klockan och det är dags. Jag går till hennes affär/bostad och går in
Hon har en kund som hon hjälper, jag går runt och tittar på böckerna och smeker ryggarna. Kunden går ut och hon stänger butiken. Vi går in i hennes lägenhet, hon ber mig vänta i hennes vardagsrum
Jag sätter mig i en soffa och hon går iväg. Jag tittar på bordet, där ligger en diktsamling. Jag öppnar boken och börjar läsa, det är rätt deprimerande dikter, jag läser vidare och Karen kommer in i rummet
Jag tittar upp och hon är klädd i en enkel men smakfull klänning, hon har satt upp håret i svans så att hennes hals och nacke syns, hon har ett par diskreta örhängen på sig, jag reser mig och tittar på henne
– Skall vi?
– Javisst, vilken restaurang rekommenderar du? Jag bor bara på hotell när jag är i New York så jag känner inte till restaurangerna
– Vad får det kosta?
– Det spelar ingen roll, och det är inte för att skryta jag säger det, jag bryr mig inte om hur fin restaurangen är, så länge du trivs där och maten är god
– Hm, jag vet var vi skall åka
Vi går ut ur lägenheten och hon vinkar in en taxi, vi åker genom stan och kommer fram till Little Italy, vi stiger ur taxin och hon visar mig in i en restaurant. En äldre man kommer fram till oss
– Hej Cara är det redan din födelsedag?
– Haha nej Luigi men en man har bjudit ut mig på middag och han bad mig ta honom till den bästa restauranten i stan. Då var valet rätt
– Tack Cara
Han visar oss till ett bord och vi sätter oss, han räcker oss menyer
– Överraska mig säger jag och ler och räcker tillbaka menyn
– Javisst säger Luigi med ett leende
– Överraska mig med
– Dricka?
– Mineralvatten tack
Karen tittar på mig
– Gärna ett glas vin, överraska mig där också, jag känner mig äventyrlig idag
– Javisst Cara
Vi pratar om allt möjligt, Luigi kommer med vår dricka, efter ett tag så kommer maten in och den är gudomlig. Vi äter och pratar ännu mer. När vi ätit upp så frågar Luigi oss om efterrätt
Vi får in glass och äter med god aptit, Karen avslutar med en kopp espresso och Sambucca med kaffeböna i. Jag beställer ytterligare en mineralvatten, jag ber om ursäkt och reser mig. Jag går in på toaletten och tömmer min blåsa och tvättar av mina händer
Jag går ut från toaletten och ser två män stå vid vårt bord, vi är de enda gästerna som är kvar. En tredje man pratar med Luigi, de talar italienska och det är inga snälla ord som han säger åt Luigi
Jag går bort till vårt bord
– Ursäkta säger jag vänligt, men detta är min plats
De tittar överlägset på mig och jag tittar tillbaka på dem, jag ser att de har vapen på sig och de gör inget för att dölja dem. När de märker att jag inte blir rädd så blir de lite betänksamma men attityden är den samma
De talar grovt språk på italienska och jag tittar på dem
– Nej min mamma var ingen hora, men min farmor var dock, men era fäder måtte ha parat sig med varsin sugga för något så fult som er två kan bara ha kommit ur en gris ända
Jag säger det på engelska för att Karen skall förstå, hon stirrar på mig och sen på männen. Sen börjar hon skratta. Männen reser sig hastig och försöker dra sina vapen. Jag slår ned dem innan de hinner reagera, jag tar deras vapen och delar på dem
Mannen som hotat Luigi kommer springande och svär, han försöker dra sin pistol, jag möter honom och slår ner honom. Jag tar hans vapen också och delar på det. Luigi och Karen stirrar på mig
– Träning säger jag till Karen, du vet legionen
– Ja säger hon och stirrar på mig
Jag går fram till Luigi och talar på italienska till honom, han berättar namnet på den Don som de tillhör. Jag börjar le och lyfter på luren. Jag ringer upp mannen vi talat med
– Hej det är jag som besökte dig härom kvällen, tre av dina fotsoldater hotade en restaurangägare här där jag befinner mig nu ikväll. De förolämpade mig och min familj. Jag förklarade det dumma i det och avväpnade dem. Jag kommer att dumpa dem i en container på baksidan. Jag skulle se det som en personlig tjänst om ni slutade att terrorisera Luigi. Han behöver inte betala en krona till i beskydd. Han står under mitt och min systers beskydd nu. Är vi överens
– Ja svarar mannen kort
– Bra, hör jag något annat så kommer vi och hälsar på dig igen. Sen så ringer vi FBI förstår vi varandra, förresten som ett tecken på min goda vilja, ni vet Roberto han pedofilen i San Diego som samarbetade med FBI
– Ja säger han hårt
– Vill du veta var han är? Vad skulle det vara värt för dig?
– Vet du var han är?
– Jadå det vet jag
– Du får vad du vill
– Du har sett Gudfadern va?
– Ja
– Bra en dag så kommer jag att inkassera, Roberto befinner sig här, han heter numera Hank Anderson, han har börjat med sina gamla affärer igen och det gillar inte jag. jag hoppas att ni hälsar på honom
– Det kan du räkna med
– Bra hej, och glöm nu inte vad lovat angående Luigi
– Nej då han är fredad
– Bra, prata med fotsoldaterna med, jag uppskattar inte när man kallar mamma för hora
– Oh herregud, jag skall tala med dem
– Tack säger jag hej
– Hej
Luigi stirrar på mig, han tar min hand och kysser den, Karen kommer fram till oss och tittar skarpt på mig. Jag frågar vad vi är skyldiga och Luigi vägrar ta emot mina pengar
Jag frågar om han har barn eller barnbarn. Det har han, då skänker jag pengarna till dem och lägger pengarna på bardisken. Jag tittar på männen och bär ut dem från restauranten och dumpar dem i en container bakom den
Jag går in igen och Luigi pratar med Karen, jag går fram till dem och tittar på dem
– Vem är du?
– En enkel man som inte gillar översittare
– Okej
– Jag förstår att du har frågor, men inte här
– Okej
Vi säger hej till Luigi och går ut i kvällen, jag vinkar in en taxi jag säger hennes adress och taxin åker iväg. Vi kommer hem till henne jag betalar och vi går ut ur taxin. Vi står utanför hennes dörr
– Jag har frågor
– Jag förstår det
– Kommer du att svara på dem?
– Om jag kan
– Då går vi in
– Javisst säger jag och går efter henne in
Vi går igenom butiken och in i hennes lägenhet, vi sätter oss i hennes vardagsrum, jag i soffan och hon i en fåtölj, hon tittar på mig och öppnar munnen men hon stänger den igen
– Vad vill du veta?
– Hur kunde du göra det du gjorde?
– Träning säger jag, dels av min far, dels på en annan plats och till sist i legionen
– Men du bara slog ner dem, du var inte rädd för deras vapen
– Nej det är bara vapen, och jag har varit i farligare situationer än den vi befann oss i. Tro mig, de var inte bra på det gjorde
– Luigi berättade att du pratade med den mäktigaste maffiabossen i stan och du skrämde honom
– Nej jag förklarade det dumma i att försöka skrämma Luigi, jag gillar honom det är en trevlig man
– Men hur kan du förklara det dumma för en maffiaboss, till råga på allt den mäktigaste maffiabossen i stan kanske hela USA
– Därför att jag visste adressen till en annan skurk som han ville prata med, vi bytte tjänster. Han fick något av mig och jag fick något av honom
– Hur vet du om den adressen?
– Därför att jag hjälpte FBI att fånga honom, han blev vittne åt staten så att flera skurkar sitter i fängelse idag. Men mannen är pedofil så jag gillar inte honom. Så jag gav Anthony adressen till honom och Anthony lovade att lämna Luigi i fred. Så det var en klassik byteshandel inget annat
– Så du hjälper FBI?
– Ja när vi kan, jag och min syster, vad trodde du? att jag var en gangster?
– Jag vet inte vad jag trodde
– Jag kan lova dig att jag inte är en gangster, vi kallar oss problemlösningskonsulter. Vi hjälper människor som behöver vår hjälp, ibland så är det FBI ibland så är det människor som Luigi
– Problemlösningskonsulter
– Ja precis, vi löser problem som ingen annan kan och vi gör det för att vi inte gillar översittare. Vi gillar inte män som gör barn eller kvinnor illa
– Hur kan ni göra det?
– Jag var en väldigt bra soldat, min syster har varit major i GRU den ryska militära underrättelsetjänsten. Vi har en viss fördel mot andra
– Dödar ni?
– Hm bara i självförsvar och om det inte finns någon annan utväg
Hon tittar på mig och jag tittar tillbaka på henne
– Älska med mig viskar hon
– Är du säker?
– Ja viskar hon, älska med mig
Jag reser mig och hon gör likadant, jag lutar mig fram och kysser henne. hon svarar mig. Jag drar hennes klänning över hennes huvud, jag tittar på hennes kropp.
Jag tar av hennes bh jag smeker hennes bröst, hennes bröstvårtor stelnar av mina händer. Jag kysser henne, hon drar i min skjorta så att knapparna flyger, vi tar av mig skjortan
Hon knäpper upp mina byxor och de åker av, jag fäller hennes så att hon hamnar på golvet på rygg. Jag drar av henne trosorna och begraver mitt ansikte mot hennes kön och börjar slicka henne girigt, min tunga är överallt på hennes kön
Jag slickar i mig hennes safter och jag är aggressiv i mitt slickande, jag tar henne mot kanten och över den med min tunga. Hon skriker ut sin orgasm och hela hon darrar när hon rider på orgasmens vågor
Jag slutar slicka henne och kysser henne, hon svarar girigt på mina kyssar och jag känner att hon vill ta av mig mina underkläder. Jag drar ner dem och mitt kön kommer ut i det fria
Hon stirrar hungrigt på den och rullar runt oss och tar mig i sin mun och börjar suga mig. Hennes tunga slickar mig hungrigt och hon tar mig djupt i sin mun och jag stänger mina ögon och njuter av hennes lek med tunga och mun
Jag drar upp henne och reser mig, jag bär bort henne till soffan och sätter mig och jag sätter henne i mitt knä, hon riktar mitt kön som hennes och sjunker ner över det
Jag håller hennes höfter och hjälper henne hålla takten i ritten, hon rider mig snabbt nästan våldsamt, jag ser henne smeka sin klitoris under ritten och hon kommer och lutar sig fram mot mig och biter mig i axeln
Jag lyfter upp henne bär bort henne till ett bord, jag lägger henne på rygg på det och börjar ta henne, jag har mina händer på hennes höfter och älskar med henne i ett rasande tempo
Jag känner hur det börjar ila i de nedre delarna av min kropp, jag känner hur testiklarna drar ihop sig och jag drar mig ur henne och tar mitt kön i handen och onanerar snabbt
Jag känner min säd komma och jag tömmer den över henne, jag träffar hennes haka, hennes bröst och hennes mage och jag sänker tempo och när jag känner att jag tömd så står jag där med mitt kön i handen
Jag lutar mig fram och kysser henne, min säd känns varm när våra kroppar möts, vi kysser varandra länge. Hon tittar på mig och ler, jag ler tillbaka och reser mig upp
Hon reser sig från bordet och tar mig i handen, vi går in i ett badrum och ställer oss i duschen och tvättar av oss. Vi sköljer bort tvålen och jag får låna en handduk. Vi torkar av oss och går ut från toaletten
Jag har handduken knuten runt höfterna och jag går efter henne mot ett annat rum. Hon öppnar dörren och vi kommer in i hennes sovrum. Hon går före mig och lägger sig i sängen
Jag går efter henne och lägger mig bredvid henne. hon lägger sitt huvud på mitt bröst och smeker min mage. Jag smeker hennes rygg och bak. Vi ligger där och säger inget, vi är två vuxna människor som njuter av närheten av en annan
– Tack viskar hon
– Ingen fara, tack själv
– Det var underbart att få känna sig som en kvinna igen
– Jag är glad att du kände det så
– Jag vet inte vad som flög i mig, jag vara tvungen att få känna dig i mig, jag ber om ursäkt för kläderna och bettet
– Ingen fara, jag kan köpa en ny skjorta och bettet var inte så farligt
– Varför drog du dig ur mig?
– Jag hade inget skydd och jag visste inte om du var skyddad
– Aha, jag hade gärna velat känna dig i mig när du kom, jag är skyddad, varför vet jag egentligen inte. Men jag har skydd
– Så bra säger jag med ett leende
– Dina tatueringar
– Ja
– Gjorde de ont?
– Faktiskt inte
– Jaså?
– Det är en berättelse för en annan dag, men de gjorde inte ont
– Inte ens den på ditt kön
Jag tänker efter, nej den hade inte gjort ont, den dekokt de hällt i mig hade dövat mig, samtidigt som den gett mig resning
– Den skola jag skickades till av min far är lite speciell, det var där jag fick dessa säger jag och visar brännmärkena. Förutom dem så fick jag även den på mitt kön, när de gjorde den så överraskade de mig och satte en säck över mitt huvud. De tvingade mig att dricka en dekokt som gav mig resning i flera timmar. Den smörjan dövade mina smärtreceptorer så jag kände ingenting när de gjorde den
– Herregud, varför?
– För att markera för mig att de kunde göra vad de ville och det är en Jasmin blomma. Generalens dotter heter Jasmine, jag blev utsedd till arvtagaren där och hennes gemål
– Herregud vad är det för galna människor
– Ja du det kan man undra
– Varför skickade din far dig dit?
– För att lära mig
– Vad?
– Att döda efter alla konstens regler, min far lärde mig att leva, där lärde jag mig att döda. Jag dödade första gången för att skydda min far, det var en impulshandling. Där lärde jag mig att döda efter alla konstens regler
– Herregud viskar hon, finns det sådana ställen
– Ja fler än du kan tänka dig, det finns en värld därute som är hemlig och väldigt speciell, jag har fått en skymt av den, och den är inte vacker, den är ondskefull och det är en av anledningarna till att jag och min syster gör det vi gör, vi försöker skydda vanliga människor ifrån den
– Jisses jag trodde att din far skickat dig på en internatskola eller något sådant, för att du var bångstyrig eller nåt
– Haha tvärtom faktiskt, jag var ett väldigt lydigt barn som gjorde precis vad jag blev tillsagd. Jag var en väldigt bra elev, jag är hemskolad, min far skaffade de bästa lärarna så att jag kunde få en utbildning, samtidigt som han tränade mig i japanskt självförsvar, jag är mästare i Kenjutsu och Bushido. På den andra skolan så fick jag lära mig helt andra saker. Det som min far inte kunde förmå sig att göra. Han kunde inte skapa en mördare, det gjorde de. Men de lyckades inte. Jag dödade, men jag mördade inte och det retade mannen där väldigt mycket, för han visste det att om jag mördat så hade han lyckats bryta ner mig, men om jag ursäkta uttrycket bara dödade så vann han inte
– Jisses vad är det för galningar
– Ja du de är egentligen inte annorlundare än legionen, de lärde mig också att mörda, den enda skillnaden var att de satte andra vapen i min hand, men resultatet var det samma. Jag dödade och jag var exceptionellt duktig på det, jag har en massa medaljer och en rang som bevisar precis hur duktig jag var på att döda, jag är den som gjort snabbast karriär inom legionen, jag är ett unikum där. Jag är ett unikum för att jag var väldigt duktig på att döda nationens fiender. Så skillnaden på dödandet är obefintlig, jag fick order på båda ställena och konsekvensen skulle blivit densamma på båda ställena. Reprimander på ena stället och döden på det andra stället beroende på allvaret i min vägran så minst fängelse i alla fall. Så jag gjorde som min far lärt mig, jag levde.
– Jisses, har du dödat många?
– Ja alldeles för många, vissa har förtjänat det, jag har sett den svarta sidan av vad människor kan göra mot andra människor. Jag var placerad i Tchad i två år. Det jag upplevde där går inte att beskriva, hade jag skrivit en bok om det så hade ingen trott på mig
– Så hemskt?
– Ja det går inte att beskriva i ord, jag brukar säga att Dantes inferno var rena lekplatsen i jämförelse
– Herregud viskar hon
Vi säger inget mer, jag blundar och ser den där natten framför mig, jag ser eldarna, jag ser rebellerna göra det de gjorde mot kvinnor och barn. Jag ser vad de gör genom kikarsiktet och det blir svart i mitt huvud
Galenskapen tar över mitt sinne och jag blir den mördare som den evige ville att jag skulle bli. Hans mördarmaskin, jag slaktade den natten.
Jag öppnar mina ögon och tittar in i Karens, hon lutar sig fram och kysser mig, jag kysser hennes tillbaka, vi ligger där och kysser varandra och våra tungor smeker varandra
Mina händer vandrar över hennes rygg och jag smeker hennes ända. Hon smeker mitt bröst och hennes händer vandrar över min kropp, hon finner mitt kön och smeker det, jag känner hur det blod fylls och hur det reser sig
Vi lägger oss på sidan och mina fingrar finner hennes kön, jag smeker henne och jag känner vätan av hennes inre. Jag smeker henne redo precis som hon gör med mig
Jag lägger henne på rygg och delar på hennes ben och sätter mitt kön mot hennes, jag glider in i henne och tar henne milt och långsamt, det är raka motsatsen till hur vi älskade innan, det råa djuriska har bytts ut mot mild passion
Jag reser mig upp på raka armar och tittar i hennes ögon, mitt kön glider ut och in i henne i ett jämt tempo, vi känner båda hur våra kön smeker varandra och hur vi kommer närmre våra orgasmer, jag ökar takten och hon möter mig
Jag tar henne snabbare och snabbare och vi kommer tillsammans och jag känner hur min säd fyller henne, hur våra kroppsvätskor blandas och vi stönar ut vårt välbehag
Jag sänker hastigheten och till slut så stannar jag och vi tittar på varandra, jag lutar mig fram och kysser henne. jag lägger mig på sidan och vi tittar varandra i ögonen. Inga ord behövs, vi somnar i den ställningen
Vi vaknar på morgonen och reser oss ur sängen, min penis har glidit ur henne och min säd med. Vi är kladdiga båda två av stelnade kroppsvätskor. Vi går in i duschen och duschar av oss
Vi byter lakan i sängen och går ut i köket och vi lagar frukost. Vi sätter oss vid bordet och äter. När vi ätit färdigt så dukar vi av och diskar. Hon tittar på klockan och reser sig
– Jag måste öppna affären
– Javisst, jag får ta mig tillbaka till hotellet och byta kläder
– Haha ja gör så, jag bjuder gärna på middag senare, härhemma
– Jag kommer gärna
Jag tar mina kläder och klär på mig, jag går ut på gatan i min söndriga skjorta och hoppar in i en taxi. Den kör mig till hotellet. Jag går upp på mitt rum och byter om. Jag åker till Guggenheim museet och tittar på tavlor
Jag åker tillbaka till hotellet och åker upp mitt rum och duschar av mig och klär på mig. Jag tittar på klockan och åker ner och går ut från hotellet, jag går till hennes butik
Jag går in och går runt bland böckerna och smeker ryggarna på böckerna, hon har en kund som hon hjälper. När hon är klar så stänger hon butiken och tar mig i handen och vi går in i hennes lägenhet
Jag sätter mig vid köksbordet och hon börjar laga mat, när hon är klar så serverar hon den. Hon är en duktig kock och jag berömmer hennes matlagning. När vi är klara så hjälps i åt med disken och lagar Te och kaffe, vi går in i hennes vardagsrum och sätter oss
– Skulle du vilja följa med på en auktion i morgon?
– Javisst, vi kanske kan göra samma fynd som du gjorde med boken jag köpte av dig
– Haha ja kanske det, skulle du vilja gå på bio med mig idag?
– Javisst
– Jag älskar de gamla klassikerna och en biograf här på gatan visar sådana och idag så visar de Casablanca
– Jag är på säger jag och ler
– Bra, skall vi hinna så får vi gå nu
– Då gör vi det
Vi reser oss och går ut ur hennes lägenhet, vi går längs med gatan och säger ingenting. Vi kommer fram till biografen och jag insisterar på att betala. Vi går och sätter oss
Filmen börjar och vi ser på den, någon gång under filmens gång så letar sig hennes hand in i min, hon lutar huvudet mot min axel. Filmen tar slut och vi går ut i kvällen
Hon håller mig i handen och visar mig gatan som hon växt upp på. Hon visar mig sitt kvarter, vi kommer tillbaka till hennes lägenhet och hon tittar på mig
– Vil du följa med in?
– Gärna
– Även om det inte kan bli sex ikväll?
– Ja, även utan sex
– Tack säger hon och ler
Vi går in i lägenheten och hon kokar tevatten vi sätter oss i hennes vardagsrum och vi pratar. Vi sitter där länge och pratar om allt möjligt. Hon tittar på sin klocka och säger
– Vi får nog gå och lägga oss nu om vi skall komma upp i tid i morgon
– Javisst
Vi reser oss och går in i sovrummet vi klär av oss och lägger oss i sängen, hon lägger sig med sitt huvud på mitt bröst och vi somnar
***
– Jaha hur fungerar detta?
– Vi går runt och tittar på objekten och sen så antecknar vi det vi är intresserade av och sen bjuder vi och hoppas på att vi får det vi bjudit på till rätt pris
– Och vem som helst får bjuda?
– Ja så länge du har pengar
– Ja det är inga problem, hur betalar man?
– Kontant, konto eller check
– Då vet jag det
Vi får varsin folder när vi går in med dagens dyrare objekt. Jag tittar igenom den om där är något intressant. Där är ett par objekt som jag är intresserad av. Vi går runt ett bord och tittar i lådor och bland hyllor efter fynd
Jag ser en låda där en bok som jag vill ha finns med, vi går in och sätter oss i lokalen, jag har antecknat numren på de objekt jag vill ha. Auktionen börjar och det är högt tempo, de börjar med de billigare lådorna och böckerna på hyllorna
Den låda jag vill ha kommer upp och budgivningen börjar utgångsbudet är på 100 dollar, vi är tre som bjuder på lådan, när priset kommer upp 500 dollar så är vi bara två kvar
– 550
– 600
– 700
– 800
Han som bjuder mot mig ser lätt desperat ut, det finns något i lådan som han vill ha lika mycket som jag.
– 1500 säger jag och tittar på mannen och ler
Han stirrar på mig och auktionären tittar på honom, han skakar på huvudet och jag vinner lådan
– Hur gör jag nu viskar jag till Karen
– Du går fram och betalar för dig hos mannen där borta och han ger dig lådan
– Tack
Jag reser mig och går bort till ett bord, jag betalar och får lådan och går tillbaka till min plats
– Vad i den lådan var värt det priset?
– Denna säger jag för mig så hade den varit värd ännu mer. Det är en bok som egentligen inte skall finnas. Det finns väldigt få exemplar kvar
– Den ser ganska ny ut
– Oja det är den, jag berättar mer sen
– Finns det något annat i lådan?
– Jag vet inte jag får titta sen, nu är det dags för de lådor som du vill ha
– Hur vet du vilka jag vill ha?
– Jag är bra på att läsa människor
– Jaha säger hon och tittar på mig
Auktionen fortsätter, Karen köper tre lådor med böcker. Nu går auktionen över till de exklusiva böckerna, vi följer spelet och hur böckerna fördelas. En av de böcker jag är intresserad av kommer upp
Jag vinner budgivningen till ett lägre pris än vad jag räknat med, jag går fram och betalar. Jag får min bok och går tillbaka till min plats, jag lägger ner den i min låda. Karen tittar på mig och ler
Jag vinner tre budgivningar till och känner hur jag dras med i budgivningen. Jag får alla böckerna billigare än jag trodde
– Sparar alla sig till sista budgivningen?
– Så du märkte det?
– Ja jag fick dessa alldeles för billigt, något är på gång
– De stora kanonerna sparar sig, de kommer att trissa upp priset
– Varför?
– För att någon av dem säljer den boken, så de kommer dela på vinsten, de kommer lura någon härinne
– Jag är intresserad av den men jag vill inte bli lurad, skall vi hur giriga de är?
– Hur menar du?
– De spelar ett spel, jag är ganska duktig på att spela spel, skall vi se hur långt vi kan driva deras girighet?
– Du menar?
– Ja säger jag och ler
Budgivningen på den sista boken börjar och priset rusar iväg, jag håller mig lugn och låter dem leka av sig, när det bara är dem och en annan budgivare kvar så, hoppar jag in i leken
De tittar på mig och ler, priset stiger och jag lägger ett bud, den andre hoppar av och jag kan se girigheten lysa i deras ögon, en av dem höjer priset, jag ökar lite grann
En annan höjer igen, och jag svarar på budet, den siste höjer, nu är priset på boken uppe på löjliga höjder. Jag tittar på dem och ser lagom desperat ut. De tittar på mig
– Höj Karen
– Förlåt?
– Höj en gång är du snäll, säg 1000 dollar över, vinner du den så betalar jag
– Jaha, du är galen men jag gör som du säger
Hon höjer och ett sus går genom publiken, de tittar på henne sen på mig. de svettas nu, de kan inte backa. De höjer igen och jag ler. Auktionären tittar på Karen, hon skakar på huvudet, han tittar på mig och jag gör likadant
De gick i fällan och nu slår den igen. De ser vita ut i ansiktet, jag tittar på auktionären och jag blinkar åt honom och han ler mot mig. Han säger såld och de tre männen inser att de blivit lurade
– Nu min kära Karen så jag att få köpa den boken till ett mycket lägre pris
– Jaså säger hon och ler, hur?
– De kommer att be om att få sälja boken, auktionären vet vad de gjorde och han gillar det inte, det är dåligt för affärerna så han kommer varna dem och för att de skall rädda sitt anseende eller som japanerna säger ansikte så kommer de att sälja till mig till det pris jag ger dem
– Hur kunde du veta vad de gjorde?
– Därför att jag fick de andra böckerna alldeles för billigt, om de är seriösa köpare så skulle de kastat sig över de böckerna med hull och hår
– Vilken bok var det i första lådan du var ute efter?
– Da Vinci boken, den är speciell som jag sa innan det finns inte så många kvar. Jag undrar om vi jagade samma bok den där mannen och jag
– Eller om där är andra fynd i den menar du?
– Ja lite så det skall bli spännande att gå igenom den och se vad där är
Vi tar våra kartonger och börjar gå mot utgången, när vi kommer ut så går vi mot hennes bil. Innan vi har kommit fram så kommer en av de som jag budade mot fram och erbjuder mig boken
Jag tittar på honom och säger mitt pris, han blir vit i ansiktet och han säger ett annat, jag tittar på honom och ler
– Du får detta för den och inte en krona mer
Han tittar på mig och sen på sina kamrater och han suckar och säger ja. Jag skriver en check åt honom och sen så packar vi in våra saker i hennes bil. Vi sätter oss i bilen och kör iväg
När vi kört ett stycke på vägen så kliar det i min nacke, jag tittar i sidospegeln och ler. Bilresan till hennes affär tar ungefär en och en halvtimme. När vi kommer fram så parkerar hon framför sin butik
Jag tittar mig över axeln och ser hur en bil parkerar en bit ifrån oss, jag tar hennes lådor och bär bort dem till dörren. Jag tar mina lådor och ställer dem bredvid hennes
Hon tar fram sina nycklar och öppnar affären och jag bär in lådorna, vi stänger dörren och jag tittar på henne
– Han måste verkligen vilja ha något i den lådan
– Va?
– Han från auktionen har följt efter oss hit
– Skojar du?
– Nej säger jag han sitter utanför i en bil och tittar på oss just nu, han överväger nog hur han bäst skall få tag på det som finns i lådan, vi kanske skall bjuda in honom
– Ja varför inte
– Då gör vi det
Dörrklockan ringer och jag vänder mig om där står mannen, jag tittar på hans hand. Han har en pistol i handen och riktar den mot mig
– Du skulle låtit mig få köpa den
– Jaha varför?
– Va?
– Varför skulle jag gjort det? jag ville ha en bok i den lådan, jag kunde betala och inte du. Så varför skulle jag gett dig lådan?
– För att jag måste ha en av böckerna i den
– Vilken?
– Va?
– Vilken bok är det du vill ha?
– Skit du i det
– Du behöver inte bli otrevlig, för om du fortsätter med den attityden så kommer jag att bli irriterad och tro mig du vill inte göra mig irriterad
Han stirrar på mig
– Det är jag som har pistol här
– Jaha och?
– Va?
– Ja vad spelar det för roll, du har ju inte osäkrat den, så vi har inte så mycket att vara rädda för. Du är inte så van vid vapen va? Än mindre hota folk. Lägg undan pistolen innan jag tar den ifrån dig. Då kommer du att få ont och få uppsöka läkare, tro mig du vill inte fortsätta hota oss
Han stirrar på mig och sen på Karen, hon håller sig väldigt lugn. Jag är imponerad av henne. Han stirrar på mig igen och höjer pistolen. Jag ser rörelsen och rör mig snabbt och tar tag i hans hand
Jag tar pistolen från honom och slår honom på ena njuren och han går ner på knä
– Aj
– Jag sa till dig, du skall vara glad att du inte är mer illa däran
Jag reser honom upp och tittar på honom
– Så skall du nu berätta vilken bok det är du är ute efter
Han stirrar på mig sen på pistolen, jag räcker den till Karen som tittar på den och tar den mellan tummen och pekfingret och lägger den på sin disk. Jag tar mannen i armen och tittar på Karen
Hon öppnar dörren in till lägenheten. Vi går in och jag sätter mannen på en stol
– Lite te kanske
– Javisst säger Karen och börjar koka vatten
Jag går ut i butiken och hämtar lådorna. Jag bär in dem och sätter dem på golvet i hallen. Jag tar den kartong som mannen och jag budat på. Jag sätter den på golvet framför honom. Jag tar upp Da Vinci boken, han ägnar den inte en blick
Intressant tänker jag, när jag tittade i lådan på auktionen så var det bara Da Vinci boken jag var intresserad av. Jag börjar lyfta upp böcker ur lådan, där är ett femtontal
– Det var som fan säger jag överraskad, är det denna du vill ha?
Jag tar upp en liten bok, där är en tysk örn på den. Jag öppnar den och visslar till
– Vad är det?
– En dagbok av Martin Bormann, Hitlers närmste man under kriget, han tog över Hess roll efter att han fått snurren och reste till England för att förhandla om fred. Då kom Bormann fram från skuggorna. Hess öppnade dörren för honom när han gav Bormann fria händer med byggandet av Hitlers sommarställe i alperna. Han var spindeln i nätet, en maktgalen person som styrde vad Hitler fick reda på och vad han inte fick reda på. De där runt Hitler var maktgalna idioter hela högen
Mannen rycker till och stirrar på mig
– Du håller inte med?
– Va?
– Du håller inte med om min analys om nazisterna?
– Jo det gör jag men du pratar så lättvindigt om dem
– Ja säger jag, de var galningar hela bunten, var och en på sitt sätt. Det sägs att Görings abstinens skall ha varit så svår i fångenskapen att han höll på att bli galen. När man som Göbels väljer att ha ihjäl hela sin familj, sina åtta barn och sin fru. Jag skulle kunna fortsätta hela eftermiddagen men det är jag inte intresserad av. Min undran är varför är denna så viktig för dig? Det är ju dock ändå bara en dagbok av säkert många. Varför just denna?
Han tittar resignerat på mig och jag tittar tillbaka på honom. Karen fixar med teet och jag öppnar boken och börjar läsa. Jag läser ut den snabbt och när jag är klar så tittar jag på mannen och ler
– Så du är ute på skattjakt?
– Ja
– Vadå? Frågar Karen
– I slutet av kriget så försökte höjdarna i nazistpartiet gömma det de snott från museer och judarna osv. Under kriget, det sägs att det skall finnas en skattgömma som vida överstiger alla fantasier man kan tänka sig när det kommer till konst, guld, böcker osv. typ ett centrallager för deras samlande. Det hittades massor efter kriget både av de allierade och ryssarna. Men myten säger att de bara skrapade på ytan, och skall man tro på den här lilla boken så stämmer myten. Jag får göra dig besviken, han avslöjar inte platsen, men han verifierar att det finns en skattgömma. Läs om du vill säger jag till mannen och kastar boken till honom
Han fångar den och börjar läsa, han läser inte lika fort som jag, men han läser maniskt. Jag serverar oss te och jag sätter mig och tittar på honom. Jag ser hur han pratar med sig själv hur han bläddrar i boken
– Sidan 127, där nämner han skatten
Mannen tittar upp och bläddrar fram till den sidan och läser den flera gånger. Jag ser besvikelsen i hans blick och han lägger ner boken
– Fan säger han besviket och resignerar
– Så nära men ändå så långt ifrån säger jag och tittar på honom
– Ja
– Vem är du och hur fick du reda på skatten?
Han tittar på oss och sen så slickar han sig om munnen
– Jag är ättling till en av de som var med och lastade ett av de tågen som lastades med alla värdesakerna, det är två tåg som är fullastade och gömda någonstans i Europa, min ättling berättade för mig om tågen och satte mig på spåret så att säga för att hitta dem. Han var den ende överlevande av de som lastade de där tågen
– Jude?
– Ja, han satt i koncentrationsläger från 1941 till den där dagen. När de lastat klart så sköt tyskarna dem. Han klarade sig, en dag efter att tågen åkt så kom ryssarna och han räddades. Han dock turen att ryssarna lämnade honom på ett allierat sjukhus. Han överlevde och efter kriget så började han leta efter tågen. Han ägnade resten av sitt liv till att hitta de där tågen
– Kom han närmre?
– Nej inte direkt, när han trodde att han kommit sanningen närmre så visade det sig hela tiden vara en återvändsgränd. Han berättade för mig om skatten, eller rättare sagt han berättade för alla om skatten. Ingen lyssnade på honom
– Mer än du?
– Jag trodde inte i heller på honom, förrän han dog, jag fick ärva honom och han hade en massa dokumentation om de där tågen. Sen så hade han ju varit där, det han jagade så att säga var en tavla
– Bara den?
– Haha nja hade han hittat skatten så hade nog inte bara tagit tavlan, men det var tavlan som var hans vita val så att säga
– Och du är kapten Ahab?
– Nja nog mer Ismael
– Aha säger jag med ett leende, vad är det för en tavla?
– En tavla av Da Vinci som funnits i familjen i århundraden
– Jaså, föreställande?
– Mona – Lisa det var en annan tavla han målade av henne, som han sparade åt sig själv. Den är unik, tyskarna snodde den från vår familj
– Hur hade er familj kommit över den?
– Enligt familjehistorien så betalade han för mat och husrum med den när han var på flykt från kyrkan med sin familj
– Han hade ingen familj säger Karen
– Jo det hade han, han hade en fru och två barn
Mannen stirrar på mig, Karen ser skarpt på mig
– Den boken där, den som jag ville ha är en otrolig historia om Da Vinci och hans öden med sin fru. Den är så fantastisk att författaren har försvunnit från jordens yta, det finns folk som skulle gå över lik för att ta den från mig och bränna den
– Så historierna är sanna viskar, mannen
– Det beror på vilka du menar
– I min familj så berättades det om hur vår släkt räddat Da Vinci och hans fru och barn från kyrkan. Hur de smugglade dem från Rom till Paris och betalningen var den tavlan som gömts i släkten
– Det skulle inte förvåna mig säger jag och ler
– Herregud viskar mannen
– Är du seriös frågar Karen
– Jadå, jag är väldigt seriös. Det mesta som finns nedtecknat om ett av vår tids största genier är rena myter och falsarier. Han var mycket större och mycket smartare än vad historieböckerna säger om honom, hans fru var precis lika smart som han var
– Men han var inte gift säger Karen
– Jodå det var han säger jag med ett leende
– Hur vet du det?
– Därför att min japanska släkt hjälpte dem i japan
– Förlåt?
– Jag är ättling till en av de förnämsta släkterna i japan, min släkt har anor tillbaka till tusentalet, säkert längre bakåt, men i alla fall de hjälpte Da Vinci och hans fru i japan
– Var Da Vinci i japan?
– Ja, de reste i Asien i ca 15 år, siffrorna varierar men de var där i minst tio år i alla fall
– Vem var hans fru? Frågar Karen
– Vilken är hans mest mytomspunna tavla?
De stirrar på mig och mannen sväljer
– Mona – Lisa?
– Ja säger jag och ler
– Kan du bevisa det frågar Karen
– Tja det skulle jag nog kunna om jag ville men då hade jag fått den där andra sidan efter mig, och eftersom jag är ättling till de som hjälpte dem så hade jag väl fått dem efter mig med. Ni får tro mig på mitt ord, ett tips lägg ner letandet. Du kommer för eller senare att komma för nära sanningen och då kommer de som skyddar sanningen att vidta mått och steg för att se till att du försvinner. De skyr inga medel för att hemlighålla sanningen om dem. Så för din egen skull lägg ner och lämna tavlan åt sitt öde
– Jag kan inte
– Det beklagar jag för som jag sa kommer du för nära sanningen så kommer de att vidta åtgärder
– Du menar?
– Ja, minst
– Minst?
– Hm de kommer att leta upp alla som tillhör er släkt som kan ha hört historien och döda er alla. De kommer inte varna innan, de kommer att se till att ni försvinner
– Herregud
– Förresten vad heter du?
– David Goldstein
– Okej David, skulle jag få höra något så meddelar jag dig, lägg ner undersökningarna och lev ditt liv
Han stirrar på mig och reser sig, han tar mig i handen och sen Karen och han går ut ur lägenheten. Jag tittar efter honom, han kommer inte sluta leta, han kommer aldrig hitta tavlan
Karen kommer tillbaka och sätter sig framför mig
– Hur vet du allt detta?
– Därför att jag läst den där boken säger jag och pekar på Da Vinci boken, sen så är jag den jag är. Det med den japanska släkten är sann, jag är ättling till Tokugawa, men jag är även ättling till Romanoff
– Du menar?
– Ja min mor var om man nu får säga så kronprinsessa av den släkten
– Herregud
– Ja det kan man säga
– Får jag läsa boken?
– Hm det beror på
– Vad?
– Om du kan hantera det som står där och inte prata med någon om det, för det jag sa till honom är sanningen. Det finns människor därute som inte drar sig för att döda dig om du läser den boken
– Vem?
– De som skyddar hemligheterna som står i den boken, den boken är sanningen om något som kallas familjerna. Enligt författaren så är det en världsomvälvande konspiration, enligt familjerna så är de balansen mot ondskan i världen
– Och du tillhör den balansen
– Hm det kan man säga, jag kan väl säga så att jag inte tror på allt som står i den boken, men det mesta är sant
– Men varför får jag läsa den då?
– För att jag tycker att du har rätt att ta del av ditt arv
– Förlåt?
– Dina föräldrar tillhörde en av de familjerna som det står om i den boken
– Mina föräldrar? Hur vet du det?
– Vissa signaler som du skickar ut, vissa saker som finns här i lägenheten och vissa av de böcker som finns i affären. Med tanke på din reaktion så misstänker jag att du inte har en aning och att dina föräldrar aldrig pratade med dig om det. Eller så är du väldigt skicklig på att spela husens spel. Men det som gjorde mig säker var första gången vi älskade. Du sa ett par saker då som gjorde mig säker
– Förlåt?
– Ja du sa saker på italienska som har med familjerna att göra, din aggressivitet var en del av att vi är från familjerna båda två. Du var rätt tydlig med att du inte brukar vara så som du var den där natten
– Pratade jag italienska?
– Ja säger jag och ler, du sa bl.a. knulla mig din hingst
Hon tittar på mig och blir röd i ansiktet
– Det hade jag inte en aning om säger hon, vad sa jag mer?
– Med tanke på hur generad du blev av det jag sa nu så skall jag nog inte säga mer
– Jisses, vilken av familjerna tillhör jag då?
– Läs boken, så får vi se om du kan räkna ut det
Hon tittar på mig sen på boken och sen tillbaka på mig. Hon tar på boken och går in i vardagsrummet. Jag tittar igenom mina lådor och ser vilka fynd jag gjort. Jag hittar ett par riktiga fynd i botten på en av lådorna. Jag tar den ena boken och sätter mig i vardagsrummet med Karen
Jag börjar läsa och försvinner i läsandet, när jag är klar med boken så tar jag en annan skämtsamt nog så är det Moby Dick. Jag börjar läsa och efter en stund så reser jag mig och går ut i köket och börjar laga mat
När den är klar så fyller jag en tallrik och går in med den till henne, hon tackar mig lite frånvarande och äter och läser samtidigt. Jag hämtar en tallrik till mig och äter jag med. När jag är klar så tar jag tallrikarna och går ut med dem i köket och diskar
När jag är klar så går jag tillbaka in i vardagsrummet och återvänder till läsandet. När jag läst klart den andra boken så sitter jag i mina egna tankar. Jag tänker på min syster och undrar hur det går för henne i Hamptons
Den man hon är med där vem är han? Jag har egentligen ganska så dålig koll på hennes erövringar. Frågan är om jag har med dem att göra, inte egentligen men som storebror så kanske jag skulle bry mig mer
Jag får fråga henne om hon är besviken på min brist av engagemang. Jag sitter där i mina tankar om vårt kommande möte med Contessan, jag undrar vad hon vill ha hjälp med denna gång
Vilken av hennes erövringar som har klantat till det. En tanke som börjat gro hos mig är de där tågen, jag undrar om syrran vet något om dem. Hon har ju ändå varit GRU officer
Jag känner hur mina ögon sjunker ihop och jag somnar i fåtöljen. Jag vaknar av att jag hör Karen fixa i köket, jag reser mig och går ut till henne. Jag sätter mig vid bordet och tittar på henne. Hon är en vacker kvinna
– Medici
– Ja, vad fick dig att komma till den slutsatsen?
– Min längtan till Florens tror jag, eller tusen små signaler som mina föräldrar skickade ut, arvet som gör att jag slipper slå igen butiken. Tisslandet och tasslandet med människor som kommit hit. De köpte ingenting men de betalade ändå, ja som sagt tusen småsaker
– Mm, något hur skall jag säga ”drog” mig in i denna affär, förutom att böckerna talade till mig säger jag med ett leende. Men något drog i mig. Det jag är förvånad över är att dina föräldrar inte invigt dig
– Hm rebellen i mig tror jag, jag ville ha mer än denna butik. Jag tror att de respekterade mitt val. De ville inte tvinga mig in i något
Jag tittar på henne och jag känner en viss avundsjuka mot att de lät henne välja. Det valet hade inte jag
– Vet du vad de var?
– Hur menar du?
– Deras roll i detta?
– Nej, hade de en roll i denna soppa?
– Oja tecknen visar på att de var informationssamlare. Det var det folk betalade för när de kom hit och inte köpte böcker var information. Man skulle kunna säga att de var en spioncentral, eller de hörde en massa rykten, de sorterade dem och mot betalning så svarade de på frågor som ställdes till dem
– Ok?
– Kom
– Vart skall vi?
– Ner till källaren
– Vilken källare?
– Kom med mig
Jag reser mig och går in i hennes sovrum. Jag flyttar på ett skåp och trycker på en punkt på väggen. En dörr öppnas, hon stirrar häpet på mig
– Kom säger jag och tar henne i handen
Vi går nerför en liten trappa, vi kommer in i ett rum, jag går bort till den ena väggen och trycker på en sten och en dörr öppnas och jag går in. Jag hittar en ljuskontakt och vi är i ett runt rum. Längs med väggarna står det böcker
Det finns en cirkelrund soffa där med ett bord. Jag går bort till en av bokhyllorna och tar ner en bok. Jag tittar på den och ler. Det står Koi på den, jag öppnar den och börjar läsa. Jag läser snabbt och sätter tillbaka den när jag läst färdigt, jag känner tårar på min kind
– Gråter du?
– Ja säger jag med grötig röst, det var en bok om min far
– Förlåt? Din far
– Ja de höll koll på honom tydligen, de flesta böckerna här är informationen de sålde, de sålde information om människor i de olika familjerna. Som jag sa däruppe en informations depå
– Herregud, jag anade ingenting
– Med tanke på vilken familj du tillhör så förvånar det mig inte
Jag ögnar igenom hyllorna och min blick fastnar på en av böckerna. Jag går fram till den och tar ner den med en darrande hand
– Vad är det Michal
– Vänta säger jag och öppnar den
Jag läser igenom den snabbt och när jag är klar så sätter jag mig i soffan och gråter ohöljt tårarna rinner okontrollerat nedför mina kinder
– Vad är det?
– Det var en bok om min mor och till viss del, min syster och far också. Vi står med i den boken
– Jisses är det så hemskt?
– Va? Nej jag gråter inte för att det var hemskt, jag gråter för att jag saknar henne. Hon dog när jag var fem år, jag har inget minne av henne. Mina första fem år i livet är som bortsuddade, jag minns vissa brottstycken men inte mer. Jag minns knappt hur hon såg ut. Jag har sett ett par foton på henne hos min mormor och morfar. Men jag har inget eget minne av henne, mer än hennes ögon som hade samma färg som mina. Att läsa om henne var som att få reda på mer om vem hon var
– Så du minns henne inte?
– Nej, jag minns ingenting om henne. Jag fick reda på en del i den boken. Men det var inte allt det är jag övertygad om. De fruktade henne, både de som dödade henne och de andra familjerna
– Varför?
– Därför att hon skrev den förbannade boken
– Va?
– Den bok du nu läst, hon ville att världen skulle veta om oss, vad vi och de offrade för att de ska kunna sova någorlunda tryggt på nätterna. Min mor är författaren till den förbannade boken, eller en av författarna. De var tre stycken, hon, min far och en till. Vem den siste är vet jag inte men det skall jag ta reda på om det så är det sista jag gör. Hur mycket skulle det kosta mig att få köpa dessa två böckerna om mina föräldrar
– Va? Ingenting du får dem Michal, de är dina, de är inte mina
– Tack, men jag kan inte ta emot dem gratis, innan du protesterar så skall du lyssna på mig. Vad skulle säga om att få se Santorini?
– Förlåt?
– Jag och min syster reser till Santorini på tisdag för att träffa en kvinna som tillhör Da Vinci familjen, jag skulle vilja att ni träffades
– Varför?
– För att du har lagligrätt till det med ditt arv, sen så tror jag att ni två skulle kunna uträtta underverk tillsammans
– Vad menar du?
– Om du accepterar ditt arv så kommer du att bli den nya sambandscentralen. Det kommer vara dig som folk kommer för att få information, Contessan kan hjälpa dig med att få ännu mer information, ni två skulle kunna uträtta väldigt mycket för den där balansen som de skrev om i boken. I den boken så talas det om två utvalda som någon gång i framtiden skall komma. Jag tror att de kommer snart, de kommer att skaka grundvalarna i vår värld. De kommer att förändra allt i grunden och de kommer att behöva hjälp. Vi kan vara den hjälpen. Jag tror att de kommer att föra min mors och fars tanke vidare och ta fram familjerna ur skuggorna för folkets skull
– Hur vet du allt detta?
– Hm kalla det en föraning eller något, så vad säger du?
– Älska med mig
Jag tittar på henne och hon ler, jag ler tillbaka och vi går upp i hennes sovrum. Vi älskar hela natten. Vi vet båda två att det är sista gången vi kommer att älska med varandra. Vi vet att vi inte är ämnade för mer än vänskap
– Jaha säger Ana och torkar bort tårar från sina kinder, så de kände varandra bättre än vi visste
– Ja, de spelade oss och alla andra, de älskade varandra djupt syrran, djupare än vi trodde. Hela min grekiska trageditanke om att vi bara var resultatet av en passionerad natt raseras. Jag kan inte ömka mig längre i det
– Haha nej det kan vi inte, men det känns bättre att de verkligen älskade varandra
– Ja, det ger mig harmoni
– Mm mig med, jaha Karen?
– Ja, Karen?
– Ja?
– Nej
– Nehej, synd hon verkar var en intelligent och trevlig kvinna
– Det är hon men hon är inte Jasmine eller Jessika
– På tal om grekiska tragedier
– Mm
Jag tittar ut genom cockpitens fönster
– Förresten, tycker du att jag är en dålig bror som inte är mer överbeskyddande mot dig när det kommer till dina erövringar?
– Va? Haha nej brorsan, jag tycker att det är uppfriskande att du inte lägger dig i och spelar storebror, överraskad kanske men inte ledsen eller besviken
– Jag är ganska ny på det här med att vara storebror
– Jag kunde inte önskat mig en bättre bror Mica, du har alltid skyddat mig, om det inte var mot åska så var det mot styvfar, det var en elak jävel
– Jaså?
– Ja han slog oss rätt mycket, minns du inte det?
– Nej Ana det gör jag inte
– Han visste att han inte var far åt oss, han vågade inte röra mor, men oss slog han mer än en gång. Dig mer än mig för du skyddade mig
– Jaså, nej det minns jag inte
– Så när de berättade att han dött så kan jag säga att jag inte sörjde. Han var otrogen mot mor och han fick ett barn med sin älskarinna
– Det var som fan, så vi har ett styvsyskon?
– Ja en styvbror, han är helt galen. Han visste inte vem jag var när vi träffades men jag visste, han är galen brorsan. Det fanns inte många jag var rädd för innan men honom var jag livrädd för
– Du sa var?
– Ja nu när jag kan det jag kan så är jag inte lika rädd, jag har respekt för honom men jag är inte rädd
– Vem är han?
– En GRU överste som planerar för tiden efter Sovjet. Han bygger upp en organisation som vi för eller senare får ta hand om. Han drar sig inte för något, han har kontakter med de flesta som är på fel sida av lagen i de flesta länder på jorden. Han är väldigt god vän med kokainkungarna i Columbia
– Så om Sovjet faller?
– Ja då kommer han att dränka Ryssland i kokain
– Då får vi göra något åt det
– Ja, det får vi, han är väldigt skyddad, annars så hade jag gjort något åt det
– Men hur gammal är han?
– Som oss
– Och redan GRU överste?
– Ja han har gjort saker som ingen annan ville och han gjorde det med ett leende
– Vad menar du?
– Tortyr, mord, våldtäkter och en massa annat, han dödade första gången som en brådmogen femåring han körde en kniv i halsen på ett barn på barnhemmet han hamnade på när vår styvfar dog. Hans mamma dog i den vevan med. Han hatar oss med passion kan jag säga. Han ger oss skulden för att hans far och mor dog. Inte direkt rationellt men han är ingen rationell människa, han är en fullblodspsykopat och sociopat som är fullständigt empatilös. KGB och GRU han använt honom som sitt vapen. Han har tränat med skuggorna i Sibirien
– Jaså där ser man, jag undrar om han var där när jag minskade deras styrka med trefjärdedelar
– Förlåt?
– Har jag inte berättat det?
– Nej
– Jo när en skugga försökte lönnmörda Jasmine så tog den evige det personligt, men det var inget jämfört med vad jag gjorde. Min blivande svärfar skickade iväg mig på en uppläxningsresa. Jag drog den uppläxningen till det yttersta. Det var inte din brors finaste stund i livet. En kärlekskrank sjuttonåring är kanske inte den mest rationella människan i världen
– Så du dödade ett tjugotal av dem?
– Tja där någonstans
– Tjugo skuggor
– Ja bland annat deras ledare
– Påminn mig om att inte reta dig
– Haha ingen fara syrran jag har mognat
Vi närmar oss Santorini, Ana går bak och väcker Karen. Vi landar och tar oss hem till vårt hus. Vi går in och vi visar Karen hennes rum. Vi packar upp och jag tittar på Ana och vi sparrar i trädgården
Karen tittar på oss när vi tränar och hon ser imponerad ut. När vi är klara så går vi in och duschar. Vi lagar lunch och sätter oss på balkongen och äter. Efter maten så går jag in på mitt rum och mediterar
Jag vaknar upp från meditationen och går ut till de andra. Vi sitter på balkongen och prata om allt möjligt. Vi byter om och går nertill centrum, vi går in på det hotell som Contessan använder sig av
Vi sätter oss vid ett bord. Efter en stund så kommer hon in och sätter sig, hon tittar på Karen och sen på mig. Jag ler och berättar vem hon är och vad jag vill att de skall göra tillsammans
Contessan tittar på mig och böjer på huvudet. Det är bestämt
– Nå min kära vän, vad vill du?
– Det var rakt på, kan jag inte bara vilja träffa er?
– Jo men vi känner dig och vi vet att du vill ha hjälp med något, vad har du nu snurrat in dig i?
– Erh, jag träffade en kvinna i Monaco som skulle behöva er hjälp
– Med vad?
– Att komma ifrån sin man
– Jaha och hon kan inte bara lämna honom?
– Nej inte med tanke på vem han är och vem han känner. Hon måste verkligen försvinna, hon skall helst uppfattas som att vara död och begraven
– Varför?
– För att hennes man kommer att vända upp och ner på hela planeten annars för att hitta henne
– Så vi skall fejka hennes död?
– Ja helst
– Och sen få henne gömd någonstans?
– Erh, hon har en tid på en speciell klinik på Kuba
– När skall hon vara där?
– Snart
– Hur snart?
– I övermorgon
– Så du vill alltså att vi sätter ihop en plan som får henne ur klorna på sin kärlekskranka man som om jag förstår dig rätt är mäktig, mäktig nog att vända upp och ner på hela planeten för att hitta henne igen, sen skall vi leverera henne på en klinik på Kuba
– Ja säger hon med ett leende
– Vem är hon och vem är han?
– Hon är en ung kvinna som tjusades av mannens makt och pengar
– Det var inte svar på min fråga
Hon tittar på Ana och säger ett namn, Ana sväljer
– Ibland så undrar jag säger hon lågt
– Vadå syrran?
– Det är vår käre styvbror som vi skall lura
– Visste du vem han är? Frågar jag Contessan
– Erh…
– Så du visste, hur fasiken visste du det?
– Er far, han berättade namnet på honom för mig en gång sådär i förbigående
– Han gjorde ingenting utan att ha en baktanke, vad vet du om henne syrran?
– Han tog henne när hon var femton år, han gjorde henne till sin och när hennes föräldrar protesterade så försvann de. Han tog hand om henne och hon flyttade in hos honom
– Vem är hon?
– Hon dansade på Bolsjojteatern, hon var väldigt duktig och hon är väldigt vacker
– Hur gammal är hon nu?
– Runt 23 – 24 år skulle jag tro
– Och du är säker på att hon vill detta Contessa?
– Ja, väldigt säker
– Hur visste hon om dig? Så att säga
– Genom vänner till vänner
– Vad tänker du på?
– Om vår kära styvbror försöker lura oss
– Du menar så, tja det är inte omöjligt
– Jag vill inte hjälpa henne för att upptäcka att när vi är halvvägs över Atlanten så har damen i fråga kommit på andra tankar. Eller att det står en välkomstkommitté och väntar på oss. Är de här på ön just nu?
– Ja de bor på ett annat hotell
– Vilket?
Hon säger namnet på hotellet, jag tittar på Ana och hon nickar. Jag reser mig och går iväg. Jag tar en taxi hem. Jag byter om och tar på mig Ligan dräkten. Jag hänger på mig svärdet
Jag springer iväg, jag kommer fram till hotellet och tittar på det. Jag sätter fart och klättrar uppför väggen. Jag stannar och väntar, jag är inte ensam. Jag trycker mig närmre mot väggen
Jag anar en rörelse och jag ser två från ligan komma smygande längs med väggen, jag avvaktar och väntar på vad de skall göra. De klättrar vidare och de kommer fram till ett fönster
Det tar sig in och jag väntar, jag skärper öronen och sorterar ljuden, jag finner dem. Jag hör hur de tar sig igenom rummet. De dödar två vakter och fortsätter framåt
De anar inte faran bakom dem, två gestalter lösgör sig från skuggorna, jag hör dem smyga sig på ligan soldaterna. Lägger sina snaror runt deras halsar och drar åt, jag hör hur de kämpar emot men livet rinner ur dem
Jag smälter in mer mot stenen på väggen, skuggorna tittar ut och går in igen, jag hör dem gå till vår styvbror. Jag hör honom skratta och göra sig lustig över ligans inkompetens. Jag håller med honom, träningen måste ha försämrats avsevärt
Jag hör honom skryta för någon om att han är orörbar, jag hör en kvinna snyfta i ett annat rum. Jag rör mig långsamt mot det rummet, jag stannar och lyssnar. Jag hör hennes snyftningar högre nu. Jag kommer fram till fönstret och tittar in
Jag ser henne sitta med en pistol i handen, hon lyfter den mot tinningen och skall trycka av när två andra skuggor stoppar henne. Jag visste att de var där, träningen på deras skola har också försämrats
Jag hör min bror prata med mannen i rummet, jag hör ett namn och väntar. Skuggorna berättar för vår styvbror vad som hänt. Han ursäktar sig och går in på rummet till kvinnan
Jag hör hur han slår henne tre gånger, det börjar koka i blodet på mig. Innan jag egentligen tänkt efter så är jag i rummet, jag dödar skuggorna innan de hinner reagera, min styvbror står med sina byxor länga anklarna och håller sitt kön i handen
Jag hugger av könet och handen i samma rörelse, jag svingar igen och skiljer hans huvud från axlarna. Kvinnan ligger utslagen på mage i sängen och har kjolen uppdragen. Hennes trosor sitter runt fötterna på henne
Jag drar upp dem och drar ner kjolen, jag lyfter upp henne på mina axlar och springer fram till fönstret och hoppar ut. Jag landar och börjar springa, jag kommer hem och lägger henne i min säng
Jag går ut ur huset och sätter mig på taket och stänger ögonen. Jag hör dem komma, fyra stycken. De smyger sig fram mot huset, när de är framme så öppnar jag ögonen och kastar mig ut från taket
Jag dödar två när jag landar, jag vänder mig och springer runt huset och hittar de andra två. Jag dödar dem och går in i huset. När jag kommer in så lyfter jag på luren och ringer restauranten vi var på innan
– Kom hem, be Karen stanna med Contessan
– Ja brorsan jag kommer, jag är där om tio minuter
– Bra
– Hej
– Hej
Jag går in till kvinnan och tittar på henne, jag lägger en filt över henne och smeker hennes hår. Jag går ut ur rummet och tar en flaska mineralvatten. Jag dricker upp den och går in i gästrummet
Jag packar ihop Karens saker i hennes väskor, jag bär ut dem till dörren och går tillbaka till mitt rum och packar min väska och sätter den med Karens. Jag lyfter på luren och pratar med en man
När jag är klar så lägger jag på och sätter mig i vardagsrummet. Jag sluter ögonen och andas. Ana kommer hem och tittar på väskorna sen på mig. Hon säger ingenting utan går in på sitt rum och packar sina väskor
När hon är klar så kommer hon ut, lamporna på en bil lyser upp framsidan, jag går in på mitt rum och lyfter upp kvinnan, jag bär ut henne till bilen och sätter henne i baksätet
Vi bär ut väskorna och jag säger hotellets namn, han kör iväg, han stannar utanför, jag tar Karens väskor och går in med dem. Jag får ett rum åt henne och går in i restaurangen och Contessan tittar på mig
– Du får bo här i stället Karen, vi åker direkt
– Ja
– Contessa skydda henne, jag tror inte att de vet att hon bott i vårt hus, när ni pratat färdigt här så åker ni till Florens, bo i vår lägenhet, du vet var nyckeln är. Visa henne var hon kommer ifrån. Ta hand om henne
– Ja Michal
– Tack
– Har du befriat henne?
Jag bara tittar på henne, något i min blick gör att hon inte säger mer. Jag lutar mig fram och kysser Karen
– Tack och lycka till
Jag pussar Contessan på kinderna, hon smeker min kind
– Ta hand om er Cara
– Ja då säger jag med ett leende, till nästa gång, vi lär inte kunna komma hit på ett tag, förresten vår styvbror hade möte med en Dracul. De diskuterade eventuella knarkleveranser hit. Förvarna Nikos
– Ja jag skall säga till honom
– Tack, hej vi ses
– Det gör vi Cara
Jag går ut till den väntande bilen och vi åker iväg. Vi kommer fram till flygplatsen. Ana bär ombord kvinnan och jag tar våra väskor. Jag tackar chauffören och vi går ombord på planet
Vi lättar och kommer upp i luften. Nästa anhalt Kuba. När vi flyget i ett par timmar så tittar Ana på mig
– Vad hände Mica?
– Jag tog mig till deras hotell, jag klättra uppför väggen, då kom det två från ligan och tog sig in på deras rum. De smög sig fram, vår käre styvbror hade sex skuggor som livvakter, de dödade ligan soldaterna. Jag smög mig bort till deras sovrum där hon satt. Hon försökte ta sitt liv men skuggorna stoppade henne och meddelade vår käre styvbror. Han tog illa vid sig och gick in på rummet och slog henne tre gånger. Då blev jag lite upprörd och klättrade in genom fönstret och dödade två skuggor. Han var så upphetsad så han märkte mig inte. Han stod med byxorna längs med anklarna, han höll sin penis i handen. Jag högg av handen och penisen och sen hans huvud. Hon låg på mage på sängen men rumpan i vädret. Jag tog henne på axeln och hoppade ut från fönstret. Jag tog med henne hem, de fyra andra skuggorna kom. Jag dödade dem och sen ringde jag dig
– Så vår kära styvbror är död?
– Ja
– Bra säger hon med ett elakt leende
– Ja, bra. Väcker du henne och pratar med henne
– Vi låter henne sova
– Hur tror du hon reagerar om hon vaknar på ett flygplan om det sista hon minns är att hennes man misshandlat henne?
– Hon är inte hans fru
– Inte?
– Hon är hans knulldocka
– Skojar du?
– Nej, men jag förstår din tanke, jag väcker henne och pratar med henne
– Bra vi får mellanlanda i Portugal
– Ja, jag pratar med henne
– San Diego efter Kuba?
– Ja varför inte, lite vila
– Jag tänkte det
– Jag pratar med henne
***
Jag bär in lådorna med böcker i huset och sen går jag ut och hämtar våra väskor. Jag lämnade Ana hos en av hennes erövringar. Jag går in i huset, jag tar en av kartongerna med böcker och går fram till bokhyllan. Jag packar upp böckerna
När jag är klar så sätter jag in våra väskor i träningsrummet. Jag går ut ur huset och går upp till Sue och Jim. Jag ringer på och Sue öppnar
– Varför ringer du på dörren
– Helt ärligt?
– Ja
– Har inte en aning säger jag med ett leende
– Haha stolle kom in
– Tack
– Jaha hur gick er resa?
– Bara bra faktiskt, vi är hemma för lite vila och det andra
– Ja säger Sue med en lätt suck
– Var är Jim?
– Han är hos Nathan och Becky
– Följer ni med?
– Nej det är din stund Mica, din stund med henne. Vi åker dit i morgon
– Tack
– Ingen fara, hur går med ditt löfte?
– Bra Sue, jag träffade en intressant kvinna i New York
– Jaså?
Jag berättar om Karen och vad vi gjort och vem det visade sig att hon är. Jag berättar om böckerna
– Betalade du tvåmiljoner för en bok?
– Den är till rätt köpare värd det tiodubbla
– Skojar du?
– Nej, i japan så kan jag få det tiodubbla av rätt köpare
– För en bok?
– Ja säger jag med ett leende
– Vad är det för bok?
– En väldigt erotisk bok, en handledning för hur du bäst tillfredsställer en man och vice versa. Den är gammal, väldigt gammal och unik. Det är originalet
– Det var som fan
– Det kan man säga, jag gjorde många fynd där, så nu börjar jag fylla bokhyllorna därhemma. Jag har beställt en speciell monter för den boken, inbrottssäker
– Det kan jag tänka mig, men du skall ha den hemma?
– Ja, jag önskar de tjuvar som försöker ta sig intill oss lycka till
– Jo förvisso, så tavlor och böcker är din sak
– Vadå?
– Män har en tendens att skaffa sig hobbys, vissa samlar på bilar, andra bygger modelljärnvägar. Du samlar på böcker och tavlor
– Ja i alla fall böcker, jag har egentligen bara en tavla. Jag dödade vår styvbror på denna resa
Jag berättar för Sue vad som hänt, och att vi lämnat henne på Kuba
– Fick ni landa där?
– Ja vi använde vårt ryska namn då gick det bra och när vi förklarade vem hon är så var det inga problem
– Så bra
– Nej då är det dags säger jag och reser mig
– Kom hit när du är klar Michal så får vi prata
– Ja mor
Jag går tillbaka till vårt hus, jag sätter mig i bilen och kör till kyrkogården och går fram till hennes grav. Jag sätter mig på gräset och tittar på gravstenen
– Hej mitt hjärta, det är jag…
Jag sitter där i flera timmar och pratar med henne, jag berättar allt för henne, hon är min förtrogna, jag kan höra henne skratta med mig, banna mig när tycker att jag är tramsig, trösta mig när jag behöver det
Jag reser mig och går fram till bilden av henne som finns på gravstenen. Jag ger den en puss och går till bilen. Jag kör hem till Sue och Jim. Jag parkerar bilen och går ur den
Jag går in till dem och jag sätter mig i trädgården och stirrar rakt fram. Sue kommer ut till mig och sätter sig bredvid mig och kramar mig. Jag börjar gråta och klamrar mig fast vid henne. Jag gråter länge
***
Vi går längs med vägen från byn mot huset, vi kommer runt kröken och jag går ut till stranden och stannar och tittar på vattnet. Ana kommer upp bredvid mig
– Det var här far hittade mig
– Jaså säger hon och tittar på vattnet hon med
– Vila i frid mor
Ana tittar på mig, vi går mot huset och vi kommer fram och vi går in. Vi sätter våra väskor på golvet och går igenom huset och kommer ut på baksidan till trädgården.
Vi sätter oss vid fars grav och ber en stilla bön. Vi reser oss och går in. Jag tar min väska och går in i träningsrummet. Jag sätter mig på golvet och börjar meditera
Ana kommer in och sätter sig bredvid mig, vi mediterar tillsammans. Vi sitter där en lång stund och lyssnar på huset. Det har en sorgsen ton. Det sjunger om saknad
Jag öppnar ögonen och jag reser mig och går ut i trädgården. Ana kommer efter mig och vi ställer oss på gräset och väntar. De kommer fram och jag tittar på dem. De bugar sig
– Vad kan vi hjälpa er med?
– Vi vill bara tala, vi kommer i fred
– Välkomna
En av dem går emot mig med händer öppna framför sig, ligans hälsning. Jag bugar mig och Ana gör likadant. Han stannar och tittar på mig och sedan på Ana
– Vi kommer för att överlämna detta och för att lämna en hälsning från den eviges fru
Han räcker fram en låda till mig, jag tar emot den och bugar mig
– Hälsningen? Frågar jag
– Hon ber dig att minnas soluppgången
Jag bugar mig och han bugar sig tillbaka
– Hon tackar även för att du hämnades våra bröder i Grekland
– De var mina bröder med
Han bugar sig och går iväg, de försvinner och jag stirrar på lådan, Ana tittar på mig
– Michal?
– Ja
– Vad är det?
– Hon har inte glömt mig, säger jag med darr på rösten
– Jag misstänker att den lådan är speciell?
– Ja, det är den, jag köpte den åt henne i Paris
– Varför lämnar hon tillbaka den?
– Därför att hon förbereder sig på att dö
– Du kanske skall få henne på andra tankar?
– Hur?
– Inte vet jag men på något vis så kanske du skall få henne på andra tankar, men innan du rusar iväg så kanske du skall öppna lådan
– Ja
Jag går in på mitt rum och sätter lådan på golvet och börjar lysa, jag känner av den och hittar inga fällor. Jag känner på lådan och öppnar den. I lådan så ligger det pappersark
Jag tar upp dem, de är skrivna på ett språk som varit utdött länge. Jag läser brevet och ögonen tåras på mig. När jag läst klart så tittar jag i lådan. En fläta av hår ligger där. Jag tar upp den. Jag smeker det och lägger det i mitt knä
Där ligger en ring som jag inte sett på mer än tio år, jag trodde att jag tappat den, som hon skrivit i brevet
– Du stal min näsduk, jag ditt hår och din ring
Jag lägger ringen på golvet och tar upp breven igen och läser dem. I lådan så låg där ett armband tvinnat av hennes hår. Hon har tvinnat in håret mellan läderremsor så att jag skall kunna knyta det runt min arm
Jag läser breven igen
– Hej mitt allt, att se dig vid liv i japan var som att se soluppgången igen, den vi stal tillsammans de där morgnarna i Parbat. Då när du smög dig ut och satte dig på trappan. Då när jag satt på mitt rum och vi tillsammans tittade på soluppgången. Hur jag kände hur mitt hjärta fylldes av din värme precis som jag vet att ditt hjärta fylldes av min värme. När vi satt där och såg soluppgången. Jag tittar fortfarande på din soluppgång varje dag. Jag kastades ner i djupaste förtvivlan när min far meddelade att du gått till dina förfäder. Det var första och sista gången som jag såg min far fälla en tår. Oavsett vad du tror så älskade han dig djupt Seji, han visste dock inte hur han skulle visa det. Han trodde att hans handling med tatueringen skulle tala om det för dig. När du lämnade oss så kastades han och jag ned i förtvivlan och när Mita meddelade oss om ditt frånfälle så dog jag. Jag var ett tomt skal som andades. En man utmanade far och besegrade honom, när vi skulle kasta oss utför klippan så gick jag först. De stoppade mig då han bestämt sig för att ta mig till sin fru. Min mor kastade sig ut och vi såg henne aldrig mer. Mina bröder kastades nerför klippan av mannens förtrogna. Han tog mig till sin och han betäckte mig. Jag låg där och andades. Jag kände inget. Jag mindes vår kyss i hissen i Paris, jag mindes vilken eld den kyssen tände i min kropp. Han har våldfört sig på mig fler gånger efter den gången. Jag har fött honom en dotter, Aisha hon har gröna ögon. För mig var det som om du återfötts genom henne. Jag älskar henne lika mycket som jag älskar dig. Till mitt sista andetag kommer jag att älska dig. Jag ber varje dag om att någon skall komma och utmana min man. Så att jag kan ta språnget som min mor gjorde. Jag såg kvinnan som var med dig. Så vacker hon är. När jag såg dig stå där i rummet så var det som att jag såg soluppgången igen och mitt inre fylldes med en värme igen. Precis som då för en evighet sedan Seji. Jag lämnar tillbaka håret och ringen så att du kan lämna den till kvinnan som var med dig. De tillhör henne nu. Jag lämnar ett armband åt dig så att du skall minnas mig. Minns soluppgången min älskade Seji, minns Paris Din eviga slavinna Jasmine
Jag lägger ner brevet och börjar skratta så att jag gråter, jag skrattar högt och hysteriskt, Ana kommer in på mitt rum och när jag ser henne så skrattar jag ännu högre
Hon tittar nervöst på mig och sen ser hon brevet och jag pekar på det mellan skrattsalvorna och jag ramlar ner på rygg och fortsätter skratta. Ana läser brevet och när hon är klar så säger hon
– Herregud, du måste kontakta henne innan hon gör något dumt Mica, samla dig nu och skriv ett svar
– Och hur tror du att jag skall kunna lämna det? jag kan inte skicka det med posten. De har inte brevbärare i Parbat
– Men det måste ju gå att kontakta dem på något vis
– Tja det finns vissa sätt att kontakta dem om du vill ha något gjort, men jag kan inte ringa på dörren precis, framförallt inte sedan vi förnedrade honom framför Kaishon
– Tror du att hon kommer hoppa?
– Om han dör, jadå då kommer hon gladeligen att kasta sig utför klippan. Så jag kan inte slå ihjäl uslingen i heller för då måste hon ta livet av sig, och hon vill ta livet av sig för att hon tror att jag är gift med min syster
– Jaja lugna dig nu Michal, känner du ingen som är skyldig dig en tjänst som kan se till så att hon får ett svar från dig?
– Nej inte vad jag vet
– Det är dags för dig att meditera Mica, du är lika hysterisk som en kvinna. Vad är det för hår hon pratar om?
– Det är mitt hår, när jag var där så klippte jag mig inte på två år förrän sista veckan innan jag lämnade dem, hon ville ha flätan så hon fick den. Ringen är den ring jag fick när jag räddade hennes liv. Hennes mor gav mig den. Den hade varit hennes fars som han hade fått av sin far osv. i alla fall så stal hon den precis som jag stal henne näsduk, jag trodde att jag tappat den.
– Och armbandet?
– Är detta, det är hennes dödsgåva till mig så att jag inte skall glömma henne
– Skojar du?
– Nej
– Och allt detta för att hon tror att jag är din fru?
– Ja
– Jisses, såg hon inte likheten?
– Tydligen inte
– Nej hon stirrade väl bara på den där förbannade blomman
– Förlåt?
– Alla i det där rummet stirrade på den där förbannade blomman du har mellan benen
– Hur vet du det?
– För att jag fokuserade på att inte titta på den, så jag tittade på alla andra som satt i rummet. Om vi säger såhär, du imponerade på dem. Jasmine gråter sig nog till sömns varje kväll när hon inser vad hon gick miste om
Jag slutar skratta och tittar skarpt på henne
– Tack, det är svårt tänka och föra en konversation med en gigglande idiot
– Va?
– Ja jag ber om ursäkt men jag var tvungen att få dig att sluta skratta som en liten flicka. Så hur skall vi lösa detta så att det inte slutar som ett grekiskt drama?
– Vad menar du?
– Ja om jag tolkar brevet rätt så har du fått henne att leva igen, men hon tror att du är gift med mig, så nu vill hon inte leva mer. Hennes tomhet har du fyllt och nu vill hon inte leva för att du inte kan fortsätta vara hennes soluppgång, hon har en romantisk ådra förresten, vad menade hon med det förresten?
– Jag målade en soluppgång en gång som jag hängde upp på mitt rum. Det fanns inga fönster där såg jag målade en soluppgång som jag satte upp på väggen i mitt rum. Den försvann så jag trodde att den evige tagit ner den. Men tjuven var hon, jag fortsatte måla soluppgångar och de försvann allihop
– Hur många målade du?
– En om dagen i nästan två år
– Så hon har typ 600 målningar på sitt rum?
– Det verkar så ja
– Och du fattade ingenting?
– Nej som jag trodde att jag retade gallfeber på gubben
– Haha jisses
– Ja det kan man säga, det är värre än ett grekiskt drama
– Men hur skall vi reda ut det här så att den väna damen inte hoppar ut från klippan. Är den hög förresten?
– Typ femhundra meter
– Då hinner hon tänka en del på vägen ner
– Mm
– Från det ena till det andra vad tycker du om det som hon om sin far
– Att han hade ett väldigt konstigt vis att visa sin kärlek på, om det var så han visade kärlek så är jag glad att han inte var förbannad på mig för då hade jag dödat honom
– Jaha säger hon och ler, tja det är väl lite extremt att tatuera sin dotters namn på sin tilltänkte svärsons kön
– Tycker du? Man kan ju undra vad han tatuerat om han inte gillat mig, så jag kanske skall vara tacksam
– Men hur löser vi detta Mica?
– Jag vet inte Ana, som jag sa innan postgången där är lite problematisk, det enda jag kan komma på är att vi får göra inbrott där
– Skojar du?
– Nej faktiskt inte, det är möjligt för oss två, men skulle vi bli påkomna så kan det bli besvärligt
– Så inbrott är enda möjligheten?
– Ja faktiskt, jag vet en hemlig väg in, den är besvärlig men vi kommer in
– Vet du var hennes rum är
– Ja jag smög dit ofta
– Om hon inte delar rum med mannen hon föraktar
– Skulle inte tro det, men vi får lösa det när vi kommer dit
– Så du har bestämt dig?
– Ja om vi skall reda ut saker och ting så är den enda möjligheten att vi agerar brevbärare själv
– Då gör vi inbrott i Parbat
– Leta i dina minnen, så skall jag skriva ett svar på hennes brev
– Ja säger Ana och ler
Jag sätter mig vid bordet och börjar skriva, jag skriver det som hänt fram tills nu i mitt liv. När jag är klar så målar jag en solnedgång och lägger tillbaka ringen och flätan i asken och stänger den
***
– Jaha Mica var skall vi nu? frågar Ana
– Till vänster, vi måste förbi överhänget
– Ja
Vi klättrar vidare och kommer fram till toppen. Jag går före henne och vi kommer fram till glaskupolen. Jag öppnar ett av fönsterna där, vi klättrar in och vi tar oss fram över fönsterna. Vi kommer fram till väggen och klättrar ner
Jag stannar och stänger ögonen och Ana gör likadant, vi slutar andas och lyssnar. Jag hör Parbat hälsa mig välkommen tillbaka, jag ler och vi börjar röra oss
Vi klättrar längsmed taket och vi tar oss förbi matsalen och tronsalen, vi hör röster därinne. Vi stannar inte för att lyssna. Vi fortsätter längre i borgen. När vi tagit oss fram i en halvtimme så stannar jag
Ana tittar på mig
– Det var mitt rum, jag blir nästan rörd
– Vadå då?
– De har stängt rummet ingen annan får använda det
– Rörande, skall vi?
– Javisst syrran säger jag med ett leende
Vi fortsätter och jag stannar, hennes rum
– Vänta här och vakta är du snäll Ana
– Javisst, ta inte för långtid på dig bara, ingen het återförening
– Du har en snuskig fantasi, syrran
– Ja någon av oss måste ju ha det
Jag kommer fram till dörren och jag öppnar den och tar mig in. Jag smyger mig fram i hennes rum. Det är tomt så jag stannar, jag tar fram min målning och lägger den på henne säng. Jag sätter asken på hennes skrivbord
– Du skall nog antingen gömma dig eller skynda dig, för hon kommer nu
– Tack syrran
Jag hoppar upp i taket och gömmer mig i skuggorna, Jasmine kommer in i rummet och hon stannar, hon tittar sig omkring och stirrar länge runt i rummet. Hon går långsamt fram till mitten av rummet och drar sitt svärd från ryggen
Hon tittar på sängen och stirrar på målningen, hon tappar svärdet och går långsamt fram till målningen. Hon tar den i sina händer och tittar på den. Hon börjar gråta tyst, jag ser tårarna träffa målningen
Hon ser asken och öppnar den, hon tar ut flätan och ringen. Jag ser förvåningen i hennes ögon
– Hur går det brorsan?
– Jodå, jag skall snart försöka röra mig men hon är skicklig, så jag får vara försiktig
– Kyss henne och få det överståndet
– Förlåt?
– Hahaha
Jasmine tar fram mina brev och börjar läsa, jag försöker röra mig men jag kan inte, jag vill se hennes reaktion. Hon läser vidare och när hon är klar så börjar hon om från början och jag undrar hur länge jag skall bli tvungen att hänga där i taket
– Det kommer vakter Mica, och en sprätt
– Ja
Det bultar på hennes dörr, hon lägger undan sakerna och gömmer den under en dold lucka i golvet. Hon öppnar dörren och hennes man står utanför
– Jag ville bara önska dig god natt
– Tack, vad ville kinesiskan?
– Inget mer än att gnälla om att hennes siare förutspått att de utvalda är på väg, de har varit på väg i flera hundra år
– Och varför ville hon prata med dig om det?
– För att hon vill att jag skall döda dem när de kommer
Jag kan se liderligheten i hans ögon och jag känner föraktet från henne
– Nu skall jag sova
– Vill du dela säng
– Inte ikväll, jag har röda floden
– Jaha säger han förbittrat, han bugar sig och går iväg
Hon stänger dörren och går tillbaka till luckan och öppnar den, hon tar fram asken igen och tar fram breven och börjar läsa igen
– Mica
– Ja jag kommer strax, hon läser igen
– Hon kommer läsa hela natten om du inte gör något snart
– Jaså? är det en sådan där kvinnlig sak?
– Ja lös problemet så att vi kommer härifrån
– Ja
Jag rör mig över taket och faller ner bakom henne och sätter mina händer för hennes ögon
– Snälla skrik inte
– Seji säger hon överraskat
– Ja Jasmine det är jag, jag var bara tvungen att lämna tillbaka mina gåvor till dig och förklara
Hon smeker mina händer, det skjuts blixtar genom min kropp, jag får resning direkt
– Får jag se dig Seji
– Javisst, bara du inte skriker
– Vad skulle hända då?
– Då kanske vi får slå oss ut
– Vi?
– Ja min syster som du trodde var min brud vaktar utanför, inte för att klaga men standarden har sjunkit i Parbat
– Ja verkligen
Hon tar bort mina händer och reser sig upp, hon vänder sig och jag tittar in i hennes ögon. Jag gör som min syster sa till mig. Jag kysser henne, hon svarar på min kyss och vi kastas tillbaka till en hiss i Paris
Åtrån drabbar oss med fullstyrka, jag kysser henne intensivare och hon kysser mig lika intensivt
– Mica ni får snart besök
Jag drar mig tillbaka och hoppar upp i taket, Jasmine stirrar på mig och i nästa sekund så trycks handtaget ner och Jasmine tittar på dörren, en flicka kommer in i rummet
– Mor
– Ja Aisha
– Vill du borsta mitt hår?
– Javisst hjärtat mitt ler hon
– Vad tänker du på eftersom du ler så mor?
– En kyss jag fick i min ungdom
– Vem vågade kyssa dig? Skar inte morfar utan hans hjärta då?
– Haha din morfar älskade den pojken, han hade kanske bannat honom för hans tilltag men han hade inte skurit ut hans hjärta
– Vem var denna modige man?
– En man som var elev här, han räddade mitt liv och din mormors
– Oj säger Aisha
– Du har dina ögon efter honom
Jag rycker till i taket och håller på att tappa greppet
– Hur menar du mor?
– Min kärlek till honom smittade av sig till dig, så du fick hans nobla hjärta och hans vackra ögon
– Jisses säger Ana i mitt huvud
– Snygg räddning
– Kan du vara hennes far?
– Nej vi älskade aldrig så det är nog en omöjlighet
– För hon är väldigt lik dig Mica
– Som hon sa hennes kärlek till mig präglade henne
– Jaja den evige romantikern kommer du?
– Ja
Jag tar mig ut ur rummet när de går in i Jasmines badrum. Jag tar mig tillbaka till Ana och vi tar oss tillbaka till trädgården. Jag ser ett Jasmin träd och tar en blomma från det
Ana himlar med ögonen
– Min bror, romantikern
– Ja syrran säger jag med ett leende
Vi tar oss ut från Parbat. Vi klättrar ner och sätter oss på hästarna och rider därifrån. Vi tar oss tillbaka till staden och sätter oss i planet och flyger hem
***
– Mica?
– Ja?
– Hur blev det med bil till mig?
– Det är bara att köpa en
– Så jag får köpa vilken jag vill?
– Ja
– Då gör jag det
– Ja, var det något annat?
– Nej jag tar Jim med mig
– Jaha, varför?
– Därför att de har en jäkla respekt för hans uniform
– Haha så det har de?
– Ja alla de medaljerna han har och den där snygga vita uniformen
– Så du tror inte att det räcker med din charm
– Haha nej, inte för den bilen jag skall köpa
– Vad hade du tänkt dig för bil?
– En Ferrari
– Jaha, då kan det vara bra att ha Jim med dig
– Ja jag tänkte det
– Förresten vi skall åka till Europa snart
– Jaså vadå då?
– Vi skall träffa den där Mr. Jones som far använde, jag har hittat honom
– Var gömmer han sig?
– I England
– När åker vi?
– När du köpt bil
– Då åker jag direkt, jag är trött på att vila upp mig
– Haha ok
Hon går ut ur huset, jag sätter mig i vardagsrummet och tittar på tavlan. Jag tänker på vår raid i Parbat och på kyssen som hon gav mig. Eller rättare sagt som jag stal av henne
Jag tänker på det hon sa till sin dotter om hennes ögon och hjärta. Vad hade hon menat? Jag läste hennes brev igen angående det hon skrev om sin dotter. De gröna ögonen hon delar med mig
Men det är inte möjligt, vi hade inte älskat så hon kunde inte vara min dotter. Men vad hade hon menat? Jag fortsätter titta på tavlan. Jag hör dem komma, jag reser mig och går in i träningsrummet och tar mitt Bokken
Jag ställer mig mitt i rummet och väntar, jag blundar och väntar, två på fram sidan, tre på taket, tre genom trädgården. De avancerar, jag samlar mig för konfrontationen. Dörren öppnas och två kommer in
De andra avvaktar utanför, jag står med mitt Bokken redo
– Vi kommer i fred
– Jag ser er och respekterar freden
– Vi lämnar det vi skall sen går vi
– Gå i frid
De försvinner och jag öppnar ögonen, en låda står på golvet jag börjar lysa och känner av den. Inga fällor, jag fortsätter framåt och sätter mig och öppnar lådan
Det ligger ett brev i lådan, jag öppnar det och tar ut papperna och börjar läsa
– Min älskade vise man som bryter sig in där ingen skall kunna bryta sig in, jag är lite förgrymmad för att du bröt av grenen på mitt träd, vi får hoppas att det inte tog skada. Jag känner fortfarande dina läppar mot mina mitt älskade hjärta. Du höll på att skrämma ihjäl mig när du satte dina händer på mina ögon. Då som i Japan så trodde jag att det var ett spöke, men dina läppar berättade en annan historia, det var du min älskade Seji. Min dotter frågade om sina ögon och jag sa att hon fått dem av min kärlek till dig tillsammans med sitt hjärta. Inget kunde vara mer rätt. Min kärlek till dig är gränslös och jag har fått känna på den igen. Du har skänkt mig livet och liv två gånger mitt hjärta. Jag drömmer om dig varje vaken sekund, och varje sekund i mina drömmar. Du har väckt hopp där inget hopp fanns. Din för evigt Jasmine
Jag läser igenom brevet en gång till och jag lägger tillbaka det i lådan, jag tar in det på mitt rum och lägger det bredvid det andra brevet. Jag funderar på det som Jasmine skrivit om Aisha
Jag kan inte släppa det att hon skulle kunna vara min dotter. Men det är en omöjlighet när vi inte älskat med varandra. Jag sätter mig och mediterar, jag behöver finna ro i min själ
Jag slår upp ögonen, jag går ut ur huset och går till Sue och Jim. Jag ringer på dörren och Sue kommer och öppnar
– Michal, ringer du på dörren nu igen?
– Va? Oj ja jag glömde mig
Hon tittar på mig och ger mig en eftertänksam blick
– Kom in
– Tack
Vi går ut i köket och hon sätter på te, hon vet vad jag behöver när jag ser så fundersam ut som jag gör nu. Hon dukar fram muggar och lite kakor. Hon har till och med köpt honungskarameller
Hon slår upp teet och sen sätter hon sig och tittar på mig
– Vad är det Mica?
– Var skall jag börja? När vi var i japan och spelade spel med Kaishon så hade han bjudit in Ligan också. Den evige var där men även hans fru
– Jasmine?
– Ja för att göra en lång historia kort så trodde hon att jag var död och när hon såg mig livs levande där så vaknade hon till. Hon var som jag när Jessika dog. Ett vandrade skal. Men i alla fall när vi var i japan sist så kom det ett brev från henne. Hon är rätt dramatisk och emotionell, hon gratulerade mig till mitt val av fru
– Förlåt?
– Hon trodde att Ana var min fru, så hon gav tillbaka ett par presenter och hotade mer eller mindre med att ta sitt liv. Jag ville inte att hon skulle göra det på grund av ett missförstånd. Så Ana pushade mig till att kontakta henne. Det enda sättet jag kunde på att meddela henne var att göra inbrott där
– Förlåt?
– Ja precis, men till vårt försvar så funkar inte postgången där och skulle hennes man få reda på det så hade konsekvenserna inte blivit en skilsmässa. Men i alla fall vi gjorde inbrott där, jag lämnade en målning, sakerna och ett brev till henne
– Utan att bli upptäckta?
– Både och, jag fick avslöja mig för henne, men i alla fall, i både brev och tal så antydde hon att hennes dotter är min
– Grattis säger Sue med ett leende
– Om hon inte är Maria så är det omöjligt
– Förlåt?
– Nog för att min far var katolik och en väldigt troende sådan, men jungfrufödslar är inget jag tror på
– Hur menar du?
– Vi älskade aldrig med varandra, vi delade en kyss och även om jag inte gått i skolan så vet jag hur man gör barn Sue
– Varför tror du då att…
– Därför att hon i tal och skrift antyder det, Ana såg dottern och hon säger att hon är en kopia av mig. Jag såg henne också, hon har gröna ögon Sue. Om hon är lik mig vet jag inte. Jag är inte man till att avgöra det, men jag litar på min syster och de där gröna ögonen
Hon tittar på mig och ser fundersam ut
– Efter vad jag förstår så är det där Parbat ett underligt ställe, du har antytt att hennes far var en underlig man
– Oja han älskade mig tydligen enligt Jasmine, hon är som jag. Hon kan inte ljuga. Om han älskade mig så är jag väldigt glad att han inte tyckte illa om mig
– Men där är en hel del mysticism inblandat i det hela. Kan de ha drogat dig och sen så på ett eller annat vis fått dig att så din vildhavre?
Jag tittar på henne och sen så svarar jag
– Hade det varit vem som helst annars så hade jag svarat ja, men det går inte att droga mig så, jag har vissa fördelar när det kommer till droger. Den enda gången de fick i mig något konstigt var när de tatuerade mitt kön
– Förlåt?
– Hm den evige tatuerade en Jasminblomma på mitt kön, det var tydligen hans sätt att visa sin kärlek till mig och att jag var värdig hans dotter och som hans arvtagare. För att de skulle lyckas med det så ”kidnappade” de mig. Gav mig en dekokt som gjorde att mitt kön hade resning i flera dagar. Det blev lätt pinsamt men i alla fall. Den gjorde inget med mig mer än att döva mig därnere och ge mig resning
– Så du har alltså en tatuering där?
– Ja en vit Jasminblomma
– Nu kanske det blir pinsamt, men i ditt tillstånd där, skulle de kunna fått dig att ejakulera?
– Du menar om de onanerade mig och tömde mig?
– Ja
– Och sen förde in det i henne?
Jag hör ett motorvrål på framsidan, jag anar att det är Ana och Jim som kommer tillbaka från bilköpet. Jag hör dörren öppnas och de kommer in i köket, Ana skall säga något men Sue höjer handen
– Ja Mica skulle de kunna ha gjort det?
– Mitt spontana svar är nej, men med den mannen så vet man inte. Men varför skulle hon gå med på det?
– Hon hade kanske inget val, jag tänka mig en massa scenario till hur det gått till
– Vågar jag fråga hur du tänker?
– Vad pratar ni om?
– Om Aisha är min, jag fick besök när du åkt. Jag fick ett brev till från Parbat, Jasmine antyder igen att jag är Aishas far, det gnager på mig så jag gick hit till Sue för att diskutera det, och nu antyder hon att jag mycket väl skulle kunna vara hennes far utan att det är jungfrufödsel eller något sådant
– Jadå, vi höll på med sådant i GRU
– Förlåt?
– Skapandet av soldater med rätt genetik, du kan inte ana vad de håller på med i vissa laboratorier i både USA och Ryssland
– Rent konkret hur går det till?
– Det är inte så avancerat, mannen gör det han gör i en burk. Man samlar upp det i en spruta. Sprutar in spermierna i kvinnan, håller tummarna precis som vanligt och niomånader senare så föder kvinnan ett barn
– Skulle de kunnat göra så Mica, ejakulerade du då när han tatuerade dig?
– Jag vet inte, jag tror inte det, jag hade en säck för huvudet, de hällde i mig den där smörjan, jag kollade mig för att se om det var något farligt, vilket det inte var. Så jag gjorde inget för att inte avslöja mig och mina hemligheter. Jag var rätt bedövad därnere så ja inget är otroligt. Men jag tror att Jasmine skulle vägra göra så
– Om hon hade något val Mica säger Ana, sen förlåt mig men kvinnor kan göra rätt galna saker när de är förälskade
– Oja säger Sue, kvinnor kan få för sig att göra de mest galna saker då, jag gjorde en del konstiga saker när jag försökte fånga Jim
– Jaså? säger han och ler, det märkte jag inte
– Men de skulle kunnat droga henne Mica och sen göra så som Ana sa. Hennes far var en rätt speciell person
– Han hade inte gjort det utan hennes mammas tillåtelse, det var en väldigt bestämd dam. Så hon skulle kunna vara min?
– Ja, tekniskt så skulle hon kunna vara det, utan att ni hade något att säga till om, den där tatueringen skulle till och med kunna varit en fint för att du inte skulle misstänka något
– Men om jag stannat kvar så skulle det väckt frågor, jag hade fått slå mig ut därifrån
– Om jag förstått det hela rätt så var du arvtagaren? The chosen one
– Ja något sådant
– Du tror inte att de sett till så att de ordnade det då? Vem vågar ifrågasätta den evige?
– De ser rätt allvarligt på sina traditioner, och hennes man skulle aldrig acceptera att hon var gravid när de gifte sig
– Kvinnlig list, övergår mannens förstånd säger Sue och ler
– Oja, det är bara att säga att hon är förtidigt född, hur länge efter att du blev tatuerad stack du?
– Hm ett tag
– Man kan frysa spermier
– Så du menar att de skulle tvingat tillbaka mig?
– Oja det kan ha varit deras backup plan på att få tillbaka dig, de frös ner spermierna, du stack och de iscensatte hela charaden, sen får de reda på att du dött. Du lurade en hel del där med Kaishon. När de inser att fan det här var inte bra, vi får hitta en arvtagare snabbt. Han och hon offrar sig för att täcka sitt misstag. De får en ny evige, en rätt imbecill sådan men dock
– Herregud
– Så hade vi gjort i GRU, du är rätt naiv ibland min käre bror. Jag tror att du är för präglad av traditioner och plikter.
– Så du menar att de skulle snärja mig för att få som de ville?
– Oja de vet om din starka pliktkänsla
– Men min giri till mor hade varit starkare, den präglade mig tidigare
– De hade erbjudit ligan till din rådighet, de hade spelat på din som du säger giri, hade om du inte gått med på det hotat att sprida att du våldtagit Jasmine
– Men det hade hon aldrig gått med på
– Om hon hade haft något val
– Herregud
– Det kan man säga
– Så att du är far åt henne är det nog ingen tvekan om min käre bror
– Men?
– Ja
– Det går inte ihop, jag får inte ihop det
– Vi har förklarat ett scenario för dig, du säger att ni aldrig älskat
– Nej det har vi inte, det var nära en gång men då ingrep en lönnmördare, vi blev utsatta för ett galet förhör om vad jag gjorde på hennes rum. Jag fick böja rätt rejält på sanningen där och då, det blev en version av sanningen, inte den riktiga men nära nog. Jag tog mig förbi det bästa de hade att erbjuda, oturligt nog för oss så var där en skugga. Jag dödade honom, sen i förhöret så sa jag att jag hört honom och tagit mig in men att jag inte ville avslöja mig så därför hade jag smugit mig förbi vakterna. Vi klarade oss, det gjorde inte vakterna. Han piskade dem till döds. Det tar långtid att piska någon till döds, vi fick se på när han gjorde det och hans blick var fastnaglad på min hela tiden som om han visste vad jag egentligen ville göra på hennes rum. Så hade jag haft heder min syster så hade jag sagt ifrån och erkänt. Men plikten till mor var starkare, sen till far
– Herregud mumlar Jim
– Ja han var störd den mannen, eller störd. Jag vet inte om det finns någon förklaring till vad han var. Men han älskade mig tydligen och om det var så han visade sin kärlek…
– Oavsett vad brorsan, så kan du vara hennes pappa och som jag sa hon är en exakt kopia av dig, tro mig hon är din
– Men åldern Ana jag får inte ihop det
– Vadå?
– Tja hon såg inte ut till att vara äldre än typ någonstans mellan 6 – 8 år skulle de ha gjort det ni säger så skulle hon vara minst tio
– Om inte Jasmine gjorde det själv säger Sue lågt
– Förlåt?
– Om de frös ner din sperma, så måste hon ha fått reda på det eller vetat om det och i sin desperation eller något annat så gör hon det själv, trots sin fars uppoffring eller på grund av den. Vi kan spekulera hur mycket som helst. Men hon skulle kunna vara din dotter oavsett vilka motiv eller baktankar från dem. Tekniskt så skulle hon kunna vara din
– Och med tanke på hur lik hon är dig Mica, hon är en exakt kopia av mig i den åldern och vi är tvillingar
Jag tittar på dem och jag reser mig och går ut i trädgården, jag känner mig lurad, skändad och utnyttjad. Min kärlek till Jasmine har varit obefläckad tills idag, om det är sant att det gått till som Sue och Ana sagt så är vår kärlek befläckad
Jag står därute länge och tänker. Ana kommer ut till mig och tittar på mig, hon ser våndan i mina ögon och hon lägger armen om mig. Hon säger inget hon bara står där och håller om mig
***
– Jaha Mr. Jones så du var vår fars kontaktperson
– Förlåt nu vet jag inte vad du menar, jag undrar varför ni kidnappat mig
– Därför att du vägrar prata normalt med oss så vi kände oss tvingade att se till så att vi fick prata med dig under någorlunda civiliserade former
– Kallar ni detta för civiliserat?
– Ja med tanke på hur vi kunde gjort, så ja då är detta civiliserat
– Vad vill ni mig?
– Som jag sa, du var vår fars hur skall man säga mellanhand här i Europa
– Er far? Mellanhand
– Ja mellanhand, folk kontaktade dig när de hade problem. Du kontaktade vår far och han hjälpte dem
– Herregud jag vet inte vad ni pratar om
– Jaså då får vi kanske hjälpa ditt minne på traven, vår far Koi var en problemslösningskonsult, du förmedlade kontakterna åt honom och misstänker vi tjänade en slant på det
– Var Koi er far?
– Ja har du varit mellanhand åt andra?
– Ja faktiskt, jag driver en speciellfirma som erbjuder vissa tjänster mot betalning
– Lönnmördare
– Usch det låter så snaskigt, jag gillar problemlösningskonsulter bättre
– Haha ok men du driver alltså en sådan förmedling?
– Ja, är ni verkligen Koi och Anastasias barn?
– Ja, det är vi
– Det var som fan, kan ni ta loss mig, jag lovar att svara på era frågor
Jag tittar på Ana hon rycker på axlarna. Jag tar fram en kniv och skär loss honom. Han tittar på oss och rör på sina armar och ben
– Vem trodde du att vi var?
– Missnöjda kunder, i min bransch så råkar man utför det ibland. När någon misslyckats, det är mig de träffar och när det inte går som de vill så vill de ofta ha pengarna tillbaka. De läser aldrig det finstilta, inga återbetalningar
– Kan tänka mig det säger Ana och ler, vad gjorde du för vår far?
– För Koi? Jag gav honom jobb, de jobb som ingen annan ville ha, eller rättare sagt de jobb som till 99% inte innebar att någon skulle dö, han tog väldigt sällan betalt i pengar, det enda kunden betalade var min förmedlingsavgift. Han utförde uppdragen och det enda han ville ha var deras löfte om att om han behövde deras hjälp någon gång så skulle de ställa upp
– Vägrade någon?
– Ja en gång, det höll på att bli kaos, men Koi redde ut det. Kvinnan i fråga gömde sig. vi har inte sett eller hört av henne sedan dess
– Vet du vad hon hette?
– Ja men ryktet säger att hennes man sköt huvudet av henne ett tag senare
– Jaha, vi har ett förslag åt dig
– Jaha, vilket är?
– Vi har tagit över familjeföretaget, vi skulle vilja att du gör samma sak för oss som du gjorde för far. Förmedlar kontakter åt oss
– Vad har ni för CV?
– Hur menar du?
– Ja vad kan ni?
– Haha samma saker som far och mer
– Jaså?
Han ser rätt skeptisk ut
– Vi har samma träning som far, förutom att jag är rätt hög i rang i ligan, jag är överstelöjtnant i Legionen. Min syster är f.d. GRU officer så vårt CV är bättre än hans. Du vet han den galna GRU officeren som dog på Santorini, hans konkubin försvann samma natt
– Ja det var ett imponerade nummer
– Tack
– Var det ni?
– Ja, jag dödade förutom honom, som faktiskt var vår styvbror tro det eller ej, men i alla fall så dödade jag sex skuggor den natten. Vill du kolla upp oss så kontakta en man vid namn Mark på FBI, Anthony maffiabossen, Berith som du känner, Contessan. Kontakta dem och be dem om att ge oss referenser. De kommer att skicka dig vidare till andra. Ring oss på detta hotell när du är övertygad. Vi hörs
Vi går ut ur lokalen och hoppar in i en taxi. Vi åker till hotellet och går in. Vi sätter oss i restaurangen och jag beställer in te. Ana tittar på mig och sen tittar hon ut genom fönstret
Vi säger ingenting, sen jag konfronterades med det faktum att jag kan vara far och att det skett utan in vetskap så har jag varit fåordig, snarstucken och allmänt förbannad
– Så morfar lyckades
– Ja, nu får vi hoppas att han får igenom de reformer han vill
– Ja annars så får vi hjälpa honom
– Ja, det får vi
– Hur lång tid tror du att det tar innan han hör av sig?
– Tja ett par timmar max
– Då hinner jag shoppa lite?
– Va? Jadå jag väntar här, shoppa du säger jag med ett leende
– Du skulle behöva klippa dig brorsan
– Va? Jaså jaja jag fixar det
– Bra, när du vill prata så vet du var jag finns
– Ja syrran tack
– Ingen fara, men låt det inte äta upp dig, det finns säkert en massa förklaringar till att hon gjorde som hon gjorde om hon gjort det. du vet du bara spekulerar, vi förklarade bara för dig att det är möjligt inte att det är så. Hon kanske är den eviges dotter och att Jasmine önskar att hon var din. Du vet människor gör konstiga saker när de är förälskade eller hur?
– Vad menar du?
– Tja köper tavlor åt sin man så att han kan minnas en annan kvinna?
Jag stirrar på henne
– Tänk på det brorsan, vi ses om ett par timmar
– Det gör vi hej
– Hej
Jag sitter där i mina egna tankar när någon stöter till mig
– Oj ursäkta säger en kvinna
– Ingen fara, hur gick det?
– Jodå bara bra och själv?
– Jodå det gick bra
– Vilken tur, får jag bjuda på något? Som ursäkt
Jag tittar på henne hon är i min ålder, hon är vacker, jag slås av hennes leende, det är oskyldigt och vackert. Hon är solbränd, den solbrännan har hon inte fått i England om den inte är konstgjord
Hon har blåa ögon, blont hår och en vältränad kropp. Något kittlar mig och jag blir nyfiken på vad det är
– Javisst gärna en kopp te
– Kan jag sätta mig?
– Javisst
Hon sätter sig och tittar på mig, jag märker att hon väger och mäter mig
– Jag är inte så farlig som jag ser ut
– Förlåt?
– Ja du väger och mäter och försöker komma fram till om jag är så farlig som jag ser ut, vilket jag inte är
– Haha jag tycker inte att du ser farlig ut, jag försöker bara placera ditt ursprung
– Jaha säger jag med ett leende och vad kommer du fram till?
– Att jag inte kan sätta fingret på var du kommer ifrån, och det stör mig för annars så är jag rätt bra på att placera folk
– Jaså ler jag, du får ett par chanser så får vi se
– Du har vissa asiatiska drag
– Stämmer
– Men där är något annat med som talar emot det
– Jaså säger jag som?
– Att du bara är en exotisk europé, från Skandinavien kanske det är något skandinaviskt över dig, men det där asiatiska säger emot det så jag är förbryllad. Kvinnan du satt med hade samma drag
– Min syster
– Aha inte konstigt då
– Nej säger jag med ett leende
Hon tittar med koncentrerad blick på mig och sen suckar hon
– Nej jag går bet
– Jaså, redan?
– Ja redan det irriterar mig en del kan jag säga
– Om jag skall förstå det rätt
Jag avbröt mig för att servitören kom med mitt te, han gav mig en servett och tittade på mig. Jag öppnade den och såg ett nummer. Jag torkade mig på munnen och vek ihop den
– Om jag skall förstå det rätt så har du studerat mig och min syster ett tag?
– Ja sen jag kom in hit, det är en hobby jag har när jag reser, att studera människor och försöker placera dem, var de kommer ifrån, vad de kan tänkas arbeta med, om de är gifta, har barn osv. det får tiden att gå
– Har du ofta rätt?
– Hm mer rätt än fel i alla fall
– Jaså säger jag med ett leende, och vad kom du fram till angående oss
– Inte ett skit, mer än att ni har pengar så att ni klarar er
– Hur kom du fram till det?
– Era kläder, det är inte vilka märken som helst som ni klär er i, era skor. Ert sätt att föra er och sen givetvis det faktum att ni bor på detta hotell
– Då bör du vara i samma situation? Med tanke på att du har samma märken på dig och att du bor här, jag skulle gissa mig till att du faktiskt är Skandinav, danska? Kanske svenska, men med din brytning så gissar jag på danska. Ärvt pengarna? Ja så är det, mor och far var rika, kanske en titel med? Grevinna? Eller kanske hertiginna. Reser runt i världen skulle gissa att du varit i Karibien precis. Bahamas eller Jamaica. Du har eller så hyrde du en båt och åkte runt där. London för att synas på Wimbledon, eller kanske leta efter ett lämpligt offer att tillbringa sommaren med. Hade det inte varit för att dina kläder är nya så hade jag faktiskt gissat på att titeln varit det enda du har kvar. Men du har pengar, ganska mycket också. Bra självförtroende ingen sätter sig på dig. Du arbetar i familjeföretaget när andan faller på om jag läser rätt så är det rätt ofta faktiskt, hm skulle gissa på Harvard Business School Suma cum Laude? Ekonomi, historia och hm statsvetenskap eller lite rebelliskt, litteraturhistoria? Ja varför inte, knäppa far på näsan med en ”onödig” kurs. Gift? Nej men väldigt nära en gång, inga barn inte av eget val så att säga utan faktiskt för att du inte träffat rätt man. Föräldrarna döda, tragisk bortgång, en olycka, nej något planerat och du vill ha hämnd eller i alla fall upprättelse. Därför resandet, du vet vem det är och du letar efter en ingång, men du kan inte göra något för att de vet vem du är, hm ålder med tanke på studierna, trettiotvå, nej tjugonio hög intelligens läste in kurserna snabbt imponerade på lärarna. Vet hon vem vi är? Ja givetvis, men kan inte placera oss och det stör henne
Hon stirrar på mig
– Jag gillar också att studera människor, hur klarade jag mig?
– Väldigt bra säger hon hest
– Så bra, nå vad hade jag fel på?
– Historian, jag läste statskunskap
– Attans säger jag med ett leende, nå vad kan vi hjälpa dig med?
– Jag vill att ni ser till så att de som mördade mina föräldrar och de som försöker mörda mig åker dit
– Varför mördade de dina föräldrar?
– Pengar, makt, girighet
– Varför vill de döda dig?
– Därför att jag inte backar och viker mig och säljer företaget till dem
– Hur visste du vem vi var?
– Han vars nummer du fick på servetten
– Aha, en minut
– Nej jag vågar inte sitta här själv
– Följ med då
Jag reser mig och går fram till en telefon och ringer numret som står på lappen
– Mr. Jones
– Så vi blev godkända?
– Ja
– Snabbt marscherat med kunden
– Förlåt?
– Jag står här med en kvinna som säger att du skickat henne
– Vad heter hon?
– Vad heter du?
– Lone
– Hörde du?
– Ja jag har inte skickat henne
– För hon visste att du gett mig detta numret genom din kontakt
– Det var ju inte bra, jag får vidta åtgärder
– Nej det behövs inte, jag är intresserad, vi hörs
Jag lägger på luren och tittar på henne, jag går tillbaka till bordet och sätter mig. Jag tittar på henne och säger
– När förförde du servitören?
– Förlåt?
– Eller charmade honom? Och hur visste du vem han arbetar för?
– Charmade, jag ligger inte med vem som helst
– Ursäkta säger jag förlåt
– Jag har försökt få hjälp av honom men han vägrar hjälpa mig
– För att?
– De som jag vill ha hjälp mot är mäktiga
– Jaha på vilket sätt?
– De har en massa pengar och en massa ”soldater”
– Vem är det?
– Tempelriddarorden
– Och de vill ta över ditt företag?
– Ja från början så ville de köpa det, när min far vägrade sälja så mördade de honom, de trodde att jag skulle ta pengarna och leva loppan
– Men de hade fel, du är stolt över det som dina föräldrar skapade?
– Ja väldigt, de startade med två tomma händer, idag så är vårt företag näst störst i världen inom vår bransch
– Som är?
– Hör och häpna städning
– Jaså säger jag och ler
– Det började som ett konventionellt städbolag, idag städar vi och sanerar allt från kök till kärnkraftverk
– Och vilken orden är det som bråkar med dig?
– Den danska, de har försökt få med fler men vad jag vet så har de andra inte hoppat på än
– Och de försöker döda dig?
– Ja vid två tillfällen men de har missat mig precis
– Hur och var?
– En gång hemma och en gång på min senaste resa. De sprängde min båt, besättningen dog
– Och du är rädd att de kommer försöka igen?
– Ja, jag försöker hålla mig undan, jag stannar inte någonstans mer än ett dygn, jag byter hotell och städer så fort jag kan
– Hur fick du reda om oss?
– Jag träffade en väldigt spännande kvinna på Sicilien som berättade om en man som hjälpt henne en gång. Sen så har jag letat efter denna man. Hon beskrev honom rätt ingående och eftersom jag har min lilla hobby så tro mig att jag blev chockad när jag såg dig sitta här
– Den kvinnan du träffade heter hon Angélique?
– Ja
– Hur var det med henne och Michael?
– Jodå bara bra, Michael är en driftig ung herre
– Där ser man, att Angélique är det behöver du inte berätta, är hon lycklig?
– Jadå, det är hon, hon tackar denne man för sin lycka
– Där ser man säger jag och nu så vill du bli lycklig?
– Om inget annat så vill jag slippa stirra mig över axeln hela tiden
– Vad vill du exakt?
– Jag vill kunna leva mitt liv utan behöva oroa mig för att få en kula i huvudet, bli sprängd i bitar osv. innan ville jag ha hämnd. Nu vill jag bara ha lugn och ro inget annat. Jag vill kunna fortsätta driva företaget
– Om vi bestämmer oss för att hjälpa dig så måste du förstå att vi inte är lönnmördare, vi om vi gör det vilket är väldigt sällan. Dödar bara i självförsvar. Du kan inte beställa mord av oss, jag vill att du är införstådd med det
– Jadå inga problem
– Bra för vi kommer inte mörda någon i kallt blod, vi kommer försöka få dem att inse det dumma i vad de håller på med, gör de inte det så blir det konsekvenser
– Ja, jag vill bara att de slutar
– Bra säger jag och tittar på henne
Jag dricker mitt te, Ana kommer tillbaka och tittar på kvinnan sen på mig
– Sitt ner syrran hon behöver vår hjälp
– Berätta
– Läs mig i stället det går fortare
– Ja
Jag känner att hon läser mig, när hon är klar så nickar hon
– Vi kommer hjälpa dig men du måste gömma dig tills vi är klara, just nu så funderar vi på var vi skall gömma dig
– Berith?
– Tja varför inte, ett ögonblick
Jag reser mig och går bort till telefonen och ringer
– Berith
– Michal
– Hej min unge vän hur är det?
– Jodå bara bra, vi behöver din hjälp
– Hur?
– Kan vi gömma en kvinna hos dig i en vecka max två?
– Javisst kom hit med henne, jag har mitt barnbarn här men det blir inga problem
– Tack Berith vi kommer om ett par timmar
– Jag förbereder ett rum åt henne
– Tack
Jag går tillbaka till bordet och sätter mig
– Nu gör vi så här Ana följer med dig upp på ditt rum, du packar och sen flyger vi till en vän, du bor där tills vi kommer och hämtar dig om en vecka eller två

• Väktarna Kapitel 1-3
• Väktarna Kapitel 4 – 6
• Väktarna Kapitel 7 – 9
• Väktarna Kapitel 9 – 10
• Väktarna Kapitel 11
• Väktarna Kapitel 12