Eva 10

Det här är del 1 av 9 i Eva

Eva 10

När Eva verkade må gott efter orgien, så var det lite annorlunda för mig. Visst, den hade varit jätteskön och jag ångrar inte att ha haft sex med de kvinnor jag hade haft det med då. Kanske lite ånger att jag inte tog för mig mer av de kvinnor som var där.

Det som fick mig att inte må så värst bra, var att ha haft en kuk i munnen och den sista kyssen med Marcus. Efter hand kom det även en olustkänsla för att Eva haft sex med Marcus. Att det var just hennes expojkvän, som dessutom var en manlig modell som även jag fann vacker, kändes inte bra. Att hon hade haft sex med andra män, spelade ingen roll, då ju även han hade knullat andra kvinnor.

”Det finns en otrygghet fortfarande hos dig, av att vara ihop med en kvinna som Eva,” säger Elisabeth, hans gamla vän, när hon är över hos honom för en fika. De väntar på Eva som hon skall träffa för första gången.

”Har också funderat på det…” erkänner jag. ”Men jag vet inte riktigt vad jag skall göra åt det. Ingen av dem, vare sig Eva eller Marcus, gjorde ju något fel i det sammanhanget. Det är värre med detta… med att ha sugit kuk… Jag vet inte hur många gånger jag borstat tänderna efter det, eller sköljt munnen med stark alkohol…”

Elisabeth skrattar, och ser sen nästan lite moderligt på mig.

”Till skillnad från ni män, så har vi kvinnor fått detta med samkönat sex nedtryckt i halsen, och det har blivit mer eller mindre accepterat. Så en kyss eller hångel mellan kvinnor, kan ske mellan två vänner utan något sexuellt bakom – bara för att det är skönt. Så accepterat är det. Men för er män har så inte varit fallet, tvärt om. Ni har egentligen fortfarande fostrats av att det är äckligt på nått sätt…”

Hon är ju väldigt insatt i idéhistoria och sådant, så det låter ju ganska sannolikt. Jag är ju inte homofob, men jag har svårt för sådant. Jag häller upp mer te.

”Annars låter det ju lite avundsvärt att kunna ha sex med båda könen,” säger han och sätter på mer vatten att koka, då Eva skall komma snart. ”Men… nej – det var inte skönt… Eller – det VAR skönt, där och då, på nått sätt… Det är nu EFTERÅT det känns… hmm…”

Eva kom och hälsade på Elisabeth. Båda sade om hur mycket de hade hört om den andra. De satte sig i soffan tillsammans och jag serverade te och upptinade bullar.

Det var tyst en stund, när alla smakade på teet och tog en tugga av bullen.

”Måste bara säga…” säger Elisabeth plötsligt. ”Ursäkta om jag är så rak på sak – men FAAAAN vad vacker du är, Eva! Trodde han hade överdrivit när han berättade, även om han visade bilder i sin mobil. Du överträffar bilderna med RÅGE! Så – nu fick jag det sagt…”

Eva såg lite generad ut, men log brett. Hon vet ju om hur vacker andra ansåg att hon var.

”Tack!” sade hon och tittade på mig kort. ”Även du ser inte så tokig ut, måste jag säga…”

Det stämmer. Även Elisabeth var en vacker kvinna. Men hennes skönhet var mer jordnära, eller normal, kan man säga. Evas var ju åt det gudomliga slaget. Hon var vacker konstant, oavsett hur hon var klädd, sminkad, ren eller vad som helst. Elisabeth kunde vara väldigt vacker, när hon sminkade och klädde sig för det, men i övrigt var hon fin på ett mänskligt sätt.

”Vi pratade lite om den fest ni nyss var på, innan du kom…” säger Elisabeth glatt. ”Det låter som det var helt fantastiskt. Har alltid haft en liten fantasi om att vara med på en sådan. Ni vet, en sådan fantasi som man inte vet om man egentligen vill förverkliga…”

”Jag VEEET…” svarade Eva entusiastiskt. ”Det var första gången för mig också, och jag måste säga att det var underbart. Speciellt när jag såg hur mycket DU njöt samtidigt.” Det sista var vänt mot mig. ”När du sög Marcus kuk, blev jag så kåt att jag nästan exploderade…”

Jag log lite nervöst över kommentaren, och såg att Elisabeth såg på mig med en lite road min. Eva såg min genans.

”Vad TYCKTE du om DET egentligen?” frågade hon mig rakt på.

Jag tvekade en stund om jag skulle säga som jag kände mig. Harklade mig och rätade upp mig på fåtöljen jag satt i. Tog en mun te.

”Just då…” började jag försiktigt. ”kändes det naturligt. Naturligt men konstigt. I det tillståndet man var i så fungerade det…”

Eva log igen, men såg att jag inte sagt allt.

”…men?” sade hon och såg på honom. Både Elisabeth och Eva var tysta för att vänta på mitt svar. Bestämde mig för att vara ärlig.

”I efterhand har jag känt mig äcklad av det… Nästan så jag kan spy. Detsamma som den kyssen han gav mig mot slutet…”

Eva såg allvarligt på mig och nickade sakta.

”Det förklarar varför du blitt så mån om din munhygien den senaste tiden…” Nu såg hon fundersam ut och rätade på ryggen på ett sätt som hon brukade göra innan hon blir arg.

”Vad tyckte du om att jag slickade fitta och kysste kvinnor då…”

Jag visste vart hon ville komma, men jag kunde inte ljuga.

”Det var väldigt upphetsande…” Jag såg hur hon inte gillade detta, så jag skyndade mig att fortsätta. ”Jag VET att det låter motsägelsefullt, men det är så jag känner… på samma sätt som det känns…” nu vet jag att jag är ute på djupt vatten, men det är lika bra att få ur det. ”…konstigt när jag såg dig ha sex med ditt ex… Känner mig VÄLDIGT svartsjuk på det…”

Ser hur Eva blir mer röd i ansiktet. Denna gången inte på grund av genans, utan det är ett igenkänningsmärke att hon börjar bli arg. Såg desperat på Elisabeth i hopp om att hon skulle säga något, men hon tog demonstrativt en sipp från sin kopp och tittade neråt.

”Alltså… ber om ursäkt… men… det är så det KÄNNS… Kan inte bestämma detta själv… Tycker själv det är…”

”HÅLL TYST!!! Säg INGET mer…” Eva håller upp ett finger åt mig och ser mycket arg ut. I huvudet insåg jag hur vacker hon var, även när hon var arg, men visste att det skall jag nog inte säga just nu…

Hon reser sig upp och hela kroppen är spänd och nävarna var knutna så knogarna var vita.

”AaaaaaaÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHHHHHHHH….” skriker hon ut, som hon saknar ord och springer sedan in i sovrummet.

Det blev helt tyst i vardagsrummet ett tag.

”Jahapp…” suckade jag. ”DET gick ju bra…”

Jag och Elisabeth satt tysta ett tag.

”Var det fel av mig att säga det jag sa…?”

Elisabeth tittade på mig och såg fundersam ut, som hon var noga med vilka ord hon tänkte använda.

”Ingen av er gör fel här!” säger hon sedan. När hon ser hur jag rynkar pannan av det svaret fortsätter hon:

”Du måste säga vad du känner, det är poängen med ett förhållande som ert…”

Jag slog ut händerna bryskt.

”Ja – eller HUR!!!”

Elisabeth tittade rätt in i mina ögon.

”Men det har hon också! Om detta skall bli bra igen…. måste ni lyssna mer på varandra, än vad ni kanske gör, om era känslor.”

Jag kände mig inte riktigt nöjd med resonemanget, men insåg att det var rätt det hon säger.

”För du måste erkänna att det hon säger inte är ologiskt…” fortsatte Elisabeth, när hon märkte att hennes resonemang tar skruv på mig. ”Men ditt resonemang är inte ologiskt – med tanke på hur vår kultur ser ut, hur män fostras på ett annat sätt än kvinnor…”

Så? Båda har rätt? Det bubblar inom mig fortfarande av bitterhet. Jag älskade verkligen Eva, men jag kan heller inte gömma undan mina känslor bara för det?

Åter blev vi tysta, och jag satt och grubblade över det hela, innan jag insåg att kanske jag borde ta första steget till en försoning. Jag steg upp och efter en viss tvehågsenhet steg jag till sovrummet och knackade på.

”…älskling…”

Mer hann jag inte innan hon skrek åt mig att lämna henne ifred, eller mer ”dra åt helvete”, som hon uttryckte det. Jag blev skitsur men lyckades hålla tillbaka så jag inte började skrika åt henne. Bestämt steg jag till altandörren, öppnade, gick ut och stängde den efter mig. Där ute skrek jag så högt jag kunde och sparkade på ett stackars träd. Det lugnade ner mig, så jag kunde gå in igen.

”Känns det bättre nu?” Frågade Elisabeth med ett snett leende som gjorde att jag fick lust att slå henne. Men jag höll mig lugn. Jag knöt nävarna och muttrade…

”Skulle inte du kunna…” Men hon Elisabeth avbröt mig.

”Jag är inte din budbärare, skall du veta. Det får du sköta själv! Går jag dit, är det för HENNES skull, inte din!”

När det åter blev tyst kände jag oron i kroppen. Kunde inte sitta still, utan gick upp och började rengöra köksregionen. Vagt märkte jag att Elisabeth ställde sig upp och gick till dörren till sovrummet, och att hon snart öppnade och gick in. Hon var noga med att stänga efter sig. Jag ville rusa dit, men behärskade mig. Detta var bara ett gräl och det kommer att gå över.

Så jag städade. Röjde några skåp, torkade ur några lådor, gick igenom ugnen, liksom bakom den, och rengjorde fläkten. Lyckades engagera mig så jag åtminstone till viss del kunde begränsa min oro. Oron var att relationen med Eva skulle ta slut. Jag hade ganska nyss lyckats bekämpa min tanke om att det är oundvikligt, men nu kom det igen. Vad ville EVA ha med en sån som mig? Som var sotis på hennes ex, och inte kunde vidga sina sexuella vyer och ta en kuk i munnen.

När jag åter tänkte på Marcus lem, fick jag åter kväljningar och jag var tvungen att dricka vatten igen. Det kommer inte att gå över. Jag är absolut inte bi, även om jag toleransen för andras läggning. Det som är bra, är att nu vet jag detta. Och nu vet Eva detta. Den stora frågan är, hur Eva nu skulle döma honom, och deras relation.

Men nu hade det gått lång tid, så nu smög jag till sovrumsdörren med lätta steg. Hade lärt mig nu hur jag öppnar den utan minsta ljud. Det jag såg förbryllade mig.

Båda kvinnorna var nakna, och de älskade med varandra i min säng. Deras ben och armar slingrade sig om varandra, kropparna pressades mot den andres och i munnarna försökte den andres tunga gräva sig in så djupt som möjligt i den andras, som en erotisk brottningsmatch.

Ar det upphetsande. Hade det bara varit för nån timme sedan, innan grälet, hade jag gått in och satt mig för att titta och runkat samtidigt, med ett hopp om att få delta. Men samtidigt var Evas ord kvar i mitt huvud. Jag har inget emot att se henne älska med en kvinna, samtidigt som jag inte kan älska med en man.

Istället stängde jag dörren igen, tog på mig och gick ut på en promenad. Det fick förvirringen hos mig att försvinna. Jag insåg att jag hade rätt och hon fel, rent känslomässigt. En del var bisexuella, andra var det inte. Hon var det, men jag var det inte. Enklare än så kunde det inte vara. Det betydde inte att jag var emot att män hade sex. Inte alls! Det var bara så att det inte fick mig upphetsad på samma sätt som när jag ser två kvinnor har sex. Det må vara samhällsnorm eller inte, men så är det.

Jag minns också att två av de tjejer som ingick i den umgängesgrupp jag hade tillhört under universitetstiden en gång hade gjort klart att tjejer många gånger kunde vara mer äcklade av att se män kyssas, än när de ser kvinnor kyssas. Så det var inget ´konstigt resonemang´, utan så var det i vårt samhälle idag. Det var ju inte länge sedan homosexualitet sågs som en sinnessjukdom, eller även var straffbart. Även om lagarna är bättre idag, så tar det tid att ändra folks generella syn.

Han hade gått längre än han hade tänkt sig, och natten hade börjat övergå till gryning. Väl hemma hade jag lagt mig på soffan och somnade omedelbart. Konstiga drömmar gjorde att jag vaknade alldeles svettig runt lunch. Jag var nu ensam i huset och efter att ha ätit vad man skulle kunna kalla en brunch, började vardagen igen. Eva hade lämnat en lapp där bara skrivit att hon åkt hem.

Så gick några dystra dagar för honom. Men mitt i veckan ringde Elisabeth och fick mig att lova vara hemma senare på kvällen och det lovade han. På kvällen kom Elisabeth och gav mig en stor kram. Med sig hade hon Marcus… När Elisabeth såg hur jag blev bekymrad, klappade Elisabeth mig lätt på kinden.

”Det är lugnt, älskling – Jag har koll på allt! Lita på mig och ordna lite lätt att bjuda på.” Jag gjorde så och då det var färdigt var även Eva på plats. Vi åt och drack vår fika, men i övrigt var det ganska tyst. Givetvis var det Elisabeth som bröt tystnaden.

”Jag får väl ta tag i taktpinnen då…” Hon var tyst en stund som för att söka ord. ”Jag bara älskar er två”, sade hon sedan och visade tydligt att det var mig och Eva hon snackade om. ”…och den relation ni har! Ni har lyckats bryta folks fördomar om åldersskillnad och den att en ´vanlig man´ kan bli ihop med en skönhet, och liknande. Jag har varit stolt över er. Ni även litade på varandra och deltog i gruppsex, där ni båda hade sex med det motsatta könet… och… det egna könet…”

Det sista fick Eva att skratta till, och genast var den Eva jag hade fallit för kommit tillbaka. Men hon kämpade fortfarande. Elisabeth fortsatte:

”Jag lyckades hitta denna Marcus som har ställt till det för er, och… ja, jag lämnar ordet över till honom…”

Marcus drack lite av teet.

”Älskade Eva…” sade han sedan, vänd mot henne. ”Jag är bi! Du är bi! Elisabeth är bi! Men din man är INTE bi! Svårare än så är det inte! Men han gjorde ett försök – för DIN SKULL! Och jag måste säga att det var extremt modigt av honom. Innan jag själv hade insett och accepterat min läggning, kände jag likadant. Men hur jag än betedde mig eller försökte att tänka på annat, så kom alltid lockelsen om att vara med andra män tillbaka. Det är därför det ofta är en sådan befrielse för oss bi, eller bögar också, att ´komma ut´. Det är inte bara att komma ut i samhället – utan för sig själv.”

Såg att Eva vänt bort och försöker inte visa att hon har tårar på sin kind.

”En sådan dragning har inte han…” fortsatte Marcus. ”För att han – inte – är – bi! Men jag vet, utifrån hur han reagerat, att han älskar dig, Eva! Och jag vet att du gör detsamma mot honom! Och ärligt talat… lite synd är det att han inte har den läggningen, för en grann karl är det du har hittat!”

Med den kommentaren skrattade alla i rummet till, och Eva fick mer tårar. Jag reste mig upp och gick till henne. Hon reste sig och mötte mig! Kramen vi gav varandra verkade inte vilja ta slut.

”Förlåt mig!!!” sade hon i mitt öra. ”Jag har varit sååå dum!!!”

Jag kysste hennes tårar och därefter munnen.

”Förlåt mig också… Jag uttryckte mig dumt…”

Gick knappt att prata med alla kyssar. Den mjuka kroppen mot mig fick min lem att fyllas av blod. Jag tror den har saknat Eva också.

Drog oss isär en aning och tog tag i hennes axlar. Jag tittade allvarligt i hennes ögon.

”Blir hellre osams med dig. Och löser det – än att vi sväljer våra känslor och därmed sakta men säkert bränner bort kärleken inifrån!”

Oh, hennes leende och tårfyllda ögon. Vad har jag gjort för att förtjäna en sådan här kvinna.

”Varför är du så förbannat KLOK för, din åsna!?” sade hon med ett skratt. Så lade hon ena handen över bulan på mina byxor. ”Är det något jag går igång på hos en man – är det klokhet i kombination med… kåthet…”

Hon letar sig in med handen genom gylfen och greppar lemmen.

”Äh vad FAN..” skrattar Marcus. ”Get a ROOM!!”

Eva tar tag i min hand och drar mig mot sovrummet.

”Bra idé!” säger hon bestämt.

”Men…” försöker jag. ”Vi kan väl inte bara lämna våra gäster så här..?”

Elisabeth reser sig upp.

”Äh skit i oss och gå och knulla av er bitterheten nu! Vi hänger på och ser till att ni inte slarvar!”

”Va?” sade Marcus!

”Va? Sade jag och Eva samtidigt.:

”Äh, lägg av – ni har båda både sett mig naken och knullat med mig vid olika tillfällen. Och du – Marcus! Du tackar väl inte nej när en kvinna bjuder ut sig till dig!?”

En kort stund satt han och bara gapade, men ryckte sedan till i kroppen och reste sig.

”Aldrig i livet jag säger nej till en sådan inbjudan från en skönhet som du!” De möttes i en kram och kyss.

Jamenså – KOM DÅ!” säger Eva och börjar åter dra mig mot sovrummet.

”Japp!” säger jag med ett leende. ”Kom med oss, så knullar vi!

Delar i serienEva 03 >>

Eva
0

Kommentarer

Lämna ett svar


Sök novell


Kategorier


Dölj Innehåll


Här kan du välja att dölja innehåll från den eller de kategorier du inte önskar se.

Hantera innehåll!

Kommenterat


  1. Bugar och bockar. Återigen en suverän novell, det är alltid ett nöje att få läsa dina alster

  2. Absolut Sebbe, de klarade sig superbra med både damerna och lotterna 🙂

  3. Vilka lyckliga killar! Dom klara sig bra 🙂

  4. Tack John, Det glädjer mig alltid med feedback så man vet att det man skriver och lägger ut faktiskt gillas…

  5. Tack för det Master Lars. det kommer fortsättning. Dock kan jag inte riktigt säga när. Så håll koll på sidan…

  6. Så underbart, det måste bli dom tre och barn i massor

  7. Ja den här tyckte jag om, både för att den är välskriven, har en genomtänkt men enkel historia och för…

New Report

Close