Det här är del 2 av 2 i Städning!

Här kommer fortsättningen på Städningsnovellen. Den är skriven ungefär ett halvår efter första delen. Från början hade jag inte tänkt att den skulle fortsätta, men när fantasin gör frekventa återbesök till en gammal novell formas så småningom en fortsättning som måste få skrivas ner.

Denna är publicerad på Bubblan, i januari 2022. Det vill säga några veckor innan kriget bröt ut i Ukraina. Som sagt, ni får ha överseende med detta, idag hade jag hellre valt ukrainska än ryska.

—-

“Nej, ingen jävla saffrans-cappuccino! Jag sa VARM CHOKLAD med saffran, inte nån fucking kaffesmak!”

Jag var egentligen inte arg. Hade det varit jag själv som fick fel grejer hade jag förmodligen inte brytt mig, men nu var det mamma som hade fått fel dryck och
jag var tvungen att visa att så gör man inte mot min mamma!

Personalen åtgärdade skamset sitt fel och jag försökte se bestämd ut. De räckte fram en ny kopp enligt beställningen och jag bjöd dem på ett litet leende innan jag vände mig för att gå tillbaka till mitt och mammas bord runt hörnet.

“Så du pratar svenska ändå?” sa någon. “Jag har undrat varje dag i två veckor om du bara låtsades eller inte.”

Tankarna for kors och tvärs under några sekunder. Vad skulle jag göra? Jag kunde lämna koppen på disken och bara rusa därifrån. Jag kunde vända mig om och svara honom på låtsasryska. Jag kunde be honom fara åt helvete på helt vanlig svenska. Eller… Jag suckade. Eller, så kunde jag göra det hela min själ så innerligt ville göra.

“Ja, jag pratar svenska” erkände jag, ställde ner koppen på disken och vände mig mot honom.

Jag mötte hans blick hade tänkt att le, men när jag såg honom kände jag hur jag rodnade ända upp i pannan. På ren reflex bröt jag hans blick och tittade ner i golvet för att försöka dölja min rodnad, men jag besegrade reflexen och mötte hans blick igen. Han fick gärna se hur generad jag blev av att se honom. Jag hade längtat efter honom varenda sekund sen jag lämnade honom, men aldrig vågat göra något åt saken. Men nu stod han här och erkände att han hade tänkt på mig också, och då kunde jag inte låta chansen rinna iväg.

Vi såg på varandra i några sekunder. Leendet jag tänkt ge honom direkt växte fram successivt och han log tillbaka med sina mumsiga läppar, men ingen av oss sa något. Kanske för att det inte behövdes, eller kanske mer troligt, för att vi båda tvekade vad vi egentligen vågade säga. Jag funderade på att bara kasta mig i hans famn, sträcka mig upp och kyssa honom, men innan jag gjorde det såg jag mig snabbt om.

“Fuck!” sa jag och vände mig mot koppen med varmchoklad med saffran. “Vänd dig bort, mamma kommer” mumlade jag i mungipan och hoppades att han hörde och fattade.

Jag uppfattade i ögonvrån att han vände sig bort så att mamma inte skulle känna igenom honom.

“Hur ska jag… Kan jag få ditt nummer? Facebook?” viskade han.

“Jag kommer till dig.” svarade jag, mest för att vi inte hade tid för någon annan lösning.

“Ikväll?” hörde jag honom viska innan jag var tvungen att ta koppen och möta mamma.

“De hade klantat sig med beställningen igen. Men nu är det rätt!” sa jag till mamma men höll koppen tätt mot kroppen för att det inte skulle märkas hur jag darrade.

“Du var inte för hård mot dem, va?” svarade hon. “De gör så gott de kan.”

“Nej då, mamma. Jag bad dem vänligt och snällt att korrigera beställningen.” ljög jag.

“Så bra” sa mamma nöjt.

Det var svårt att låtsas som ingenting medan jag fikade med mamma. Hon gav mig flera konstiga blickar ibland som fick mig att undra om hon misstänkte något. Inte förrän vi var tillbaka hemma och jag hade låst in mig på mitt rum kunde jag slappna av. En pirrig förväntan växte fram och jag hade svårt att sluta le, men jag kände mig också rastlös. Jag hade egentligen annat att göra, men det var omöjligt att koncentrera sig.

Medan jag gick av och an i rummet fick jag syn på mig själv i spegeln. Jag hade håret uppsatt i den propra knut som jag alltid hade när jag fikade med mamma. Det var nästan förvånande att han hade känt igen mig där på cafét, tänkte jag och släppte ut håret. Nu gav jag ett helt annat intryck, ett intryck han nog var mer bekant med efter vårt förra möte. Och ett intryck jag gärna byggde vidare på ikväll.

Eller? Jag hade lovat honom att jag skulle komma hem till honom, mest för att vi inte hade haft tid att utbyta telefonnummer när mamma plötsligt dök upp. Men det var inte jag som hade föreslagit att det skulle bli redan ikväll, och jag hade inte hunnit svara innan jag var tvungen att möta mamma. Så jag var ju inte tvungen att besöka honom redan ikväll. Kanske, om jag lyckades hitta på någon bra ursäkt till mamma, skulle det bli ikväll.

Jag suckade. Jag kände mig själv alltför väl. Jag skulle inte våga, utan skjuta upp det till imorgon, och sen skulle det aldrig bli av, precis som det inte blivit av de senaste veckorna. För varje dag jag sköt på det skulle det bli pinsammare när vi väl sågs, för att jag måste ursäkta inför honom varför det dröjt så länge.

Jag såg mig själv i ögonen genom spegeln och försökte övertyga mig om att det måste bli ikväll. Fast inte i de här kläderna. Jag knäppte upp koftan och blusen jag haft i stan och vred lite på mig framför spegeln. Jag gillade verkligen min smala midja och funderade på hur jag skulle klä mig för att förstärka den. Jag provade med ett par höga svarta jeans. De var helt okej, men det berodde helt enkelt på vad jag ville förmedla.

Jag hade ju kunnat fortsätta på spåret med den sexiga ryska städerskan. Kanske kunde jag få till en lite mer klassisk städerska-outfit. Fast å andra sidan var det kanske dags att lämna det skådespelet bakom oss nu. Jag kanske bara borde klä upp mig så snyggt och attraktivt jag kunde. Typ med studentklänningen. Eller balklänningen. Fast nej, ingen av dem passade, och utöver dem hade jag inte mycket som var finare än vardagskläder.

Jag började från grunden och kollade bland mina underkläder. Jag hade köpt en lite lyxig behå en gång, som jag fortfarande sparade för att den var så dyr, även om den inte passade längre. Jag provade den ändå, men mina bröst hade vuxit ur den så det såg helt mongo ut. Eller gillade killar sånt? Äsch, det var inte värt det, insåg jag när jag kände hur det började göra ont av att behån skar in i brösten.

Jag rotade runt lite till bland underkläderna och rätt vad det var stod jag framför spegeln i samma trosor som jag haft vid vårt förra möte. Behån hade jag lämnat där, annars hade det funnits en symbolik att komma i precis samma kläder. De högt skurna trosorna framhävde min midja bra, men det var inte det jag tänkte på när jag tittade mot min navel i spegeln. Jag sträckte ut tummen och lillfingret, la handen framför magen och plötsligt blev jag svag i benen. Jag kunde känna hur mina tankar segades ner till halva hastigheten när blodet rusade till nedre delen av buken och min andning blev ryckig när jag mindes hur det kändes att ha honom i mig. Plötsligt kunde jag inte röra mig alls utan att bli påmind om hur blöt och redo jag var. Pulsens slag bultade i mitt underliv och hela min tillvaro blev plötsligt centrerad runt målet att penetreras. Herregud vad jag längtade efter honom.

Jag såg mig om i rummet och letade efter något som kunde duga att ha på mig. Jag hittade ett par tajta jeans som jag tyckte framhävde mina ben och höfter snyggt, och en vid tröja som jag kunde knyta runt midjan när jag närmade mig hans hus (för att mamma inte skulle se hur oanständigt jag klädde mig). Behå kunde jag lika gärna vara utan. Jag drog på lite mascara och efter viss tvekan även ett rött läppstift innan jag provade att sätta upp håret.

Jag tittade på mig själv. Och jag var inte nöjd. Jag ville ge honom ett riktigt pang-intryck, så att han inte kunde motstå mig, utan bara kasta sig över mig direkt i hallen. Men jag räckte helt enkelt inte till för att ge ett sånt intryck. Jag var inte het nog, var inte kreativ nog för att få till det där oemotståndliga.

Jag tog telefonen från laddaren och drog jag ur laddaren ur uttaget och stoppade ner den också i min handväska, även om jag visste att jag redan hade gett upp. Medan jag smög ner till hallen försökte jag komma på en ursäkt till mamma, men jag visste inte ens om jag verkligen ville ha någon. Jag tog på mig dunjackan för att se om den passade till min outfit, men kände att jag redan hade fegat ur. När jag hängde tillbaka dunjackan och provade kappan istället, var det bara som en lek. Kappan skulle bli effektfull att överraska honom med, om jag öppnade den och visade upp mig när han öppnade sin dörr om jag nån gång skulle hitta modet till att besöka honom, men det skulle inte bli ikväll. Mitt självförtroende fanns som vanligt inte där när det behövdes.

“Ska du träffa någon?” frågade mamma och mitt hjärta stannade.

“Ehh, jag bara…” började jag, men kom inte på något bra sätt att försvara mig.

“Du är jättefin” sa mamma och jag märkte att hon log. “Hör av dig om du vill ha skjuts sen. Och gör inget du kommer ångra!”

Jag stod stilla i flera sekunder, förbluffad.

“Bussen går om tre minuter, så du får nog skynda dig nu” fortsatte mamma innan jag hann komma på någon invändning.

Fortfarande stum plockade jag upp mina nycklar från bänken, klev i skorna och öppnade ytterdörren.

“Tack mamma.”

Jag såg in i hennes leende innan jag stängde dörren efter mig. Jag letade fortfarande efter en ursäkt, men efter mammas ord fanns ingen längre. Om jag skulle stanna hemma ikväll skulle jag ångra det resten av mitt liv. Istället för att bli ett hinder för att komma iväg, var det plötsligt mamma som gav mig knuffen jag behövde för att inte bli kvar hemma.

En liten del av mig var besviken att hon tvingat iväg mig från hemmets trygga vrå. Det var fegis-delen av mig som kände så, den som hade hoppats på att mamma skulle stoppa mig från att gå hemifrån. Men största delen av mig kände lättnad och lycka. Och tacksamhet mot mamma som faktiskt verkade vilja mig väl, som verkade genuint glad att jag skulle träffa någon som var värd läppstift. Jag traskade alltså iväg mot bussen med mammas välsignelse, även om hon kanske inte riktigt hade tänkt sig att killen jag skulle träffa var hennes kund på städfirman, och säkert minst tio år äldre än mig.

Jag insåg, när jag skulle försöka få fram bussbiljetten på telefonen, att allt blodet lämnat huvudet igen. När jag satt på sitsen i bussen kunde jag återigen känna pulsen bulta i underlivet. Det var inte långt kvar nu, bara in till centralen, sen ett snabbt bussbyte och tre hållplatser bort innan jag stod vid hans ytterdörr. All blyghet och osäkerhet kunde jag glömma nu. Det pinsammaste av allt vore ju att komma tillbaka hem till mamma innan kvällen var över, så nu fanns det inga andra utvägar än att gå hela vägen. Allt i nedre halvan av buken visste det mycket väl, att snart, mycket snart, skulle allting bli bra. Overkligt, osannolikt, vanvettigt bra.

Jag mötte några blickar från främlingar när jag bytte buss, och kunde inte låta bli att småle. Om de fattade eller inte vad jag skulle hitta på hela kvällen och natten spelade ingen roll. Faktum var att jag nästan hade lust att berätta det för dem, skrika ut det: ‘Om bara typ tio minuter ska jag knulla Sveriges största kuk och jag längtar så jävla mycket!’

Ungefär tio minuter stod jag där. Jag tvekade lite innan jag knackade, inte för att jag var på väg att fega ur, utan för att jag funderade på om jag skulle hälsa på svenska eller på låtsasryska.

“Åh, du kom!” sa han när han öppnade dörren.

Hans leende var så uppriktigt att jag blev helt tagen. Han var verkligen glad att jag faktiskt kommit redan ikväll, och det var en bekräftelse som jag behövde mer än jag insett. Han tyckte om mig på riktigt!

“Kom in!” fortsatte han och jag insåg att jag blivit så tagen att jag glömt både att hälsa och att öppna upp kappan.

“Tack” svarade jag och klev in, lite besviken på att han backade så långt in i hallen att jag inte fick en naturlig anledning att komma riktigt nära honom direkt.

Jag övervägde om jag skulle gå fram och krama honom, eller rent av kyssa honom direkt, men hans kroppsspråk inbjöd mer till att jag bara hängde av mig kappan och ställde av skorna.

“Ja, jag visste ju inte exakt när du skulle komma – Om du skulle komma alls så…” ursäktade han sig.

Han tittade knappt på mig när jag hängde av mig kappan. Eller ja, han såg mig i ögonen, men blicken flackade knappt ens över min kropp. Det var lite bekymmersamt, det blev inte precis den starten i hallen som jag sett framför mig senaste timmen. Men samtidigt var han så fin när han såg på mig med sån uppskattning att jag kunde acceptera att vi började lite försiktigt.

Han visade mig in i köket och tog ut en flaska ur kylskåpet. Jag betraktade hans underarmar när han drog upp korken som om det var ingenting. Mums, jag kunde inte vänta tills de starka armarna tog tag om mig och gjorde som han ville med min kropp. Med vana fingrar tog han ner två glas från en hylla och hällde upp drycken så att skummet stannade precis under glaskanten.

“Bara lite Cava” sa han när han räckte fram ena glaset till mig.

“Inte så bara” svarade jag, men jag hade ingen aning om vad det var.

Att det var nån sorts champagne hade jag förstått på flaskans och korkens form, men jag var inte alls bevandrad i druvsorter och distrikt eller vad det nu handlade om. Jag smakade lätt på cavan och hela kroppen sprudlade till av lyxen att bli bjuden på något så fint och gott. Jag gillade verkligen hur det såg ut i hans hem, hur han luktade, hur han såg ut. Jag hade svårt att tänka mig något manligare och sexigare. Plus att jag visste vad han hade i kalsongerna…

“Får jag frågade…” nästan viskade han och det pirrade till av förväntan inför vad han skulle fråga. “Vad heter du?”

“Jahaa!” svarade jag och skrattade. Jag hade knappt tänkt på att han inte ens visste vad jag hette. Jag hade lite koll på honom, eftersom jag visste hans adress och då går det att hitta allt möjligt om företag och inkomster som jag knappt förstår mig på, men som ändå imponerade på mig. “Ekaterina.”

“Ekaterina” upprepade han och liksom smakade på namnet. “Så du är ryska ändå?”

“Neej” svarade jag och log brett. “Min mamma är. Men jag kan faktiskt knappt ett ord ryska.”

Jag blinkade mot honom och vi log båda två åt minnena från vårt förra möte. Jag höll kvar hans blick medan jag tog en stor klunk till av cavan och ville helst av allt bara ställa ifrån mig glaset, kasta mig över honom och kyssa hans läppar som såg så mumsiga ut när han smuttade på sitt glas.

Vi fortsatte att bekanta oss kort med varandra, medan jag bara längtade tills cavan var slut och vi kunde omsluta varandra. När hans glas äntligen var tomt kastade jag i mig det sista från mitt glas, ställde ifrån mig det och gick fram till honom.

“Så… Ska vi?” frågade jag, la försiktigt händerna på hans höfter och försökte ge honom mitt sexigaste leende.

“Jag tänkte att vi skulle äta först…” svarade han.

“Äsch, äta kan vi göra efteråt!” sa jag.

“Jag är rädd att den bränns då.” Jag följde hans blick och såg först nu att ugnen var igång.

“Vi kanske hinner med en snabbis?” fortsatte jag och undrade om han var nervös eller om det bara var en lek.

“Faktum är att…”

Mer än så hann han inte säga innan en klocka ringde. Han sträckte sig efter grytlappar och tog ut en form ur ugnen. Jag orkade inte känna mig besviken när han såg så läcker ut i allt han gjorde, hur van han verkade i köket, men jag fick kämpa lite för att acceptera att det skulle bli middag innan jag fick gå lös på honom.

“Ska jag hjälpa till med något?” frågade jag.

“Gärna, du kan ta fram basilikan från bänken och peston från kylen.”

Basilika, vad var nu det? Jag tittade mot bänken där det stod en hel samling med krukor med olika frodiga gröna örter och växter i. Där var några med långa smala blad, några med mindre och krusiga blad, men jag satsade på en med lite större släta blad, som jag visste att man kunde lägga färsk på italiensk pizza. Och det slog mig att om det var viktigt för honom att lära känna mig, så skulle jag inte spela några fler roller och låtsas kunna saker jag inte kunde. Så jag tog krukan jag chansat på och såg frågande mot honom. Och han nickade leende.

Pesto däremot brukade vi äta till spaghettin hos en kompis, så de burkarna visste jag hur de såg ut, tänkte jag när jag öppnade kylskåpet. Men där fanns ingen burk med pesto. Istället var där en skål med en sked i, och en mörkgrön smet som jag förstod var hemmagjord pesto. Jag kunde inte låta bli att doppa fingertoppen i den och smaka. Och åååh, smaken sköljde ut i kroppen med en intensitet och mildhet som jag inte var beredd på. Så det var alltså SÅ pesto egentligen skulle smaka!

“Har du gjort detta allt detta till mig?” frågade jag, smickrad och imponerad.

“Om jag ska vara ärlig…” sa han och log skamset, “så gjorde jag peston i morse och hade redan planerat att göra lasagne innan jag träffade dig i stan. Det är ju så gott som matlåda! Men när jag började hoppas att du skulle komma så tänkte jag att, det kanske kan duga som middag!”

Jag blev inte ett dugg besviken av att han inte gjort det för mig. Det var bara ännu mer imponerande att han gjorde lasagne och hemmagjord pesto till vardags.

Han drog ut stolen för mig när jag skulle sätta mig och serverade mig både lasagne och ett glas rött vin. Det kittlade att bli så fint uppassad, jag kände mig värdefull och aktad på ett sätt som gjorde mig alldeles fnissig. Och utöver att lasagnen var det krämigaste och godaste jag nånsin ätit, så fortsatte han att imponera djupt på mig när han berättade om hans företag och hur han hade renoverat huset själv. Jag var rädd att han skulle se ner på mig för att jag knappt hunnit med något i livet sedan jag tog studenten, men han sa att han tyckte att mina funderingar om livet lät kloka när jag berättade om mina planer och önskemål om framtiden. Jag hade inte med honom i planerna, mest för att jag medvetet lämnade honom ute. Men faktum är att jag mer och mer önskade att min framtid inkluderade honom så mycket som möjligt, fast det vågade jag inte avslöja.

När vi ätit färdigt fortsatte vi att prata tills vinflaskan var uppdrucken. Han reste sig för att hämta cavan i kylen, men istället för att sitta och vänta reste jag mig också. Jag slank förbi honom, hann före honom till kylskåpet och vände mig mot honom. Plötsligt stod vi så där nära varandra att han inte skulle kunna komma med några ursäkter längre. Inte för att jag var överväldigande kåt, utan mer för hans skull. Mina egna känslor hade fördjupats och breddats på något sätt under middagen och jag ville egentligen bara sitta ner och fortsätta prata med honom. Men det var dags att tacka honom för hur fint han inlett kvällen. Nu förtjänade han verkligen det allra bästa jag kunde ge honom!

Jag såg upp i hans ögon och kände hur våra läppar närmade sig varandra.

“Ekaterina…” suckade han plötsligt, precis innan våra läppar nådde fram till varandra.

“Ja?”

“Jag är ledsen. Jag förstår att du har kommit hit för att du vill … göra mer av det vi gjorde sist. Men jag har ett problem.”

Mitt hjärtas slag kändes plötsligt mycket tydligare. Vad var problemet? Tyckte han inte om mig på det sättet? Var jag för ung för honom? Hade han en fru?

“Det är min…” fortsatte han och tittade ner mellan oss. “… Min, du vet. Den funkar inte som den ska. Jag skulle så gärna vilja, du är så otroligt sexig. Smart, rolig, söt och otroligt sexig. Jag har längtat efter dig varenda dag sen du var här. Men den bestämmer själv när den ska funka, och det är nästan bara i sömnen. Så jag är rädd att jag … Jag kan inte älska med dig på beställning, utan bara när det råkar funka.”

Jag tog ett litet steg tillbaka, men höll kvar mina armar över hans breda axlar. Jag såg i hans ögon hur han skämdes, hur rädd han var för att jag skulle avfärda honom, och jag fylldes av känslor som överraskade mig.

“Vet du vad?” sa jag. “Det gör inget. Om det går bra stannar jag gärna här ikväll ändå. Vi kan gå en promenad eller spela ett spel. Titta på en film. Jag vill helst av allt bara spendera tid med dig. Vi måste inte göra … DET!”

Han såg osäkert på mig i några sekunder innan han slappnade av en aning.

“Säkert? Om du vill kan du få sova över. Och om vi har tur, så kanske den vaknar till i natt.”

“Jag sover gärna över” svarade jag och log. “Men på riktigt. Det gör inget om den inte…”

Jag var ärlig. För någon timme sen hade jag inte kunnat inbilla mig att jag skulle känna så, men kvällen hade som sagt fördjupat och breddat mina känslor för honom på ett sätt som gjorde att sexet kändes sekundärt. Jag såg i hans ögon att han trodde mig och han slappnade av ännu mer. När hans mumsiga läppar log igen kunde jag inte låta bli att kyssa honom.

En innerlig kyss, mer av kärlek än av lust. Han besvarade den och vi pressade våra kroppar mot varandra. Hans händer smekte över min kropp, tog om min midja och sen upptäckte han att jag inte hade någon behå under tröjan. Jag njöt av att känna hans starka händer gå lös på mig och började stöna lätt mellan kyssarna. Min lust vaknade till liv igen, intensiv och stark, men även om jag visste att vi inte skulle kunna ha sex nu ville jag inte stanna.

Plötsligt stannade vi båda upp. Det rådde ingen tvekan om vad som höll på att hända. Jag log och han kysste mig igen medan jag började knäppa hans bälte och byxor för att frigöra honom från fängelser som började bli alldeles för trångt.

“Jag tycker den ser ut att funka alldeles utmärkt” flämtade jag.

“Ja, det verkar så…” viskade han.

Jag ville inte släppa hans växande lem med varken blicken eller händerna, men jag hörde på hans röst hur överraskad han var. Det kändes som att han aldrig slutade växa och till sist kunde jag inte hålla tyst längre.

“Den är ännu större än jag minns den…” utbrast jag. “Hur kunde jag ens…”

Jag undrade om han tänkte längs samma banor, när han han också tittade ner, med händerna slutna om min smala midja. Hans kuk utgjorde liksom en signifikant del av min midjas omkrets och tanken på att han en gång fått plats där inne var både absurd och väldigt, väldigt upphetsande.

“Det är nog bäst att vi skyndar oss, nu när den väl funkar” viskade jag mot hans öra när jag till sist lyckades slita blicken från den.

“Det är ingen brådska. När den väl kommit igång brukar den inte vilja lägga sig på ett par timmar.”

“Jag vill ändå inte slösa bort en enda minut…” sa jag och såg mig om efter ett bra ställe att börja.

Han svarade med att gå ner på huk och kyssa min mage medan han knäppte upp mina jeans. Han stannade upp när han blottat mina trosor, som om han verkligen gillade att se mig i de här trosorna. Medan hans fingrar följde dess kanter konstaterade jag att trosorna fått önskad effekt på honom, men att jag just nu önskade ännu mer att han bara skulle slita av mig dem.

Till sist smekte han försiktigt ner dem över mina höfter och följde dem vidare ner längs mina lår. Varsamt drog han en fot i taget ur byxor och trosor, och sen kysste han sensuellt mina lår och ljumskar. Jag vred ut hälarna för att ge honom mer utrymme att komma åt och min andning var redan ryckig när hans tunga började söka sig in mellan mina ljumskar. Och när han äntligen hittade fram kunde jag inte hålla tyst längre. Efter alla superkåta timmar var det överväldigande att äntligen få lite direkt stimulans. Jag strök hans hår med båda händerna medan jag försökte sära lite på knäna utan att ramla omkull, medan min överkropp kastades framåt till följd av hans tungas behandling. Han kom åt ännu bättre och slickade ännu ivrigare, och jag blev mer och mer högljudd ju närmre jag kom.

Plötsligt slutade han, bara några ögonblick innan jag skulle passerat gränsen, men jag hann inte bli besviken innan jag kände att han reste sig upp, tog tag om min midja och lyfte upp mig på köksbänken som om jag inte vägde nånting. Jag särade mina ben och såg hungrigt ner på hans svajande stånd. Herregud, vad stort det var!

Han ställde sig på tå och lät ståndet ligga över min mage. Med den grova roten nere vid min snippa täckte ollonet mycket riktigt min navel, precis som jag måttat inför vårt första möte. Jag slet min blick från magen och såg upp mot honom. Efter en sekund mötte han min blick och log nervöst medan jag sög på underläppen. Han verkade tända lika mycket på det vi såg som jag gjorde.

Långsamt nickade jag mot honom och han backade för att styra ståndet mot min mynning. Jag höll hårt om bänkskivans kant med båda händerna medan han började pressa sig in i mig. Mina andetag kom ut som högljudda rop medan hans ollon sakta trängde in och tänjde ut mig. Mitt inre spände sig mot honom, men han forcerade in, djupare och djupare. Innan han var halvvägs inne totalt exploderade jag. All min längtan från de senaste timmarna, ja senaste veckorna, brakade loss och under någon halvminut var det enda jag kunde känna hur han upptog hela mitt inre medan jag kramade och pressade tillbaka mot honom i en storm av explosioner.

När jag blev mer medveten om min omgivning igen höll jag hårt om hans nacke. Han hade lyft mig från köksbänken och var fortfarande djupt inuti mig. Jag hängde kvar där medan han gick genom köket och vidare upp för trappan till ovanvåningen. För varje steg han tog i trappan trängde han djupare i mig och känslan mer och mer obeskrivligt skön. Vi gick förbi soffan där vi tillbringat vår första träff tillsammans och fortsatte till hans säng. Jag hade helst velat att han skulle lägga sig över mig och knulla mig, men istället satte han sig försiktigt på sängkanten.

Jag fick ner mina knän i sängen så att jag själv kunde höja och sänka mig över honom. Jag tog det långsamt och vi såg varandra i ögonen medan vi båda njöt outsägligt. Stunden hade fått ett helt annat djupt än jag kunnat ana när jag längtade efter hans kuk tidigare under dagen och jag försökte visa genom mina rörelser och mina ljud hur mycket jag älskade att vara med honom. Men hur fin stunden än var växte lusten för varje ögonblick och till sist kunde jag inte låta bli att höja tempot så högt som ställningen tillät. Det dröjde bara några kraftiga juck innan jag kom igen och jag klarade inte längre av att upprätthålla ridandet, men oavsett hur underbar orgasmen var ville jag bara ha mer av hans kuk.

Så fort jag återhämtat mig klättrade jag av honom och ställde mig på alla fyra. Med viss tvekan tog han plats bakom mig och jag kände att han behövde manas på lite och innan jag hann öppna munnen fick jag ett infall.

“Nisvetskaja dabronja” stönade jag på låtsasryska och översatte sen själv. “Snälla, ta mig hårt! Och sluta aldrig!”

Jag fortsatte gny och ropa på låtsasryska medan han trängde in i mig och efter en försiktig start kom han igång så pass att jag inte kunde forma varken riktiga eller påhittade ord längre. Att bli knullad av den där kuken djupt och hårt, och genom orgasm efter orgasm, det är mitt kall i livet. Den saken rådde det inte längre någon tvekan om. Jag kunde inte få nog, och förutom några små pauser, som jag inte vet om de var mest för min eller hans skull, så verkade han kunna hålla på precis hur länge som helst.

Till sist rasade jag ihop på sidan i sängen. Jag orkade inte hålla mig uppe på alla fyra längre, men jag tecknade åt honom att komma in i mig igen och fortsätta. Och han fortsatte. Exakt vad som hände, hur länge vi höll på, och i vilken ordning allt skedde vet jag inte. Ibland var jag vänd mot honom, ibland låg han bakom mig och kramade mina bröst hårt i båda händerna medan han knullade mig, och ibland låg han över mig.

När jag till sist låg helt utpumpad, och jag med viss lättnad konstaterade att jag återigen hade stänk av hans tjocka vita sädesvätska ända upp i ansiktet, låg jag fortfarande och mumlade halvt frånvarande på låtsasryska.

Hela sängen hoppade till när han handlöst kastade sig ner bredvid mig.

“Jag önskar att jag kunde fortsätta ännu längre!” flåsade han. “Din ryska gör mig så jävla kåt att jag inte kan behärska mig!”

“Min låtsasryska, menar du…” stönade jag.

“Du är så sjukt sexig oavsett!” sa han ivrigt. “Och också… “ fortsatte han, men kom av sig lite. “Du är också så underbar att jag inte kan få nog av dig. Inte bara här i sängen alltså. Jag…”

Han kom av sig, som om han inte vågade säga mer av vad han kände, så jag tog vid.

“Vet du vad?” sa och flämtade. Jag klarade fortfarande inte av att säga så många ord i sträck utan att andas. “När jag gick hemifrån … Så sa mamma att jag … inte skulle göra något jag kommer … ångra.”

Det var svårare att fortsätta än jag trodde. Min hals tjocknade och han drog mig till sig medan hans armar kladdades ner av hans egen säd och hans läppar kysste min nacke.

“Jag förstår” viskade han, men jag ville säga det ändå. Jag vände mig om så att jag kunde kyssa hans mumsiga läppar först och tog sen mod till mig.

“Jag tror jag är förälskad i dig. På riktigt.”

“Jag vet” viskade han. “Jag förstod det redan innan. Jag tror att det var därför som den liksom, vaknade till liv. Den verkar funka bättre när mina känslor är engagerade, när det inte bara är för knullandets skull.”

Jag kysste honom igen. Han behövde inte säga något mer. Han hade ju erkänt att hans känslor var engagerade också, så jag behövde hans läppar mer för kyssar än för ord.

Vi låg kvar där ett tag. Så småningom orkade vi ta oss upp ur sängen och duscha av oss. Nakna åt vi ljummen lasagne och fortsatte på cavan medan vi fortsatte att lära känna och förundras av varandra. Jag smsade mamma att allt var bra och att jag inte skulle komma hem förrän imorgon.

Vi somnade i varandras armar, men även om jag var öm och mörbultad så hade jag redan börjat längta efter honom igen när jag vaknade till mitt i natten och märkte att jag hade tur. Hans stånd hade rest sig igen.

Delar i serien

<< Städning! (Arkivet #41)

Städning!

• Städning! (Arkivet #41)
• Städning, del 2 (Arkivet (#61)