Svetten rinner av mig, jag andas ansträngt och jag ser på min motståndare. Han är lika svettig som jag, skillnaden på oss är att han blöder och har ont i hela kroppen. Jag samlar mig, det är dags av avsluta detta. Meningen är att rollerna ska vara ombytta, det är han som ska vinna inte jag.

Men jag vägrar lägga mig, förnedra mig på det viset är inte min grej. Korkat kanske med tanke på att konsekvenserna kan kosta mig livet, men jag har en säkerhet. Jag snurrar runt och min fot träffar hans kind och hans huvud kastas bakåt och han trillar åt sidan och han kropp träffar mattorna, sen huvudet.
Han ska vara glad att det är mattor här, ”domaren” som är mest för syns skull lyfter mina armar.

Han förkunnar att jag vunnit, jag ser på männen på balkongen. De förlorade precis en ansenlig summa pengar, dörrarna slåss upp och poliser rusar in i lokalen. Jag rusar i väg och jag tar väskan med pengar och jag springer till omklädningsrummet och jag klär på mig snabbt som fan.

Jag hänger väskan snett över bröstet och sen springer jag. Jag hör polisen slå sig in i omklädningsrummet. Jag springer genom källaren och kommer fram till dörren och jag öppnar den och jag ser ut och jag ser helikoptern som svävar ovanför oss. Jag slickar mig om läpparna och andas in sen ut och sen springer jag i väg.
***
Jag stänger dörren och jag stoppar nyckeln i fickan och jag joggar i väg.
***
Jag kysser min mors panna och jag rätar på mig, dörren öppnas och de två poliserna står där. De ser på mig, jag smeker min mors kind och jag går fram till dem och jag vänder mig och sätter händerna på ryggen.
– Det behövs inte, Michael.
– Jo, de har folk överallt så sätt på dem. Agera som om ni ska arrestera mig annars så lär de döda mig och min mor så fort de kan. De är redan väldigt arga på mig.
– Varför?
– Därför att jag trotsade dem, jag la mig inte. Tvärtom, jag slog ner deras utvalde. Jag lekte med honom, jag visade alla där vem jag är.
– Var det så klokt?
– Kanske inte men det var jävligt skönt.
Kvinnan som heter Sue sätter på mig handklovarna, mannen som heter Joe ser på mig.
– Då går vi.
– Javisst.
***
Jag går av planet och jag går till bagageutlämningen, jag sätter mig på en bänk och jag lutar mig tillbaka och jag ser på människorna som yrar runt här, barn, vuxna, män, kvinnor, ungdomar. Snygga tjejer, fula tjejer, fulla ungdomar. Solbrända människor.
En jävla massa människor som väntar på sitt bagage, bandet startar och jag ser på väskorna som kommer åkandes på bandet. Jag ser den stora vita duffelsväskan i vitt canvastyg komma åkandes, jag reser mig och jag går fram till den.
Jag tar den och hivar upp den på min axel, jag rättar till kepsen och jag sätter solglasögonen på plats. Jag går i väg, jag kommer fram till passkontrollen och jag visar mitt svenska pass. Jag får tillbaka det och säger tack. Jag har en viss brytning fortfarande, vilket inte är konstigt eftersom jag är född och uppvuxen i USA.
Min mor och far träffades när han arbetade i USA, han är djuphavsdykare och sprängmedelsexpert och han kan djuphavssvetsa. Han arbetade ett antal år i den Mexikanskagolfen på oljeplattformar där, han träffade min mor. Jag skapades, han drog efter två år.
Han till hans heder ska sägas, har betalt underhåll och fram till jag var tio år så besökte jag honom en gång om året. Sen tog det slut, han träffade en ny kvinna och min mor blev sjuk. Så kontakten bröts, jag ringde honom för ett tag sedan och frågade om jag kan komma och bo hos honom.
Han hade väl inte hoppat upp och ner av glädje, när jag berättade varför. Så hade han gått med på det, jag tjallade på maffian så att de åkte dit. Sen ”dog” jag, nu är jag Michael Arvidsson, inte Michael Ingelwood. Jag går utifrån flygplatsen och jag ser på min far, han är en lång muskulös man, precis som jag, jag är lite längre än honom. Muskelmässigt så är han lite bredare än mig, men vi är som sagt vältränade båda två. Jag går fram till honom, jag ser på kvinnan som står bredvid honom och flickan som står bredvid henne.
– Far.
– Michael.
Jag skakar hand med honom, våra två dasslock till händer omsluter varandra. Vi släpper dem, och jag ser på kvinnan.
– Michael.
– Helena.
– Angenämt.
– Detsamma.
Jag ser på tjejen hon möter min blick.
– Michael.
– Jenny.
– Angenämt.
Jag presenterade mig på svenska, jag ser de förvånade minerna på de två kvinnorna ansikten.
– Jag lärde mig svenska när jag var liten, far började och sen så tog mor över. Vi såg på filmer på svenska, lyssnade på böcker på svenska, läste böcker och tidningar på svenska, så jag har hållit den i gång. Jag har tyvärr lite accent kvar, jag försöker arbeta bort den.
– Erh det låter bra i mina öron Michael.
– Tack frun.
– Helena.
– Tack, Helena.
– Ska vi?
– Javisst.
Vi börjar gå och jag ser folk som har munskydd och folk som inte har det.
– Är du vaccinerad?
– Ja, annars så fick jag inte besöka mor.
Jag tar fram mitt munskydd från bakfickan och jag sätter på mig det.
– Det är inget tvång här, har du papper på dina vaccinationer?
– Ja.
Jag tar fram dem med.
– Bra, ha dem tillgängliga om de frågar om dem.
– Javisst.
– Hur är det med din mor?
– Inte bra, hon är inte medveten om att jag är där, när jag varit där. Det är bara en tidsfråga innan hon slutar andas.
Vi kommer fram till en rulltrappa som tar oss ner till perrongen och tåget som ska ta oss genom tunneln, över bron till Malmö. En stad som jag inte visste ett skit om för två veckor sedan, som jag sen läst på mig om.
En före detta arbetarstad som när stora företag la ner, var nere i skiten. Men har rest sig igen, samtidigt som segregation och utanförskap växer och med det så växer kriminaliteten med.
– Vad är det för fel på henne?
– En speciell form av Alzheimers som är väldigt ovanlig och den drabbar unga människor, med unga så menar jag mellan trettiofem och fyrtio. Från det att symtomen visar sig och till de dör. Så tar det max två år, min mor drabbades för ett och ett halvt år sedan. Som tur var för oss så har hon bra försäkring genom sitt arbete. Så hon har kunnat få väldigt bra läkarvård hela tiden, den fortsatte att gälla även efter att hon blev riktigt sjuk. Tills en dag den inte gjorde det längre. Då fick jag ett erbjudande från polisen, DEA och FBI. Vittna så betalar vi för hennes vård. Så jag blev informatör i utbyte mot min mors liv, jag fick hoppa av skolan och göra en massa saker som jag inte är stolt över. Jag har gjort andra saker som jag inte är stolt över, men det som de tvingade mig till. Det är var rätt sjuka saker, men jag gjorde dem och de kommer att betala för henne. Det har jag papper på.
Jag tystnar och de ser på mig, min far har berättat hur det ligger till. Det var därför han gick med på det, det är för att jag hjälp dem att sätta dit maffian. Annars så hade han nog bett mig fara åt helvete, tåget kommer in och Jenny betalar för oss på sin telefon.
Tydligen så gör man det med en app. som är knuten till ett kontokort. Min far säger att vi får skaffa allt sådant nu i veckan innan skolan börjar.
– Javisst, tack.
– Ingen fara.
Vi säger inget på en stund, det känns som om de har frågor men inte vågar ställa dem.
– Vad läser du för linje, säger man så. Linje?
– Ja, eller utbildningen. Jag går Estet musik heter den.
– Spelar du eller sjunger?
– Både och, jag både spelar och sjunger. Gitarr är mitt instrument.
– Kul, jag spelar och sjunger också lite. Det var ett sätt att tjäna lite extra pengar ibland, spela och sjunga på kalas och fester.
De ser lite överraskat på mig.
– Jag är inget proffs, men jag kan fuska lite med ackord och jag om jag får säga det själv har en helt ok sångröst. Vad arbetar du med Helena?
– Jag arbetar på bank, jag hjälper folk med att investera i fonder, jag hjälper folk med lån osv. så det blir genom min bank som vi fixar kort osv.
– Som sagt, tack.
– Ingen fara.
– Och du far?
– Jag har ett eget företag som utför svetsjobb som kräver specialkompetens.
– Så du dyker inte längre?
– Bara för vila och rekreation.
– Kan du lära mig?
– Javisst, om du vill.
– Det vill jag, jag har det första certifikatet. Men jag vill lära mig mer, jag hade vissa drömmar om att bli Navy Seal, sen blev mor sjuk och allt annat hände. Nu så är jag här.
– Det finns militär här också.
– Förvisso, vi får se. Först så vill jag bli klar med skolan, vad heter nu linjen igen?
– Samhälle/samhälle. Den påminner om det du läst innan, de har hur ska jag säga översatt dina betyg till svenska och utifrån det du läst innan så passade den utbildningen bäst. Du ska gå på en internationell utbildning, där alla lektioner är på engelska.
– Så inte svenska?
– Nej vi visste inte hur bra den var, så det fick bli så här.
– Tack, det blir bra.
Tåget stannar på Hyllie och vi hoppar av och Jenny meddelar mig att om man ska shoppa så är det hit man ska köra. Om jag har körkort. Jag tar fram min plånbok och visar mitt svenska körkort som jag fått tillsammans med mitt pass.
Jag fick svara på frågor om trafik och köra upp för en svensk i USA, jag klarade båda delarna så nu har jag mitt svenska körkort. Jag frågar om hon har och hon säger ja och visar det. Vi går in på Emporia som shoppingcentret heter och vi går till parkeringshuset och vi går till deras bil. Vi sätter oss i den och vi kör i väg.
– Vi är egentligen i stugan i en vecka till.
– Jag beklagar om jag ställer till det för er.
– Det är ingen fara Michael, det var inte så din far menade. Vad han menade var att vi måste köra och handla innan vi kör hem, vi kan se om vi kör till stugan i helgen.
– Måste jag följa med då?
– Vadå då?
– Nej det är fest till helgen, de gamla kompisarna har fest.
– Vi pratar om det senare.
Vi kommer fram till mat affären, jag läser namnet på den. ICA Maxi, min far tar en kundvagn och vi går in. De börjar handla och de frågar mig vad jag gillar att äta. Jag svarar att jag äter det mesta, så länge det finns kött. Jenny ser llite ogillande på mig.
– Hon är vegetarian.
– Aha, det hade jag aldrig klarat. Med tanke på hur mycket jag tränar så behöver jag kött med. Men jag äter grönsaker, fisk osv med.
– Vad tränar du?
– Självförsvar.
– Fortfarande?
– Ja far, fortfarande.
– Där ser man, med spikplattan?
– Ja med spikplattan.
– Vad pratar ni om?
– En av övningarna i det självförsvaret jag tränar, utför man på en platta med spik på.
De två kvinnorna ser på mig för att se om jag skojar.
– Jag skojar inte, det är en av övningarna.
– Erh jaha.
– På tal om det så har jag kollat upp att det finns en sådan träningslokal här. Jag har adressen i min väska, ni kan kanske visa mig dit när jag kommit till ro.
– Jadå.
– Tack Helena.
Vi handlar vidare och efter en halvtimme så packar vi in påsarna i bilen och min far kör i väg. Han kör ut på en motorväg, vi kör av den och jag läser på skyltarna, Oxie, Skabersjö. Vi svänger mot Oxie och vi kör förbi en kyrka och vi svänger till vänster ner på en mindre väg.
Vi kommer fram till ett stort gult hus, min far parkerar bilen och vi går ur den. Jag hänger på mig den stora väskan, sen tar jag ryggsäcken i ena handen och papperspåse med matvaror i den andra. Helena öppnar dörren och vi går in efter att hon stängt av larmet.
En stor hund kommer gående, den ser på mig och jag ser på den. Jag står stilla och han går fram till mig och luktar på mig. Sen slickar han mig på handen och jag går in i köket och jag sätter påsen på bordet.
– Detta är Bilbo.
Jag ser på Jenny och sen på hunden, den är stor. Väldigt stor och den har en massa päls.
– Vad är det för ras?
– Tibetansk Mastiff.
– Han verkar snäll.
– Ja, för oss som känner honom. Han har skrämt mer än en främling.
– Det kan jag förstå.
Han sätter sig bredvid mig och jag klappar och kliar honom, han frustar till lite sen lägger han sig på golvet och han tar upp en hel del av platsen. Jag går ut så att de andra kan komma in med påsarna.
– Är där mer kvar?
– Ja en påse.
Jag går ut och jag tar in den, jag sätter den på bordet. Min far ser på mig.
– Kom så ska jag visa dig till ditt rum.
– Javisst.
Vi går fram till en trappa och vi går nerför den och vi kommer ner mitt i gången.
– Jennys rum är ditåt.
Han pekar åt höger.
– Ert badrum är där.
Han pekar på en dörr i trä, han öppnar den och jag ser duschen, toalettstolen och badrumsskåp osv. Vi går till vänster och han stannar och öppnar en dörr och jag ser in i ett träningsrum. Där är lite maskiner, en skivstång med vikter och ett bänk. Där är ett löpband och en cykel och roddmaskin.
– Min räddning under pandemin, när vi arbetade hemifrån så blev det lite tight ibland och lite spänningar. Då gick jag hit och tränade.
– Det syns.
– Tack.
Han stänger dörren och han öppnar en annan.
– En liten verkstad, lånar du saker här så lägg tillbaka den där du tog den.
– Javisst.
– Tack.
Han öppnar en sista dörr och går in, jag ser på sängen. Ett klädskåp, två byråer, en tv, ett skrivbord och en taklampa. En tom bokhylla och en fåtölj.
– Det är inte mycket men det var vad vi han skrapa fram.
– Det är perfekt, det slår en madrass på golvet alla dagar i veckan. Eller en soffa bland en massa påtända människor.
– Var det så illa?
– Vi fick sälja allt, till slut så fanns bara madrassen kvar. Det och fyra svarta sopsäckar med mina kläder, en dag så gjorde de inbrott i huset och stal kläderna.
– För helvete.
– Vi måste prata far.
– Om?
Jag sätter den stora vita väskan på sängen och jag öppnar den och jag tar upp sedelbuntarna och han ser på dem och sen på mig.
– Vad fan är det?!
– Pengar.
– Jo det ser jag men vad för pengar?
– Mina vinster kan man säga.
– Förlåt?
– Jag var slagskämpe, det var min roll i organisationen. Det och livvakt åt en av de mer lovande aspiranterna i den organisationen. Jag slogs för pengar, jag vann och spelade på mig själv och drygade ut min vinst. Detta är den, den sista matchen så stod hundratusen på spel och de ville att jag skulle lägga mig och jag skulle göra det snyggt. Jag la mig inte, jag vann. Vi ska kanske fråga Helena, hon arbetar ju på bank.
– Så du slogs?
– Ja far jag slogs, tro mig jag gillade det inte men det räddade livet på mig och i slutänden så gjorde det så att mor får vård till slutet. De tar hand om allt, en dag så kan jag kanske besöka hennes grav.
– Hur mycket är där?
– Hur går det?
Dörren öppnas och Helena och Jenny kommer in, de ser pengarna. De ser på mig sen på pengarna och Helena öppnar munnen.
– Jag har inte rånat en bank, eller sålt knark eller liknande. Jag har vunnit dem.
– Vunnit! På lotto?
– Nej, inte på lotto. Jag slogs för pengar, jag slogs för pengar och satsade på mig själv. Jag är bra på att slåss, alldeles förbannat bra på det. Jag vann alltid, vilket gjorde att jag fick slåss en del. Som sagt jag spelade på mig själv och detta är vinsten som jag gjorde.
– Hur mycket är där?
– 496 500 dollar.
– Det var exakt.
– Ja jag räknade dem innan jag reste. Jag ville visa er dem, berätta för er och inte ljuga om dem. Du arbetar på bank, kan jag spara dem där?
– Givetvis, så länge det inte är olagliga pengar.
– Nej, det är vinster. Eller om det passar bättre en lottovinst, jag kan tyvärr inte bevisa det för jag tappade bongen. Men jag ville att ni skulle veta sanningen.
– Hur länge har du slagits för pengar?
– I drygt två år. Ett par gånger i veckan, i början så handlar det om ett par tusenlappar knappt det. Men efterhand som jag vann så blev det större och större matcher med mer och mer vinster. Vann jag tiotusen på en match så satsade jag dem på mig själv i nästa match, jag vann den och då vann jag den summan plus det jag spelat på mig själv. De tillät oss att spela på oss själva för då så brukade vi allvar. Ingen vill förlora pengar, i den sista matchen så ville de att jag skulle lägga mig. Jag visste att polisen skulle slå till, så jag vann matchen. Polisen slog till, jag tog väskan och sprang. Jag gömde pengarna och när det blev bestämt att jag skulle resa hit så hämtade jag väskan.
– Hur mycket gällde den sista matchen?
– Hundratusen dollar, det hade mer om polisen slagit till efter jag hunnit hämta min vinst. Jag satsade tjugotusen på mig själv, idioterna trodde att jag gjorde det för att de skulle se mer äkta ut när jag förlorade. Men nu vet ni, min lotto vinst eller vad vi ska kalla den. Kan du investera den åt mig?
– Jadå utan problem och tack för ärligheten.
– Självklart, ni har öppnat upp ert hem för en främling. Det skulle vara fel av mig att ljuga för er.
Jag packar upp resten från min väska och jag lägger ner pengarna i den. Jag räcker den till min far. Han ser på den och sen på mig, han tar den och säger.
– Jag ställer den i vårt sovrum tills vi ska till banken.
– Det blir bra, far.
– Du vill kanske packa upp?
– Tack gärna.
– Då ska du få göra det, kom upp när du är klar så är fikan klar.
– Tack.
Min far och Helena går upp, Jenny stannar kvar och ser på mig. Jag börjar lägga kläder i byråerna, jag hänger upp de få kläder jag har som behövs hängas upp.
– Du skulle behöva handla.
– Det klarar sig.
– Som sagt du behöver handla.
– Kanske det, men det kan vänta.
– Har du inte mer saker?
– Nej, jag gillar det minimalistiskt.
Jag ser på henne och ler.
– Så du kan spela gitarr?
– Ja, jag kan spela lite gitarr.
– Och sjunga?
– Ja jag kan sjunga, jag är inget proffs men jag kan sjunga. Tillräckligt bra för att vi skulle få spelningar på kalas osv. Vi var tre stycken, tre gitarrer och jag som sjöng.
– Kom.
Vi går utifrån rummet, vi går till hennes rum och hon öppnar dörren och jag ser på det städade rummet. Jag ser på de tre gitarrerna och jag går fram till en av dem och jag tittar på henne.
– Får jag?
– Javisst.
Jag tar den i handen och jag lägger den till rätta och jag knäpper på strängarna och jag börjar spela lite. Jag slutar spela och ställer tillbaka den.
– Varför slutade du?
– Den är vänd på fel håll, jag spelar med vänsterhand.
Hon ser på mig och går ut ur rummet, hon kommer tillbaka med en äldre gitarr. Hon ger mig den, den är för vänsterhänta.
– Den var min morfars, ingen använder den längre.
Hon går fram till skrivbordet och hon plockar fram strängar och hon räcker mig den och jag tar emot dem. Jag ser på henne och ler, vi tar sakerna och går upp. Helena ser på gitarren och sen på Jenny.
– Han är vänsterhänt som morfar.
– Aha, så bra då kommer den till användning. Det skulle morfar uppskattat, nu är det fika.
Hon går ut i trädgården och vi går efter henne. Vi sätter oss i en berså och jag strängar om gitarren medan vi fikar. Kaffet är speciellt, jag tar både socker och mycket mjölk i kaffet, de ser på mig och ler. Jenny påtalar min något som hon säger knapphändiga uppsättning av kläder. Min far och Helena ser på mig.
– Det klarar sig tills pengarna är växlade och insatta på ett konto.
– De kommer vi att placera i en fond som kommer att se till så att de pengarna växer över tid, vad behöver du?
Jag öppnar munnen men Jenny hinner före mig och berättar exakt vad hon tycker att jag behöver handla. Jag ser på henne och säger.
– Det mest akuta är väl underkläder och strumpor.
– Nej Michael, det mest akuta är allt.
Jag ser på henne och jag stämmer gitarren, när jag är nöjd så börjar jag spela och fingrarna glider över strängarna och jag börjar sjunga på sången och jag sjunger och spelar klart. De ser på mig och Jenny slickar sig om läpparna.
– Du har valt fel utbildning.
– Jaså? Vadå då?
– Du spelar och sjunger väldigt, väldigt bra Michael.
– Oj tack, det duger.
– Nej, det är bättre än duger.
– Vad gillar du att sjunga?
– Allt möjligt.
– Om jag säger så här vad kan du? Börja sjunga på något så börjar jag spela om jag känner igen det.
Jenny börjar sjunga och jag ler lite, det är Yesterday med Beatles. Spela och hon sjunger, när hon kommer till refrängen så sjunger jag med henne. Hon ser på mig och ler, refrängen tar slut och jag slutar sjunga och låter henne sjunga själv. Fram till refrängen och då sjunger jag med henne, vi sjunger och spelar färdigt sången. När vi är klara så klappar Helena och min far. Vi böjer på huvudena.
– Du har en väldigt vacker röst Jenny, men du håller igen lite. eller min uppfattning är att du håller igen.
– Kanske ibland.
– Gör inte det, din röst är för vacker för att den inte ska höras ordentligt.
Jag börjar spela på en sång, en sång som jag skrivit själv. Jag sjunger med låg röst och jag knäpper på strängarna. Jag spelar färdigt sången och de ser på mig och de klappar.
– Den kände jag inte igen.
– Jag har skrivit den själv, förutom min mor så är ni de första som får höra den.
– Den var vacker.
– Tack.
Jag klappar Bilbo som lägger sitt huvud i mitt knä.
***
Jag ser på påsarna som står framför mig, Jenny har tagit med mig på en shoppingrunda som heter duga. Hon fick låna min fars kreditkort, frågan är vad han kommer säga när han får räkningen. Men han får skylla sig själv när han gav henne kortet och gick på hennes oskyldiga blinkande med ögonen. Hon kommer med en skjorta och sätter den mot mitt bröst och jag ser på den och sen på henne. Min blick är inte imponerad om man säger så.
– Nej jag håller med dig.
– Tack.
Hon hänger tillbaka den, jag samlar ihop påsarna och vi lämnar affären.
– Jag tror att vi är färdiga Jenny.
– Ja, jag håller med.
Jag ser på henne och hon möter min blick.
– Fick du lämna någon i USA?
– Mer än min mor?
– Ja typ en flickvän?
– Nej jag lämnade ingen flickvän.
– Har du haft?
– Ja, jag har haft, vi blev tillsammans första året i High School, vi var tillsammans i två år sen hände det som hände och det tog slut mellan oss.
Vi går mot parkeringshuset och bilen som vi parkerat där, vi fick låna min fars bil. Han och Helena skulle vara hemma hela dagen och påta i trädgården som de sa. Vi kommer fram till bilen och jag öppnar den, vi lägger i påsarna i bagageutrymmet.
Vi har fixat en massa praktiska saker hela veckan, bankkonto, kort och sparande, nytt telefon och sim kort till mig. Min far visade mig till träningslokalen. Jag talade med mästaren där, jag fick komma tillbaka dagen efter och visa upp mig.
Att jag är värdig de sju märkena som jag har på mitt bälte, ett ifrån mästare. Jag jagar inte det sista märket, kommer det så kommer det. Jag vet vad jag kan, det berättar inget märke för mig.
Jag åkte dit och visade upp mig, jag fick lösa medlemskort och fick reda på öppettider osv. jag bugade mot mästaren och jag lämnade lokalen. De hade visat mig var min skola var, jag kommer inte gå på samma som Jenny tyvärr. Jag startar bilen och kör i väg.
– Har du pojkvän?
– Nej, det tog slut innan sommaren.
– Trist.
– Ja lite, framför allt när det tog två dagar sen så hade han en ny tjej.
– Där ser man, du har inte träffat någon ny?
– Nej inget fast, jag har strulat med ett par killar men inget allvarligt.
Jag frågar inte mer, vi sitter tysta båda två.
– Tack för hjälpen idag Jenny.
– Självklart, jag tycker att det är kul att shoppa. Det var kul att få hjälpa dig med det.
– Så bra, så jag har inte hållit dig borta från något viktigt?
– Nej då, det var detta eller hänga med kompisarna som bara pratar om festen till helgen.
– Du vill gärna gå på den?
– Det finns inte så mycket att göra i stugan, titta på tv eller läsa böcker. De äldre trivs där för lugnet, jag kan förstå att de tycker att det är skönt att hänga där och koppla av. Men jag är arton år, jag vill ha något mer.
– Det kan jag förstå, var ligger stugan?
– På Österlen, nere vid havet. Det är väldigt vackert där och som sagt, där är lugnt. Man har knappt täckning på mobilen där.
Jag tittar på henne och ler, hon ser på mig och ler. Jag är ett år äldre än henne, jag är nitton år. Men på så många vis så är jag så mycket äldre än henne. Jag fick mogna snabbt och brutalt, jag kan vara avundsjuk på hennes uppväxt. Jag hade också velat ha det så, samtidigt som de erfarenheter jag har. De kommer hjälpa mig senare i livet.
– Har du haft sex Michael?
Jag tittar snabbt på henne.
– Ja, det har jag.
– Mer än en gång?
– Ja, mer än en gång.
– Hur många gånger?
– Med samma tjej? Eller hur många tjejer?
– Erh, har du varit med många tjejer?
– Vad är många?
Hon tittar mig och jag ser henne fokusera.
– Mer än tio?
Jag räknar tyst.
– Det beror på hur man räknar.
– Vad menar du?
– Om det är fullbordat samlag eller bara oralsex eller petting?
– Fullbordat.
– Nej då har jag inte varit med fler än tio, då har jag varit med nio.
– Nio tjejer?
– Ja.
– Hur gammal var du första gången?
– Femton år tre månader och två dagar.
– Haha det var exakt.
– Sådant är viktigt för killar.
Jag ler lite.
– Där ser man.
– Hur gammal var du?
– Sjutton, med mitt ex. så jag var sen.
– Ibland så önskar jag att jag var sen, min första gång var inget bra. Fumligt, konstigt och jag var övertygad om att jag aldrig mer skulle få ha sex. Jag vet inte ens om jag vill kalla det för samlag. Som sagt det var konstigt, nervöst och fumligt.
– Det var det här också, han hade varit med en tjej innan så han hade viss rutin. Men det blev bättre ju mer vi prövade oss fram.
– Som här då, jag träffade rätt kvinna.
Jag blir tyst och jag ser att kugghjulen snurrar innanför hennes panna och hennes ögon vidgas lite.
– En äldre kvinna?
– Ja, varför viskar du?
– Haha, jag vet inte. Hur mycket äldre?
– Mycket, jag var sexton och hon trettioåtta.
– Jisses.
– I två månader så lärde hon upp mig kan man säga. Sen försvann hon, jag har inte sett henne sen dess. Jag blev tillsammans med min flickvän, vi var tillsammans i där sista tiden var kaos. Eller mer än kaos, jag blev polisens spion och det blev en massa hemligheter. Andra tjejer och jag som sagt kaos. Så det tog slut, vi var aktiva om man säger så. Vi älskade ofta, så jag har gjort det en massa gånger. Vissa av tillfällena är jag inte stolt över, men jag var tvungen att hålla uppe en viss fasad, ett visst rykte. Det är precis så mycket macho i den kulturen som du kan tänka dig, det är säkert värre än du kan tänka dig.
Jag kör upp på parkeringsplatsen.
– Jag skulle uppskatta om du inte sa något om detta till dem.
– Nej för fasen.
– Tack, har du frågor och tankar så svarar jag gärna på dem.
– Detsamma.
– Tack och tack igen för sällskapet och all hjälp idag.
– Ingen fara.
Vi går ur bilen och vi tar påsarna och går till mitt rum, vi packar upp, tar av prislappar och märken. När vi är klara så går vi upp och vi sätter oss med min far och Helena och de berättar att det är stugan till helgen. Men att om Jenny vill så får hon stanna hemma. Men inga främlingar i huset, hon lovar att inte dra hem främlingar. Jag säger att jag gärna följer med till stugan om det är okej. Det är det.
***
Jag vaknar och stiger upp, jag går till toaletten och sätter mig. Jag kissar, när jag är klar så tvättar jag av mig, spolar och går till träningsrummet. Jag börjar mig fram och jag gör rörelserna på spikplattan. När jag är klar så går jag tillbaka till sovrummet, jag lägger mig i sängen igen och jag tänker på helgen.
Jag åkte med till stugan och vi slappade som de sa, slappade och badade. Det är inte mexikanskagolfen, det var rätt kallt i vattnet. Det är inte så varmt i solen i heller. Framför allt så är luftfuktigheten mycket behagligare här, vi pratade en hel del jag och min far, vi rensade luften och vi tog upp det som hänt med min mor, jag fick höra hans sida av saken och den var inte likadan som hennes.
Som det så ofta är, tillexempel att min mor sagt att jag inte ville träffa min far mer. Att han skickat brev till mig som han aldrig fick svar på, jag svarade att jag fått några brev. Han bedyrade att han skrivit dem, Helena sa att han gjort det.
Hon ville att han skulle ha en vettig relation med mig. Det ville han också, det ville inte Jennys pappa med Jenny. Så det var viktigt för Helena, hon ville också lära känna mig. Jag fick rannsaka mig själv och inse att min mor förmodligen kastat breven.
Det stör mig, det stör mig rejält. Men vi rensade luften och vi har landat i att vi alla inblandade ska göra allt vad vi kan för att detta ska funka. Jag tackar dem igen för att de öppnat upp sitt hus för mig. De ställer frågor om mitt liv bland de kriminella, jag berättar inte allt.
Framför allt inte om kvinnorna, inte så mycket om drogerna i heller. Jag berättar absolut inte om morden jag sett, jag har berättat allt för polisen och på rättegången. Jag var en röst på en svartskärm med förvrängd röst, som berättade deras hemskheter. De blev fällda och dömda, sen ”dog” jag och försvann.
Min klocka ringer och jag stiger upp och klär på mig, jag går uppför trappan till köket. Bilbo kommer fram till mig och jag klappar honom, jag tänker på Jenny och festen som hon var på som spårade ut fullständigt och polisen fick komma. Hon hade lyckats ta sig därifrån och gått hem och låst dörren och sagt åt Bilbo att vakta. Sen så hade hon duschat och gått och lagt sig, sen ringde hon mig dagen efter och uppdaterade mig.
– God morgon.
– Detsamma, sovit gott?
– Jadå, själv?
– Ja, det har jag.
– Så bra, taggad på att börja skolan, Jenny?
– Ja lite så där, det ska bli kul att träffa kompisarna och fråga vad de gjort i sommar. Du då?
– Jo det ska bli kul men jag har inte varit skolan på ett tag. Jag har aldrig varit en svenskskola även om den nu är internationell. Så är det ändå en svenskskola, andra rutiner. Men som sagt det blir nog kul, jag har saknat skolan.
– Ta det lugnt med tjejerna.
– Jadå, ta du det lugnt med killarna.
– Haha, jadå.
Vi äter upp frukosten, vi tar våra väskor och vi går ut. Vi säger hejdå till Bilbo och sen går vi i väg till tågstationen. Vi tar tåget intill Malmö, vi hoppar av på samma station. Men vi åker olika bussar. Min buss går till Borgarskolan och hennes till Latinskolan, de ligger på samma gata men en bit från varandra.
Det är gångavstånd om man är på det humöret och vädret är fint. Tåget kommer och vi hoppar på det, vi åker till Triangeln, vi pratar vidare om festen som spårade ut. Om varför den spårade ut, för mycket alkohol, hormoner och tjejdrama.
Jag berättar om min helg med min far och Helena, om mina långa turer med Bilbo på stranden där jag landade inför detta. Att jag kommer börja träna idag, förhoppningsvis när jag landat och fått rutiner kommer att hinna träna två gånger om dagen, i alla fall på helgerna.
Tåget stannar och vi går av, vi går upp och Jenny följer mig till min hållplats och hon ger mig en snabb kram. Jag svarar på den och hon går till sin buss, min buss kommer och jag går ombord på den. Jag tar fram min telefon och blippar min biljett, jag sätter mig och öppnar mejlet om var jag ska och vem jag ska träffa.
– Michael?
– Ja.
– Trevligt, jag är Lotta, din mentor.
– Trevligt.
– Ska vi?
– Javisst.
Hon börjar gå och berättar om skolan, om utbildningen och att engelskan gör allt lite jobbigare. Jag säger ja och jag undrar om hon är medveten om att jag kommer från USA, nog för att det är skillnad på amerikansk engelska och brittisk engelska men inte så stor.
Hon visar mig till våra salar, matsalen, idrottshallen. Vi går till aulan där uppropet ska vara, vi går in och jag sätter mig på en ledig plats. Uppropet startar efter att rektorn haft ett tal till oss, när uppropet är klart så går vi till den sal som vi ska vara i.
Jag får presentera mig och när jag är klar med så är det schemagenomgång. När den är klar så är dagen slut, jag får en dator, ett passerkort och ett skåp. När det är klart så lämnar jag skolan två timmar senare. Jag tar fram min telefon och jag ringer Jenny.
– Ja?
– Vad gör du?
– Är på skolan, du?
– Slutade precis, nu ska jag till träningslokalen.
– Hur gick det?
– Jodå det ska nog bli bra, min mentor var lite rädd för att jag kanske inte skulle hänga med i engelskan. Jag måste fråga min far om han meddelat dem var jag kommer ifrån.
– Haha, ja du det kan man undra. Hur länge tränar du?
– I två timmar kanske.
– Ring när du är klar, är jag kvar så kan vi ha sällskap hem.
– Javisst.
Vi lägger på, jag följer Gps:en som visar mig till träningslokalen. Jag går in och jag går till omklädningsrummet och byter om. Jag går ut och sätter mig på golvet och börjar meditera.

Jag tar fram telefonen och jag ringer.
– Hej.
– Är du kvar i stan?
– Ja, jag är kvar på skolan. Vi spelar och sjunger, kom hit.
– Får jag det?
– Jadå våra lärare är chill.
– Då kommer jag vad är adressen?
– Sök på Latinskolan så lär du komma rätt.
– Då gör jag så.
Vi lägger på och jag skriver in skolan och får träffar och jag trycker på Google och börjar gå. Jag kommer fram till skolan och ringer, Jenny kommer ut och hämtar mig och vi går in. Vi kommer fram till en sal med en massa instrument. Jenny presenterar mig som hennes styvbror, jag hälsar på de som är här.
Det är två tjejer till förutom Jenny och tre killar. De spelar på olika instrument och sjunger. Jag sjunger med i vissa av låtarna som jag kan, jag får låna en gitarr som är för vänsterhänta och jag spelar och som sagt sjunger med dem när jag känner igen texten.
Dörren öppnas efter en stund och en lärare kommer in när jag sjunger ensam. Jag sjunger färdigt och läraren ser på mig.
– Ny elev?
– Nej frun.
– Maria.
– Förlåt, Maria. Nej jag är Jennys styvbror, jag ska börjar i en internationell klass på Borgarskolan och läsa samhälle/samhälle. Musiken var ett bra sätt att tjäna pengar på ett tag.
De tittar på mig.
– Jag kommer från USA, det är inte alls så glamouröst som det framställs i tv.
– Du har en väldigt bra röst, med lite skolning så hade den kunnat bli riktigt bra.
– Tack.
– Har du tid att komma hit en eller två gånger i veckan när du slutat på din andra skola så kan jag träna med dig.
– Får man göra så?
– Vem ska stoppa mig?
– Inte vet jag, ett ögonblick. Jag öppnar telefonen och jag ser på mitt schema.
– Jag slutar två på tisdagar och fredagar, jag kan komma då och köra i en timme eller två.
– Perfekt, då säger vi det.
– Tack.
– Ingen fara, men då ses vi i morgon.
– Javisst.
– Kan du något med U2.
Jag börjar spela introt till With or with out you, sen börjar jag sjunga. När jag är klar så klappar de och jag reser mig och bugar mig.
– Lyssna på deras album Songs och Experience, plugga in de sångerna så sjunger vi dem när du kommer hit efter vi har tränat.
– Javisst.
– Ni får gå hem nu, vi stänger för idag. Då ses vi i morgon Michael.
– Javisst.
Vi samlar ihop våra saker och vi går utifrån skolan, vi går till busshållplatsen och Jenny säger att vi ska ta bussen hela vägen hem. Vi pratar om första skoldagen, om min träning och om sjungandet och spelandet.
Vi kommer hem och vi berättar om vår första dag i skolan vid middagen. Våra föräldrar lyssnar och när vi berättat färdigt och min far bedyrar att han sagt ifrån så hjälps vi åt med disken och sen går jag ner på mitt rum.
Jag öppnar skoldatorn och går igenom hur skolans undervisning är uppbyggd, sen går jag och lägger mig. Jag somnar med ett leende på mina läppar, det var länge sedan jag hade en så här pass normal dag. Det ska bli kul att träna med henne, det ska bli kul att börja i skolan igen och det är som alltid kul att träna självförsvar.
***
Jag lämnar sångträningen, jag drar upp regnhuvan och snabbar på stegen. Jag har bott här i två månader nu och jag trivs väldigt bra, jag har kommit in i allt väldigt smidigt. Det enda som kanske inte funkar till hundra procent är mina klasskamrater, det är inga konstigheter.
Det handlar mer om att vi inte klickar som individer, vi kom ganska snabbt fram till att vi är väldigt olika de och jag. Vi har helt olika intressen, men de är inte otrevliga, precis som jag inte är otrevlig mot dem.
Avsaknaden av klasskompisar kompenseras av Jennys vänner, Lina, Selma, Fredrick, Johan och Viktor. Sen den där första dagen när jag kom dit och spelade så föll jag in i gänget. Jag får hänga med Jenny när hon träffar dem på helgerna. En kväll när vi var ute så började Selma hångla med mig och de andra såg på oss och sen fortsatte de prata om det de pratade om.
Vi är på en rätt sliten pub där de har arton års gräns och drickan är hyfsat billig. De andra dricker öl eller cider, inte jag. Jag dricker mineralvatten eller läsk, jag har inte druckit alkohol sen jag lämnade USA.
Men som sagt vi hånglade hela kvällen, nästa gång vi träffades så var hon avvisande och en dag när jag var och tränade på att sjunga så såg jag henne hångla med en tjej. En annan kväll så hånglade hon med Viktor och hon gick från den ene till den andre och hånglade.
En annan kväll när vi satt hemma hos Fredrick så grenslade Lina mig och började hångla med mig, de andra fortsatte med sitt och vi hånglade hela kvällen När vi skulle gå så sa hon.
– Du är väldigt bra på att hångla.
– Tack, det är du med.
– Tack, vi kommer kanske hångla igen. Kanske inte, vi får se.
– Okej där ser man.
Jenny är inte så, hon är inte lika mycket hur ska jag säga? Impulsiv som de andra. Jag kan säga att jag föredrar Jennys sätt att vara framför de andras. Men de är väldigt snälla och trevliga, jag kommer fram till min andra träning.
Jag går in i lokalen och tar av mig regnjackan och jag nickar till de som är här, det tog ungefär en månad innan jag blev accepterad. Man bryr sig inte så mycket om strecken på skärpet, säger man.
Men när det kommer in en nittonårig kille med sju streck ett ifrån mästarstatus, då testar man den killen. Så de testade mig och jag klarade mig. Jag går till omklädningsrummen och byter om. När jag är klar så går jag till mattorna och sätter mig, jag blundar och mediterar.
***
Jag läser raderna i mejlet och jag kämpar emot tårarna, jag visste att denna dag skulle komma. Men även om man är förberedd på en sak så innebär inte det att man inte reagerar när beskedet kommer, tårarna rinner längsmed mina kinder och de landar på tangentbordet, jag gömmer ansiktet bakom mina händer och jag snyftar tungt.
– Vad har hänt, Michael?
Jag hör Helenas röst, jag svarar henne inte, jag bara pekar på skärmen och fortsätter gråta, mina axlar skakar, jag hulkar mig och snörvlar till. Hon läser och sen känner jag henne krama mig, hon säger inget, inga plattityder, inga tröstande ord, ingenting och jag högaktar henne för det. Hon bara kramar mig och jag kramar henne krampaktigt tillbaka. Min mor död, tre ord i ett mejl.
***
Jag sjunger min sång som jag skrivit om min mor, jag blundar när jag sjunger och jag ser hennes vackra ansikte innanför mina stängda ögon. Tårarna rinner och jag knäpper det sista ackordet och min röst tystnar. Jag öppnar ögonen och Maria ser på mig, hon går fram till mig och sätter sig på huk framför mig och jag ser ner i skjortan, på hennes bh klädda bröst.
Men jag ser dem, hon sätter sina händer på mina ben och hon ser mig i ögonen. Jag torkar mina med tröjärmen och jag andas in och sen ut. Vi är ensamma i sånglokalen, det brukar vara ett par till elever som är här och sjunger. Men inte idag, idag så är vi själv.
Hennes varma händer värmer mina ben genom chinosbyxorna, den behagliga känslan av hennes varma händer fyller min kropp med värme. Blicken av hennes bröst ökar den känslan, hennes händer glider långsamt längre uppför mina ben.
Våra blickar möts igen och nu är de förändrade, sorgen har bytt mot lidelse. Jag känner henne fippla med skärpet, hon öppnar knappen och jag lyfter på ändan och hon drar ner mina byxor. Jag lägger gitarren åt sidan och hon böjer sig fram och tar min penis i munnen.
Jag känner hennes tunga smeka mig, jag känner den slicka mig från roten till toppen och ner igen, jag känner hur den leker med undersidan av mitt ollon, jag ser henne röra huvudet samtidigt. Jag känner hur min penis växer och de växer fort av hennes behandling av mig, hennes hand omsluter mig och den hjälper till med det sköna.
Hon reser sig och hon öppnar sina byxor och drar ner dem och trosorna, hon sätter ena foten på den stol hon satt på innan och jag lutar mig fram och jag börjar slicka hennes slida. Min tunga leker med hennes läppar och klitoris. Jag känner hennes väta mot mina läppar, mot min tunga och jag slickar i mig hennes safter.
Hon drar upp mig, vi kysser varandra hungrigt och hon smeker min penis för att förvissa sig om att den fortfarande är hård. Hon vänder sig och särar på benen och håller sina händer på pianot. Jag tar penisen i handen och jag drar med ollonet över hennes läppar och stannar. Hon ser på mig över axeln.
– Var försiktig, du är stor.
– Jag lovar.
Jag trycker till och glider in i hennes varma, mjuka inre. Hennes slida formar sig runt min penis och jag njuter av känslan som hennes kön fortplantar i min kropp. Jag greppar hennes höfter och jag börjar röra mig. Jag tar henne med långa rörelser, farten i mina rörelser ökar efterhand, Maria hetsar mig att ta henne snabbare, hårdare och att jag ska träffa botten varje gång.
Jag känner hennes hand smeka sin klitoris. Hon stelnar till, hennes rygg kröks nästan groteskt mycket och sen kommer hon med ett skrik, det är tur att rummet är ljudisolerat. Jag tar henne hårdare och jag känner min orgasm komma den fortplantar sig igenom hela kroppen och sen exploderar jag och min säd lämnar mig och fyller hennes inre.
Sträng efter sträng med säd lämnar mig och gör gutturala ljud ifrån mig som ingen förstår.
***
Jag sitter på bussen på väg hem ifrån träningen, jag kom i henne. Hon tog servetter som vi använder för att torka av efter lektionerna, en kvarleva efter pandemin. Hon torkade av sig och jag gjorde detsamma. Hon kysste mig mjukt när vi fått på oss kläderna och hon smekte min kind.
– Det blir bara denna gång, Michael.
– Jag förstår.
– Jag är gift och har två småbarn, det skulle inte gå Michael.
– Nej som sagt jag förstår, jag är inte den som kärar ner mig.
Hon såg på mig, jag såg att mina ord sårade henne lite, samtidigt som de visade på tacksamhet. Vi avslutade sångträningen, jag fick läxa och sen var det som vanligt igen. Jag tog på mig ytterkläderna och gick till träningen i småregnet och blåsten, jag tränade och nu så sitter jag här på bussen på väg hem.
Jag säger hem, för det har på väldigt kort tid blivit hemma. Jag trivs väldigt bra här, bättre än jag kunnat tro. Här får jag vara ungdom, en vanlig nittonåring som precis älskat med sin sånglärare. Hon behöver inte oroa sig, jag blir inte kär. Verkligen inte, kärlek gör ont. Vem fan försöker jag lura??
***
Jag kramar farmor, jag skakar hand med min farfar. Vi går in i huset och vi hälsar på de andra släktingarna, min farbror och hans fru, mina kusiner och deras respektive. Förklaringen som de fått är att min mor dog så jag fick flytta till min far, de sa jaha sen var det inte mer med det.
Mina kusiner är ett par år äldre än mig. Eller par den ene är fem år äldre och den andra är sju år äldre. Det skiljer sju år mellan min far hans bror. De bor längre upp i landet, en bit ifrån Jönköping, vi är här för att fira farmors födelsedag.
Vi sätter oss och börjar prata, Helena och min farbrors fru Lisa hjälper farmor att duka fram, jag svarar på frågor från mina kusiner och deras respektive. Om hur jag anpassat mig till flytten hit osv. Jag svarar på deras frågor och sen är det dags för mat.
Vi tar mat och sätter oss, vi äter i en god stund och pratar om vad som hänt sen sist, lite politik och sen så en del om vädret och deras respektive arbete.
Det blir dags för kaffe och tårta, vi ger farmor hennes present och hon tar emot den och ler. Hon öppnar den och ler, hon tackar och ger oss en kram. Det är en bakmaskin som hon önskat sig. När hon öppnat klart så äter vi tårta och dricker kaffe.
Timmarna går och sen så är det dags att köra hem, vi sitter i baksätet och jag sluter ögonen och tänker på det som jag och Maria gjorde i rummet. Hur vi inte visar något när jag kommer dit och tränar. De andra är där, vilket känns bra samtidigt som jag vill uppleva det jag upplevde igen.
Jag känner Jennys huvud på min axel, hon halvligger över sätena och hennes huvud ligger på min axel, vinkeln på hennes kropp ser inte skön ut. jag försöker räta på henne men hon kämpar emot så jag låter henne vara. Jag sluter ögonen igen och det som hände spelas upp innanför mina ögon, om och om igen.
***
Jag ser på henne och hon ser på mig, vi ser lika chockade ut båda två.
– Oj förlåt.
– Ingen fara.
Hon stänger dörren och jag ser på den och sen på min penis som slaknar i min hand. All lust rinner av mig som tvålen på min kropp.
– Fan!!
Jag stod i duschen, tänkte på det som jag och Maria gjort. Tog min penis i handen och satte i gång och började onanera. Dörren öppnades och Jenny såg på mig, nej stirrade på mig där jag stod med min hårda penis i handen.
Jag sköljer av mig och stänger av vattnet, jag torkar mig och skammen rider mig. Jag lugnar ner mig, jag har inte gjort något kriminellt, möjligtvis något opassande och jag förbannar mig själv för att jag glömde låsa.
Men hon öppnade fast att hon hörde mig duscha. Jag stannar upp i torkandet, hon öppnade fast att hon hörde mig duscha. Jag fortsätter torka mig, jag tar på mig kläderna och jag går utifrån badrummet. Jag går till hennes dörr och knackar på, hon öppnar och jag säger.
– Jag är klar, förlåt för det.
– Ingen fara, det är naturligt. Alla gör det.
– Tack.
– Som sagt ingen fara.
Jag ser på hennes kinder, på hennes hals. De är rödlätta, jag ser lite glans i hennes ögon.
– Jag glömde låsa.
– Jag tänkte mig inte för när jag bara öppnade. Jag vet inte jag fick kortslutning.
– Som sagt, jag ber om ursäkt.
– Och som sagt ingen fara, jag skulle tänkt mig för innan jag öppnade.
Vi ser på varandra och vi kramar varandra, jag känner hennes varma kropp mot min. hennes bröst trycks mot mitt och hon har ingen BH på sig. Hennes bröstvårtor känns hårda. Vi delar på oss och vi ser på varandra och jag mumlar något och går utifrån hennes rum.
Våra föräldrar är inte hemma, de är i stugan och vilar upp sig från stressen i stan. Vi ville inte hänga med, på sommaren så kan man i alla fall bada eller gå på stranden med Bilbo, nu på vintern så är det inget som tilltalar mig eller Jenny.
Jag går genom korridoren till mitt rum, jag går in och stänger dörren. Jag lägger mig på sängen och tar den bok som vi läser i skolan för tillfället, jag öppnar den och jag slickar mig om läpparna och jag undrar vad som precis hände…
***
– Ska vi laga mat?
– Ja, jag kommer.
Hon vänder sig och jag ser på hennes kropp, på hennes rumpa och jag slickar mig om läpparna. Den är vacker, sexig, snygg. Jag kommer på mig med att tänka på hur den ser ut utan kläderna mellan. Jag blundar och samlar och tänker.
– Hon är för helvete din syster, eller inte riktigt. Men vi är familj för fan, fast inte på riktigt. För helvete!!
Jag öppnar ögonen och jag ser på hennes rumpa igen, vickar hon mer på den än hon brukar göra. Nej det är bara mina liderliga, snuskiga tankar som får löpa fritt med mig. Jag lägger boken på sängen och jag går fram till trappan och jag går uppför den till första våningen.
Jag går till köket och jag ser att hon bytt tröja sen innan, denna är tightare, denna avtecknar hennes bröst och hon har ingen BH på sig, jag ser på brösten. Bröstvårtorna står rakt ut, jag slickar mig lätt om läpparna. Hon böjer sig fram och putar mig rumpan, jag bara stirrar på henne.
– Gillar du vad du ser?
– Ja.
Min röst är hes, hon kan inte missa kåtheten i min röst. Verkligen inte, hon ser sig om över axeln och hon reser sig och vänder sig mot mig. Hon går fram till mig och hon tar mig i tröjan och lägger en hand på min nacke och drar ner mig och vi kysser varandra, först trevande sen allt hungrigare.
Vi kysser varandra aggressivt och vi stönar tungt båda två. Mina händer drar i hennes tröja, jag vill känna hennes varma hud mot mina fingrar. Jag blir galen snart om jag inte får känna på den, ta på den. Hon drar i min tröja, sen stannar hon.
– Vi går ner, grannarna kan se oss.
– Ja.
Vi går snabbt ner i källaren, vi går till hennes rum och vi går in och hon stänger dörren och vi attackerar varandra och vi kysser varandra hungrigt igen. Jag drar i hennes tröja och hon drar i min, vi får av dem och vi ser på varandras bara överkroppar.
Vi kysser varandra igen och jag känner fasta bröst tryckas mot mitt bara bröst. Vi lägger oss i sängen och vi kysser varandra länge, vi delar på oss och jag öppnar munnen. Hon lägger ett finger på mina läppar.
– Sen, Michael.
– Ja.
Sen slickar jag mig nerför hennes hals, nyckelben ner mot det vänstrabröstet. Jag tar det i min mun och jag börjar slicka på det jag börjar dra i hennes byxor och hon hjälper mig. Med gemensamma krafter så får vi av dem. Jag ser på hennes rakade slida, jag ser på vätan som redan finns där.
Jag känner det hårda ståndet innanför mina byxor. Jag lutar mig fram och slickar på hennes bröst igen. Mina fingrar börjar leka med hennes slida och jag använder hennes väta att smeta in hennes klitoris när jag smeker den, jag låter mitt långfinger glida in henne och jag smeker hennes innersta och jag smeker henne samtidigt som jag suger och slickar på hennes bröst.
Jag smeker henne snabbare och snabbare och jag hör hennes andning förändras och hon kommer. Hennes kropp stelnar till och ryggen lämnar sängen och sen skriker hon till och hon kommer och hon kommer länge. Jag smeker henne genom orgasmen och jag slickar på hennes bröst samtidigt.
Hon kommer länge innan hon slappnar av. Hon börjar fippla med mina byxor, jag reser mig och ställer mig på golvet och jag tar av mig byxorna och lägger mig naken bredvid henne. Hon tar min penis i handen och hon smeker mig.
Den reser sig snabbt och hon lägger sig på rygg och jag lägger mig mellan hennes ben och jag tar penisen i handen och jag drar ollonet fram och tillbaka, jag stannar och jag ser på henne. Hon ser på mig.
– Är du säker Jenny, går vi längre så bryter vi mot vissa barriärer.
– Ja, jag är säker, är du?
– Ja, så hjälpe mig gud jag är säker.
Hon ser på mig och ler, ett leende som visar kärlek. Jag trycker till och jag glider in i henne, jag når botten och jag stannar där. Våra ögon är uppspärrade.
– Jisses.
Vi säger det samtidigt och vi, slickar oss om läpparna och sen börjar jag röra mig. Jag tar henne med långa rörelser, vi andas tungt båda två och jag känner svetten bryta ut på mig rygg, jag ökar takten långsamt och jag tar henne snabbare och snabbare, hon andas snabbare och snabbare och sen kommer hon. Hon kommer länge och kraftigt, jag tar henne snabbare och snabbare. Mina höfter rör sig som om av sig själv, jag vill inte komma samtidigt som min kropp skriker efter förlösning, efter utlösning.
– Kom i mig, kom i mig min älskade ”bror”.
Jag kommer och ett vrål lämnar min mun, jag kommer om och om igen. Säden skjuts ur mig och jag känner hur den lämnar mig i sträng efter sträng. Jag kommer längre och hårdare än vad jag någonsin gjort innan.
– Jag kommer i min ”syster” och jag älskar det, älskar henne…
***
Jag hör hennes lugna andning, vi ligger i hennes säng under täcket. Vi har sagt de magiska orden till varandra, vi har älskat tre gånger till. Jag har tömt mig i henne tre gånger… Konsekvenserna av det vi gjort börjar krypa sig på mig…
***