STAFFANS BERÄTTELSE

”Det måste vara hon som står där borta”, säger jag när vi passerat passkontroll och tull och kommer ut i ankomsthallen.

Vi går fram till henne. Hon ler mot oss.

”Hej och välkomna till Kroatien!” säger hon. ”Jag kan ta era namn.”

Hon är en kvinna i femtioårsåldern. Ungefär i Erikas och min ålder. Blond och ganska kort. Ett fint leende. Hon är klädd i en blå kjol och vit blus. Resebolagets färger. På blusen har hon en namnbricka där det står Hanna. I handen har hon en mapp med en namnlista där hon prickar av namnen på resenärerna i gruppen.

Jag är precis på väg att säga våra namn när en äldre man tränger sig före.

”Lundström. Bengt och Marie-Louise. Vi har väntat en hel evighet på vårt bagage. Nu vill vi till hotellet.”

Jag suckar lite tyst. Sådana där typer finns alltid med på gruppresor. Jag ser att Hanna tar ett djupt andetag och går igenom listan:

”Lundström. Här har vi er, ja. Jag beklagar att ni har fått vänta länge. Det är en ganska liten flygplats och mycket folk så här mitt i sommaren.”
”Det är skandal”, muttrar Lundström och går därifrån.

Hanna vänder sig mot mig och Erika och ler.

”Och då var det er tur. Sorry för det där.”
”Ingen fara”, säger Erika. ”En del av jobbet antar jag.”
”Det kan man säga”, säger Hanna.
”Staffan och Erika heter vi”, säger jag.
”Där har vi er ja. Välkomna! Det är buss nummer 5 där ute på parkeringen.” Hanna ler mot mig och vilar sedan blicken på Erika. Hon ser henne länge och intensivt i ögonen.

Jag tittar på Erika och ser att det glittrar till lite i hennes ögon och att hon rodnar lite.

”Tack!” säger Erika. ”Jag hoppas vi får en fin vecka.”
”Det är jag säker på att du får, Erika”, säger Hanna och ler. ”Och du också förstås, Staffan.”

Erika, min sambo, är en femtioårig skönhet som jag fortfarande inte förstått hur jag lyckats fånga. Hon är blond med blå ögon och en fantastisk kropp. Efter tjugo år är jag fortfarande fascinerad av hennes fylliga bröst som jag inte kan se mig mätt på. Det är många män som vänder sig efter henne när vi är ute på stan. Jag tycker det är trevligt när det händer och jag blir stolt inombords.

Vi sätter oss längst fram i bussen för att njuta av utsikten längs den kroatiska kusten. Hanna tar plats framför oss bredvid chauffören. Hon tar mikrofonen.

”Hej allihop!” säger hon. ”Och välkomna till Kroatien. Hanna heter jag och kommer att vara er reseledare under den här veckan. Vi ska bege oss direkt till hotellet nu där vi kommer att checka in. Sedan blir det välkomstmiddag ikväll i hotellets restaurang.”
”Det kommer väl ta en evinnerlig tid det här också”, suckar Lundström. Han och hans fru har tagit plats bakom oss.

Erika och jag tittar på varandra och himlar med ögonen.

”Nejdå”, säger Hanna. ”Det är ett stort och fint hotell och det brukar gå väldigt smidigt.”

Och så blir det. Vi får våra hotellnycklar snabbt. Femte våningen ska vi bo på. Rum 510. Vi åker upp i hissen och hittar snart vårt rum. Ett stort fint rum med utsikt över havet.

”Vad fint”, säger Erika. ”Det här blir en härlig vecka, det känner jag på mig.”
”Ja verkligen”, säger jag. ”Och Hanna verkar bli en bra reseledare.”
”Mm”, säger Erika.

Jag ser att hon rodnar lite igen.

Vi går på upptäcktsfärd på hotellet. Det finns både gym och en stor inomhuspool. En fin restaurang där vi ska ha välkomstmiddag ikväll. En stor bar.

”Verkligen fint”, säger jag.

Vi tar hissen upp till vårt rum igen. När vi kommer fram till vår dörr hör vi att dörren mittemot öppnas.

”Nej men hej igen”, säger Hanna som kliver ut genom dörren. Hon har en badrock på sig. ”Erika och Staffan var det va?”
”Ja, det stämmer”, säger Erika. ”Ska du pröva poolen?”
”Ja, jag tänkte det. Skönt att bli av med lite resdamm. Vill ni inte göra mig sällskap?”

Erika och jag tittar på varandra.

”Ja, varför inte?” säger jag.
”Trevligt!” säger Hanna. ”Jag går ner så länge. Vi ses!”

Hon försvinner iväg. Jag tittar efter henne. Sedan känner jag hur Erika tittar roat på mig.

”Hon är söt”, säger Erika. ”Tycker du inte?”
”Jo, kanske det.”

Vi går in på rummet och hoppar i badkläderna. Erika har en fint skuren baddräkt i turkos som framhäver hennes fylliga bröst. Hon har en väldigt fin kropp.

”Snyggt”, säger jag. Själv har jag ett par blå badshorts.

Vi åker ner till poolen. Hanna sitter i en vilstol bredvid poolen och väntar på oss. Hon reser på sig när vi kommer.

”Där är ni ju”, säger hon och ler mot oss.

Jag får möjlighet att studera henne lite närmare nu. Blond, blå ögon och en vältrimmad kropp. Små bröst. Hon ser ut att träna mycket.

Vi tar av oss våra badrockar. Hanna betraktar oss. Hon ser fascinerat på Erikas bröst som fyller ut baddräkten.

”Vad snygga ni är”, säger hon och ler. Nåja, tänker jag, det är nog Erika som är snygg. Själv är jag inte speciellt vältränad, ganska tanig.

”Ska vi simma några längder?” säger Hanna. ”Sisten i är en fegis”, skrattar hon och dyker i poolen.

Erika och jag följer efter. Jag är en ganska dålig simmare, men Erika är väldigt duktig.

Tjejerna sätter iväg och lämnar mig på efterkälken. Vi simmar några längder, och jag är färdig långt efter dem. Jag ser att de småpratar med varandra när jag simmar de sista meterna. De ler åt mig när jag kommer fram.

”Snyggt jobbat, Staffan”, skrattar Hanna.
”Puh, det var jobbigt”, flåsar jag.

Vi går upp ur poolen.

”Jag tror det finns en bastu här också”, säger Hanna. ”Vill ni hänga med in?”
”Jag tror jag tackar nej”, säger jag innan Erika hinner säga något. ”Jag är inte mycket för bastu faktiskt”
”Du då, Erika?”
”Ja, jag tar gärna en bastu”, säger Erika. ”Jag älskar att basta. Vi har en bastu hemma, men det är nästan bara jag som använder den.”
”Jamen, då hoppar vi in du och jag”, säger Hanna till Erika.

De styr stegen mot bastun.

”Ha det så skönt”, säger jag. ”Vi ses uppe på rummet om en stund, Erika.”
”Vi kommer att ha det jätteskönt”, säger Hanna och ler och leder Erika mot bastun.

Jag ser på när de går in i bastun. Hanna vänder sig om och ger mig ett leende. Jag kan inte rå för det, men jag får lite märkliga vibbar av de där två. Nåja, det är ju bara trevligt om Erika hittar någon att prata med på resan.

Jag åker upp till vårt rum, knäpper på Tv:n och lägger mig på sängen. Det dröjer inte länge förrän jag slumrar till. Det har varit en lång dag med taxi, flyg och buss.

Jag vaknar till av att jag hör dörren öppnas och Erika kommer in. Jag har ett rejält stånd när jag vaknar, måste ha drömt något upphetsande. Erika är rödblommig i ansiktet efter bastun. Jag tittar på klockan. Oj, hon har varit borta nästan en timme.

”Hej, älskling, var det skönt? Du har varit borta länge.”
”Hm, ja det var jätteskönt”, säger Erika och rodnar lite. ”Och Hanna är verkligen jättetrevlig. Vi hade mycket att prata om.”
”Vad kul!” säger jag.
”Ja, vi har mycket gemensamma intressen och så. Ska vi gå ner till middagen nu?””

De där vibbarna jag fick nere vid poolen kommer tillbaka. Jag vet inte riktigt vad jag känner inför dem.

——

De följande dagarna går i snabb takt. Vi är med på några utflykter upp i bergen. Hanna sköter reseledarskapet galant och hon tyr sig mer och mer till oss vid luncher och rundvandringar. Det kan bero på att vi är det enda paret i hennes egen ålder, så vi har en del att prata om. Alla andra i resesällskapet är betydligt äldre. Jag kan dock inte undgå att lägga märke till att hon tittar på Erika på ett lite speciellt sätt och att det håller på att byggas upp en stämning mellan dem som jag inte riktigt kan sätta fingret på. De pratar mer och mer med varandra, pratar om sina intressen, skrattar tillsammans. Det gör att jag känner mig alltmer utanför.

Sista kvällen före hemresan. Vi ska äta avskedsmiddag hela gruppen på hotellet. Alla är lite uppklädda. Jag har tagit på mig ett par nya chinos och en kortärmad ljusblå skjorta. Erika har en beige klänning med bara ärmar. Skärningen i klänningen gör hennes fylliga bröst ännu mer framträdande.

Vi åker ner till lobbyn två timmar före middagen för att ta något att dricka i baren. När vi kommer ut ur hissen ser jag att Hanna kommer gående mot oss. Jag hajar till. Hon är klädd i en kort svart klänning och högklackade skor. Hon har sitt långa blonda hår uppsatt i en knut. Hon är helt enkelt skitsnygg.

Hanna vinkar och går fram till oss.

”Hej! Ni är också tidiga? Vad fina ni är ikväll. Den där klänningen är verkligen snygg”, säger hon vänd mot Erika.
”Åh, tack”, säger Erika och rodnar lite. Jodå, den där speciella stämningen mellan de två kvinnorna finns där ikväll också.
”Vi får säga detsamma”, säger jag.
”Tack”, säger Hanna. ”Tyvärr hittar jag inte mina örhängen. Jag fick nog inte med dem från Sverige. Det var rätt bråttom när jag skulle iväg. Typiskt.”
”Men du”, säger Erika. ”Jag har ett par som du kan få låna. Jag tror de skulle passa dig jättebra. Vad tror du, Staffan? Det är de där silverörhängena med små stenar.”
”Det tror jag också”, säger jag.
”Du kan väl hänga med upp på vårt rum så får du prova dem”, säger Erika. ”Det hinner vi va? Det dröjer ju rätt länge innan vi ska äta.”
”Ja, det vore ju jättesnällt”, säger Hanna.
”Kom med då”, säger Erika och börjar gå mot hissen. ”Väntar du här, Staffan?”
”Javisst”, säger jag.

Hanna följer efter Erika mot hissen. När de står och väntar på att den ska komma ser jag att Hanna lägger handen på Erikas bara axel. Erika rycker till lite och ser Hanna djupt i ögonen och ler. Hon slänger också en blick åt mitt håll. Känslan jag haft hela veckan att det är något mellan dem kommer tillbaka. De försvinner in i hissen.

Jag sätter mig i en av de sköna skinnfåtöljerna i baren. De övriga deltagarna i gruppen börjar samlas. Kerstin, en äldre dam som reser ensam, kommer fram.

”Hej, är det ledigt här?”
”Javisst, slå dig ner bara.”
”Har du inte frun med dig ikväll?”
”Hon gick tillbaka till rummet. Hon skulle låna ut ett par örhängen till Hanna.”
”Aha, jag förstår. Ja, de verkar trivas bra ihop de där två.”
”Erika och Hanna menar du?”
”Ja, din fru och reseledaren.”
”Så du har noterat det också?”
”Du, det har nog alla i gruppen gjort. Sättet de ser på varandra säger en del.”
”Ja, det verkar bli goda vänner.”
”Hm … ja … så kanske man kan kalla det.”

Jag tittar lite förvånat på henne men hon rör inte en min.

Jag pratar med Kerstin en lång stund. Hon verkar väldigt pratsugen och berättar mycket om sig själv. Efter en lång stund tittar jag på klockan. Oj, det har gått mer än en timme sedan Erika och Hanna försvann.

”Det var väldigt vad länge de har varit borta. Tar det sån tid att prova ut örhängen? Jag kanske ska åka upp och se hur det går för dem?”
”Ja, det kanske är dags för det nu”, säger Kerstin med ett litet leende.

Hon reser sig.

”Tack för pratstunden. Jag går bort till de andra. Och Staffan, du ska nog vara lite mer observant. Saker kan utvecklas fort.”

Jag tittar efter henne när hon går bort till de övriga i sällskapet. Undrar vad hon menade med det där sista, tänker jag.

Jag bestämmer mig efter att ha velat fram och tillbaka en stund och styr stegen mot hissen. Åker upp till femte våningen där vårt rum ligger. Jag går korridoren fram till rum 510 där vi bor. Sätter nyckeln i låset och öppnar tyst.

”Åh, Hanna …”, hör jag en välbekant röst.

Jag smyger mig fram och tittar runt hörnet till sovrummet.

Där ligger hon. Min sambo Erika, helt naken, med ryggen mot mig och vänd mot Hanna, lika naken hon. Hanna har handen mellan Erikas ben. Erika stönar högt. De kysser varandra.

Hanna tittar upp och upptäcker att jag står och tittar på dem. Hon ler och sätter pekfingret för munnen, ett tecken att jag ska vara tyst. Jag nickar och ler tillbaka. Erika har inte upptäckt något. Hon har slutna ögon och stönar högt. Hon njuter av Hannas beröring och ger sig hän.

”Så, Erika, låt det komma”, säger Hanna och smeker Erikas kön allt snabbare. Erika börjar vrida sig mot Hannas finger. Jag hör det välbekanta kvidandet när hennes orgasm kommer.

Jag smyger försiktigt ut ur rummet, stänger dörren tyst och skyndar ner till baren. Jag går och sätter mig i en av sofforna utanför restaurangen.

Efter tjugo minuter ser jag att hissdörren öppnas och Erika och Hanna stiger ut ur hissen. Jag vinkar till dem och de kommer fram till mig. Erika är rosig om kinderna, lite rufsig i håret och ser en aning förlägen ut.

”Det tog tid att prova ut örhängen”, säger jag.
”Hm, ja”, säger Erika och rodnar lite.
”Det gäller att göra saker och ting grundligt vet du”, säger Hanna och blinkar åt mig.

Jag reser mig och tar Erika i handen.

”Jag är jättehungrig nu”, säger jag. ”Du också?”
”Ja, det ska bli gott med mat nu efter …”, säger Erika. Hon biter sig i tungan. ”Efter allt vi har upplevt den här veckan. Ska vi gå in?”

Vi bär båda på en hemlighet nu, Erika och jag. Jag har sett henne ligga med en annan kvinna, och hon är en erfarenhet rikare. Vem som avslöjar sig först står skrivet i stjärnorna.

 

ERIKAS BERÄTTELSE

Det är vår första semester på väldigt länge. Pandemin gjorde att vårt resande upphörde mer eller mindre. Både Staffan och jag älskar att upptäcka nya länder och kulturer, och efter ett par års uppehåll kom vi äntligen iväg, och det blev Kroatien. Jag hade hellre åkt till Frankrike, men nu blev det som Staffan ville. Som vanligt kan jag säga.

Staffan och jag har hållit ihop i tjugo år. Jag kom från ett stormigt förhållande och i Staffan fann jag en trygg hamn. Han är så snäll och jag känner mig alltid uppskattad. Han är omtänksam men lite tafatt ibland, något som jag kan reta mig på. Särskilt i sängen. Mitt ex var en riktig tjur, extremt välutrustad och uthållig, och vi hade helt fantastiskt sex. Tyvärr var han en skitstövel också och gjorde mig oerhört besviken många gånger. Så när jag träffade Staffan kändes det som att jag kommit hem till sist. Jag kan dock inte låta bli att tänka på mitt ex ibland och alla de sexlekar vi ägnade oss åt. Jag har aldrig nämnt det där för Staffan, jag vet att han lätt kan känna sig otillräcklig.

Nåväl, nu är vi i Kroatien för en veckas härlig semester. Vår reseledare Hanna verkar väldigt trevlig och kunnig. Hon hälsar oss välkomna på flygplatsen. En kvinna i vår ålder. Hon är blond och slank. Ser mycket vältränad ut. Hon har en figur som jag alltid har avundats. Själv måste jag kämpa för att hålla mig i trim. Jag märker att Helena låter blicken vila på mina bröst. Jag har rätt stora, något jag inte alltid varit så tillfreds med. Jag vet att Staffan avgudar dem, och inte heller andra män kan låta bli att snegla på dem. Själv tycker jag bara det är lite jobbigt och ansträngande för ryggen. Men det verkar vara något med bröst som får män att börja dregla. Helena har ganska små och nätta vad jag kan se. Jag skulle inte ha något emot att byta med henne.

Snart är vi framme på hotellet vi ska bo på. Vårt rum är jättefint med utsikt över havet. Jag märker att Staffans kinder blossar när jag säger att jag tycker Hanna är söt. Han är som en öppen bok, min Staffan. Men jag känner mig verkligen inte svartsjuk. Om jag känner honom rätt så vågar han inte ta några steg. Det skulle jag önska att han gjorde med mig ibland.

Kul att Hanna ville ha med oss ner till poolen! Jag är en rätt bra simmare, men Hanna är ännu bättre. Vältränad som sagt.

Vi sätter oss vid bassängkanten medan Staffan simmar den sista längden.

”Du är ju jätteduktig på att simma, Erika”, säger Hanna. ”Staffan verkar inte lika bra …”
”Nej, han är ingen mästersimmare direkt. Jag försöker få honom att börja träna hemma. Det vore bra för honom, men han sitter mest vid datorn. Jag får gå till gymmet ensam.”
”Ja, det är bra med träning. Jag gillar att vara stark och uthållig själv. Men Staffan kanske är det utan träning?”

Hanna blinkar åt mig.

”Nja, det beror på vad du menar med uthållig.”
”Du vet nog vad jag menar”, säger Hanna och ler mot mig.
”Åh … tja, det är väl okej, men inte mycket mer än så.”
”Du vet, jag har ju …”

Hanna hinner inte längre eftersom Staffan dyker upp ur bassängen.

”Puh, det var jobbigt”, säger han. ”Vad sitter ni och tisslar om då?”
”Tjejsnack bara”, säger Hanna.

Staffan vill inte avsluta med en bastu men jag tackar ja såklart. Hanna och jag går iväg mot bastun. Jag ser att Hanna vänder sig om och ger Staffan ett leende. Jag undrar om det håller på att byggas upp något mellan de där två. Staffan verkar i alla fall inte helt oberörd av Hanna.

Vi går in i omklädningsrummet. Hanna klär av sig snabbt. Jag betraktar henne. Hon är så slank och vältränad. Hennes bröst är små och perfekta. Jag noterar att hon är rakad så när som en smal sträng av könshår som hon lämnat kvar. Själv har jag det mesta kvar.

”Ska du inte klä av dig?”
”Hm … jovisst”, säger jag. Jag är inte speciellt nöjd med min kropp utan är alltid blyg i omklädningsrum.
”Låt mig hjälpa dig av med baddräkten”, säger Hanna. Hon ställer sig bakom mig och hjälper till. Hon står väldigt nära och jag kan känna hennes andedräkt mot min nacke.

Hon går runt och ställer sig framför mig. Jag ser att hon tittar storögt på mina bröst. Jag försöker skyla mig med händerna.

”De där ska du inte försöka dölja”, säger Hanna och ler.
”Jag vet inte”, säger jag och rodnar. ”Jag är inte speciellt nöjd med dem.”
”Det borde du vara. Staffan kan känna sig lyckligt lottad.”

Vi går in i bastun och sätter oss. Hanna sätter sig väldigt nära mig.

”Vi slår väl på lite vatten”, säger hon.

Hon häller på ett par skopor vatten på aggregatet. Det blir jättevarmt och vi svettas ymnigt. Jag sneglar på Hannas perfekta kropp. Den glänser av svett och jag ser ett par svettdroppar mellan hennes små pigga bröst.

”Hur blir man så vältränad som du?”
”Jag tränar ganska mycket”, svarar Hanna. ”Flera gånger i veckan. Det blir mycket löpning och styrketräning. Jag gillar att hålla mig i form.”
”Du är verkligen snygg i kroppen. Jag önskar att jag hade den disciplinen att träna regelbundet. Jag tycker det börjar hänga lite betänkligt här och var. Staffan tittar väldigt uppskattande på dig har jag märkt.”
”Du Erika”, säger Hanna. ”Där behöver du inte vara orolig. Han verkar ju avguda dig. Och jag kan försäkra att jag inte är intresserad. Inte av honom.”

Jag hajar till lite när hon säger det där sista och vet inte riktigt vad hon menar. Förmodligen ingenting särskilt.

”Men det måste vara massor med män som vänder sig om efter dig, Erika”, säger Hanna och ler. ”Du har väl en kropp som de flesta män faller pladask för.”
”Jo, så kanske det är”, säger jag. ”Men det kan vara lite jobbigt också. Och jag har aldrig dragits till någon annan än Staffan sedan vi blev ihop.”
”Vi blev ju avbrutna där vid poolen. Har ni det bra, du och Staffan?”
”Ja … jo … det är väl okej egentligen. Men i vår ålder är det lite si och så med passionen. Inte så ovanligt kanske.”
”Är han bra i sängen?”
”Oj, det var en rättfram fråga, Hanna. Jag kan väl säga att han inte är den som tar tid på sig, så har jag väl inte sagt så mycket.”
”Jag tror jag förstår”, säger Hanna och ler. ”Vi kvinnor kan ju vilja ha lite längre sessioner så vi hinner med.”
”Exakt”, säger jag.

Vi sitter länge och pratar, Hanna och jag. Jag börjar förstå att hon dras till både män och kvinnor. Hon säger det inte rakt ut, men jag får den känslan.

”Undrar vad klockan är”, säger jag. ”Vi kanske ska avsluta. Jag börjar se ut som ett russin.”

Vi har suttit nästan en timme. Vi duschar, klär på oss och åker upp med hissen.

Hanna lägger handen på min axel.

”Det var trevligt att prata med dig, Erika. Vi ses till middagen om en stund.”

Jag tänker på Hannas och mitt samtal. Kanske sa jag för mycket om mitt och Staffans sexliv? Att jag inte är riktigt tillfredsställd?

När jag kommer in på hotellrummet ligger Staffan på sängen. Han verkar yrvaken. Jag ser att han har en rejäl bula under kalsongerna. Undrar vad han har fantiserat om, tänker jag. Hanna kanske. Men hon verkade inte det minsta intresserad av honom sa hon ju. Kanske snarare av … nej, det är nog bara inbillning.

”Hej, Staffan”, säger jag. ”Nu har vi bastat. Det var jätteskönt. Ska vi göra oss redo för middag?”

———-

Hanna är ett riktigt proffs som reseledare. Hon tar hand om oss i gruppen på ett fantastiskt sätt under hela veckan. Jag pratar mer och mer med henne för varje dag som går. Ibland dröjer vi oss kvar bara vi två och pratar. Det visar sig att vi har liknande intressen som vi diskuterar mycket. Vi har väldigt trevligt ihop. Hon är mycket fysisk och lägger ofta handen på mitt knä eller min arm. Jag överraskar mig själv med att inte ta bort hennes hand. Jag måste erkänna att jag gillar det och ger mig en lite pirrande känsla. Jag märker att Staffan inte är riktigt lika förtjust över det.

Ju mer dagarna går, desto mer inser jag att Hanna är intresserad av mig. Hon säger det inte rakt ut, men hon lägger armen om mig mer och mer. Hon viskar till mig att hon tycker jag är fin, att det är synd att jag är gift. Jag måste erkänna att jag inte är opåverkad. Jag har aldrig blivit uppvaktad av en kvinna förut så det hela känns mycket ovant. I slutet av veckan börjar jag faktiskt bli intresserad av hur det skulle vara att vara ensam med en kvinna där vi utforskar varandra.

Sista kvällen har kommit. Jag känner ett visst pirr inför avslutningsmiddagen. Kommer Hanna att göra en sista framstöt? Jag har känt mig osäker, nästan avvisande under veckan. Men nu hoppas jag nästan att något ska hända. Hur det skulle kännas att krama en annan kvinna i sängen.

Hanna är skitsnygg ikväll. Hon har en kort svart klänning och högklackat. Hon får jättesnygga ben i de där skorna. Jag ser att Staffan hajar till när han ser henne. Tänk om vi är rivaler om samma kvinna, hinner jag tänka. Det ska vi bli två om, tänker jag och sneglar på Staffan.

Jag vet inte varför jag föreslog det där med örhängena. Kanske för att visa Staffan att han inte har en chans med Hanna. Hanna ser lättad och tacksam ut när jag kommer med förslaget. Vi går iväg mot hissen. När vi kommer fram lägger hon handen på min axel. Jag hajar till och vi ler mot varandra.

”Tack”, säger hon.

Jag vänder mig om och ser att Staffan tittar långt efter oss.

Jag vet inte vem som tar första steget. Så fort vi kommer in i hissen och hissdörren har stängts möts vi i en passionerad kyss. Våra tungor söker varandra och virvlar runt. Jag känner Hannas hand på mitt bröst. Mina bröstvårtor styvnar direkt.

”Jag har velat det här hela veckan”, viskar Hanna flämtande.
”Jag har förstått det”, viskar jag. ”Och jag vill det också.”

Vi nästan rusar mot mitt och Staffans rum. Vi kysser varandra så fort vi kommer in i rummet och får av varandra kläderna i rasande fart.

”Kom”, viskar Hanna. ”Jag vill ha dig nu. Jag har längtat så.”
”Du ska veta en sak, Hanna”, säger jag. ”Jag har aldrig gjort det här förut.”
”Låt mig bestämma takten bara”, viskar Hanna.

Vi lägger oss i sängen. Kysser varandra. Hanna börjar kyssa min hals, mina örsnibbar. Jag ryser av vällust. Hon låter munnen vandra ner till mina bröst, cirklar tungan runt bröstvårtorna som redan är styva, Fortsätter ner mot naveln och når slutligen min redan plaskvåta fitta. Hon gör underbara saker med tungan där nere. Cirklar med tungan mot min klitoris och för in ett finger i mig. Jag stönar. Hon ökar takten med sitt finger. Jag känner att jag är nära. Hon låter mig dock inte komma. Kommer upp till mig. Vi ligger på sidan vända mot varandra och smeker varandras kön. Låter våra fingrar utforska varandra. Våra tungor slåss om utrymmet i våra munnar.

Hanna kommer först. Hon stönar högt.

”Åh, gud så skönt, Erika.”

Jag tar längre tid på mig. Hanna smeker min kind. Kysser mig på halsen. Smeker mitt ena bröst medan hon bearbetar min fitta med sin andra hand. Ett finger. Två. Tre. Det blir för mycket. Jag trillar över kanten. Point of no return.

”Åh, Hanna”, stönar jag när jag låter mig svepas med av orgasmen. En orgasm jag längtat så länge efter. Närheten, extasen. Allt kommer över mig. Jag snyftar till.

”Tack, Hanna.”
”Det där behövde du, Erika.”
”Ja”, viskar jag. ”Det var så länge sedan.”

Vi ligger kvar en stund i sängen. Kysser varandra. Smeker varandras kroppar.

”Fan vilka fina bröst du har”, säger Hanna. ”Jag skulle vilja ha sådana där.”
”Och jag dina”, säger jag med ett skratt.
”Ja ja, inte mycket att göra åt”, skrattar Hanna.

Jag tittar på klockan och hajar till.

”Du, vi måste nog åka ner igen”
”Oj. Ja, din stackars sambo måste ju undra vart vi tog vägen.”

Vi kliver ur sängen och klär på oss.

Vi ska just till att gå när jag kommer på en sak.

”Javisst ja”, säger jag och fnissar. ”Örhängena. Vi får inte glömma dem.”
”Nej för tusan”, säger Hanna och skrattar. ”Det var ju därför vi åkte upp, eller hur?”

Jag tar fram örhängena och Hanna sätter på sig dem snabbt.

Vi kysser varandra passionerat i hissen ner. Innan hissdörrarna öppnas rättar vi fnissande till våra kläder en sista gång.

Staffan reser sig från fåtöljen när han ser att vi kommer ut ur hissen. Han tittar lite underligt på mig. Jag känner att mina kinder blossar och att frisyren inte riktigt ligger som den ska. Jag sneglar på Hanna och ler mot henne.

Nu bär jag på en hemlighet för min sambo. Kommer jag att berätta för honom? Och kan man vara kär i både sin manliga sambo och en kvinnlig reseledare vid namn Hanna?

Det får framtiden utvisa.

 

HANNAS BERÄTTELSE

Det här är minst tionde gången jag leder en grupp här i Kroatien. Det blir tjugo personer i gruppen har jag sett på listan. Jag älskar att vara här som reseledare. Vänliga människor, god mat och fantastisk natur. Vad mer kan man begära egentligen? Och den här veckan ska jag åka runt med en grupp i detta fina land. Jag har ögnat igenom deltagarlistan. Gruppen verkar vara ganska homogen. Alla tycks vara i pensionsåldern, mellan 65 och 75 år. Utom ett par som tydligen är i min ålder, runt 50 år. Staffan och Erika heter de.

Jag har jobbat mer än 20 år som reseledare. Tidigare har jag mest jobbat i Frankrike och Italien, men på senare år har det blivit mer och mer österut. Grekland, Turkiet och så då Kroatien som snabbt blivit en favorit. Jobbet är superbra, oftast är det väldigt trevliga människor som bokar de här resorna. Mycket äldre personer så här mitt i terminen.

Jag har alltid försökt hålla mig helt professionell och inte låta mig påverkas av resedeltagarna. Det är egentligen bara en gång som jag fallit pladask för en man som var med på en resa till Frankrike. Det blev ett himlastormande kärleksförhållande som höll i sig ett halvår ungefär.

Jag är nog en renlevnadsmänniska som försöker äta bra och hålla igång med träning. Jag älskar löpning och försöker ta mig ut på en runda så ofta jag kan. Jag är ganska slank och har alltid tyckt att mina bröst är för små. Det är ett komplex jag burit med mig genom livet och jag har alltid varit avundsjuk på kvinnor som är bättre utrustade. Jag måste väl också erkänna att jag känner dragning både till män och kvinnor. Det har kommit krypande med åren, och kan bero på att jag ofta blivit besviken på de män jag fallit för.

Jag är på plats på flygplatsen för att ta emot gruppen. Planet har landat i tid (inte alltid så vanligt) och efter en stund börjar det komma ut folk i ankomsthallen.

Jag lägger märke till dem redan när de kommer ut. Det där måste vara Staffan och Erika. Ett fräscht par vad jag kan se. De går fram mot mig, jag hälsar på dem och ska precis pricka av dem när den där Lundström tränger sig fram.

Paret Lundström, ja. De där två kommer jag att få problem med känner jag redan nu. Det finns alltid med någon eller några gnällspikar som ska klaga på allt. På den här resan heter de tydligen Lundström.

När det är Staffans och Erikas tur får jag tillfälle att studera dem lite närmare. Ett fräscht par är de. Staffan är ganska alldaglig, lite smal och inte jättesnygg. Men Erika! En riktigt snygg kvinna, blond och blåögd. En riktigt fin kropp med ett par rejäla bröst. Jaha, nu blir jag avundsjuk igen, tänker jag.

Jag hjälper alla deltagare att få sina rum och nycklar när vi kommer fram till hotellet. Vi har bott på det här hotellet flera gånger, så jag vet att det finns en jättefin pool med gym och bastu. Så fort jag kommer upp till mitt eget rum hoppar jag i badkläder. Jag ställer mig framför spegeln och betraktar spegelbilden. Rätt okej för att vara femtio ändå, tänker jag. Jag sätter på mig badrocken och stöter ihop med Erika och Staffan som tydligen fått rummet mittemot mitt. Jag lyckas övertala dem att göra mig sällskap vid poolen.

Jag märker att Staffan tittar intresserat på mig. Han slår ner blicken när jag möter hans blick. En ganska osäker herre, tänker jag, men han verkar vara den som bestämmer i paret ändå. Inte min typ alls. Erika verkar lite blyg. Jag vet inte vad det är, men jag blir lite lockad av att lära känna henne lite bättre.

Mina intryck förstärks när Erika och jag sitter i bastun. Efter vad hon berättar anar jag en sexuellt otillfredsställd kvinna. Redan där känner jag en speciellt erotisk spänning mellan oss.

Under den kommande veckan försöker jag hålla mig nära henne när jag får chansen. Jag kan inte låta bli att ta på henne och berömma henne när jag kommer åt. Hon visar inga tecken på gensvar, men hon tar inte bort min hand när jag rör vid henne i alla fall. Jag ser att Staffan inte är så förtjust över att jag söker mig till henne. Han verkar också lite småsur över att jag inte svarar på hans ganska tydliga inviter.

När veckan går mot sitt slut har jag fortfarande inte nått ända fram till Erika. Sista kvällen ska vi äta avskedsmiddag och jag känner att det är sista chansen. Jag sätter på mig min snyggaste och allra mest vågade outfit, en svart minimal klänning och ett par högklackade skor. Jag ser mig själv i spegeln. It’s now or never, tänker jag.

Jag åker ner till baren i extremt god tid. Jag pratar lite med personalen och tackar dem för den gångna veckan.

Jag ser att Kerstin, den äldre damen som reser ensam, har kommit ner i baren lika tidigt som jag. Hon är en pigg kvinna med mycket humor har jag märkt. Hon sitter på en barstol med ett glas vin framför sig. Jag går fram till henne.

”Hej Kerstin”, säger jag. ”Du är redan på plats?”
”Hej Hanna. Ja, jag tänkte jag skulle ta ett glas vin före middagen.”
”Bra idé”, säger jag. ”Hur tycker du resan har varit?”
”Jättebra”, säger Kerstin. ”Du är en duktig reseledare.”
”Åh, tack, det var snällt sagt.”
”Du har jobbat på jättebra. Och hur går det med Erika? Gör du några framsteg där?”

Jag tittar förvånat på henne.

”Hm, märks det så tydligt?”
”Du, jag har sett det mesta i livet. Det är svårt att missa att du vill att det ska hända något mellan er två. Har jag fel?”
”Åh … tror du det är fler som har märkt något?”
”Det tror jag säkert. Och jag förstår dig. Erika är verkligen jättesnygg och trevlig.”
”Ja … jag vet inte vad det är, men jag dras till henne på något magiskt sätt.”
”Det är sista kvällen nu. Du har bara en chans kvar, min vän.”
”Ja … men jag vet inte riktigt hur jag ska lyckas bli ensam med henne. Staffan vakar över henne som en hök.”

Kerstin ser ut att fundera en stund.

”Du, jag kanske kan hjälpa dig lite. Du kan väl hitta på någon förevändning för att ni två ska försvinna iväg ett tag? Jag kan försöka uppehålla Staffan här nere. Jag är bra på att pladdra på så att tiden går.”
”Åh, skulle du verkligen vilja det? Då får jag försöka hitta på något.”
”Vi gör ett försök. Är det inte de två som kommer ut ur hissen där borta?”
”Jovisst är det de. Jag går bort till dem så får vi se hur det går.”

Jag går bort till dem. När jag ser Erika håller jag på att tappa andan. Hon är otroligt vacker i sin beigea klänning. Hennes bröst har nästan svårt att hålla sig kvar i den. Jag måste bara få känna på dem och smeka dem, tänker jag.

Det visar sig att jag inte behöver tänka ut någon förevändning för att bli ensam med henne. Det där med örhängena kommer som en skänk från ovan.

Vem tog första steget i hissen? Ingen aning, men jag blir överraskad av Erikas passionerade kyss när vi kom in i hissen. Det verkar som om tanken att vara tillsammans med mig mognat under veckan.

Erika har aldrig varit med en annan kvinna förut, så det blir jag som får leda henne. Min uppdämda kåthet sedan en vecka gör att jag kommer fort där i sängen. Jag har för övrigt lätt för att få orgasm, gärna flera på raken. Det tar lite längre tid för Erika. Hon ligger med slutna ögon framför mig, helt uppslukad av vad mina händer och fingrar gör med henne när hon är på väg att uppleva sin första orgasm på länge. Jag ser att Staffan står och tittar förhäxad på oss. Jag sätter fingret för munnen. Han nickar och går snabbt därifrån. Erika märker ingenting, koncentrerad som hon är på sin egen njutning. Just när Staffan drar sig bort kommer hon i en intensiv orgasm.

Jag kysser henne på pannan.

”Tack”, säger hon.

Vi håller på att glömma örhängena när vi ska skynda oss ner till baren igen.

”Det hade just varit snyggt om vi hade glömt dem”, säger Erika. ”Staffan måste ha undrat då.”

Lilla vän, han vet precis vad som hänt här uppe, tänker jag. Undrar hur han kommer att reagera där nere. Det visar sig att han håller masken på ett imponerande sätt när vi kommer ner och han ser Erikas blossande kinder.

Jag tittar bort mot baren där Kerstin sitter kvar. Hon ser lite frågande ut. Jag gör tummen upp mot henne. Hon ler stort, nickar och gör tummen upp tillbaka.

Så, jag lyckades förföra Erika till sist. Hon vet inte att Staffan vet. Och Staffan vet att Erika inte vet. Undrar vem som blir först med att berätta för den andra.

Nästa morgon åker jag med gruppen till flygplatsen för att se till att alla kommer iväg ordentligt.

Jag ger Staffan en kram när han och Erika ska igenom säkerhetskontrollen.

”Din rackare”, viskar han i mitt öra. Han ler mot mig.
”Man gör så gott man kan”, viskar jag tillbaka.

Erika tittar roat på oss.

”Hej då, Hanna”, säger hon och kramar mig hårt. ”Och tack för att du väckte något i mig”, viskar hon.
”Tack själv”, viskar jag tillbaka. ”Ta hand om dig.”

Erika har svårt att släppa taget. Till slut lossar hon greppet och går bort till Staffan. De vinkar adjö och försvinner genom säkerhetskontrollen.

Jag har Erikas nummer och mailadress i deltagarlistan. Jag kommer säkert att kontakta henne så småningom. Det kan bli början på en ny fas i livet, både för henne, mig och Staffan.

.