Poker

Det här är del 1 av 3 i Familjen Olsson spelar poker
“Kan det inte sluta regna snart!”
Therese föll tillbaka i camping reclinern med sådan kraft att huvudet studsade mot stoppningen, samtidigt som den gamla stolen gnisslade aningen oroväckande.
“You wish!” sa hennes bror med en antydan till hånleende mot lillasyster från tvärsöver campingbordet. Även han hade för längesedan tröttnat på ösregnet som pågått nästan hela campingsemestern. Över två veckors hällregn, toppat med en handfull åskväder. Han hatade husvagnscamping som det var – det här var nog den sista sommaren han skulle gå med på att följa med – och han ångrade att han inte valt att stanna hemma och “sköta huset”, som mamma kallade det. Klippa gräset, vattna blommor och sånt småmeck. Nu var det tant Gustavsson från tvärsöver gatan som gjorde det. Lyllos hon!
Pontus stirrade på Teskedsgumman – det var vad han kallade sin syster när han ville retas, och nu var han på ett retligt humör – som nu halvlåg i campingstolen. Träningsoverallsjackan var uppknäppt och hade korvat sig mellan ryggen och stolsdynan, liksom t-shirten med ett urtvättat Madonna-motiv, och blottade lite av den halvtränade brunbrända magen ovanför de matchande träningsoverallsbyxorna. Herregud, vad patetiska de var! Hela familjen gick runt i förtält och husvagn som i den där jävla Galenskaparna-låten! Träningsoveraller och t-shirt, och flipflopp eller i värsta fall träskor. Och om det var soligt, vilket det ju inte var, hade pappa – och ibland mamma – en såndär “beppemössa” som inköpts på en bensinmack en ovanligt solig och varm dag för några år sedan.
Pontus suckade och tog upp en Fantomen från bordet, för att i princip omedelbart lägga tillbaka den. Hur många gånger kan man läsa samma jävla tidning, egentligen? Batterierna i hans CD Walkman var slut för länge sen, och pappa hade så klart glömt att köpa nya när han varit och storhandlat i förrgår. Radion i husvagnen stod alltid på P4 Halland, eller någon annan lokalkanal, beroende på var de parkerat husvagnen. Böcker hatade han att läsa, och TV gick inte att kolla på för antennen hade blåst av husvagnstaket under ett av åskvädren.
“Aaahh!!” Tess tittade upp mot honom när han stönade ut sin frustration.
“Seså, gaska upp dig, Puss!” ropade mamma inifrån husvagnen, i ett försök att överrösta Per Gessle-låten som skvalade ur radion, ironiskt nog med något ‘sommar-och-sol’-tema.
“Kalla mig inte Puss, mamma!” skrek Pontus tillbaka. Han verkligen hatade det smeknamnet, som bara en mamma kunde komma på. ‘Puss och Tess! Mina små älsklingar!’ kunde hon haspla ur sig i tid och otid, när hon var på gott humör, vilket hon ju oftast var.
“Puss Puss!” retades Tess med några luftpussar, och räckte skelande ut tungan. Pontus försökte nå hennes förvridna tryne med högerhandens knutna näve, men hon ryggade flinande tillbaka.
“Mamma, Puss-Pontus slåss!”
“Så, reta honom inte då!” ropade mamma över radioskvalet.
“Men det var han som börja!”
“Va re ju inte alls!” Fantomentidningen flaxade över bordet och träffade Tess i ansiktet.
“Sluta!” Tidningen flaxade tillbaka, men missade Pontus med god marginal.
“Vad håller ni på med egentligen?” Pappa tittade fram runt hörnet i dörröppningen, och såg ‘strängt’ på dem. “Nu ska mina små barn inte bråka, utan vara de bästa av vänner!”
“Det ska vi inte alls!” sa Pontus och lyfte en andra tidning från bordet för att hiva den mot sin syster.
“App app app!” sa pappa och hejdade i sista sekund kastarmen från att röra sig framåt från sitt uppsträckta läge. Tidningen togs ur handen och lades tillbaka på bordet. “Nu ska vi vara snälla!”
“Men det är så tråååkigt!” stönade Pontus.
“Ja, jättetråkiiigt!” kved Tess.
“Det måste vi ju göra någonting åt!” sa pappa och i nästa sekund kittlade han Pontus över revbenen. Sonen försökte skydda sig mot pappans angrepp, men vred sig och skrattade för mycket för att lyckas. Tess skulle precis fälla en retsam kommentar, när pappa bytte sida och började kittla sin dotter på samma sätt, så effektivt att hon gled ur stolen och föll ihop i en hög på golvet.
“Roligt att få höra något annat än klagomål från er två.” Mamma hade sänkt radion – för första gången på hela förmiddagen – och stod nu med armarna i kors under brösten och beundrade sin mans förmåga att hantera deras barn. Hon förstod mycket väl att de var uttråkade. Och är man femton och sexton år dessutom, så hade så klart att sitta instängd i en husvagn med sina föräldrar, på en genomblöt camping i hällande regn, denna effekt i än högre grad. “Vi får väl hitta på något då.”
“Som vad då?” fräste Tess, även om fräsningen tillintetgjordes i det kvarvarande skrattet i halsen. “Det finns ju inget att göra här över huvud taget!”
“Tja, jag vet inte det jag!” Mammas eviga optimism glittrade i hennes mörka ögon när hon skannade förtältet efter ‘något att göra’. Allas blickar var nu fästa på henne, i en slags hoppfull förväntan. ‘Måtte hon hitta något…’
Mamma lämnade trappsteget framför husvagnsdörren där hon blivit stående, och gick fram till den lilla byrån som stod i ena hörnet av förtältet, drog ut översta lådan och rotade runt lite, sköt in den och drog ut nästa.
“Aha!”
“Har du hittat något?” Pontus försökte låta hoppfull på rösten, men det märktes nog inte.
“Jajjemän!” log mamma segervisst när hon vände sig om mot den övriga familjen, och triumferande höll upp ‘något att göra’ i högerhanden. “Tada!”
“En kortlek?” Tess lät besviken, men visste inte vad hon egentligen hade hoppats på.
“Japp! Nu ska vi spela kort!”
Pappa slutade hänga över sin dotters stol, och satte sig i en av de två lediga, den bredvid dotterns. Therese satte sig igen i sin stol, samtidigt som mamma drämde kortleken i bordet, och slog sig ner i den tomma stolen bredvid sin son. Pappa lyfte ner tidningar och annat från bordet i en hög på golvet, och skulle precis sätta sig tillrätta.
“Vänta älskling! Vi behöver papper och penna! Och kanske något att dricka… Har vi kvar några chips?” Hon vände sig mot sin son, som om han skulle veta det… “Hjälp din far, Pontus!”
De båda männen i familjen stolpade lite surmulet in i husvagnen, och flickorna hörde hur de gnabbades och killbråkade med varandra. De var ändå rätt lika, far och son. Båda var brunetter med något för utvuxna frisyrer, ganska bredaxlade men i övrigt åt det gängligare hållet. Olle hade ett tredagars skäggstubb – höll de på att tappa det? Redan? – som Pontus ännu bara kunde drömma om, och båda hade klarblå, pillemariskt glittrande ögon. Ganska snygga karlar, skulle nog de flesta säga.
Lina tittade bort mot sin dotter, som dragit upp knäna mot bröstkorgen. Det var nästan att hon såg sig själv i den åldern, men Tess hår var kortare än vad hennes eget hade varit, även om det hade samma nästan svarta skimmer och föll i lätta vågor över axlarna när det var utsläppt. Tess hade dock nästan alltid hästsvans. I övrigt hade de samma “sydländska” hud som lätt blev solbränd, redan i tidig vårsol. Naturligt “tränad” kropp – ingen av dem verkade lägga på sig extrakilon, trots att de båda var glada i mat och åt nästan allt – med relativt små bröst. Tess skulle troligen inte heller komma upp i C-kupor utan liksom hon själv i princip klara sig utan BH.
I nästa ögonblick kom killarna ut med händerna fulla. Olle bar en bricka med glas och diverse drickbart. Lina och Tess häpnade båda när en av dryckerna var en flaska rött vin, som han ställde ner på bordet tillsammans med glasen, en Cola-flaska och en folkis. Pontus kom efter med en skål chips, en skål ostbågar samt block och penna instuckna i ena armhålan.
“Ett skepp kommer lastat!” sa pappa, som han alltid gjorde när han som nu kom bärande på något.
“Ska vi verkligen ha vin, Olle?” Lina lade handen på sin mans arm och tittade aningen frågande på honom.
“Dels finns det inte mycket annat att dricka än det här…” svarade Olle medan han ställde ifrån sig brickan bakom sig på byrån. “Dels ska vi ju försöka häva funken det här vädret dragit med sig… Han landade med ett ‘gubbstön’ i stolen mellan sina båda barn, ackompanjerat av ett lätt gnisslande.
Therese tittade på vinflaskan som pappa började korka upp med korkskruven han tagit med i fickan. Hon visste att hon inte fick dricka vin, men hade, som den femtonåring hon var, så klart druckit lite på de fester hon bjudits in till. Hon hade aldrig varit full, men definitivt känt av berusningen. Hon vaknade till ur tankarna när pappas starka händer drog korken ur flaskan med ett ‘”Plopp!”. En liten besvikelse for igenom henne när hon märkte att mamma i samma stund hällde Cola i ett glas åt henne.
“Får jag ölen?” Allas blickar sögs mot Pontus. “Vaddå, jag är faktiskt sexton!”
“Ja, men man måste vara arton för att få köpa alkohol.”
“Jag behöver ju inte köpa den, för den står redan där! Och förresten är det bara en folkis…”
“’Bara en folkis…’? Hör du vår son, Olle?”
“Jo, jag hör honom, Lina.” Olle tittade först allvarligt, sen flinande på sin hustru. ‘Klart grabben ska ha!’ Repliken från filmen verkade dyka upp samtidigt i föräldrarnas huvuden. Lina tittade med en resignerad suck på sin man, som nu hade ett leende “Heh?”-uttryck i ansiktet.
“Okej, den kan du få…” sa mamma, och Pontus gjorde en ‘Yes!’-rörelse med högerarmen. “Men drick försiktigt, den ska räcka hela sittningen…”
“Va!?” skrek Tess. “Får han dricka öl, så ska jag ha vin!”
“’Ska ha’?” sa Lina, “Du ‘ska’ ingenting, min unga dam!”
“Du har ju redan fått Cola.” sa pappa instämmande. Tess tittade på glaset, och svepte det sedan i några stora klunkar. En ljudlig rap lämnade den flinande dottern, när hon ställde ner det på bordet.
“Så, nu har jag ingen Cola längre, så nu kan jag få vin!”
“Vad är det för ‘smart asses’ vi har uppfostrat, Olle?” sa Lina med en blick på sin man.
“Ja, det kan man undra…” De utbytte telepatiska blickar under några sekunder, och vände sig sedan unisont mot sin dotter.
“Okej, Tess.” Det var pappa som pratade, men det kunde lika gärna varit mamma. “Du får ett halvt glas vin, så är det motsvarande mängd alkohol som i Pontus folkis.” Både Pontus och Tess ville först protestera mot beslutet, men deras reaktion övergick snabbt i en fascination över föräldrarnas skrämmande förmåga att kommunicera ordlöst med varandra. Det var inte första gången det skedde.
Pappa hällde upp halva glaset med rött vin till sin dotter, samtidigt som Pontus sträckte sig efter ölen och knäppte upp den, med ett skummande pys, som tvingade honom att snabbt föra den till munnen för att rädda de dyra dropparna.
“Försiktigt, Pontus!” manade mamma.
“Det pyste ju över!” sa han förklarande, men ställde ifrån sig burken på bordet.
Strax satt alla tillrätta med något i glasen och nävar började plocka chips eller ostbågar ur skålarna. Mamma Lina blandade kortleken och pappa Olle gjorde i ordning namnade kolumner i protokollet.
“Så, vad ska vi spela då?” frågade mamma.
“Skitgubbe!” ropade Tess, eftersom hon alltid brukade vinna i det.
“Nä, inte skitgubbe nu igen! Kan vi inte spela något annat?” grymtade Pontus med munnen full av chips, som han raskt sköljde ner med en klunk öl.
“Försiktigt Pontus!” manade mamma. “Okej, inte skitgubbe. Utan…?”
“Poker, kanske?” sa pappa, hoppfullt. Dels för att det var ett av de få kortspel han kunde. Dels för att… ja, det var nog bara därför.
“Visst.” sa mamma. “Kan ni det, ungar?” Pontus och Therese nickade bekräftande. “Vad ska vi spela om då?”
“Poängpoker, först till hundra?” Det var pappa som sa, igen för att det var vad han visste och var ganska bra på. Lina tittade fascinerat på sin man.
“Okej, poängpoker, först till hundra…” Hon bytte några korta ögonkast med sina barn. ‘Så har pappa i alla fall en chans att vinna…’ kunde de båda läsa i blicken, och log.
Snabbt, som värsta croupiern, delade mamma ut fem kort till dem var.
“Två byten, bästa handen får poängen. Inget fusk!” Det sista var mest riktat till Olle, men alla skrattade åt förmaningen. Två byten senare vann Olle med en triss i damer.
“Sådär ja! Han drar ifrån!” Pappa lutade sig tillbaka med ett självgott leende. Men några omgångar senare log han inte lika brett, då han inte vunnit igen, utan nu låg klart sist efter att de andra fått både kåkar, stegar och en flush.
“Pappa tappar!” tjoade Tess som just då råkade leda med några poäng över mamma. Efter ytterligare några omgångar var Olle på väg att gå in och lägga sig, medan mamma dragit iväg och nu bara var ett tvåpar ifrån totalseger.
“Kan vi inte spela något annat?” suckade pappa, och hällde upp lite mer vin i sitt och mammas glas. Pontus var drygt halvvägs genom sin öl – han hade verkligen smuttat som mamma bett honom – medan Tess druckit ur och nu var inne på sitt andra glas Cola.
“Jag måste kissa!” sa hon, och reste sig ur stolen, lite för snabbt så att knät slog i bordsbenet och fick det att skvimpa i glasen. “Oj, sorry!” Hon trängde sig förbi mellan pappas stol och byrån och försvann in på toa i husvagnen.
“Jag behöver också kissa” sa Pontus, och pappa instämde.
“Ska vi pissa ute?” frågade Olle vänd mot sin son.
“I regnet?” sa Pontus frågande. “Vi blir ju genomblöta!”
“Ni kan ju ta av er i bara kallingarna och rusa ut.” Mamma satt och blandade korten, och de båda männen tittade storögt på henne. “Det lär ju inte vara någon annan ute som ser er, eller hur?” Hon nickade mot det immiga plastfönstret i förtältet och ösregnet utanför. Det hade vare sig avtagit eller tilltagit på hela tiden de spelat kort, utan föll ihärdigt och outtröttligt i jämn ström och smattrade mot tälttaket. Olle och Pontus tittade på varandra, och plötsligt började båda ta av sig träningsoverallsjackan, och sedan byxorna och t-shirten.
“Ett, två… tre!” räknade Olle och på tre slet han upp tältfliken och sprang ut i ösregnet med sin son tjutande av skratt tätt i hälarna.
“Vart ska dom?” frågade Tess som precis kom ut ur husvagnen.
“De ska pissa i regnet!” Mamma viftade med fingern mot henne. “Kan du springa in och hämta två badlakan åt dem?” Hon log pillemariskt mot sin dotter. “Dem kommer de nog behöva!”
I samma ögonblick som Tess kom ut med handdukarna, öppnades tältfliken och två skrattande och genomblöta grabbar kom inrusande i förtältet.
“Fy fan vad det regnar!”
“Ja, shit alltså!” Pontus ruskade på sitt huvud så att vattedroppar skvätte över hela tältet. Tess skrek till i falsett, när hon träffades av det kalla regnvattnet.
“Ska du blöta ner oss allihop!” sa mamma medan hon leende betraktade sin man och son. Pontus var fortfarande något kortare än sin far, men annars var de väldigt lika. Blicken gled över de slanka bleka kropparna, och stannade ofrivilligt – eller? – vid deras genomdränkta kalsonger. Tyget smet åt kring deras könsorgan, som bildade två inte allt för obefintliga konturer. En snabb blick på Tess bekräftade att även hon sett konturerna av familjen Olssons båda penisar.
“Här…” sa hon med blicken i golvet medan hon räckte fram handdukarna till far och bror. Medan pappa torkade av sig i ansiktet och på överkroppen, smög Therese till sig några snabba blickar på såväl hans som Pontus snoppar. Hon hade aldrig sett dem i verkligheten – jo när hon var fem eller så hade hon så klart sett både Pontus och pappas snopp, men minns inte så mycket av det – och kände hur det hettade om kinderna. Hon tittade bort mot sin mor, som tittade tillbaka och log, medan hon kastade ett snabbt menande ögonkast mot kalsongrelieferna. Mamma hade också sett…
Pontus märkte sin systers sneglande blick – men inte sin mammas – och virade snabbt handduken kring underkroppen. Han kände hur det ofrivilligt ryckte till i snoppen, och hoppades att det inte märktes. Han tittade på pappa som fortfarande torkade sig på armarna och bröstet, och såg att även hans snopp syntes i tydlig relief genom kalsongtyget. Han kastade en blick på mamma, och såg att även hon såg. Shit…
“Ta av er de där genomblöta kalsongerna och ta på er torra kläder, så sätter vi oss och fortsätter.” sa mamma. “Jag håller ju på att vinna över er!”
Pappa virade handduken kring underkroppen, vände sig om och stack händerna innanför fliken och drog av sig kallingarna. Sen tog han på sig t-shirten med “Manowar”-tryck och satte sig med handduk på underkroppen i stolen. Pontus gjorde samma sak, drog på sig sin “Adidas”-t-shirt och satte sig han med. Det var ovant, men också lite spännande, att sitta där vid bordet med bara en handduk virad runt underkroppen, en halvmeter från mamma och syster. Han borde känna sig generad, men av någon anledning gjorde han inte det så mycket som han hade trott.
“Ska vi spela?” frågade mamma.
“Fast du har ju redan vunnit!” sa pappa, som den dåliga förloraren han var. “Kan vi inte spela något annat?”
“Som vad då?”
“Straffpoker?” Det var Tess som kommit med förslaget.
“Straffpoker?” undrade pappa. “Hur då, ‘straff’?”
“Det är ungefär som poängpoker” förklarade hans dotter, “men istället för poäng så får vinnaren utdela ett straff till förloraren.” Hon såg pappas och mammas frågande blickar, och sin brors häpna ansiktsuttryck. ‘Föreslog hon verkligen…?’ Hon förklarade:
“Alltså, det är ungefär som ‘Sanning eller kånka’, alltså antingen får man erkänna något för de andra, eller så får man göra något, t ex stå på ett ben i 30 sekunder…” Pontus flinade åt det sistnämnda, han hade nog aldrig spelat straffpoker med det straffet, nånsin. Tess försökte verkligen sälja in det, men undra varför?
“Okej, det kan vi väl göra.” sa mamma, och började dela ut korten. “Två byten, bästa handen får poängen. Inget fusk!”
“Vi vet!” suckade de tre andra.
“Fast nu kör vi med straff istället…”
Första omgången vann pappa, och Pontus förlorade.
“OK, vem bestämmer om det blir ord eller handling?”
“Det gör den som förlor…”
“Sanning!” sa Pontus, lite väl snabbt. Han vågade inte chansa på ‘kånka’.
“Regeln är att man inte får välja ‘sanning’, eller ‘ord’ då pappa, varje gång, utan nästa måste vara ‘konsekvens’, eller ‘handling’, som pappa verkar vilja kalla det.” Tess tittade ner i bordet innan hon fortsatte. “Men man får välja “kånka” flera gånger i rad…”.
Olle och Lina utbytte blickar tvärsöver bordet. De tittade på Pontus som satt och stirrade på sin syster med nån slags skräckblandad förtjusning över spelets märkbara vändning spelande i ansiktet. Sen tog han en snabb klunk av ölen som var kvar – det blev en knapp munfull – och ställde ner burken på golvet ackompanjerat av en ljudlig rap. Alla skrattade till av det förlösande ljudet, och den spänning som varit på väg att byggas upp i förtältet var som bortblåst.
“Men Pontus då!” förmanade mamma, med en lätt knuff med handen mot hans axel. “Så gör man väl inte vid matbordet!” Beröringen av mammas hand, trots att det bara var en vänskaplig buff, kändes på något sätt annorlunda, mer kvardröjande… Äsch, han inbillade sig nog bara.
“Okej, Pontus, här kommer ditt straff!” sa pappa överdrivet dramatiskt, och sneglade sedan ner på golvet mellan dem där ölburken så klart hade vält. “När drack du alkohol första gången?” Pontus blev genast generad över att behöva erkänna detta.
“För tre fyra år sedan…” Han hörde hur alla runt bordet drog häpet efter andan. “På kräftskivan hon morbror Erik.” Alla väntade på en fortsättning. “Alltså, det fanns ju öl och sånt i ishinkar runt hela trädgården, så jag smugglade med mig en bort till bakom garaget, där jag drack den i smyg under kvällen…”
“Bad boy! Baaad Pontus!” fnittrade Tess, och mamma och pappa log mot varandra.
“Ja, verkligen en ‘bad boy’ “ sa mamma och hytte med fingern mot honom. “Skäms!”
En ny omgång delades ut, kort byttes och till slut vann mamma, medan Tess förlorade.
“Sanning…” sa hon, med viss tvekan. ‘Hur pinsamt kunde det egentligen bli?’
“När kysste du en pojke första gången?”  Alla blickar stirrade på Lina, som flinade åt sin dotters rödblommiga kinder. ‘Jaså, är det på den här nivån vi kör…’
“Mamma!”
“Kom igen nu! Sanningen!” sa mamma myndigt.
“Alltså…” började Tess. “Ja, alltså, jag kysste Johan i min klass på en fest förra våren…” Efter en stunds tystnad fortsatte hon. “Vi lekte ‘Sanning och kånka’…”
“Wooow!” Pontus retades med sin syster, fast han hade vetat om detta hela tiden.
“Var han någe bra då?” undrade mamma.
“Nja, jag vet inte…” Tess blev rödare om kinderna, och tittade ner på sina händer.
Detta fick Pontus att titta ner i knät, och han insåg med ens att en bånge hade börjat kupa handdukstyget. Shit! Han lade ena handen i knät, och försökte verka nonchalant, men måste ha ryckt till eller nåt, för mamma följde handrörelsen med blicken och anade vad som hade hänt. Men hon sade inget.
“Vi kör igen!”
Den här gången vann Pontus och mamma förlorade. Hon valde också sanning, och fick berätta om sin första fylla – hon var fjorton och hade spytt ner en soffa hemma hos sin bästa kompis. Pappa frågade om någon ville ha mer vin, och tre stycken ropade ja.
“Okej, ett halvt glas.” Mamma kunde inte gärna neka dem, efter den anekdoten.
Båda barnen tittade på varandra medan glasen fylldes – till hälften – och sedan på sina föräldrar när de lyfte glasen och tog en försiktig klunk av vinet. Mammas glas hade också fyllts på, och hon föreslog en skål.
“För att det går att ha roligt, trots att det ösregnar på semestern!”
“Med lite vin blir det mesta roligt!” fnittrade Tess, och så skrattade alla. Alkoholen hade börjat ha lite inverkan på dem allihop. Stämningen var betydligt mer uppsluppen och det hade börjat bli varmt i förtältet. Chipsskålarna var på väg att bli tomma, så pappa reste sig och gick och hämtade mer.
“Nej, jag kan inte sitta med den här jackan på mig längre!” sa mamma och krängde av sig överdelen av den rosa träningsoverallen. I processen stramade t-shirten – vit med ‘Some like it hot!’-tryck i urblekt röda bokstäver – över brösten och Pontus såg i ögonvrån att hon inte bar BH – som vanligt – varför de mörkbruna vårtgårdarna avtecknade sig mot det tunnslitna tyget. Det ryckte åter till under handduken. Men herregud, hon var ju hans mamma! Den här dagen började dra åt ett håll som han inte kände sig särskilt bekväm med, inte med sina föräldrar i närheten i alla fall! Ståndet ryckte till igen och han hoppades åter att ingen märkte. Fast samtidigt var han sexton och reagerade så där på nästan allt…
“Oj, jag kanske skulle haft en BH under” sa mamma, och kupade händerna över de synliga vårtgårdsfläckarna. “Oopsi!” Tess tittade på mamma, och sedan på Pontus, och därefter på Pontus badhandduk. Och rodnade igen. Gud vad den buktar…
“Ett skepp kommer lastat!” tjoade pappa från husvagnen. “Mer chips och ostkrokar.” Han ställde ner dem på bordet och satte sig, lite fundersam kring varför det plötsligt tystnat kring bordet. Han sneglade undrande på Lina, och såg då hennes lätt prekära situation. “Den börjar bli rätt tunnsliten, den där…”
“Men jag gillar den”, konstaterade mamma, “jag fick den ju av dig när vi var på smekmånad på Kos…” Hon lyfte spelkortshögen från bordet. “Vems tur är det att dela?”
Ett nytt varv och Tess vann. Pontus förlorade.
“Nu blir det ‘kånka’ för dig, Pontus!” sa mamma, med en viss iver i rösten. “Vad blir det för straff, Tess?” Dottern tvekade lite, men fick något mer och mer utmanande i blicken.
“Du ska…” hon drog på det, samtidigt som hon flyttade blicken mellan först föräldrarna och sedan lät den glida över sin bror på andra sidan bordet. “…ta av dig på överkroppen!”
“Är du dum, eller?” Pontus blängde på sin syster och tittade därefter vädjande på pappa, och sedan sin mamma, även om blicken då flackade ner till hennes t-shirt.
“Regler är regler, Pontus.” sa pappa. “Det är ju inte som att du alldeles nyss stod här i bara plaskblöta kalsonger, eller hur?” Pappa hade så klart rätt. ‘Och hämnden är ljuv, lilla syster…’
Pontus rätade på sig i stolen och krängde t-shirten över huvudet. Plötsligt satt han iklädd bara en småfuktig frottéhandduk kring höfterna.
“OK, vi kör igen!” Pontus skulle blanda och dela, och strax hade alla en ny hand att ta ställning till. Två byten senare vann mamma, och pappa förlorade. Pappa hade inte förlorat förut så han kunde välja ‘sanning’.
“Handling!” sa han, och tittade förväntansfullt på sin fru.
“Du får välja sanning, det vet du va?” sa Tess.
“Men jag väljer så här.” Pappa tittade på sin dotter. “Handling!”
“Kånka heter det, men okej…” Lina tvekade inte särskilt länge. “Gör som Pontus och ta av dig t-shirten.”
Olle flinade mot sin fru, samtidigt som Manowar-tröjan föll ner på golvet. Han var klädsamt hårig på bröstkorgen, och hade annars samma små, mörkrosa vårtgårdar som sin son.
“Tänk på att ni måste välja ‘Handling’ nästa gång, tjejer!” Pappa flinade mot de båda flickorna i familjen. Tess suckade, och registrerade samtidigt pappas dröjande blick vid henne.
“’Kånka’! Hur svårt kan det va?”
Mamma Lina blandade och delade en ny omgång, samtidigt som hon betraktade sin familj runt bordet. Mitt emot henne satt hennes dotter Tess, mörkhårig och märkbart solbränd, trots att sommaren kommit av sig redan innan den riktigt hunnit börja. Hon hann aldrig riktigt blekna av sig sommarbrännan under vinterhalvåret och kunde börja bättra på den redan i februaisolens första svagt värmande strålar. Inte för att Tess gick in för att bli brun – det bara blev så. Lina kände igen så mycket av sig själv i dottern, både till utseendet och till sättet, men även hur hon verkade fungera socialt. Lite försiktig fast samtidigt nyfiken och spontan.
Till höger vid sidan av sig satt sonen, som var sin far upp i dagen, åtminstone till utseendet. Lite tafatt, men samtidigt maskulin. Inte en nörd, direkt, men definitivt mer åt det hållet än en sportfåne. Fast han hade ju tränat simning sen han var tio. Tagit medaljer i DM och varit i semi-final på junior-SM. Om pojken hade satsat lite mer på simningen skulle han ligga i Sverigetoppen bland juiorerna. Men det var tydligen roligare med dataspel och annat man kunde göra med en dator. Lina log åt sin son.
Och mellan sina barn satt deras far, Sven-Olof Olsson. Nördig och samtidigt maskulin, precis som Pontus. Stilig och charmig som få, åtminstone tyckte hon det. Möjligen var magen i slappaste laget. Olle var lätt att älska, men han kunde också vara en riktig tönt emellanåt, särskilt med sina märkliga uttryck som slank ur honom i tid och otid. Fast nog var de ändå lite därför hon älskade honom?
När hon delade ut de sista korten märkte hon att Therese tittade på sin far. Men inte i ögonen, utan längre ner, under bordet. Lina rätade på sig i stolen och låtsades rätta till kläderna, och förstod genast vad dotterns blick fastnat på. Även Olle hade en märkbar utbuktning på handdukstyget, precis som Pontus hade haft, och verkade inte ha lagt märke till den själv. Hans kuk – hans vackra fina kuk – avtecknade sig tydligt, och skarven på handdukens omlott runt midjan sammanföll med denna bånge, vilket resulterade i att Tess delvis måste ha fri insyn…
“Då kör vi!” sa Lina och föll bakåt i stolen med en gnisslande duns – de här stolarna håller nog inte en sommar till – varpå allas blickar flyttades till henne. Hon försökte ge Olle en vink om sakernas tillstånd, men han verkade inte fatta. Jaja… Hennes blick svepte runt bordet för att avläsa tecken på vilka händer de andra hade fått, och såg att Pontus inte kollade på sina kort, utan på henne. Hon tittade ner och insåg att de mörka vårtgårds-fläckarna hade kompletterats med ett par styva bröstvårtor som inte hade en rimlig chans att gömma sig under tyget. Reflexmässigt ville hon lägga underarmarna över bysten, men något fick henne att hålla kvar spelkorten en bit ifrån sig, och låta Pontus fortsätta titta. Hon log åt sin son, som generat log tillbaka, röd i ansiktet. En snabb blick ner mot handduken bekräftade att sonens bånge-bula var tillbaka på sin plats.
De bytte kort och den här gången vann Tess. Lina måste ha varit distraherad för hon hade inget på hand, och således var hon den som förlorade. Och måste ‘kånka’.
“Mamma” sa Tess med ett flin. Lina tittade på henne, i väntan på dom, och märkte att vinet i dotterns glas var helt urdrucket. “Eftersom alla redan kan se allt, så ska du också ta av dig på överkroppen!”
“What?” Till Linas stora förvåning var det inte hon som protesterat utan hennes man. Allas ögon var nu fästa på hennes gamla urtvättade t-shirt, och de bruntoppade brösten som verkade göra allt för att få uppmärksamhet. Skulle hon verkligen visa brösten för sina familjemedlemmar, visserligen inte första gången i världshistorien, men ändå?
“Ja, herregud…” suckade Lina och i en snabb, nästan ivrig, rörelse krängdes plagget över huvudet och hamnade på golvet intill stolen. Lina lade händerna över brösten – kände de stenhårda vårtorna göra märken i handflatorna – och kramade dem liksom i förbifarten när hon lät händerna falla ner i knät. “Varsågod och titta…” Lina såg först på dottern, som log häpet och samtidigt lite triumferande åt mammas topplösa tillstånd. Därefter på sin man, som ville verka chockad, men istället log med hela ansiktet… Sist tittade hon på sonen vid sin sida, som ogenerat stirrade på sin mammas bröst. För att retas lite med honom tog hon ena handen och strök den över bröstvårtan som fjädrade tillbaka, och skickade varma pulser ner mot underlivet.
Mammas blick rörde sig från sonens ansikte, ner över den flämtande bröstkorgen och landade till slut på handdukstyget, som inte längre täckte bara en bånge, utan ett fullfjädrat stånd. Omedvetet fuktade hon läpparna med tungspetsen, och insåg att hon satt och fantiserade om sin egen sons erigerade penis.
“Nå, ska vi fortsätta?” Olles röst bröt förtrollningen runt bordet, och alla satte sig tillrätta i stolarna, med ett gnisslande som från ett orkesterdike innan ouvertyren. Pontus blev medveten om sin erektion som stretade mot frottétyget och pressade båda händerna mot skrevet, varpå Tess och mamma nästan samtidigt flyttade blickarna till pappa Olles handduk. Den försökte utan någon vidare framgång dölja hans halvstyva penis, som istället tittade fram i omlottskarven.
“Ojdå!” sa han, så oberört som möjligt och pressade in organet tillbaka under handdukstyget. “Det hettar till, som flickan sa…” Han försökte låta avväpnande, men fick inte riktigt till det i tonfallet. Han sneglade på Pontus som fortfarande kämpade med att få ner sitt eget stånd med ena handflatan. “Vi är trots allt bara män…” och lade till , med en blick på sin topplösa fru, “…vi är alla människor.”
“Ska vi sluta spela?” frågade mamma. Kanske barnen kände att det började bli för pinsamt? De hade ju inte direkt en historia av att springa omkring nakna hemma, än mindre i erigerat tillstånd. Skyll på barnen, förresten…
“Neej!” ropade Tess, och nästan samtidigt både Pontus och Olle. Någonting hade förändrats. En tröskel hade klivits över. Och nu var de på väg in på okänd mark…
“Då är det din tur, gumman…”
“Okej…” Tess tog upp korten från bordet, delade högen i två delar och flärpade dem i varandra. Tre, fyra gånger, sen en snabb kupering, och strax satt de med fem kort på hand. Två snabba byten – alla verkade nästan ivriga på att få veta vad nästa straff skulle bli, och på vem – och mamma Lina vann.
“Neej…” Tess kved till och kastade sitt par i fyror på bordet framför sig. “Var snäll, mamma, snälla…?”
“Snäll?” Mamma flinade triumferande mot sin dotter. “Har jag någonsin varit snäll?”
“Du får vad som helst!” Tess lät desperat, men under fanns ett tonfall av tillbakahållen iver. “Please!”
Värmen i förtältet var påtagande, trots hällregnet som fortsatte falla oförtrutet utanför, och trummade långa virvlar mot tälttaket. Tess var den enda med massa kläder på sig fortfarande, även om jackan på hennes gröna Adidas-overall hängde lite nonchalant över axlarna, och Madonnas “Like a Virgin”-ansikte buktade i bleka färger över brösten därunder.
“OK” sa mamma, “du behöver inte ta av dig topless…” Tess drog en lättnadens suck från andra sidan bordet. “Du ska springa ett varv runt husvagnen!”
“I regnet?!” Tess stirrade förfärat på sin mor. “Jag blir ju genomblöt!”
“Du får väl springa snabbt…” Det var så klart pappa som klämde fram den kommentaren. I värsta fall menade han faktiskt vad han sa. Tess tittade på honom och på sin bror, som till följd av en liknande utomhusvistelse nu satt i bara badhanddukar kring höfterna. Sakta reste hon sig ur stolen, i desperat jakt på en utväg. Springa skulle hon behöva göra. I regnet. Frågan var bara hur hon skulle klara sig utan att bli genomblöt?
“Får jag ta paraply?” Alla kring bordet skrattade, särskilt Pontus. Hon kastade ett irriterat öga på honom men ögat dröjde kvar längre än hon hade tänkt på hans bara överkropp – hon avundades lite hans väldefinierade simmarkropp – och på handduken, där bulan efter snoppen därunder inte på något sätt hade sjunkit undan, och nu inte heller trycktes ner av några händer. Blicken for snabbt iväg och landade istället i pappas knä, och där hade snopptoppen – ollonet – återigen tittat fram i skarven mellan tygflikarna. Pappas… kuk… Hon ville vika undan med blicken, men kunde inte. Hon hade inte sett pappas snopp sen hon var liten, och nu stack den fram bara någon meter ifrån henne. Herregud, vad höll de på med? Olle märkte var dottern tittade och rättade till handduken.
“Seså, vi har inte hela helgen på oss!” sa mamma. Det hade bara gått några sekunder, sen frågan om paraplyet – även om det känts som en mindre evighet – och Therese var tillbaka i sin prekära situation. Hur skulle hon göra för att inte bli genomblöt…?
“Får jag byta om? Till baddräkt?”
“Nej!” Pappa var uppenbarligen på mammas sida i det här – Pontus också så klart, som flinade brett och skadeglatt åt henne! – så det var bara att ge efter.
“Okej…” Hon gick fram till förtältets dragkedja, och där bestämde hon sig hur hon skulle göra. Hon krängde snabbt av sig träningsoverallen och strumporna, och stod i t-shirt och ett par rosa hipstertrosor, som – insåg hon – blottade mer än halva röven för resten av familjen, vars blickar nu var fastnaglade vid henne. Skit samma. Hon sköt snabbt upp blixtlåset i tältdörren, drog ett djupt andetag, som om hon istället skulle dyka i vattnet, och sprang så fort hon kunde ut i ösregnet.
Tess hade inte sinnesnärvaro att se sig omkring, men utgick från att ingen såg henne där hon rusade halvnaken genom ösregnet i en så snäv bana hon kunde runt husvagn, bil och förtält. Femton sekunder senare kom hon insnubblande i förtältet och drog snabbt blixtlåset i bott för att stänga ruskvädret ute.
När hon rätade på sig – hon insåg att hon stått framåtböjd med ändan i vädret och ett par genomblöta trosor fastkletade över stjärten – och vände sig om möttes hon av jubel och rungande applåder.
“Bravo!”
“Hurra!”
“Wow!”
Tess tittade häpet på dem och gjorde sen en liten segerdans, med armarna sträckta över huvudet. De andra tittade uppskattande på sin fjärde familjemedlem. Tess t-shirt var som ett andra skinn på henne, och Madonnas ansikte kunde inte göra något för att dölja de bruna bröstvårtorna som nu avtecknade sig tydligt mot det blöta tyget. Dansen fick de små brösten att gunga i takt. Nedanför glipan som bildats och blottade en ljusbrun, flämtande mage, hade de ljusrosa trosorna gått samma väg som tröjtyget och var så gott som genomskinliga. En smal sträng av brunt könshår prydde venusberget därunder, medan själva blygden bildade en ljusare “camel toe” som försvann in mellan de regnvåta låren.
Det tog en sekund eller fem innan Tess blev medveten om att alla stirrade på henne och sedan ytterligare en eller fem sekunder innan hon slutade dansa och snabbt täckte byst och skrev med nedfällda armar.
“Du har inget att skämmas för, älskling!” sa mamma leende mot sin dotter.
“Dessutom har vi redan sett det mesta…” påpekade Pontus, något menande.
“Och du är din mamma upp i dagen, må jag säga!” konstaterade pappa med en harkling.
Tess stod kvar med händerna över sina privata delar, och tittade generat på sina beundrare i förtältet. Mamma i rosa träningsbyxor, som smet åt runt höfterna, med bar överkropp och hennes vackra bröst på full display, hade rest sig ur stolen och stod närmast henne. Pontus glodde flinande på henne från sin stol, med bara en handduk runt midjan, och en märkbar ståfräs därunder. Pappa, lika avklädd som Pontus, hade också rest sig, men hans handduk hade lossnat och han höll ihop ändarna med ena handen vid höften. Även hans penis varfortfarande tydligt erigerad under tyget.
Mamma tog ett par steg fram mot sin dotter och gav henne en barbröstad kram. Tess kände sin mammas styva bröstvårtor pressa sig in i underarmen som hon höll över brösten. Hon kände också att hon började frysa.
“Men vad kall du är, flicka lilla!” sa mamma. “Du måste få av dig de här våta kläderna omedelbart!” Hon tog tag i nederfållen på t-shirten och drog den uppåt, men hindrades av armen. “Seså, ta bort armen, så jag kan få av dig den här blöta kalla tröjan. Upp upp!”
Tess kände hur hon lyfte båda armarna – kanske var det för att mamma stod i vägen för killarnas synfält – och lät den blöta t-shirten glida upp över huvudet. Armarna föll snabbt ner igen och täckte de nu blottade brösten.
“Och så de här…” Mamma hade hukat sig och ryckte trosorna neråt, varpå Tess gjorde en Ballongdansen-skiftning med händerna och hann precis hålla för sin fitta innan mamma reste sig och lade de båda blöta plaggen på sin egen t-shirt.
Tess stod därmed helt naken framför sin familj, och försökte desperat skyla sina intimaste kroppsdelar med händer och armar. Hon kände att hon började huttra.
“Pontus, spring in efter en handduk åt Tess!” beordrade mamma, och Pontus reste sig snabbt ur stolen, och försvann in i husvagnen och kom strax ut med ett badlakan i handen. “Ge det till din syster.” Pontus gick fram och sträckte fram handduken mot Tess. Om hon skulle ta emot den så var hon tvungen att visa antingen brösten eller fittan för sin bror. Hon valde brösten. Två sekunder senare höll hon den hopvikta handduken mot bysten.
“Du behöver torka av dig, hjärtat.” sa mamma. “Kom ska jag hjälpa dig.” Lina tog handduken från sin dotter, skakade ut den och började frottera hennes axlar, armar, rygg och bröstkorg med den. “Håll ut armarna!” uppmanade mamma, och Tess löd instinktivt. Mamma virade handduken runt hennes kropp och medan dottern höll i den mot brösten gned Lina händerna över dess utsida längsmed nederdelen av kroppen, till och med i skrevet så att Tess ryckte till och höll på att tappa handduken. Hela tiden stod hennes bror strax intill och tittade storögt på sin närmast nakna syster och på sin mamma…
“Oops!” hördes det plötsligt från pappa Olle, och när alla tittade ditåt fick de se hur hans handduk hade fallit ner på golvet och honom stå naken med halverigerad penis mitt i förtältet. Han skulle precis böja sig ner efter handduken, när han plötsligt avbröt sig mitt i rörelsen. “Det här är ju löjligt.” Han tittade sig om på de övriga. “Vi är ju tre så gott som nakna personer här redan, och du Lina har ju bara ett par brallor på dig.” Han ryckte tag i sonens handduk och plötsligt var även Pontus naken, med fullt erigerad penis, som han ögonblickligen och med ett gällt tjut, täckte med båda händerna. Eller försökte i varje fall.
“Vi har ju blivit rena nudistkolonin här i förtältet, under spelets gång.” Olle log mot sin dotter, sin fru och sin son. “Kan vi inte helt enkelt acceptera att vi är nakna, hela bunten, och sätta oss och fortsätta spela kort?”
Med en lång, frågande blick på sin man – har han blivit tokig eller? – insåg Lina att nej det hade han inte, och i nästa stund satte hon tummarna i resåren på sina rosa tränigsoverallsbyxor och i en snabb rörelse sköt hon ner dem till fotknölarna, tillsammans med trosorna, visade det sig, och klev sedan ur de båda plaggen. Tess tog beslutet i samma stund, drog ett hörbart och djupt andetag, och lät handduken falla till marken.
Och vips var alla i familjen Olson helt nakna i förtältet.
Följ det fortsatta pokerspelet i nästa del: ”Poker 2 – No Limit”!
Delar i serienPoker 2 – No limit (1) >>

Familjen Olsson spelar poker
13

Kommentarer

6 svar till ”Poker”

  1. Profilbild för Totomomasos
    Totomomasos

    Härligt uppbyggd…som gjort för en fortsättning…fantasin är redan igång här….
    Hoppas det kommer mer 🥰👌

    1. Profilbild för Lennart K
      Lennart K

      Tack, roligt att du gillar den. Det är en fortsättning på gång: ”Poker II – No Limit”

  2. Profilbild för Mitralis
    Mitralis

    Läser gärna en fortsättning på detta, men gärna lite mer styckindelning, var en del stycken som blev ganska svårlästa.

    1. Profilbild för Lennart K
      Lennart K

      Tack för uppskattning, och feedback! Texten var mer styckeindelad, men de försvann på nåt vis i uppladdningen. Ska se om Admin kan göra nåt.

  3. Profilbild för jl1972
    jl1972

    Straffpoker utan kläder, ja det kan bli väldigt spännande läsning.

  4. Profilbild för Medelålders
    Medelålders

    Fint att du låter karaktärerna ta små steg mot fördärvet (i ordets bästa mening!).

Lämna ett svar


Sök novell


Kategorier