– Prolog.
Emma ser på lappen som hon får av sin chef. Hon börjar att läsa på den, innan hon har läst klart så är hennes chef borta. Hon knycklar ihop lappen och kastar den i en papperskorg. Hon lämnar butiken hon stoppar hörlurarna i öronen och hon sätter på musik…
Den unge mannen rättar till sina glasögon, han går på tåget och han ställer sig vid dörrarna och han tar fram sin telefon. Han läser meddelandet och han svarar på det. Han reser från Malmö till Lund, när tåget stannar så går han av det och går från stationen till den byggnad som hans utbildning håller till. Han går in och han letar upp salen som han ska vara i. Han går in och sätter sig för sig själv…
De tre kvinnorna ser på varandra.
– Hur ska vi göra?
– Han är för blyg för sitt eget bästa.
– Ja han är sjukligt blyg.
– Det är för att han blev mobbad på den ”fantastiska” skolan som ni två tvingade honom att gå på. Där mobbningen kulminerade i misshandeln.
Kvinnan som säger det är den unge mannens mor. De andra två kvinnorna är hans mormor och farmor. Den unge mannen har gått ifrån att vara nummer tre på listan över arvtagare till att bli nummer ett. De två som var före honom dog i en båtolycka för två veckor sedan. Det var begravning för fyra dagar sedan och de tre kvinnorna har fått inse att de inte vet ett dugg om den unge mannens preferenser så att säga.
– Vi skulle kunna hyra en eskort.
– Är ni galna?
Det är den unge mannens mor som säger det till sin mor som sa det och den unge mannens farmor nickade sitt bifall.
– Vad föreslår du?
– Jag vet inte, inte än. Men ingen eskort.
– Är vi säkra på att han gillar kvinnor?
Pojkens mor och mormor ser på pojkens farmor.
– Jag tar reda på det.
De två äldre damerna ser på den yngre av de tre…
Emma kommer hem och hon går in i lägenheten, det är en liten etta på Nobelvägen i Malmö. Hon är tjugofem år och en jävla looser som har svårt för att inte säga sanningen. Vilket inte passar sig när man arbetar i en skoaffär, eller en klädesaffär eller i vilket serviceyrke som helst. Och det är den enda branschen hon kan så att säga. Hon gick försäljning och service på gymnasiet för att hon inte pallade något annat. Hela hennes liv har bestått av att inte palla. Hon är inte dum, verkligen inte. Medlemskapet i Mensa säger det. Hon ser ner på gatan därnere på alla patetiska förbannade drönare som går därnere. Hon går till kylen och hon öppnar den. Hon ser vinflaskan, hon stänger kylen igen och hon skriker ut sin ilska…
Den unge mannen lyssnar på föreläsaren, han går på alla föreläsningar. Även på de som inte är obligatoriska. Han gillar skolan, han har alltid älskat att lära sig saker. Ett av hans motto är att kunskap är makt. Verkligen makt. Han tänker på att han var på sina kusiners begravning. Enligt vad han hörde av skvallret så var de höga båda två och det var ett naturligt tillstånd för dem båda. De söp, åt tabletter som det var godis och snortade kola från morgon till kväll. Så att de skulle krascha med en supersnabb motorbåt var bara att vänta så att säga. Men det innebar också att han numera var arvtagaren. Det stör honom en hel del, det stör honom mer än en hel del…
1. En vecka senare…
Jag heter Michael Af Kraft, av olyckliga omständigheter så blev jag arvtagare till Kraftsfären för tre veckor sedan när mina två äldre kusiner dog efter en båtolycka. Deras död var väldigt oläglig, ja inte bara för att det var hemskt att de dog. Men deras död saboterade mina planer. För jag tillskillnad från dem har sådana. Jag bestämde mig när jag var fem år hur min framtid skulle se ut. Det har varit en del farthinder på vägen. Men steg för steg så har jag klarat av dem. Det största farthindret var mobbning med en övervikt som konsekvens. En som jag efter en rätt så brutal misshandel tog tag i. Efter gymnasiet så gjorde jag militärtjänstgöring i ett år. Jag låg inne som militärpolis. Det var också ett steg i min plan. Sen sökte jag in på universitetet, jag kom in och jag läser till jurist. Jag tänker på ett samtal som min mor hade med mig för ett par dagar sedan. Angående min sexuella läggning, jag såg på henne och hon på mig.
– Handlar det om att det ska födas en arvinge?
– Ja Michael.
– Jag är heterosexuell.
– Har du?
– Ja.
– Så bra.
Jag såg på henne och på lättnaden i hennes ögon. Sen talade vi inte mer om det. Jag är heterosexuell, jag är verkligen inte erfaren. Jag har varit med en tjej och det, jag ska inte säga att det slutade i katastrof. Men det var inte långtifrån, verkligen inte. Så jag har varit med en tjej i mitt tjugotvå åriga liv…
Emma läser jobbannonser, hon måste skaffa sig ett jobb. Som tur är för henne så har hon alltid betalt fackavgift och A – kassa. Så hon har pengar men inget hon blir fet på så att säga. Hon läser dem och hon läser en annons, hon anmäler sitt intresse för att få komma på intervju. Hon läser vidare och en annons fångar hennes blick. Hon öppnar den och hon läser igenom den och hon undrar om den är på riktigt. Hon läser vidare och hon inser att den är på riktigt. Hon gör som det står i annonsen. Hon tar bilder på sig själv i bikini, vanliga kläder och i en finare klänning. Hon gör tre olika frisyrer, hon är en Ginger med gröna ögon och en enligt henne själv en väldigt fin kropp med fasta lagom stora bröst. Hon skickar iväg bilderna och sin bakgrundshistoria…
De tre kvinnorna sorterar bland kvinnorna som skickat in sina ansökningar. De väljer ut fem av dem som de vill träffa. De skickar meddelandet till de fem kvinnorna på deras telefoner. De ser på varandra och de ler…
Jag greppar vasken, jag ser på min spegelbild och jag lämnar omklädningsrummet med min väska i handen. Jag går fram till buren och jag sätter väskan utanför. Jag går in i buren och jag ser på min motståndare, han ser på mig. Jag är 198 cm lång och väldigt vältränad, han är säkert tjugocentimeter kortare än mig och han väger minst femtonkilo mindre än mig.
– Han ska läras en läxa, jag med. Vad fan är detta?
Sen låter gonggongen och han attackerar mig och jag skjuter undan alla tankar och möter hans attacker…Jag ser luckan och jag tar den, en välplacerad vänster i hans mage, en höger på hans kind. Han backar groggy, jag börjar att mata in slag, sparkar och knä på hans kropp. Han har försökt att medvetet skada mig hela matchen. Så jag är lagom förbannad på honom, jagökar trycket i mina attacker och jag knuffar i väg honom och han studsar ut ifrån staketet och jag hoppar upp och gör en rundspark som träffar hans tining. Han rasar ihop och jag flyger på honom innan han slår i mattan. De får vara tre personer som sliter loss mig från honom. Då landar jag och går därifrån, han andas så han lever. Jag lämnar ringen och tar en handduk från väskan och jag torkar av mig. Jag tar på mig mina kläder snabbt. Sen tar jag av mig mina handskar och lägger dem i väskan. Det är en ny match på gång. De fick bära ut min motståndare, jag går till de som arrangerar matcherna. De ser på mig och jag möter deras blickar.
– Bra match.
– Tack.
– Här.
– Tack.
Jag stoppar ner pengarna i min väska, sen vänder jag ryggen mot dem och går iväg. Jag kommer inte att slåss här igen. Jag gillar inte att bli utnyttjad…
Emma ser på det väldigt stora huset, det är inte första gången hon är i dessa kvarter. Hon är uppvuxen i dess utkanter så att säga. Hon är inte av gamla pengar, hon är inte nyrik i heller. Hon är en av de som de kallar för ett socialfall. Vilket innebär att hennes föräldrar har fina arbeten och tjänar bra med pengar. Men det är kaffepengar för nyrika och för de med gamla pengar så är det vad de köper kaviar för om året. Men hon kan föra sig i dessa kretsar och för den summa pengar som de erbjuder henne för att som det stod i annonsen visa en ung man livet. Hon undrar hur jävla ful han är, eller vilket socialt ufo han är. Hon vet precis vem släkten är, hon minns att hon läste om de två kusinernas död. De gick på hennes skola. De var inga hon umgicks med, hon såg dem på skolan och på festerna när hon var på dem. Vilket inte var ofta, hon hade sina kompisar inne i Malmö. Hon dansade i en studio tills hennes trut som vanligt ställde till det för henne. Hon dansar fortfarande men det är mest för sig själva så att säga. Den enda plats som hon inte straffat ut sig är där hon tränar Brasiliansk jujutsu. Det är den enda plats som hon inte straffat ut sig ifrån. Det vågar hon inte, hon är svartbältad sedan länge. Hon ringer på och hon samlar sig och faller in i rollen som tjejerna här uppträder. Dörren öppnas och hon ser på kvinnan som står mittemot henne.
– Är det Emma?
– Ja.
– Välkommen.
– Tack frun.
– Kom in.
– Tack frun.
Hon följer efter kvinnan in i det groteskt stora huset, det kallas så. I Emmas ögon så är det en mindre herrgård. De går till ett matsalsbord där det sitter två äldre kvinnor. Hon ser deras blickar och hon inser att de är som tre rovdjur och att hon ska behandla dem så…
Jag gör chins, jag är i crossfitlokalen. Den blev ett tillägg till min andra träning när jag gick ner i vikt efter misshandeln. Den var en kulmination efter många års mobbning. Jag var lång och tjock, innan dess så var jag kort och tjock. Jag tränade då med, men jag åt en massa jävla onyttigheter med. Efter misshandeln så slutade jag äta en massa onyttigheter. Jag valde sexton veckor i helvetet för att gå ner i vikt och jag lyckades. Jag vägde 115 kilo när jag började och 92 två när jag var klar. Jag tappade sju kilo när jag låg på sjukhuset. Så jag vägde 108 kilo när jag började. Nu väger jag 95 kilo och det är muskler, jag döljer min kropp bakom lite för stora kläder. Kläder som är diskreta men av rätt märke. Men inget som sticker ut. Misshandeln och mobbning har lärt mig att inte sticka ut. Jag tar en klunk av vattnet i min vattenflaska. Jag ser på den stora hanteln, ett leende börjar att spela på mina läppar. Jag går fram till den och jag böjer mig fram och jag ställer mig på händer på den. Jag släpper den ena handen och jag står på en hand bara. Jag har sett en kille på Tik – Tok göra så. Jag sätter tillbaka den andra handen och går armböj på hanteln. Sen ställer jag mig på golvet och går till min väska. Jag går in i omklädningsrummet…
Emma lyssnar på de tre damerna. När de är klara så säger hon.
– Så ni vill att jag går på en dejt med din son och visar honom stan så att säga?
– Ja.
– Och för det så är ni beredda att betala mig 50 000 kr?
– Ja.
– Och om han vill ha fler dejter?
De ser på henne och hon på dem.
– Jag ligger aldrig med någon på första dejten.
Vad hon inte säger är att hon inte ligger med vem som helst. Oavsett hennes attityd.
– Om det blir så att det blir fler dejter så kommer du givetvis att få betalt för dem.
– Samma summa?
– Ja samma summa.
– Hur har ni planerat att detta ska gå till?
– Vad menar du?
– Hur ska vi träffas?
– Ah du menar så. Vi kommer att ha ett samtal med honom, där kommer han att få reda på att ni ska träffas på en restaurang och sen så är det upp till dig vad ni gör.
– Vilken restaurang?
– Årstiderna, vi betalar i förväg så det är inget som du behöver tänka på.
– Då vet jag det, när ska detta gå av stapeln?
– På fredag.
– Då vet jag det, när ska jag vara där?
De tre kvinnorna ser på varandra, hon ställer frågor som de andra fyra inte gjort. De får en känsla av att det är kvinnan som styr samtalet och inte dem.
– Ska vi säga klockan 19.00.
– Visst, har ni en bild på honom så att jag vet hur han ser ut?
Den yngre kvinnan av de tre öppnar sin telefon, hon visar en bild på den unge mannen. Han ser väldigt alldaglig och tråkig ut. Men va fan 50 000 och chans på mer. Det är skattefria pengar med, ett par timmars roande. Med som sagt chans på fler dejter. Han är ju inte ful i alla fall…
Jag ser på de tre kvinnorna, de ser på mig.
– Förlåt?
– Du ska gå på en dejt på fredag.
– Jag hörde er men jag var inte säker på att jag hörde rätt. Men ni är allvarliga?
– Ja det är väl klart.
– Nej.
– Vadå nej, du kan inte säga nej Michael.
– Jag är tjugotvå år, jag är myndig. Jag har försvarat Sverige mot inre och yttre fiender i ett år. Så nej.
– Nu är du så god och lyssnar på oss.
Jag ser på min farmor som säger.
– Du har andra förpliktelser nu, du är arvtagaren till Kraftsfären och Drugge namnet.
– Jo det är jag väldigt medveten om.
– Då förväntas du att gå ut med unga kvinnor.
– Så jag förväntas inte ta droger och knulla runt?
– Vad är det för språkbruk Michael.
– Förlåt mormor, men jag uppträder bara som kusinerna gjorde.
De ser på mig och jag möter deras blickar.
– Du ska gå på den dejt vi arrangerat, du har inget val unge man.
Jag ser på dem, deras blickar säger mig att jag inte kommer att ha något val…
Emma ser på kläderna som ligger på sängen och hon kan inte bestämma sig för vad hon ska ha på sig. En av fördelarna med att ha arbetat inom serviceyrken är att hon har kläder, skor och accessoarer för en middag på Årstiderna. Hon sätter sig vid sitt sminkbord och hon ser på sig själv i spegeln och hon undrar hur jävla patetisk hon är som ens gick med på det här. Det är så nära att vara en hora som det går…
Jag ser på mina kläder, jag är verkligen inte sugen på att gå på en middag på Årstiderna med en dejt som min mor och de två andra kvinnorna arrangerat för att de ska kontrollera om jag attraherar en kvinna. Eller om det är för att de inte litar på att jag är heterosexuell. Hur jävla desperat är kvinnan som de fått detta till. Fan tänk om de betalat henne för det. Jag skakar på huvudet, jag börjar att klä på mig…
Jag ser kvinnan närma sig bordet, hon går bredvid hovmästaren och jag reser mig. Jag får ge min mor och de andra två att de har bra smak. Hon är en lång vacker kvinna, hon är en Ginger med gröna ögon. Vilket är väldigt ovanligt, hon har långt hår som är uppsatt i en enkel med smakfull kreation där man ser hennes hals. Hennes klänning är diskret, enkel men smakfull. Inga överdrivna accessoarer och en liten handväska. Inget märke på den, jag ler lite. Hon har självförtroende. Hovmästaren visar henne till bordet, jag sträcker fram min hand.
– Michael.
Emma ser mig resa mig, hon ser en lång vältränad ung man med en pojkbandsfrisyr. Hon ser på de svartbågade glasögonen och på ögonen bakom dem. De är väldigt ljusblå, hon noterar att jag inte flashar med klockan eller andra accessoarer. Min after shave är diskret, det kliar i hennes fingrar att rätta till luggen.
– Michael.
– Emma.
– Trevligt.
Jag släpper hennes hand, vi noterar båda två att vi har förhårdnader på händerna. Hovmästaren drar ut hennes stol, jag går till min och jag sätter mig när hon satt sig. Hon ser på mig och jag ser på hennes lite tillgjorde leende. Jag svarar på det och hovmästaren frågar om dricka.
– Jag litar på ditt omdöme, jag misstänker att min mor lämnat kortet så att säga. Så skäm bort oss.
– Ja herrn.
Emma ser på mig, hon ser på mitt något tillgjorda leende.
– Du vill inte vara här Michael.
Jag ser på henne, jag ser att hon ångrade det hon sagt.
– Haha nej det vill jag inte Emma, detta är så lite jag. Men det blir väl så när man har föräldrar som inte bryr sig så att säga.
Emma hajar till, det var inte det svar som hon väntat sig.
– Jag är för det mesta ärlig Emma.
– För det mesta?
– Om min ärlighet kan såra någon annan eller hur ska jag säga. Om personen får konsekvenser som den är oskyldig till så gör jag det inte. Din fråga var väldigt direkt.
– Ibland så talar jag utan filter så att säga.
– Bara ibland?
Hon ser på mig, hon känner att jag provocerar henne.
– Förlåt det var plumpt, det är bara det att det är lite uppfriskande med en som vågar ställa direkta frågor.
Hon ser på mig och mitt väldigt ångerfulla ansikte.
– Ingen fara, som du sa min fråga var väldigt direkt Michael.
– Om jag får vara direkt Emma.
– Visst.
Just då kommer hovmästaren med vinet, jag smakar på det och nickar. Han slår upp och sen går han i väg. Jag skålar med henne, jag tar en sipp av vinet och hon tar en lite större klunk.
– Visst.
– Hur kontaktade min mor dig?
Hon ser på mig, jag möter hennes blick. Något i den säger Emma att jag kommer att veta om hon ljuger.
– De satte in en annons på Platsbanken.
Jag ser på henne, hon ser förvåningen i mitt ansikte.
– De är ta mig fan inte kloka. Har du kvar annonsen?
– Nej den är borta.
Jag rättar till mina glasögon.
– Synd, vad var kriterierna?
– Att kunna föra sig i en sådan här miljö.
– Du är inte av gammalt blod, du är inte nyrik för de hade aldrig tillåtit mig att sitta här med en nyrik. Jag kommer inte använda namnet på vad de kallade er i skolan Emma.
– Tack Michael, men ja. Vi bodde i utkanten, mina föräldrar bor kvar där.
– Vad arbetar de med?
– Min far är neurokirurg och min mor är affärsjurist.
– Har du syskon?
– Ja en lillebror, han är två år yngre än mig. Han är en duktig fotbollsspelare så han gick på MiG inte på Lundblads.
– Vad läste du Emma?
Hon tar en klunk av vinet för att vinna lite tid.
– Jag har inga fördomar Emma, verkligen inte.
– Jag läste försäljning och service.
– Det är en bred utbildning, kanske inte den dina föräldrar ville. Men du orkade inte satsa på något annat.
– Nej precis, du läste natur?
– Ja det gjorde jag.
– A i alla ämnen?
– Precis, det hade jag hela min skolgång.
Hon ser på mig. Det hade hon med, även om hon inte orkade att satsa på skolan.
– Jag med.
Hon ser på mitt lilla leende. Det säger henne att jag visste det. Servitören kommer med förrätten, det är en råbiff på älgfärs. Vi börjar att äta och när vi smakat på maten så att säga så säger jag.
– Det smakade bättre än vad jag trodde Emma.
– Haha ja faktiskt.
Jag skålar med henne, hon svarar på den. Jag tar en större klunk denna gång, det gör hon med. Jag sätter ner glaset.
– Varför är du mellan anställningar Emma?
Hon ser på mig.
– För mitt bristande filter.
Jag ser på henne, sen ler jag lite.
– Det kan bli ett problem föreställer jag mig i ett serviceyrke.
– Ja, vad gör du Michael?
– Pluggar till jurist.
– Varför?
– Intresse faktiskt, sen så är det ett bra steg inför min nästa utbildning.
– Nästa utbildning?
– Jag ska bli polis.
Hennes ögon vidgas.
– Förlåt?
– Det var planen innan mina två väldigt speciella kusiner bestämde sig för att köra alldeles för fort med en speedbåt höga som kyrktorn och enligt den av passagerarna som överlevde så satte de på varsin tjej. Med betoning på tjejer, enligt den person som överlevde så var de under femton båda två.
– Och vad är planen nu Michael?
– Vi får se Emma.
De dukar av förrätten, de byter ut våra vinglas och hovmästaren slår upp ett nytt vin åt oss. Sen går han iväg, jag snurrar vinet i glaset och jag tar en liten klunk av det. Emma ser på mig, jag är lika intetsägande som på bilden. Men ändå inte något med det intetsägande retar henne. Som om det är ett skydd mot något. Mot den jag egentligen är. Lite som Stålmannen, att jag gömmer mig bakom det intetsägande.
– Gjorde du som alla andra unga män som slutar på Lundblads och kommer från din krets så att säga och gav dig ut på en resa Michael.
– Nej jag gjorde militärtjänstgöring till släktens förvåning Emma.
– Som vad?
– Militärpolis.
Hon ser på mig.
– Varför?
– Varför inte, det är en tuff utbildning som är väldigt bred. Sen så var det en bra plattform till när jag skulle läsa till polis. Juristutbildningen hade gett mig den lagliga grunden och militärpolisutbildningen en praktisk grund att stå på.
Hon ser på mig.
– Och din släkt köpte det?
– Haha ja faktiskt, innan de två dog så var jag en nolla i deras ögon. Nu är jag inte det. Så de vet inte hur de ska förhålla sig till mig.
Vi blir serverade vår huvudrätt, rådjurssadel med rotfruktspure och kantarellsås. Vi börjar att äta under tystnad, sen skålar jag med henne och vi tar en klunk av vinet. Vi sätter ner glasen och jag ler lite.
– Vad ler du åt?
– Att jag aldrig trodde att jag skulle sitta så här och spela spelet så att säga. Att leka rik herreman med alla de olika gesterna osv. jag är glad att min mor insisterade på att lära mig sådant när jag växte upp. Men om du skulle säga det till henne så kommer jag att neka till att jag sagt det Emma.
– Haha din hemlighet är i säkerhet med mig.
– Tack Emma.
– Jag kan bara instämma i det du säger Michael.
– Önskar du att du kunde hantera filtret bättre Emma?
– Ibland, för det ger mig bekymmer. Jag bor själv och vill klara mig själv.
– Tjatade de mycket på dig om vad du skulle läsa till?
– Ja mina föräldrars största besvikelse. Att jag kastar bort min intelligens på ett lågavlönat arbete.
Jag ser på henne, hon ser på mig. Jag rättar till glasögonen, jag skär en bit av köttet och stoppar den i munnen. Hon gör detsamma, jag torkar mig lite om munnen och jag säger.
– Så varför gör du det Emma?
Hon ser på mig, jag ser på henne.
– Det började som en tonårsrevolt, de kunde inte utmana mig i skolan så jag tappade sugen. Jag fick alla rätt på proven så varför skulle jag då kämpa?
Jag ser på henne, jag ler lite.
– Vad ler du åt Michael?
– Att jag känner igen mig, du kämpade inte i skolan. Du kämpade på andra platser.
– Ja.
De dukar av våra tallrikar, jag tömmer vinglaset och hon gör detsamma. De tar bort de glasen med, hovmästaren kommer med ett dessertvin. Det är vi pocherade päron med glass med smak av lingon. Temat på hela menyn för oss har varit vilt och skog. Det har varit passande, jag kan inte låta bli att se på hennes hals och kropp. Jag vill inte se för mycket på hennes ansikte. Jag får ge att mina släktingar med min mor i spetsen har bra smak.
– Kämpade du Michael?
– Jag tog det flera steg längre.
– Hur menar du?
– Jag utmanade både lärare och elever. Vilket gjorde att jag blev mobbad, en mobbning som kulminerade med att jag blev svårt misshandlad. De hoppade på mig bakifrån och de satte en elpistol mot min nacke. När jag rasade ihop så började misshandeln. Jag fick opereras i arton timmar, jag låg utslagen i mer än en vecka. Jag fick stanna en månad på sjukhuset, sen tog jag tag mig själv. Jag tappade sju eller åtta kilo på sjukhuset, resten när jag kom hem och blev dedikerad på allvar. Sexton veckor i helvetet gjorde så att jag gick ner ännu mer och jag blev vältränad.
– Och de som gjorde det?
– Hade slutat på skolan när jag kom tillbaka, jag blev en grå ande där. De vann jag slutade att ta plats. Jag gjorde inte sämre ifrån mig, men jag tryckte det inte i ansiktet på dem längre.
– Så du hämnades inte Michael.
– Nej jag hämnades inte, de skrämde mig och jag blev rädd.
Hon ser på mig, hon ser smärtan som glider över mitt ansikte.
– Vem var det Michael.
Jag ser på henne, hon ser på mig.
– Så väl känner jag dig inte än Emma så att jag berättar deras namn.
Hon ser på mig och jag på henne.
– Är du klar Emma?
– Ja.
– Ska vi dricka kaffe någon annanstans?
– Javisst.
Jag reser mig och drar ut hennes stol, hon reser sig och vi går till garderoben. Vi får våra jackor och vi går uppför den gamla stentrappan och vi kommer ut på Stortorget. Jag ser på min klocka, den är nio.
– Där är ett kafé på Lilla torg passar det Emma?
– Jadå det passar Michael.
Vi börjar att gå och jag känner och anar säkerheten som hon går med.
– Tränar du självförsvar Emma?
– Ja, brasiliansk jujutsu. Vadå då?
– Nä du går med en sådan självsäkerhet som de som tränar gör.
– Det gör du med, vad tränar du Michael?
– De fem elementen, det sägs vara modern till alla självförsvar.
Hon ser på mig.
– Jag har tränat det sedan jag var fem år, minst ett pass om dagen.
– Det självförsvaret har jag aldrig hört talas om Michael.
– Nej det är inte många som har, ändå så är det modern till alla självförsvar som finns. De som utbildar världens bästa lönnmördare tränar De fem elementen.
Vi är framme vid kafét. Vi går in och vi köper varsin kaffe, båda vanligt bryggkaffe med mjölk. Vi hittar ett ledigt bord på andra våningen och vi sätter oss. Jag hjälper henne med hennes jacka. Sen sätter vi oss.
– Hur vet man om vad lönnmördare tränar Michael?
– Nyfikenhet, vi blir nyfikna och sen kan inte stoppa oss ifrån att sticka näsan i det. Man hittar vad man vill på nätet om man bara letar tillräckligt eller hur?
– Förvisso, vad heter de?
– De första.
– Var det därför som de använde en elpistol?
– Ja jag försvarade mig när de blev fysiska. De hade inte förväntat sig det, så de attackerade mig bakifrån i duschen. Mina klasskamrater släppte in dem. Sen stack de, ryktet säger att mina kusiner firade med de som attackerade mig på kvällen. Ryktet säger också att de den kvällen våldtog sex nyrika tjejer så pass illa så att två av dem ligger i respirator. Två tog livet av sig och de två sista lämnade Malmö med sina familjer för att Bordet körde dem på porten. Men som sagt det är bara rykten.
Hon ser på mig, hon har också hört talas om de sex och andra som farit illa.
– Så dina kusiner firade?
– Ja de firade, de gillade inte mig de i heller. Jag var som de sa ofta, fet, ful och äcklig. Varken mer eller mindre, de berättade det för alla som ville lyssna på dem. Vilket var en hel del personer. Efter misshandeln så blev jag en grå skugga. Varken mer eller mindre.
Jag tar en klunk av kaffet, hon gör detsamma.
– Du avslutade skolan som en grå skugga och sen blev du militär?
– Nja jag gjorde militärtjänstgöring, sen började jag juristutbildningen. På den vägen är det.
– Och sen så ska du bli polis?
– Det är målet ja.
– Så en från gamla pengar som blir polis.
– Så är det.
Hon säger inget mer, inte jag i heller…
Jag kysser ovansidan på hennes hand.
– Jag tackar för sällskap Emma, det var trevligt.
– Detsamma Michael.
Jag går iväg och hon är lite irriterad över att hon inte fick stuckit hål på min illusion. Det jag är bakom den grå skuggan.
Ett år senare…
Jag ser Emma, hon har inte sett mig. Jag tar min väska och jag rusar fram till henne och jag tar hennes hand i min och jag drar i väg med henne. Hon stirrar på mig och sen följer hon med mig. Jag stannar och drar ner henne, jag skyddar henne med min kropp. Sen brakar helvetet löst, kulorna viner runt dem och hon känner hur jag drar henne närmare mig och jag som hon uppfattar det omsluter hennes kropp med min. Det blir tyst i brakandet och Michael drar upp henne på fötter och hon följer honom när han börjar att springa igen. Han stannar och han drar ner henne igen och omsluter henne med sin väldigt vältränade kropp inser hon nu. Det börjar att smälla igen och hon trycker sig närmare mig. Jag drar henne ännu närmare mig och jag skyddar henne igen. När det blir tyst för andra gången så reser jag mig snabbt och vi springer vidare. Vi kommer ut på framsidan där det är lätt kaos.
– Kom med mig Emma.
– Visst men vart?
– Till min bil, jag har parkerat en bit bort.
– Varför?
– Det är en speciell miljö här.
– Och vad gör du i den miljön Michael?
– Hanterar min ilska Emma.
Vi går snabbt iväg och vi går två hundra meter till en annan parkering. Min bil står här, hon ser på den. Den är lika intetsägande som jag är, eller var. Jag öppnar min väska och jag tar fram mina kläder. Jag tar på mig dem snabbt. Jag låser upp bilen, vi sätter oss i den och jag backar och sen kör vi iväg.
– Så du hanterar din ilska?
– För att jag inte skulle slå ihjäl svinen som mobbade mig och sen skadade mig så var jag tvungen att hantera min ilska, mitt hämndbegär. Jag träffade andra som slåss för pengar där jag tränar. Jag följde med dem till en sådan plats där vi var ikväll. Jag fick ut min ilska, mitt hämndbegär. Jag blev som hög på kicken jag kände när jag slogs. Det blir jag fortfarande, men jag ser inte de fem längre när jag slåss.
– Gjorde du det innan?
– Ja det gjorde jag Emma, varje gång så gjorde jag det.
Jag trycker till på gasen och Emma känner hur hon trycks tillbaka i sätet. Hon känner kittlingen i sin mage och hon lir både rädd och upphetsad.
– Min mor berättade hur mycket du fick för vår dejt.
– Och vad tyckte du om det Michael?
– Hon berättade även att du förhandlat fram att du skulle få lika mycket till för varje dejt som vi gick på. Du hörde inte av dig igen.
Hon ser på mig, på min profil.
– Dina glasögon?
– Fejk som allt annat med mig den kvällen. Den där grå skuggan du vet.
– Men varför?
– Varför inte, när jag blev honom så lät de mig vara ifred. Ingen av dem ens la märke till att jag gick ner i vikt. Men det gjorde jag, jag blev som en grå skugga och jag blev det till perfektion.
Min telefon ringer.
– Ja?
– Är du ok?
– Ja jag är ok kapten.
– Vad fan hände Michael?
– Jag är inte ensam i bilen Kapten, jag räddade en vän i kaoset.
– Vad fan hände Michael?
– Tommy har gjort affärer med Adnan, han försökte blåsa honom. Adnan svarade på det ikväll.
– Vad för affärer?
– Trafficking.
– För helvete!
– Det är större än ni trodde kapten det är en jävla röra. Vapenförsäljningen är bara toppen på isberget så att säga. Tommy är mer insyltad än vad ni trodde kapten.
– Kom in och rapportera i morgon Michael.
– Ja kapten.
Han lägger på och Emma ser på mig, jag parkerar bilen och hon säger.
– Kapten?
– Jag gjorde min militärtjänstgöring i militärpolisen.
– Ja.
– De behövde min hjälp de och den vanliga polisen. Så han kom till mig, jag var uttråkad så jag sa ja. Så jag pluggar och spelar skurk på samma gång. Eller jag rör mig i utkanten av den kriminella världen. Jag får reda på vad det som händer. Sen rapporterar jag det till dem. Det gör vardagen lite ljusare.
– Vad ska vi göra här?
– Äta, de har Malmös bästa mat härinne.
Hon ser på mig.
– Det slår årstiderna med hästlängder.
– Där ser man.
– Det gör man Emma.
Jag går ur bilen och hon går efter mig. Jag öppnar dörren och vi går in på Haket. En av tre neutrala platser i Malmö där alla kan träffas utan att bråka. Jag tar två brickor och jag ger den ena till Emma. Hon tar emot den och vi går fram till luckan. Vi ser båda på Frida, den vackraste kvinnan som någonsin gått på planeten. Eller det vet jag inte men jag föreställer mig att det är så.
– En Truckertallrik tack och en nittiograms specialare. Jag betalar för båda.
– Dricka?
– Två glas mjölk till mig.
Jag ser på Emma.
– En Pepsi Max.
Jag betalar och vi går och sätter oss vid ett av borden.
– Så de serverar Malmös bästa mat här?
– Ja de serverar Malmös bästa mat här.
– Där ser man.
– Så vad gör du nu för tiden Emma? När du inte dejtar arvtagare.
– Vem säger att jag inte gör det Michael?
Jag ser på henne och jag ler.
– Jag arbetar i en exklusivare klädaffär.
– Var då?
– På Gamla Väster, det är en sådan där butik du hör talas om så att säga.
– Ah klientel från Gräddhyllan?
– Precis, de lite äldre som inte vill beställa på nätet.
– Och hur är det?
– Det är ett jobb, varken mer eller mindre.
– Det sätter bröd och smör på bordet?
– Ja och du pluggar?
– Ja jag pluggar fortfarande, jag är förbi halvvägs. Jag har drygt ett år kvar sen så är jag klar.
– Och sen så ska du bli polis?
– Om allt går som jag vill ja.
– Michael.
– Ja?
– Maten är klar.
Jag reser mig och går till luckan.
– Det blev kaos ikväll skjutningar osv. du ska nog ge Frun en headsup Frida.
– Det förklarar varför det är lugnt ikväll.
– Lugnt?
– Det är lite folk både på Hålan och Taket med.
– Ok.
Jag tar tallrikarna och jag går till vårt bord, jag sätter burgaren framför henne. Jag sätter min tallrik på min bricka. Jag börjar att äta, hon gör samma sak och hon säger.
– Oh herre jävlar!!
Jag ser på henne och jag ler.
– Gott?
– Magiskt, stör mig inte med onödigt prat.
– Haha nej då Emma.
Vi äter en lång stund under tystnad, tills hon ätit nästan hela burgaren och jag ätit det mesta av min Truckertallrik, som är ägg, bacon, falukorv, stekt potatis och stark korv.
– Du hade rätt Michael, det är det godaste jag någonsin ätit.
– Mm det slår Årstiderna.
– Haha ja verkligen Michael. Men det är samma trevliga sällskap.
– Detsamma Emma. Vad gjorde du där ikväll?
– Jag hängde med ett par kompisar från dansen, helt ärligt så var det för att se halvnakna män slåss.
Jag ser på henne och jag ler, hon ler tillbaka.
– Eller det var mer, för att döda tristessen Michael.
– Det händer inte så mycket på ditt arbete Emma?
– I mitt liv överhuvudtaget Michael.
– Vad skulle du vilja hände Emma.
– Helt ärligt så vet jag inte faktiskt Michael.
Jag ser på henne.
– Så du följde med två kompisar dit för att du visste att det är en kriminellvärld?
– Lite så.
– Kanske få med dig en av oss med dig hem?
Hon ser på mig, ett litet leende spelar på hennes läppar.
– Haha ja faktiskt så lekte jag lite med den tanken. Men det hade bara stannat vid en tanke.
– Vad synd Emma.
Hon ser lite förvånat på mig.
– Vad menar du?
– Jag hade gärna följt med dig hem Emma och gett dig ett äventyr.
Hon ser på mig och hon försöker läsa mig, men hon kan inte. Jag är förändrad, eller så är det denna person som jag alltid är och den hon träffade på Årstiderna är den jag spelar.
– Vem är du Michael?
– Inte den grå skuggan i alla fall Emma. Inte denna Michael i heller, men jag måste spela spelet så att säga.
Hon ser på mig, hon ser in i mina väldigt ljusblåögon och hon inser att hon vill att jag. Denna person som jag är nu, hon vill att den personen ska följa med henne hem och ge henne ett äventyr.
– Vi kör hem till mig Michael.
– Är du säker Emma?
– Mm.
Vi reser oss och går till brickstället, vi sätter våra brickor och vi går till min bil. Vi sätter oss i den och jag startar den…
Min tunga ritar våta spår på hennes perfekta kropp. Den följer musklerna på hennes bröst och mage till hennes slida. Min tunga smakar på henne och undersöker hennes slida. Min öron är på helspänn och de lyssnar uppmärksamt på vad hon gillar. När jag hör det så fokuserar jag på den punkten med min tunga och i hennes fall så är det klitorisen som jag ska fokusera på. Så jag gör det, jag för in två fingrar i hennes inre och jag smeker henne samtidigt som jag slickar henne och hennes ända lämnar sängen när hon kommer med ett skrik som hennes grannar vaknar av om de inte är döva. Jag slickar henne till hon drar upp mig och vi kysser varandra mjukt och hetsigt samtidigt. Hon smeker mig jag blir hård på en sekund känns det som. Vi rullar på kondomen och hon ser på min penis igen och hennes ögon är stora.
– Vi behöver inte om du blir rädd Emma.
– Jo Michael det behöver vi men lova att vara försiktig.
– Alltid Emma.
Hon sätter min penis mot sin slida och jag trycker till och jag rör mig långsamt framåt. Ollonet kommer in och jag stannar. Jag ser på henne när jag kan röra mig igen. Jag läser hennes ansikte när jag rör mig framåt, jag når botten av henne och jag ser på henne och hon ser på mig. Vi andas nästan i takt.
– Ta mig Michael.
Jag ler mot henne och sen börjar jag att röra mig och våra ögon är fastlåsta i varandra och jag tar henne med långa rörelser och vi arbetar oss mot målet tillsammans. Vi viskar ord till varandra, vi säger dem högre än en viskning och jag tar henne tills jag inte kan hålla mig längre och sen. Sen exploderar vi tillsammans. Om inte grannarna vaknade innan så lär de vakna nu. Vi kommer tillsammans och vi kommer länge…
En och en halv månad senare…
Emma ser på stickan, hon ser på paketen, sen på stickan och sen på paketet igen.
– Fan!…
Jag ser på min telefon, jag läser meddelandet och jag ler.
– Jag kommer.
– Tack.
Jag stoppar tillbaka telefonen i min ficka och jag fokuserar på vad föreläsaren säger…
Jag kramar henne och hon kramar mig. Vi tar varsin bricka, vi beställer varsin dagens. Köttbullar, kokt potatis, gräddsås och tillbehör. Vi får vår mat och vi sätter oss.
– Jag är gravid Michael.
Jag ser på henne, sen säger jag.
– Nej vi är gravida Emma.
Hon ser på mig och hon slappnar av betänkligt.
– Tack Michael.
– För?
– Att du frågar mig om jag är säker på att det är du som är far till barnet.
– Hade du inte varit säker så hade du inte kommit till mig Emma.
Hon ser på mig och jag ser lite tårar i hennes ögon, jag reser mig och går runt bordet och sätter mig bredvid henne. Jag lägger min arm runt hennes axel.
– Vad fan ska vi göra Michael?
– Gifta oss, flytta ihop och leva lyckliga i resten av våra liv Emma. Eller så beställer vi tid för abort.
– Så du kan tänka dig att behålla barnet Michael?
– Jag blev kär i dig första gången jag såg dig Emma. Då som nu så är du den vackraste kvinnan på planeten.
– Vet du vad Michael?
– Nej Emma.
– Jag blev kär i dig med inte när jag såg dig, men när du följde mig hem och uppförde dig som en gentleman. Då blev jag kär i dig, när jag såg dig i där i lokalen så fick jag fjärilar i magen. Sen när vi älskade hela natten…
– Sen blev du rädd?
– Ja, jag insåg att jag aldrig varit kär förut Michael.
Jag smeker hennes kind, jag lutar mig fram och våra läppar möts. Vi särar på dem och vi kysser varandra. Vi kysser varandra länge…