Två stakar i samma hål

Det började inte den kvällen. Inte egentligen.
Det hade börjat långt tidigare, som en tanke, som en skugga under huden. Tomas hade aldrig riktigt kunnat sätta ord på det. Inte för andra. Inte ens för sig själv. Det var inte bara en sexuell fantasi – det var ett behov som bott i honom i åratal, i tysthet. En bild som dök upp i duschen, i sömnen, i tomma ögonblick: att vara där, mitt i mellan två män, fylld av dem båda. Inte växelvis, inte en efter den andra, utan samtidigt. Som en port. Som ett tempel. Som något som kunde innehålla mer.
Och varje gång han runkat till den tanken hade det varit samma slutpunkt: två kroppar som trängde in i honom på samma gång, deras kukar mot varandra, hans egen kropp öppnad för dem. Och han, mitt i det, förlorad, buren, begärd.
Han hade aldrig sagt det till någon. Inte till sina tidigare älskare, inte i fyllan, inte i mörkret efteråt.

Men så hade det blivit Per. De hade varit vänner länge, längre än med någon annan. Och det fanns något i Per som gjorde att det kändes möjligt.
De hade testat att ha sex med varann även om de bara var kompisar, men det var först en gång på fyllan som Tomas hade vågat säga det:
”Jag tror att jag vill bli knullad av två killar samtidigt.”
Per hade varit tyst länge då. Inte dömande. Bara tänkande. Och sen hade han sagt:
”Du menar en i baken och en i munnen?”
”Nej, två i baken. Samtidigt.”
Per hade blivit tyst, men något i hans blick hade tänts till. Tanken hade gjort honom kåt.
”Det skulle jag vilja hänga på”, hade han sagt till slut. ”Om jag får.”
”Klar du får, annars hade jag ju inte tagit upp det.”
Per hade lett. ”Coolt. Men vi behöver någon vi litar på.”
Och det var då Johan kom in i bilden.
De hade alla tre delat träning, bastu, öl. Det fanns redan något där. En grundläggande nyfikenhet. Så när Tomas frågat honom hade han inte tvekat. Han hade bara skrattat lite, klappat Tomas på axeln och sagt:
”Jag är på. Om du vill det, på riktigt, så ger vi dig allt du vill ha.”
Och nu var det lördag.
Tomas stod i sovrummet. Naken under morgonrocken. Glidmedlet stod på nattduksbordet. Han hade bytt lakan och dragit ner persiennerna. Hjärtat slog tungt, men det fanns ingen rädsla längre. Bara väntan. Och ett slags stilla glädje.
Det han länge trott var en ouppnåelig dröm, något som bara hörde hemma i tystnaden mellan runk och sömn, var nu bara några steg bort. Det ringde på dörren – det var de.

Per satt på sängkanten, lätt framåtlutad, armbågarna vilande på knäna. Hans blick var fixerad, inte på något abstrakt eller inre, utan rakt på Tomas kropp. Blicken vandrade långsamt, nästan vördnadsfullt, från axlarna ned till svanken, där huden glänste av glidmedel och värme. Det fanns ett slags respekt i hans ögon, som om han stod inför något heligt, samtidigt som en hunger vilade under ytan, lika djup som den var otålig.
Johan låg redan tillbakalutad på sängen, hans rygg vilade tungt mot kuddarna. Hans kropp var stilla, men blicken levde, följde varje rörelse Tomas gjorde med ett slags förväntansfullt lugn. Den långa kuken stod rak från hans underliv, pulserande av blod och närhet, huden spänd till sin yttersta gräns. Han sa inget, inte ännu, men mungiporna var svagt uppdragna, som om han bar på en hemlighet han väntade på att få viska.
På sängen, ovanför Johan, stod Tomas hukande.
Det var inte en ställning han tvekade inför, han hade redan tagit beslutet, redan förflyttat sig till platsen mellan Johans ben. Men hans andning förrådde honom; långsam, djup, kontrollerad, som hos någon som försöker hålla sig samlad inför något stort. Hans hand rörde vid Johans bröstkorg, lätt som fjäder, inte för att hålla balansen, utan som en tyst fråga: Är du med mig?
Johan svarade inte med ord, men hans hand sökte upp Tomas höft, höll kvar honom där en stund, som för att säga: Jag väntar på dig.

Tomas böjde knäna, andades in och sänkte sig långsamt. Hans kropp skälvde när han kände kukhuvudet möta hans ringmuskel. Den var redan förberedd, redan mjuk efter lite förmassage, men mötet var ändå så laddat att han blundade, lät hakan sjunka mot bröstet.
Det var inte bara en kroppslig gest. Det var ett överlämnande.
Johan kände när ringmuskeln gav efter, långsamt, millimeter för millimeter. Det stora ollonet banade väg, trängde in i värmen, och han suckade låg, en mörk, djup ton som verkade stiga från bröstkorgen och vibrera ut i madrassen. Av både njutning och förväntan.
Tomas bet sig i läppen. Ett ljud slank ur honom, ett hest, nästan ursäktande kvid. Men han slutade inte. Tvärtom, gungade lite, roterade på höfterna samtidigt som han sänkte sig lite djupare, lät sin tyngd göra jobbet. Ringmuskeln öppnade sig som en mun som gjorde sig redo att matas.
Och nu, Johan gled in allt längre. Häften av hans 24 centimeter var nu inne. Han var grov, så analen var rejält uttöjd. Tomas blundade och koncentrerade sig på att slappna av. Gungade lite, kände efter så att han inte sprack. Det fick inte gå för snabbt, han måste vänja sig.
”Du är så duktig”, sa Johan. ”Så sjukt trång. Som en pojkbak.”
”Mmm, du är så stor”, kved Tomas. ”Vidgar mig som en knytnäve.”
Per tog ett steg närmare sängen.
”Det ser ut som om du har en grov gurka upptryckt i baken. Shit, Johan, du är STOR!”
”Ändå klarar han det”, stönade Johan. ”Men kommer du klara två stakar?”
”Det ska jag göra”, sa Tomas. ”Det är därför ni är här. Längre in nu!”

Tillsamman jobbade Tomas och Johan, det bultande stjärthålet svalde centimeter för centimeter, tills staken helt hade försvunnit hela vägen, in till roten.
De låg nu hud mot hud, Tomas sittande djupt i Johans famn, ögonen halvslutna, kroppen darrande.
”Herregud…” viskade Tomas, knappt hörbart. ”Per, nu är det du.”
Per klev upp i sängen. Hans kuk var redan hård av synen av Johans grova stake i Tomas uttänjda bak, den var tung och hängde från hans höfter som ett redskap han medvetet väntat med att använda. 26 centimeter av ren, spänd kåthet, inte bara en fysisk längd, utan ett löfte. Han ställde sig vid fotändan av sängen, såg hur Tomas, fortfarande sittande på Johan, nu långsamt lade sig bakåt.
Det var en elegant, nästan smekande rörelse, som om han föll in i en omfamning. Hans rygg landade på Johans bröst, deras kroppar slöts samman. Deras andningar synkroniserades, och Per kunde inte undgå att se det lilla leendet som formades vid Tomas mungipa, som om han precis nu, i detta läge, funnit precis det han sökt.

Per tog ett djupt andetag, inte av nervositet, men av vördnad. Det var något i hur Tomas låg där, bakåtlutad över Johan, med ögonen slutna och huden glansig av både värme och glid, som gjorde det omöjligt att inte stanna upp ett ögonblick. Det var inte bara kroppslig upphetsning som grep tag i honom, det var något mer än så. Något nära.
Han gick ned på knä mellan deras särade ben, placerade händerna på vardera av Tomas lår, och tryckte dem varsamt utåt. Tomas svarade med en liten rörelse, ett långsamt rullande av höfterna, som en inbjudan utan ord. Mellan skinkorna glittrade den öppnade, redan fyllda öppningen, där Johans kuk vilade djupt. Det var en syn som fick Pers hjärta att slå hårdare, som om hans kropp ville rusa fram men själen bad honom att stanna och uppleva.
Han tog tag i roten av sin kuk, drog tillbaka förhuden, och lät ollonet glida längs den våta glipan. Det var varmt, mjukt, svällande, Tomas kropp svarade direkt med små ryckningar. Per gnuggade långsamt kukhuvudet mot öppningen, som för att känna in var varje liten nervtråd fanns, och var han kunde öppna upp utan att brista det vackra som redan byggts.
”Du är… så öppen redan”, viskade han.
Tomas svarade med en långsam blinkning, sedan ett kort skratt, darrande av både nerv och rus. Han lade handen på sin mage.”Vet inte om du kommer in. Jag är så jävla uppfylld. Men jag vill testa.”
Per andades tungt genom näsan. Han visste vad som väntade, visste att det här inte var en vanlig trängning, inte en vanlig akt. Det var som att spela violin med två strängar samtidigt, där varje rörelse måste balanseras på gränsen mellan smärta och extas.
Han lutade sig framåt, förde kuken i position precis ovanför där Johans kuk redan låg djupt. Det lilla utrymmet som fanns kvar syntes tydligt, en darrande, svällande öppning, precis under Tomas pung. Och långsamt, med oändlig varsamhet, började han trycka sig in.

Första trycket möttes av motstånd, förstås. Men med Per var det ingen kraft, bara precision, och glid. Tomas kved till, kroppen spände sig under honom, men han lät sig inte falla ur rytmen.
”Du klarar det här”, viskade Johan underifrån, hans armar lindade runt Tomas buk. ”Vi är här med dig.”
Sakta började Per trycka på, ollonet mot den minimala glipa som fanns ovanför Johans intryckta skaft. Att bara ha en extra stor stake intryckt i sitt stjärthål var en bedrift i sig. Att det nu skulle in en lika stor till, och till och med lite större – Pers stake var 26 centimeter – var närmast orealistiskt.
Per hade sett sådana filmer på nätet, framför allt efter att de bestämt att de skulle testa detta hade han gjort sin research. Och få män, som dessutom var vana att knulla på film, klarade av två normalstora stakar samtidigt. Tomas skulle ta två hästkukar!
Och mycket riktigt, hålet spjärnade emot det bäste det kunde, när han tryckte på. Det var som att få den berömda kamelen genom nålsögat, eller i alla fall kamelens kuk. Det fanns helt enkelt inte plats, han kände det. Ollonet, stort som ett äpple, skulle få vända tillbaka med ogjort ärende.
”Kom igen”, sa Tomas vars bak nu töjt ut sig till Johans storlek. ”Lirka. Det kommer gå om du bara tar det långsamt. Tryck till och pressa ollonet mot glipan.
Per gjorde så. Höll staken som ett vapen och pressade den med våld mot Johans kukrot, med förhoppningen att kunna slinka in längs skaftet.
Tomas kved och stönade, för nu kände han hur pressandet vidgade honom.
”Oh, jävlar, jag känner hur det blir trängre i hålet”, sa Johan. ”Är du på väg in?”

Per stirrade som besatt på sitt ollon. Han ville verkligen in, ville verkligen knulla det redan uppknullade hålet. Och nu, nu såg han hur halva ollonet försvunnit. Lyckligtvis var det gummiaktigt formbart, det pressades till att kunna ta sig in genom den minimala kanal som var den fria glipan i Tomas ringmuskel.
Per kom in en centimeter. Sen två. Tomas andades stötvis, huvudet lutat bakåt mot Johans axel, ögonen glänsande av både kamp och vällust.
När Pers kuk gled in ytterligare, sakta, vädjande, kände Tomas något nytt: trycket, värmen, väggarna inuti honom pressade mellan två pulserande stakar. Hans kropp ville fly, men hans vilja drog honom djupare in. In i känslan. In i deras kött.
”Det är… så mycket…” viskade han, rösten sprucken.
”Men du tar oss så jävla bra”, svarade Per, hans panna nu svettig, blicken fokuserad. ”Jag känner honom… inifrån dig. Jag känner hans kuk mot min.”
Till slut, efter vad som kändes som evigheter men varade sekunder, låg båda kukarna i honom, Johan djupt underifrån, stilla men närvarande som ett ankare, och Per ovanifrån, inbäddad med varje millimeter.
Tomas låg där, fylld till bristningsgränsen, svettig, darrande, men med ett leende som bröt igenom rädslan. ”Okej”, andades han. ”Nu. Knulla mig.”

Per började röra sig med en nästan rituell försiktighet.
Han drog sig ut några centimeter, kände hur huden inuti Tomas följde med, som om kroppen ville hålla kvar honom, vägra släppa taget. Sedan gled han långsamt tillbaka, hela vägen in, med en djup, ljudlös suck som vibrerade genom rummet. Hela hans rörelse var som ett löfte: Jag kommer ta dig, men jag kommer inte rusa.
Johan låg kvar under dem, men han var inte passiv. Med Tomas vikt ovanpå sig kändes varje liten skiftning, varje mikroskopisk rörelse som Per gjorde. Hans kuk vilade längst in, nästan orörlig, men han började sakta, rytmiskt, skjuta uppåt, små, korta stötar, nästan som pulserande kramar inifrån.
Effekten var elektrisk.
Tomas låg mellan dem, benen brett isär, helt öppen, helt fylld, men också helt i deras händer.
Att ha två hästkukar intryckta i sin ändtarm till roten, det var inte riktigt mänskligt. Någonting borde gå sönder när ett så trångt hål blir så utvidgat. Att gå från 0 centimeters omkrets till två grova stakar, kanske 27 eller 28 centimeters omkrets, det var något ingen människa borde klara av. Men Tomas hade lyckats, genom att slappna av, och genom att ha tränat mycket innan med grova leksaker och gurkor, två gurkor på sista tiden, visste han att han var kapabel, att hans bak var lämpad att kunna göra en sån här sak.
Han kände hur de två kukarna rörde sig i honom med olika rytmer, Pers långa, omsorgsfulla drag från ovan, och Johans korta, djupt pressande stötar underifrån. Det var som att bli spelad på, som ett instrument för fyra händer.

Han bet sig i läppen, försökte hålla tillbaka ljuden som växte inom honom, men det gick inte. Ett stön, långt och brutet, vällde upp ur hans bröst.
”Jag… jag känner er”, flämtade han, blicken tom på ett sätt som bara uppstår när kroppen överträffar förståndet. ”Ni… ni trycker mot varandra inuti mig. Det är… för mycket.”
”För mycket?” Per böjde sig fram, hans panna nu bara centimeter från Tomas. Han rörde vid hans kind, varsamt. ”Eller precis det du ville ha?”
Tomas log snett, trots tårarna i ögonvrån. ”Knulla mig. Hårdare. Håll mig uppfylld… snälla.”
Johan svarade med ett dovt andetag, och nästa gång han stötte uppåt, gjorde han det med mer kraft, hans stake tryckte ännu djupare, ännu hårdare, och han kände hur Tomas kropp spände sig runt honom. Samtidigt ökade Per takten, fortfarande långsam men nu med större djup, hans höfter pressade nedåt i rytmiska vågor.
”Jag känner din kuk mot min”, sa Johan, rösten grov. ”Varje gång du rör dig, gnider vi mot varandra inuti honom.”
Per flinade, stönade lågt. ”Det är det sjukaste jag känt. Han klämmer åt oss… så otroligt hårt.”
Tomas höll fast i lakanet med vitnande knogar. Han var inte bara en kropp mellan dem, han var mittpunkten, fokuset, platsen där deras begär möttes och smälte samman. Och han ville mer.
”Sen… Ni måste…” flämtade han. ”Ni måste spruta i mig. Jag vill känna er båda… fylla mig.”
Per sänkte blicken, hans kuk dunkade av kåthet inuti det trånga hålet. ”Jag är nära. Fan, jag kan knappt hålla mig.”
”Jag med”, flämtade Johan. ”Han suger åt sig oss… som om han vill ha allt vi har.”
De började röra sig i takt nu, Per stötte in när Johan tryckte upp, och när de möttes inuti Tomas, var det med en sådan kraft att hela sängen knakade.

Sängen gungade under dem, inte i ryck, utan i vågor. Rummet var nu ett vakuum av hetta, hud och hud, tryck och friktion. Allt annat var avlägset. Det enda som fanns kvar var kroppar i rörelse och hålet de delade.
Tomas låg orörlig, men ändå inte passiv. Hela hans kropp var levande, spänd, svettig, öppen, ett mottagande fält som både Per och Johan nu brukade utan tvekan. Hans bak var inte längre bara trång, det var uttänjd, glidande, glänsande, som ett hungrigt hål som vant sig vid sin nya roll: att ta två stora kukar samtidigt.
Per höll i Tomas höfter nu, fingrarna som järnklor kring hans skinn, och började knulla honom med långa, brutala drag. Hans kuk gled nästan helt ut varje gång, bara för att borra sig tillbaka med ett slag som fick Tomas att flämta till och slå huvudet bakåt.
Slap – slap – slap – ljudet av deras kroppar ekade i rummet, kladdigt, vått, våldsamt vackert.
”Ser du det här?” frustade Per mellan andetagen. ”Ser du hur lätt vi glider i honom nu? Han är så jävla uttänjd.”
Johan underifrån stötte kort, hårt, hans höfter slog uppåt i snabba pulser, som en maskin, en motor som aldrig mattades. Hans händer höll Tomas kropp tätt, som om han ville försvinna in i honom helt.
”Han är uppknullad som en fitta”, flämtade Johan, rösten djup och kantad av desperation. ”Han är så vid att jag känner din kuk pressa mot min, varenda jävla stöt.”
Per såg det också. Varje gång han tryckte in, såg han hur Tomas bak pressades ut, slukade dem båda som en hungrigt gapande mun, formade sig efter deras kukar. Det var inte längre bara trångt, det var ett pulserande djup som bad om mer.
”Du är en legend, Tomas”, väste Per. ”Fan vad du tar oss.”
Tomas svarade inte med ord längre, bara ljud. Stön, kvidanden, gnyenden som kom ur honom i takt med varje stöt. Hans kuk låg styv och droppande över hans mage, darrade för varje stöt de två gav honom. Svett rann längs hans bröst, hans bröstkorg hävdes i oregelbunden takt.
”Jag känner… varenda ådra i er”, viskade han, rösten knappt mer än ett andetag. ”Ni är så djupt inne att jag inte vet var jag slutar.”

Johan stötte upp igen, tre korta, brutala tryck. ”Du är inte kvar. Du är bara hål nu. Ett uttänjt skönt hål gjort för att tillfredsställa sig i.”
Per tryckte sig in med ett hårt, rullande stön. ”Säg det. Vad är du?”
Tomas vred på huvudet, sökte deras ögon, och mellan två stötar flämtade han: ”Jag är… ert. Ert hål. Ert knullobjekt. Er bakhora.”
”Vår bakhora”, ekade Per. ”Så skönt att knulla horans vidöppna hål. Eller hur, Johan.”
”Ja”, kved Johan. ”En otrolig knullhora som tar flera hästkukar på en gång.”
”Ja! Er bakhora! Ta mig snälla. Använd mig. Fyll mig.”
Och då brast det.
Per ökade tempot till en ny nivå, inte slarvigt, inte utan kontroll, men med en kraft som kom från ren kåthet, från den punkt där viljan smälter och bara djurisk lust finns kvar. Varje stöt var en smäll som fick Tomas kropp att gunga. Johan underifrån svarade med rytmiska knyckar, hans kuk vägrade släppa sin plats djupt inuti.
”Jag kommer…” grymtade Johan, ögonen blanka. ”Jag kommer fan att spruta så djupt att han smakar mig i halsen.”
”Fyll honom”, stönade Per, och hans stötar blev nu okontrollerade, vilda. ”Vi tömmer oss samtidigt. Han ska känna oss rinna överallt.”
Tomas vred sig, kroppen skälvde.
”Snälla. Spruta. Jag vill känna hur ni fyller mig. Samtidigt. Hårt.”

Per kände det först. Hans kropp drog ihop sig i en plötslig stöt, och han tryckte sig så djupt han kunde in i Tomas, in till roten, köttet pressat tätt mot skinkorna, hans kuk begravd i värme och trängsel. Ansiktet drog sig samman i ett ljudlöst stön som snart brast ut i ett rått, darrande:
”Jag… jag sprutar nu! Mmm… ta alltihop, bakhora!”
Tomas kände det omedelbart.
En första våg, het som ånga, tjock som sira, pulserade ut ur Pers kuk och fyllde det redan upptagna utrymmet. Sperman sprutade i korta, tunga stötar, varje stråle med sin egen rytm, som ett hjärtslag som exploderade rakt in i hans tarmar.
En.
Två.
Tre vågor.
Per stönade högt, kroppen darrade, buken krampade varje gång kuken pulserade. Sperman sköljde in och runt Johans kuk, som låg kvar lika djupt, lika tung.
Johan, som känt hela Pers sprutning trycka och pulsera mot sin egen stake, blev galen av känslan.
”Jävlar… jag… jag känner det! Du låter min stake bada i sperma. Jag kommer också…!”
Hans stötar blev kortare, snabbare, inte längre kontrollerade, utan instinktiva. Han tryckte till en sista gång, djupt, och hans kropp skakade.
Sen kom det.

En mäktig, långsam urladdning från djupet av hans pung, hans kuk skälvde där inne, så hårt begravd i Tomas att det kändes som om han sprutade rakt in i evigheten.
Hans sperma pumpade i tjocka, heta strömmar, som blandade sig med Pers laddning. Tomas kände trycket öka, värmen, fyllnaden. Det fanns ingen plats kvar, ändå fortsatte de båda att pumpa.
Våg efter våg, pulserande rytmiskt. Deras två spermaladdningar möttes inuti honom, blandades, två mäns essens, vitt och tjockt, blandat i hans innersta. Tomas gapade, visste inte om det var smärta eller njutning eller bara det faktum att han inte längre kunde känna var den ena slutade och den andra började.
Samtidig, i detta skälvande ögonblick, grep Per tag i Tomas kuk.
Den var stenhård. Längs stammen rann redan förväntansfulla droppar. Per började runka honom, hårt, stadigt, från rot till ollon. Hans hand var glidmedelsmjuk, men rörelsen var fokuserad. Varje drag var ett krav.
”Spruta då! Du vill spruta, hora. Så spruta med oss.”
”Ja! Jag kommm…”
Tomas skrek, ljudet rev sig upp ur hans hals, och kroppen välvde sig mellan dem. Medan han kände två kukar pulsera inuti honom, brast även han.
Hans kuk bultade, och en stråle av vit, varm sperma sprutade högt upp mot hans bröst. Sedan en till, längre och tjockare, som skvätte över magen och fläckade hans hud i heta linjer.
”Ååååh, så jävla skönt! Ni får mig att komma med era hästkukar!”
Han fortsatte pumpa, stöt efter stöt, tre, fyra, fem gånger, tills magen var randig av hans egen sats, droppande ned längs sidorna, blandad med svett.

Allt var stilla en sekund. Bara andetag, darrningar, efterdyningar. Men inuti honom, där blandades fortfarande sperman.
Per låg kvar, djupt inne, kuken ryckande av eftersprut.
Johan andades tungt, hans stake ännu svullen, men nu långsamt mjuknande inne i Tomas fyllda tarm.
”Han… han är fan fylld till bristningsgränsen”, viskade Per, nästan vördnadsfullt. ”Det kommer rinna ut i timmar.”
Johan skrattade hest, drog fingertopparna längs Tomas bröst, samlade upp lite av sperman. ”Och han sprutade som en jävla fontän. Titta bara på honom…”
Tomas låg tyst, kroppen mjuk, men ögonen öppna och glänsande. Hans läppar skälvde, ett leende formades, matt men stolt.
”Jag ville ha er i mig”, viskade han. ”Nu har jag det. Hela vägen.”

Per drog sig ur först. Hans händer gled från Tomas höfter, långsamt, som om han ville minnas exakt hur huden kändes under sina fingrar. Han andades in, höll kvar andetaget, och började dra tillbaka sin stake.
Det var en utdragen rörelse, hans kuk var fortfarande delvis hård, pulserande, och varje centimeter som gled ut ur Tomas kropp drogs ut som ur ett vakuum. Den våta ljuden var kladdiga, slurpande, och när ollonet till slut gled ur det vidgade hålet, följde en blandning av sperma, glid och kroppsvätska med, som om kroppen inte ville släppa honom.
Tomas kved lågt, ett ljud som blandade njutning och utmattning. Hans anus fladdrade till, sakta pulserande, öppet, djupt, överanvänt.
Johan drog sig ur strax efter. Han lyfte lätt på höften och lät kuken glida ut med ett tungt, vått plopp. Den följdes av ännu mer sperma, hans egen och Per, som nu rann i sega, mjölkvita strängar ur Tomas öppning, ned mot skinkorna och lakanet under honom.
”Shit…” mumlade Johan, blicken fäst vid rörelsen. ”Vi fyllde honom verkligen.”
Per stod nu på knä vid sängens vänstra sida, kuken halvhård, glänsande av sperma, glidmedel och Tomas saliv från tidigare. Han drog handen längs skaftet, sakta, som för att känna efter om han verkligen kommit klart. Den ryckte fortfarande lite.
”Han ska inte ligga där och slöa”, sa han med ett mjukt flin. ”Han måste ta hand om våra kladdiga kukar.”
Johan rörde sig upp till höger sida om Tomas huvud. Kukarna hängde nu över honom, svullna, fläckiga av rester, pulserande i värme. Tomas låg med blicken upp, ansiktet svettigt, ögonen halvslutna men tindrande. Hans mungipa drogs upp i ett leende när han såg dem.
Han vände först huvudet mot Johan. Utan ett ord öppnade han munnen och lät hans kuk glida in. Hans läppar slöt sig runt skaftet, och han började suga långsamt, en rytmisk, ren rörelse, med tungan arbetande längs undersidan.
”Mmm… du suger som om du vill ha varje droppe tillbaka”, viskade Johan, röst fylld av tillfredsställelse.
”Han vill inte att något ska gå till spillo”, sa Per, som i nästa sekund tryckte sin stake mot Tomas andra kind. Tomas vände huvudet, släppte Johan, och tog emot Pers kuk i sin mun med samma varsamma hängivenhet.
”Du vet att du haft de här långt upp i din bak.”
”Spelar ingen roll nu”, sa Tomas. ”De är så kladdiga av allt möjligt. Låt mig slicka och suga.”

Hans läppar gled över Pers ollon, rensade försiktigt bort spillda rester av sperma. Han sög hårt en sekund, sedan lät tungan cirkla runt kanten, tryckte till precis där känslan var som starkast. Per stönade lågt och drog undan lite hår från Tomas panna.
”Fan, du är grym”, mumlade han. ”Vi sprutar dig full, och du tackar oss med tungan.”
Johan drog med två fingrar längs Tomas kind. ”Du älskar det här, va? Att smaka oss. Slicka i dig det vi lämnar kvar.”
Tomas nickade svagt, med Pers kuk fortfarande i munnen.
De turades om, långsamt, rytmiskt. Han vände huvudet från den ena till den andra, slickade skaft, ollon, lät läpparna glida längs undersidan och sög dem försiktigt rena. Varje rörelse var djupt personlig, nästan kärleksfull, som om han visade tacksamhet genom varje slick, varje sug.
Till slut lutade sig Per bakåt, pustade ut. Kukarna var rena, men ännu tunga, halvhårda, med ett svagt ryck i roten.
”Vi kanske borde ge honom ett mål till”, sa Johan lågmält.
Per log snett. ”Han ser inte ut att vara klar.”
”Nej. Och jag känner att jag har mer att ge.”
”Jag också. Hela det här, att bakhoran tog våra två jättestakar där bak, gör mig kåtare än vanligt.”
Och Tomas? Han låg kvar med munnen öppen, tungspetsen synlig, blicken fylld av ett enda ord:
Mer.

Nu var det Pers tur att ligga tungt mot madrassen. Hans kropp var varm, glänsande, fortfarande bultande efter den första urladdningen, men han ville mer. När han såg Tomas kliva över honom, med benen spända och blicken beslutsam, drog han efter andan.
”Så härligt att ni kan köra en runda till”, sa Tomas. ”Jag vill ha er igen. Nu vet jag vad som väntar, och kommer kunna minnas varje steg och varje ögonblick.”
”Mmm”, sa Per. ”Kom hit då.”
Det fanns inget trevande längre. Inga frågor. Inga tvivel. När Tomas styrde sin bakfitta ner mot Pers stake, var det med hunger. Med vanan hos någon som redan burit honom i sig, och som ville det igen.
Kuken gled in långsamt, men obevekligt. Tomas stönade djupt, rullade med höfterna, och lät hela Pers stake sjunka in till roten. Det gick så mycket lättare denna gång, som en lek, eftersom hans bakfitta var uppknullad. Den kändes annorlunda, inte som första gången, utan djupare. Tryggare. Ändå lika hård.
”Och där är du”, viskade Per, handen hårt kring Tomas höft. ”Tight igen, men du öppnar dig så jävla villigt för min kuk.”
Tomas lutade sig tillbaka, så att ryggen vilade mot Pers bröst, bröstet glänste av torkad sperma, och andningen kom i korta, heta stötar.
Då klev Johan fram.

Han såg hur Pers stake försvann in i Tomas, och hur bakfittan fortfarande glittrade av glid, sperma och vilja. Han tog tag om sin kuk, tung, ådrig, fortfarande hal av tidigare njutning, och styrde den uppåt, mot den där glipan där Per knappt kommit in första varvet.
”Du är redo igen?” frågade han.
Tomas nickade. ”Jag vill ha dig också. Knulla mig. Tryck in den. Nu.”
Och Johan tryckte.
Kukhuvudet gled mot den lilla glipan som fanns kvar ovanför Per. Trångt. Pressat. Men inte stängt. Bakfittan öppnade sig igen, inte som ny, men som något vant. Mottagligt. Tomas stönade högt, hela kroppen spände sig när Johan gled in ovanpå Per, centimetrar för centimetrar.
”Och där är jag”, sa Johan, nu djupare. ”Två kukar i din jävla bakfitta. Du vet att du är född för det här, va?”
”Ja… Jag är er bakhora.”
”Vår bakhora”, svarade Johan. ”Som klarar av att vidgas så sjukt mycket runt två grova pålar.”
Sen började de röra sig.
Per, under honom, stötte uppåt, korta snabba drag som pressade kuken in till botten. Han styrde med höfterna, varje gång med tyngd, med rytm, som om han ville borra sig in i Tomas och aldrig släppa taget.
Johan, ovanifrån, körde med ett annat tempo. Längre drag, brutala. Kukens skaft slog in mot Tomas bak med våldsam precision, som en jävla maskin som matade honom med kraft.
Två stora kukar i en påfrestad kropp.
Och Tomas tog allt. Inte bara fysiskt, han släppte taget inombords, lät dem använda honom som ett hål, en kanal för sin kåthet, och han älskade det. Han ville vara den som fylldes. Sprängdes. Gjordes till något bara deras.

”Ni… ni knullar mig itu”, flämtade han, blicken dimmig. ”Min bakfitta känns som en kuksugande maskin… jag… jag blir galen.”
Per stönade under honom. ”Du klämmer åt oss, bakhora. Varenda stöt känns som att kuken spränger dig.”
Johan flinade, pressade sig djupare. ”Det bara rinner i dig. Känner du det? Sperman från förra gången. Vår sperma. Den jävla blandningen inuti dig.”
Och Tomas kände det.
Kände hur kukarna pressade runt varandra inuti honom. Kände hur vätskorna från tidigare rundan fortfarande klafsade där inne, hur det fanns rester av sprut i varje stöt. Hans egen stake stod rakt upp igen, hård, röd, svällande.
”Fan”, väste Per. ”Han är stenhård igen. Jag ska runka honom. Låt honom spruta med oss.”
Han förde handen upp över Tomas mage, grep om kuken, och började runka honom hårt, rytmiskt, med samma intensitet som stötarna från deras höfter.
Tomas skrek till, ett gällt, brutet ljud. Han var så vansinnigt kåt att få bli använd, det var nära nu. Fylld, rörd, runkad, knullad. Kroppen ryckte i vågor. Han ville skrika, gråta, komma, skälva, allt på en gång.
”Snart”, flämtade Johan. ”Jag… jag sprutar igen. Jag känner det. Fan…”
”Spruta i honom”, frustade Per. ”Jag vill känna det igen. Låt det rinna över min kuk.”
”Ja”, skrek Tomas. ”Fyll mig igen. Knulla ur er. Runka ur mig.”
Och så kom det.

Det började med Johan.
Hans höfter slog fram en sista gång, hårt, djupt, och sen blev hans kropp stel, frusen i ögonblicket. Ett stön, mörkt och brutalt, skar genom rummet.
”Jag… sprutar…” frustade han, hakan tryckt mot bröstet, händerna hållande Tomas höfter. ”Jag pumpar dig full, spruthora.”
Och sen brast han.
Hans kuk pulserade djupt i Tomas bakfitta, och den första strålen sperma sköt ut med sådan kraft att Tomas skrek till. Det var som en het chock rakt in i honom, tjockt, tryckande, varmt. Den trängde sig in mellan Per och Tomas, blandade sig med det fuktiga kaos som redan fyllde hans tarmar.
En andra stöt.
En tredje.
Varje gång ryckte Johans kropp till, som om själva kuken drog honom ur verkligheten. Sperman pumpades ut i vågor, i pulserande rytmer som tryckte ut glidmedel och rester från förra gången. Tomas kände hur det bubblade runt ringmuskeln, svämmade, rann.
”Jag känner det”, stönade Per, fortfarande djupt inne underifrån. ”Din sperma pressar mot min kuk. Hela jävla bakfittan är ett badkar av sperma.”
Tomas stönade, kroppen i fullständigt upplösning. Hans egen stake dunkade av beröringen från Pers hand, som fortsatt runka honom i takt med varje rörelse. Det var för mycket. Och ändå, precis vad han ville ha.
Då stelnade också Per.

Hans höfter slutade röra sig. Munnen föll öppen. Och med ett kvävt, rått stön högg hans bäcken till.
Hans kuk ryckte till, djupt inbäddad mot Johans spermafyllda sällskap, och började spruta. Det var en känsla som slog genom honom som ett elchocksdån: att spruta där det redan fanns så mycket sperma. Att tömma sig in i en kropp som redan var full. Att känna hur hans laddning blandades med Johans inuti Tomas.
”Jag sprutar i dig nu…” viskade han mot Tomas hals, darrande. ”Allt… kommer ut. Allt vi har.”
Och Tomas kände det. Kände hur den andra kuken nu också började pulsera. En ny våg, en ny hetta, en ny tyngd som fyllde honom. Det var för mycket. Sperman pressade, flödade, rann.
Och då kom han själv.
Hans kropp skälvde, och med ett skrik som skar genom luften välvde han sig. Johans hand runkade honom över gränsen, och hans kuk exploderade. Första strålen av sperma sköt ut över hans egen bröstkorg, het och vit. Andra stötte över magen, blandade sig med svett, droppade mot Pers bröst under honom. En tredje, darrande, rann längs skaftet och pulserade ut i skakande vågor.
Han sprutade tills kuken krampade, tills all kraft var borta, tills han bara var kropp och andetag och glans.
De låg där sen. Tre kroppar i en hög. Tomas mellan dem, fylld från båda håll, huden klibbig av sin egen sperma, insidan flödande av deras. Bakfittan öppen, droppande, bultande. Kukarna mjuknande i honom, men fortfarande kvar.
”Du tog oss”, viskade Johan. ”Hela vägen.”
Per drog handen över Tomas bröst. ”Vi kunde inte ha lämnat mer i dig. Inte en droppe.”

Tomas log. Han var varm och genomsvettig, hans kropp var i storm, varenda nervtråd vibrerade i efterdyningar, huden darrade, hålet bultade som ett hjärta.
Han kände Johans kropp röra sig först.
Ett lätt lyft. Ett långsamt, trögt glidande bakåt. Och så den tyngd som lossnade inifrån honom, långsamt, med ett svagt drag som fick honom att flämta till. Han förde handen bakåt, instinktivt, ville känna det som skedde. Fingrarna snuddade vid Johans kuk där den gled ut, blöt, hal, tung. En sista stöt av värme följde efter den, något som rann, något som ville stanna men inte kunde.
Johans röst hördes strax ovanför honom. Låg, mörk, nöjd.
”Du håller inte kvar oss längre. Nu bara rinner det ur dig.”
Han sa det med en blandning av vördnad och kåthet, som om han själv inte trodde på vad de precis gjort. Tomas låg stilla, ögonlocken tunga, andetagen långa. Han kunde känna hur det rann bakåt, ett pärlband av vätska som letade sig ned över huden, mellan benen, ned i sängen.
Men Pers kuk satt fortfarande kvar i honom, djupt, stadigt, tungt som en förankring. Och han kände den fortfarande: värmen, trycket, hur kroppen fortfarande var öppen runt honom, som om han ännu inte riktigt kunde sluta sig.
”Jag ligger kvar lite till”, hörde han Per säga bakom sig, nära, viskande mot nacken. ”Du håller fortfarande om mig… så mjukt.”
Tomas kände hur Pers hand låg tryggt över hans mage, hur den rörde sig långsamt i takt med hans andning. Varje liten rörelse i höfterna skickade nya vågor av efterkänsla genom honom, som om de fortfarande pågick, trots att stöten var över.

Och så, utan förvarning, drog sig Per ut.
Det var inte snabbt. Det var en utdragen, medveten rörelse. En rörelse som talade: Jag vill att du ska känna varje millimeter. Och det gjorde han. Tomas höll andan, slöt ögonen, bet sig i läppen. Känslan var så djup, så öppen, så omöjlig att ignorera. När Per till slut var ute, var det som om något saknades i kroppen, som om han blivit tömd på mer än vätska.
Han låg stilla, kände hur det fortsatte rinna. Inte i stötar, utan som en långsam, varm efterklang. Han förde handen bak igen, placerade fingrarna i den fortfarande vidöppna baken. Fingrarna mötte rynkig hud, våt, öppen, bultande. Det var som om kroppen fortfarande försökte förstå vad som hänt.
Per rörde vid honom igen. Mjukare nu. ”Du var… helt sjuk. Vi var båda inne i dig. Och du bara tog emot oss.”
Johan låg bredvid, lutad på armbågen, och såg ner på honom. ”Du är helt märkt. Du ser ut som du blivit knullad av ett åskväder.”
Tomas log, svagt. Inte för att han behövde, utan för att det var sant.
”Det känns som att ni fortfarande är kvar i mig”, viskade han.
”En del av oss är det nog”, sa Per. ”Det kommer du känna imorgon. Och kanske dagen efter.”
Tomas låg kvar en stund till. Huden klibbig. Innersida lår varm. Kroppen sakta återvändande. Men något hade förändrats. Inte bara i honom, utan mellan dem.
Han kände sig använd. Fylld. Hyllad. Och mer levande än på länge. Och han såg på de andra att det inte var sista gången han skulle få vara med om det.
Två stakar i samma hål.

0

Kommentarer

Lämna ett svar


Sök novell


Kategorier


Dölj Innehåll


Här kan du välja att dölja innehåll från den eller de kategorier du inte önskar se.

Hantera innehåll!

Kommenterat


  1. Kanske det kanske. Tack för att du läste och lämnade en kommentar.

New Report

Close