Konstauktionen, del 6

Det här är del 6 av 6 i Konstauktionen
”God morgon, sömntuta. Sovit gott? Det går jag ut i från att du har. Har suttit här ett litet tag och tittat på dig, du ser så nöjd och fridfull ut när du sover. Och ja, du är lika fräsch och ljuvlig nu på morgonen som på kvällen när du somnade. Hoppa i duschen nu och kom sen ner i matsalen, mrs. Muir har dukat till en riktigt god frukost till oss med stekta ägg, rostat bröd, bacon och hash browns. Och sen har jag en liten överraskning till dig. Det finns ridbyxor och ett par nya, bruna ridstövlar i din storlek i garderoben i påklädningsrummet. Jag har bett Carson att sadla två hästar till oss, så idag skall du få uppleva heden från hästryggen.”
”Ååååhhh…. !!!!! Ja!!! Underbart – du vet ju att jag älskar att rida!”
”Jodå, DET har jag visst märkt” säger Werner med ett snett flin. ”Jag tycker jättemycket om din ridning och upplever den så gärna igen, men nu skall du få rida en Highlandsponny.”

För en underbar dag! Solen skiner från en klarblå himmel och vinden lixom viskar genom det höga gräset. Hästarna rör sig lätt och smidigt, deras hovar trummar mot marken där vi  skrittar, travar och galopperar genom det vilda och orörda landskapet. Jag är helt lyrisk över hästen jag rider, när Werner lovade att jag skall få rida en riktigt bra Highlandsponny så skojade han inte. Sweet Briar är en viktbärande, välbalanserad häst med stora, mjuka, behagliga rörelser, traven är elastisk med fin aktion och galoppen är rund, bärig och alldeles underbar.

Werners häst Braveheart är också ett syn för gudar, en stor, maffig hingst med en ovanlig färg, han är mörk konstantskimmel med bläs, svart man och svans. Werner är en skicklig ryttare och det märks att han och hästen känner varandra väl.

Där horisonten sträcker sig oändligt mot himlen känns friheten i varje andetag och varje ögonblick. När vi stannar till på toppen av kullen och njuter av vyn under oss önskar jag att kunde frysa tiden.

Efter tre timmars helt fantastisk ridtur är vi på väg tillbaka till  stallet. Carson tar emot hästarna och Werner säger:

”Nu kör vi upp till Dunalastair, äter en god lunch och sen får vi bege oss till till flygfältet. Det tar lite över fyra timmar och kanske fem om vi får motvind, att flyga till Malmö. Helikoptern tar oss därifrån till Stadler Plaza och då kan du bestämma om du vill att min chaufför kör dig hem til Drolginia – eller om du vill tillbringa ännu en natt tillsammans med mig?”

”Jag stannar. Gärna….. ”

Konstauktionen

Konstauktionen, del 5
5

Kommentarer

Lämna ett svar


Sök novell


Dölj innehåll


Här kan du välja att dölja innehåll från den eller de kategorier du inte önskar se. Hantera innehåll!

Kommenterat


  1. Underbara Sanna Jag är så förtjust i dotter/pappa Familjesex Det börjar så lugnt och försiktigt och ökar sedan till ett…