Doften av svett, bensin och kvinnlig upphetsning en tidig sommareftermiddag, kan det vara något? Till ljudet och vibrationerna av en kraftfull… motorcykelmotor? Vibrationer och fantasier skall inte underskattas.

 

Louise svor och så svor hon igen. Det var då själva fan! Frustrationen över att få problem med bilen hade snabbt överskuggats av det faktum att hon inte lyckats få igång bilen. Trots sin rätt gedigna förmåga att hantera både problem och teknik, gick hon bet på den förbannade bildjävulen. Det hade väl varit en sak, men när hon tvingats svälja både heder och ilska och försöka få någon förbipasserande att att stanna, hade ilskan nått nya nivåer. För visst stannade det någon. Rätt fort dessutom. Nog hade killen som först stannat frågat om han kunnat hjälpa. Förvisso. Men direkt när orden ”lilla gumman” och nåt stenåldersskrock om kvinnor och bilar hoppade ur munnen på den så kallade mannen hade hon fått spel. Han blev måltavla för all hennes uppdämda frustration. Med viss rätta dock, ansåg hon. Han åkte snabbt därifrån med en harang av svordomar och hotfulla gester efter sig. Louise försökte sansa sig innan hon gav sig an att vifta in nästa kandidat. Allt hon ville var ju att få skjuts till närmsta stad.

Fokuserad på bilen och problemen med dom så tänkte hon inte vidare på varför någon skulle stanna, annat än för att hjälpa. Nästa som stannade hade tydligen just… annat i kikaren. Han mönstrade hennes figur hungrigt och innan hon hunnit förklara att hon ville ha skjuts hade han, samtidigt som han slickat sig om sina feta läppar, erbjudit sin hjälp mot en ”gentjänst”. Att han tog sig för skrevet samtidigt gjorde det inte mindre subtilt direkt. Louise hann aldrig känna sig hotad än mindre kränkt, hon var så förbannad att gubbslemmet drog med en rivstart när han insåg vad han stod inför. Nån avsugning var det inte tala om, det var så säkert.

Louise var på vippen att börja gå mot okända målet istället, när hon till sist upptäckte att en motorcyklist saktade in och körde in bakom hennes bil. Det var något med uppsynen av motorcyklisten som fick all hennes ilska att rinna av. Med en van rörelse fällde han ned stället på sin hoj och tog av sig hjälmen nästan samtidigt. Hjälmen var öppen och han hade en sjal för ansiktet, som en klassisk bandit i vilda västern, samt ett par tätt åtsittande solglasögon. Han drog ned sjalen och avslöjade ett soligt, vindpinat ansikte som pryddes av grovt skäggstubb och ett stort leende. Så stort att det verkade helt avväpnade på Louise. Han svingade benet över hojen och ställde sig bredvid den. Sträckte på sig, som om hans kropp verkligen behövde det. Lädret i hans byxor knakade.

Louise hade inga fördomar om motorcykelåkare. Inte fler än de som de själva förmedlade. Det här var kategorin knutte, men han såg inte ut att höra till nån klubb, då han saknade den klassiska västen med emblem. Däremot var hans hoj och klädsel smakfullt men föga förvånande matchade. Det faktum att han stod där och sträckte på sig och gnuggade ur vägdamm ur ansiktet på ett avslappnat sätt, fick Louise att fundera på om han ens stannat för hennes skull. Till sist nickade han däremot mot henne och sa med en skrovlig men likväl melodisk röst:

”Behöver du skjuts?”

Inga krusiduller. Inga fördomsfulla eller plumpa frågor om hennes förmåga att hantera sin bil eller hamna i trubbel med den. Än mindre något sexuellt anspelande eller invit. Rakt på sak. Ändamålsenligt och hjälpsamt. Det, hans röst och ett otroligt tilldragande utseende, fick Louise att gå från avväpnad till nyfiken och hoppfull. Det här kunde nog gå bra trots allt. Det här var en person hon gillade direkt. Om hans utseende och stil var diametral mot hennes var det helt klart ett lysande exempel på den där klyschan ”opposites attract”. Men det gällde endast utseendet det, hans sätt var däremot precis det hon själv värdesatte och ansåg sig stå för. Inget skitsnack. Rättframt.

”Ja tack”, svarade hon kort och vände sig för att gå och låsa bilen.

Han nickade kort och hon såg i ögonvrån hur han tog ett skutt över diket. Hon undrade just vad han skulle göra när han kort därpå hade parkerat bakom en tall och antog den klassiska posen som män gör när de behöver pinka. Hon suckade inombords men tackade tyst för att han hörde till kategorin som ändå hade vett nog att pinka diskret, till skillnad från de flesta män. Inte bara det, på väg tillbaka hade han fipplat fram en våtservett och torkade händerna på den innan han tryckte ned den i en ficka. Se där, undrens tid är inte förbi, tänkte Louise innan hon insåg att hon var kissnödig hon med. Han gick fram mot sin hoj och började lossa en hjälm som satt fast baktill, samtidigt som Louise följde hans exempel och styrde kosan mot skogskanten.

Utan ett ord skuttade hon över diket och tog sig in bland träden. Noga med att inte välja samma plats som han, drog hon upp sin vita sommarklänning och ned sina trosor och satte sig. Dessvärre var hon sämre utrustad än mannen. På mer än ett sätt. Till att börja med hade hon ingen kuk och behövde således sitta på huk för att uträtta sina behov. Att pinka stående hade hon inte bemästrat. Sedan saknade hon toapapper, vilket var nödvändigt för att vara anständig. När sista dropparna var urkramade konstaterade hon att hon utöver toapapper också saknade torra trosor. Hon hade lyckats med konststycket att stänka ned dom och det avgjorde saken. Trosorna, av enklare märke, fick bli toapapper – de var ändå obrukbara för tillfället. Hon torkade sig och tryckte ned dom under en mossbit, svor tyst och rätade till sommarklänningen. Det här hade hon inte tänkt sig skulle hända. Heller. Det var mycket hon inte tänkt sig skulle hända som sen följde.

Innan hon ens hann fundera om hon skulle fråga om han hade en våtservett till hade han sträckt fram en till henne. Hon torkade sig och bytte skräpet mot en hjälm. Det var något i deras sätt att bemöta varandra som bara funkade, rakt av. Hon hade förvisso kanske världens mest olämpliga klädsel på sig för att åka motorcykel, men hon hade i alla fall hjälm. Det var bara av yttersta vikt att hon vek in klänningen under sig när hon satte sig, om inte bakomvarande skulle få mer show än både hon och vederbörande tänkt sig. I synnerhet efter trosincidenten. Faktum var, att detta var hennes enda orosmoment när hon svingade benet över hojen och satte sig bakom honom. Stoppade noggrant in klänningen under sig och satte sig till rätta. Hennes nästa orosmoment kom när han startade motorcykeln.

Det lågfrekventa och massiva mullret ackompanjerades av de vibrationer som en motorcykel av den typ hon satt på var förknippad med. Det i sig var absolut inga konstigheter. Problemet var hennes historia med just den typen av motorcykel… Samtidigt som motorcykeln accelererade med ett öronbedövande dån och svängde ut i trafiken på landsvägen, kom allt tillbaka. Hårt och skoningslöst. Den där dagen för en halv evighet sen. Förra gången hon satt på en motorcykel. Första gången hon satt på en, för all del. Låt vara osagt om det var ljudet och vibrationerna som motorcykeln gav upphov till, eller doften av läder, avgas och manlighet som kastade henne tillbaka i tiden. Likväl, hon satt bakom en främmande man som hon höll hårt om och kände vind och fart påverka henne precis som det hade gjort den dagen. Ja, det och så vibrationerna.

Det hade varit hennes student. Hon bodde i en mindre stad, där traditionen bjöd att studenterna efter utspringet inte knöade ihop sig på ett flak och söp som svin. Nej, det föll på de stolta föräldrarnas lott att ordna ett fordon åt sin student att åka runt i. Så for alla nybakade studenter runt staden i kolonn eller härs och tvärs och vinkade, tutade och levde om. Med fokus på att åka runt, inte på att stå på ett flak och skämma ut sig. Louise hade oroat sig över vad hennes föräldrar skulle koka ihop. Hon var ett kontrollfreak, klassens pluggis och ordningskvinna. Högsta betyg. Inget åt slumpen, inte ens studentmottagningen. Men det där med val av foto till studentskylten och val av fordon att åka runt efter utspringet, det hade hon ingen kontroll över.

Berusad av frihetskänslan (och möjligen lite champagne, den första hon smakat), som bara en nybakad student kan erfara, skrek hon högt av lycka. Ut genom dörrarna, ut till friheten. Till Livet! Äntligen! Skylten de valt var bra. Hon såg söt ut och det syntes att det var hon. Lotsa sig fram i havet av anhöriga med skyltar. Kramar. Blommor runt halsen. Allt det där. Det gick som i trans, i ett töcken. Så hade hela dagen varit. Återigen, möjligen på grund av hennes första kontakt med alkohol, om än i moderata mängder. Eller så var det dagen som sådan. Hon var berusad. På livet, på allt.

Hon såg klasskamrat efter klasskamrat äntra sina åk. Sportbilar, vrålåk, öppna amerikanare. Allt enligt förväntan. En efter en försvann de, vinkandes från baksätet på ett sätt som gav associationer till kungligheter som åker kortege. Då hennes föräldrar inte hade lett henne till något av de fordon som stått uppställda på parkeringen och hon snart var ensam kvar av sina skolkamrater, började hon oroa sig för första gången denna dag. Det enda som var mer oangenämt att få fel sorts åk, var att inte få nåt alls (annat än möjligen familjens vanliga bil). Hennes dumma pappa flinade som han gjorde när han ville reta henne för att han visste nåt hon inte visste. Hon skulle just trotsa sin heder och och fråga honom när hennes åk skulle komma, när hon hörde dånet. Först avlägset men kort därpå var det överallt.

Hon hade inte sett så många motorcyklar på en gång. De omringade henne, fyllde parkeringen. Allt och alla stannade upp och stirrade. Idel motorcyklar. Stora, bullrande och alla, utan ett enda undantag, kördes av män i svart. Doften av avgaser fyllde luften och hon hostade till. Visste inte var hon skulle titta, på vad hon skulle titta. En motorcykel stannade framför henne och en man som såg ut som en jätte med skägg, tittade på henne. Eller, det antog hon att han gjorde. Han hade såna där gammeldags pilotglasögon på sig. Det var svårt att se hans ögon alls. Han räckte ut handen i en gest som antydde att hon skulle hoppa upp bakom honom.

Nu fick Louise panik. Hon tittade skräckslaget på först mannen och sen på sina föräldrar. I någon sorts desperat tanke att de skulle fånga in henne och lägga sina beskyddande armar om henne. Men nej, de log brett. Pappa flinade, eller man kunde ana ett flin. Sen nickade han mot henne. Det var helt tydligt att detta, det var hennes ”åk”. Louise fick snabbt bestämma sig för hur hon skulle hantera situationen. Alla alternativ bearbetades fort och resultatet var entydigt. Det var bara att hoppa på, om hedern skulle behållas. Det var inte mycket därefter hon behövde fundera på. Hjälm? Tydligen inte. Fort och farligt? Inte det heller.

Hjärtat slog i 200 när de åkte ut från skolans område. Hon, på sin svarta springare längst fram, åtföljd av fler motorcyklar än hon kunde räkna till. Det var omtumlande. Det var massivt. Det gjorde inte synen mindre fantastisk av det faktum att hon var den enda vita klicken i ett hav av svart. Den enda kvinnan i ett hav av män. Män. Den enda unga bland de som var dubbla hennes ålder och uppåt. Det fanns inget i synen hon och hennes ”åk” bjöd på som inte var en kontrast. Hon såg liten och späd ut, i sin vita, figurnära studentklänning (det första figurnära hon haft i skolsammanhang, till mångas förvåning). Hennes slanka och kvinnliga former accentuerades där hon satt bakom den storvuxna knutten med skägg. Som fladdrade i vinden, precis som hennes bruna, långa hår.

De första kvarteren var läskiga. De andra var spännande. Sen slappnade Louise av. Hon kände sig, märkvärdigt nog, trygg. Inte bara trygg, nöjd och belåten med. Hennes så kallade åk lämnade INGEN oberörd och var häftigare än alla andras åk tillsammans. Omringad av bullriga motorcyklar och MÄN. Dessutom var det något med att sitta på en stor motorcykel och hålla om en främmande man som kändes både stor och trygg. Det luktade gott med. Läder och svett, men den sortens svett som var angenäm. Hon blev allt mer varse om saker och insåg att det inte bara var situationen som påverkade henne. Motorcykeln påverkade henne. Fysiskt. Hon hann aldrig bli besvärad.

Hennes sexuella karriär var obefintlig. Den var något som hon inte funderat på. Hon hade förvisso, som vilken normal person som helst, utforskat vad hon kunde göra med sin kropp med hjälp av sina händer och fått det till en vana. En vana likt vilken som helst och inte mer än så. Killar hade hon inte tänkt så mycket på, utan fokus hade varit helt på plugg och betyg. När de övriga festade och pratade förhållanden och skrävlade om sex, hade hon dragit sig undan eller bara ignorerat. Det hade inte varit ett problem, hon hade varit pluggisen och ingen hade ifrågasatt det. Kan vara att hon inte direkt bejakat sin kvinnlighet heller, vare sig i beteende eller utseende. Men de få inviter hon fått hade hon inte märkt eller bedömt som seriösa. På den vägen var det.

Nu satt hon bakom en man. På en motorcykel. Helt plötsligt blev hon varse om saker hon aldrig tänkt på. Som vad rätt sorts dofter och känslor kan göra, i kombination med vibrationer. De där vibrationerna. Det fanns leksaker för egentid vars konstruktion byggde helt på konceptet vibrationer. Återigen, något hon helt och hållet lyckats undgå kontakt med. Nu däremot, var hon så illa tvungen. Det var bara två tunna lager vitt tyg som befann sig mellan motorcykelns sadel och hennes mest känsliga kroppsdelar. Så fort insikten hade slagit henne, fyllde den hela hennes sinne, hela hennes väsen. Sakta, men säkert. Hon insåg, för första gången i sitt liv, vad det innebar att vara kåt. Riktigt ordentligt kåt dessutom. För varje acceleration blev det bara värre. Från att ha varit en färd i trumfens tecken blev det en lång plåga. Underbar plåga. Hon satt på en gigantisk dildo som aldrig slutade.

Värst var rödljusen. När de stannade och han lät motorcykeln gå vid tomgång, men sporadiskt varvade den. Det var som om han retades med henne och hennes vid det här laget helt plaskvåta, svullna kön. Vibrationerna var som störst vid lågt varv och fortplantade sig obönhörligt via sadeln direkt in i hennes kropp. Via hennes kön, som tydligen valt just denna dag att vakna och berätta för henne vad det egentligen var till för. Vad njuta egentligen handlade om. Ta igen allt och lite till som hon försakat. Hennes första klimax byggdes upp sakta och hon koncentrerade sig hårt för att försöka hantera det, tackla det. Det var som att försöka betvinga en storm. Den rullade in utan att ta hänsyn till något. Den tog vad den tog på sin väg.

Där, mitt på huvudgatan i hennes kära stad, i höjd med Åhlens, fick hon sin första självande orgasm tillsammans med en annan människa. Inte bara en, utan många. Inte bara mannen hon krampartat satt och höll om, som hon inte visste vare sig namn eller utseende på. Nej, tillsammans med alla de andra som åkte runt henne. Tillsammans med de som gick längs trottoarerna och såg upp och studerade skådespelet. Alla delade de hennes Största Ögonblick. Utan att de visste det. Det gjorde hennes upplevelse om möjligt än mer intensiv. Att hon var så utlämnad, så exponerad. Det skulle komma att påverka hennes fortsatta sexliv, där hon fick en utvecklad vurm för att ha sex när folk kunde komma på henne eller rentav se (men inte nödvändigtvis förstå vad hon gjorde). Att leva ut de kontraster hon kunde bjuda på. Den prydliga, ambitiösa kvinnan som under ytan och de få lagren tyg hon hade, var allt annat än prydlig och blyg. Liderlig, bejakande. Kåt. Hon hade kämpat en lång stund mot sina känslor, mot sin kropp. Men där, vid rödljuset vid Åhlens, vann kroppen en jordskredsseger. Jordskred var ordet. Den orgasm som rullade upp inom Louise var något hon aldrig varit i närheten av i sitt rum med sin hand.

Den här, den tog ett hårt grepp om henne, från punkten mellan hennes ben och sedan över hela henne. Lyfte henne och ruskade om henne. Kramade. Hårt och länge, så hårt och så länge att det svartnade för ögonen. När hon slog upp ögonen tog det ny fart. Hon skrek till. Det gick inte att hejda. Orgasmen rev i henne, slet i henne. Hon skakade och krampade och njutningen var så intensiv att hon inte kunde hantera det. Ett helt livs frustration och energi fick utlopp där och då. Från hennes sköte. Hon visste inte om hon skrek av lycka eller något annat, men när det blev grönt skrek hon. Högt. Ingen annan än hon hörde det. Det dränktes i motordånet från alla motorcyklar som accelererade. Orgasmen rullade fortfarande och hon omfamnade den. Hängav sig.

Då hände något underbart. Det var som om hennes kropp lyssnade på henne igen. Som om den nickade och sa… ”vad var det jag sa? Visst är det underbart? Och vet du vad? Vi kan göra det igen! Och igen!” Hennes andra orgasm kom inte mycket mer än två kvarter bort från den första. Inte lika intensiv och definitivt inte lika omtumlande. Men den var där och den var underbar den med. Vad mera var, var att nu var Louise varse om det underbara – inte förlamad av det. Hon omfamnade det. Resterande färd var hennes största sexuella upplevelse hon skulle ha på många år. Inte så att efterföljande nödvändigtvis blev dåliga (jo, några kanske), men denna var i en egen liga. Mot slutet av deras färd hade hon lärt sig hur hon skulle vinkla sig för att optimera vibrationernas effekt mot sin blygd. Hon varierade tryck och vinkel utefter de känslor hon erfor. Vid några tillfällen lyckades hon till och med få in en hand mellan sig och Honom för att trycka på punkter som desperat behövde tryckas på. Han utgjorde hennes trygghet och fasta punkt och doften och känslan av honom söp hon in som det afrodisiakum han var för henne. Även hennes svaghet för doften av läder cementerades troligen under hennes omtumlande färd den dagen.

När de till sist stannade framför hennes hus, var hon ett vrak. Hon gled av motorcykeln och benen bar henne knappt. Hon fick ta stöd mot Honom. Allt snurrade. Hennes arma mus bultade ömt, men skrek av lycka. Hon var så omtumlad att hon inte tänkte på den mörka, blöta fläck hon lämnat på sadeln hon suttit på. Först efteråt funderade hon på om han någonsin märkt vad hon varit med om, sett spåren. Eller känt hennes kramper, hört hennes flämtade och stön. Sedan var det något med att han aldrig tagit av sig sin hjälm. Hon fick aldrig reda på vem det varit som hon delat sin första riktiga Orgasm med. Eller om han vetat om vad de delat. Hon hade, praktiskt taget, haft sex med en okänd man.

Det var först på kvällen när hon naken (hon som aldrig sov naken!) låg i sin säng och nyfiket lät fingrarna återupptäcka sitt kön, som hon insåg det. Att vad hon hade mellan sina ben kunde tillfredsställas på mer än ett sätt. Med fingrarna så långt in hon förmådde kom hon i dagens andra session av orgasmer. Nu var det den okända mannen hon tänkte på och tankar om hur han knäppte upp sina läderbyxor flimrade framför hennes ögon. Suddiga bilder av något som han tog fram och fyllde henne med. Svettig och utmattad, men ack så nöjd, insåg hon att hon djupt skulle ångra att hon aldrig fått chansen eller tanken att få mannen på motorcykeln i sig, så som hon precis fantiserat om.

Under hennes fortsatta sexuella uppvaknande och karriär, skulle upplevelsen på motorcykeln dominera för att sedan ersättas av nya tankar och erfarenheter. Det var först en halv evighet senare som allt kom tillbaka, som genom ett knytnävsslag i magen. När hon satt bakom ännu en främmande man på en motorcykel. För andra gången i sitt liv. På väg från sin havererade bil. Varje förnimmelse hon haft den där dagen när hon tog studenten, kom tillbaka. Emellertid var det annorlunda på ett par bestämda punkter, när hon nu for fram över okänd asfalt. Hon var erfaren. Hon visste vad hon tyckte om, hon tyckte om sig själv och livet och hade lärt sig att njuta av det och inte fokusera enbart på jobb – eller som då – plugg. Och hon saknade trosor.

Likheterna däremot, de var desto mer påtagliga. Hur hennes kropp reagerade på de där vibrationerna i kombination med dofterna från den man hon satt bakom. Allt kom tillbaka, föll på plats, fyllde hennes väsen precis som det gjord då. Om det varit omtumlande då, var det än mer intensivt nu. Hon kände det och innan hon visste ordet av bejakade hon det. Hon tog ett hårdare grepp om sin välgörare och tryckte mjukt ned sin blygd mot sätet så gott det nu gick. Vinden ven omkring dom i farten, den varma sommarluften svalkade skönt. Hon lät all ilska, stress och frustration rinna av henne med vinden som ven om henne. Fuck idioter, fuck stress. Fånga dagen! Målmedvetet navigerade hon sitt sköte mot den underbart vibrerande motorcykeln hon satt på. Hon insåg hur länge sen hon haft sex och hur länge sen hon njutit av det. Det här ville hon dra ut på, så mycket hon kunde. Till skillnaden från den där dagen, var hon nu mästarinna på att kontrollera sin njutning. Maximera den, dra ut på den. Bakom honom, i farten, byggde hon upp en urladdning hon insåg att hon saknat i åratal. Till sist var det enda som saknades ett rödljus och lite tomgångskörning. Hon hade laddat upp och balanserade på kanten.

Det dröjde längre än hon tänkt sig att nå närmsta stad, kanske var hennes tidsuppfattning fördunklad av att hon suttit och gnuggat sitt nakna kön mot en främmande mans motorcykel. Varit helt fokuserad på sin plötsligt uppkomna men välkomnade liderliga lusta. Till sist kom i alla fall staden och med den en korsning med trafikljus. Hon drog in sommarluften i sina lungor och slappnade av. Han stannade till, satte ned ena benet. Som ett brev på posten kom dom, vibrationerna hon väntat på. Hon blundade och tog klivet. Föll. Rakt ut i avgrunden. Och landade på tok för snabbt och hårt. Nog kom orgasmen. Nog var den underbar. Men den levde inte alls upp till hennes högt ställda förväntningar. Ett ”Meh” hade hörts om det inte var för oljudet från motorcykeln. Det här hade hon inte väntat sig. Var det hennes första upplevelse på motorcykel som var så ouppnåelig? De rullade in på en mack med en påtagligt frustrerad Louise bak på. Det var med irriterande starka ben hon klev av hojen. Förvisso en blöt fläck på sadeln (som hon snabbt svepte bort när hon klev av), men känslan av antiklimax var påtaglig.

Han tog av sig sin hjälm och sjal, men också sina solglasögon. Hon glömde helt sin frustration när hennes klargröna ögon mötte hans blåa. Han log sitt farligt charmiga leende igen men sa inget. Han nickade bara och började skruva upp tanklocket till sin motorcykel. Hon kom alldeles av sig. Där stod hon, med hans hjälm i handen samt en sommarklänning och ett par sandaletter som enda klädsel och kände sig ömsom förvirrad och ömsom frustrerad. Sexuellt frustrerad, orgasm till trots. Räknades den ens? Varför brydde hon sig? Det var bilen hon skulle fixa, inte sin egen lusta. Eller? Oklart om hon tog med sig hans hjälm in i butiken i förvirring eller för att försäkra sig om att han inte åkte från henne, men där stod hon i kön med det hon behövde för att få igång bilen och en främmande mans motorcykelhjälm i andra näven. Plötsligt stod han bakom henne. Hon bara kände det. Det var doften, som hon andats in senaste halvtimmen. Som nu var starkt förknippad med hennes upphetsning. Kommande upphetsning, insåg hon plötsligt. Inte den som varit. I detsamma hon steg åt sidan efter att ha betalat för att lämna plats åt honom, visste hon.

Han skulle bli den som tog hennes första upplevelse på motorcykel hela vägen. Hela vägen fram. Hela vägen in. I henne. Hon funderade inte så mycket på hur det skulle ske, hon blev mest varse om att så var fallet. Det var svaret på varför hon inte fått en sådan omtumlande upplevelse hon nyss hoppats på. Och lösningen. Om hon nu lyckades med vad hon just bestämt sig för. Utan att vänta på honom gick hon ut igen och fram till hans motorcykel. Det osade om den och det kom knäppande ljud från motorn, så där som det gör när en motor är varm men tyst. Han kom ut. Det var nu det gällde. Hur skulle hon?…

”Det är inte så att du vill ha skjuts tillbaka med?” log han och det såg nästan ut som han såg förhoppningsfull ut.

Hon drog en lättnads suck inombords och låste sina gröna ögon mot hans blåa och log med hela kroppen. Hon kom på sig med att spänna ut bysten lite diskret, som om hennes bröst inte nog accentuerades i hennes sommarklänning.

”Det vore underbart, jag menar jättesnällt”, rättade hon sig och fnissade åt sin felsägning.

Han tycktes finna det lika roande och nickade med ett brett flin, för att sedan sätta på sig hjälmen och äntra hojen. Hon följde hans exempel. Dessvärre glömde hon i sin upphetsning bort att stoppa in klänningen under sig som hon gjort tidigare. Katastrofen var emellertid inte ett faktum förrän ungefär halvvägs tillbaka till platsen där hennes bil stod övergiven. Likväl kom den samtidigt som en omkörning av en långfärdsbuss. Med ett ryck fladdrade hennes klänning upp bakom henne och lämnade hennes bara ändalykt till beskådan för den omkörda bussens främre passagerare. Om hon fick panik var det snarare för att hon sett i ögonvrån att det var en buss med pensionärer. Att försöka hantera den fladdrande klänningen i den här farten var omöjligt. Just då höll hon på att dö pinsamhetens död. En proper kvinna som hon, med ändan bar på landsvägen, bakom en främmande knutte. Ögonblicket därpå föll hon tillbaka till sin tidigare upphetsning och insåg att det hela var oerhört upphetsande. Dråpligt men upphetsande.

Det dröjde till tre bilar tutat bakom innan hennes välgörare framtill började bli frustrerade över att han inte förstod varför folk tutade. Hon hjälpte honom genom att resolut knacka på hans axel och peka med armen mot en rastplats längre fram. De gled in och stannade till sist på den tomma rastplatsen. Han drog av sig hjälmen och såg bak på henne, drog efter andan och skulle just ställa frågan när hon klev av hojen. Sträckte på sig som en katt som sovit och slätade till den trilskande sommarklänningen och tog av sig hjälmen.

”Wardrobe malfunction” skrattade hon och mönstrade hans avvaktande ansiktsuttryck.

För första gången såg hon förvåning och förvirring i hans ansikte. Utan att ens tänka på lämpligheten eller logiken i det, lyfte hon kort sin klänning samtidigt som hon vände rumpan mot honom. Det var en hastig rörelse och det gick så fort att han nog knappt hann inse vad han just fått se. Det tog några ögonblick och hon hann börja få tvivel kring sitt infall. Sedan kastade han med ett knyck huvudet bakåt i ett rungande skratt. Han skrattade så tårarna rann och såg på henne med värme och glöd. Det senare var nåt hon tolkade in, men det räckte för henne. Isen bar bruten och vad bättre var, han visste att hon var naken under klänningen. Det, visste hon, var något av det mest effektiva sättet att få en man med på noterna. Funkade i princip alltid. Om bara omständigheterna var de rätta. Och de var de nu, det var hon helt övertygad om.

Han skakade på huvudet i ett sista flin och drog på sig hjälmen. Hon följde hans exempel och satte sig igen, denna gång med klänningen ordentligt instoppad under sig. Inbillade hon sig bara, eller hade han sett till att dra henne sig närmre sig nu? Jadå, han försäkrade sig att hon satt bra genom en rörelse bak med handen, som i farten landade på hennes höft, strax ovanför hennes skinka. Nej, mer på den även om han raskt flyttade upp handen. Hon stönade till och funderade på exakt hur hon skulle klara sig hela vägen fram till bilen utan att brisera av upphetsning.

Till sist såg de hennes övergivna bil och passerade. Det dröjde nästan en mil innan det var möjligt att vända men när de tillslut stannade bakom hennes lilla pärla var hon återigen så kåt att hon vibrerade. I ett töcken klev hon av hojen och tog av sig hjälmen på väg mot sin bil. Bilnyckeln, som var hastigt instoppad under hennes klännings insydda lilla ficka, åkte fram och hon la ifrån sig hjälmen på passagerarsätet. Han hade stängt av hojen och kom gåendes mot henne. Hon rätade på sig och drog fram den säkring hon hade inhandlat. Som hon hoppades skulle avhjälpa hennes problem. Hon lät den lilla plastfickan dingla framför sig och han nickade kort. Och nu mönstrade han henne, som en man som ser något han verkligen vill ha och åtrår. Till skillnad från tidigare räddare i nöden, var detta ytterst välkommet. Hon vände sig och tog sig an att öppna luckan med säkringar, som satt inunder passagerarplatsens benutrymme. Det var svårt att komma åt och hon behövde ligga över sätet och sträcka sig.

Helt plötsligt var säkringen helt ointressant. Han hade ställt sig precis bakom henne, hon anade hur hans skugga tornade upp bakom henne där hon låg framåtböjd, med huvudet ner under handskfacket. Hon stannade upp och väntade på om han skulle agera. Väl medveten om att hennes klänning hade åkt upp en försvarlig bit. Hon hörde en och annan bil susa förbi, även om trafiken nu på sena eftermiddagen hade avtagit avsevärt. Hon suckade tyst, en kättjans förväntansfulla suck. ”Gör det då!” tänkte hon frustrerat och stönade ofrivilligt till när han tycktes läsa hennes tankar. En hand landade på den plats där han tagit på henne när de satt sig på hojen senast. Hon frös till och avvaktade hans nästa drag. Handen låg still på hennes skinka och väntade. Kanske ville han se om hon accepterade hans initiativ.

Som hon accepterade den. Hon hade väntat på den och hon hade längtat efter den. Hennes kropp signalerade tydligt att hans tilltag var välkommet, önskat. Handen vandrade resolut ned till platsen där tyget tog slut och fortsatte sedan upp längs hennes nakna hud. Kontrasten mellan valkiga fingrar och len fjunig hud var total och hon hörde hur han stönade när han följde hennes skinkas form upp till midjan utan att stöta på några som helst hinder. Hon insåg att all den upphetsning hon tidigare haft kom tillbaka i ett trollslag och samlades i en enda punkt. Platsen där hennes ben möttes. Platsen som precis blottlades av en rörelse bakom henne. Han vek upp hennes klänning försiktigt Hon knep ihop benen, väl medveten om att hon blottade sin kala, blöta springa mot honom. Hon låg inte bekvämt men det sket hon i. Hon var precis där hon ville och suckade förväntansfullt när han sjönk ned bakom henne. Bilens kaross rev mot hennes knän, passagerarstolen tryckte mot hennes mage. Det var likväl detaljer.

Det som betydde något, det som verkligen var fokus för hela hennes väsen, var som hände mellan hennes blygdläppar. Hon kände hans andetag mot sitt sköte och flämtade högt. Förväntansfullt. Utan omsvep lät han så tungan landa precis mellan dom. Hon frustade till och gnydde. En stöt gick genom hennes kropp när han lät tungan vandra mellan hennes blygdläppar. Först sakta och utforskande, för att sedan vandra mer girigt och intensivt över hennes svullna, våta kön. När han till sist sög in hela hennes kön i munnen och formligen drack ur henne, skrek hon högt av njutning. Orgasmen hon trodde hon skulle fått tidigare, kom nu farandes. Hon kände hur den tornade upp i horisonten och byggde fart och kraft. Hans lena tunga kontrasterade mot hans skäggstubb, som han mirakulöst nog såg till inte skavde mot hennes känsliga delar. Men den fanns där och påminde henne om att det var en MAN som var bakom henne. Som hade förmågan att förstå precis vad hon ville och behövde.

Nu skulle hon äntligen få uppleva det hon aldrig gjort den där dagen för en halv evighet sen. Som på beställning drog han med kraft och lätthet upp henne. Hon lät sig placeras mot bilen som om han skulle kroppsvisitera henne, men först efter att han resolut kavlat upp hennes klänning över midjan. Hon såg ut över biltaket och riste av upphetsning. Blottad, exponerad, kåt och förväntansfull. Det faktum att bilar åkte förbi där de stod, men att de svårligen såg exakt vad som skedde, gjorde henne sanslöst kåt. Precis så publikt och exponerat hon alltid fantiserat om sen hon kom på den där hojen utanför Åhlens. Hon vände sig mot honom och möttes av hans vackra anlete, som lös av upphetsning.

”Hårt och djupt”, kommenderade hon honom.

Hon tog spjärn och stönade till när han efter några snabba rörelser hade fiskat fram vad de båda behövde för sin fortsatta njutning. Det var tydligen inte helt enkelt, men till sist kände hon något möta hennes blygdläppar. Någonting lent och precis perfekt mjukt. Mjukt till ytan men inte formen. Han lät sitt ollon dras längs hennes springa och de flämtade tyst under tiden han lät deras safter blandas. Sen hände det äntligen. Det kändes som hon väntat i år på det, men när det väl skedde, tog det andan ur henne. Han trängde in i henne i en enda djup stöt. Hon må ha varit plaskvåt men det dröjde ändå en stund innan hennes kropp kunde anpassa sig till den massiva och välkomna besökaren. För massiv kändes den. Hon hade aldrig känt sig så uppfylld. Han hade bara stött in i botten på henne och stannade där, med ett fast grepp om hennes midja. Hon kände sig påträdd, blottad, fylld. Det var det mest underbara, upphetsade och efterlängtade ögonblick hon varit med om.

En person som åkte förbi skulle utan problem förstå vad som skedde där bakom bilen. Även i 90 var det inga problem att tolka deras ställning. Likväl, de som såg, de såg men kunde inte göra något åt det. De kunde bara ana att några längs vägen bevisligen sket i allt och alla och gjorde precis vad de kände för. Hon, prydliga hon, stod vid vägkanten uppträd på en man hon inte ens visste namnet på. Det blev för mycket för henne. När han resolut och efter vad som kändes som en evighet drog sig ur nästan hela vägen och upprepade sin första stöt, slog hennes orgasm mot henne som en tsunami mot en klippa. Han gled betydligt lättare in denna gång och det sista hon medvetet noterade var hur han i sakta tempo fyllde hennes… önskan. Hårt och djupt. Sen försvann hon bort till en plats få är förunnade att besöka. Den plats där inget annat spelar roll, än njutningen. Nuet. Hon kom hårt, hon kom länge och hon kom högljutt. När hon återfick medvetandet märkte hon hur han ökade tempot. Hans stötar blev ner ryckiga. Hon visste vad det betydde.

Det fanns ingen chans i världen att hon tänkte låta honom komma någon annanstans än längst inne i henne. Det var det enda sättet att fullborda hennes livslånga sexfantasi. För att säkerställa att han inte fick för sig att dra sig ur, la hon nästan i panik sin ena hand på hans bak. Så gott hon nu kom åt. Hon visade tydligt vad hon ville. Att hon hade vare sig skydd eller förnuft sket hon i. Det här var ett av de få tillfällena i livet där sådant var sekundärt. Det han inte visste, tog han ingen skada av. Med ett morr som övergick i ett vrål, begravde han kuken så djupt i henne att hon återigen tappade andan. Hans grepp om henne gjorde nästan ont och när hon förnam hur han exploderade i en pulserade kaskad i hennes innersta, trillade hon återigen över kanten och gjorde honom sällskap. De stod där, mot bilen och skakade gemensamt. Han inne i henne, hon med hela kroppen. Hon kände hur hans pulserande avtog och med det hans hårdhet. Han stannade i henne så länge det gick innan han till sist gled ur tillsammans med en fors av deras blandade safter, som rann längs hennes nakna ben och bildade en pöl mellan dom. Hon flämtade och såg på de förbipasserande bilarna. Han nafsade henne i nacken och lämnade henne inte, utöver att han glidit ur henne.

Hela hennes värld snurrade. Den här urladdningen överträffade alla hennes förväntningar och de hade varit extremt högt ställda insåg hon. Allt bara stämde. Han. Tillfället. Hon. Platsen. Allt. Hon knuffade honom ifrån sig och vände sig om mot honom, utan att bry sig om klänningen som bara hjälpligt halkat ned igen. Såg på honom med en vild blick. De hade inte sagt många ord till varandra. Det hade aldrig behövts. De var på samma plats. Helt i synk. Hennes ord kändes nästan onödiga.

”Jag behöver mer” sa hon kort.
”Jag med”, nickade han.

Återigen behövde hon inte tänka eller göra mer. Han halade med en snabb gest in sin fortfarande svullna kuk och gick utan att knäppa gylfen bort mot sin hoj. Ur packväskan drog han fram en picnicfilt och en flaska vatten. Utan att så mycket som se på henne steg han med resoluta kliv mot skogen. Hon följde efter utan minsta tvekan. De gick förbi platsen där de båda kissat bara för nån dryg timme sen. Genom skogsdungen till de kom till kanten av ett fält. Det var en bit men inte så långt bort. Man kunde ana hennes bil och landsvägen genom stammarna. På andra sidan fältet låg mer skog. Fältet tycktes ligga i träda. Platsen var perfekt, det var några träd som sköt ut och skapade skugga precis där skogsdungen mötte fältet och på platsen var en plätt som var som designad för det de avsåg att göra.

Han bredde ut filten och tog sedan några djupa klunkar av vattnet han tagit med medan han belåtet studerade henne. Hon tog flaskan när han räckte den mot henne och drack så snabbt och girigt att det rann vatten över hennes hals och ned mellan brösten. Han konsumerade henne med sin blick och hon älskade det. Han fick henne att känna sig åtrådd, viktig och kvinnlig. Han var bevisligen trygg med sig själv för när hon mellan två klunkar väste att han skulle klä av sig, lydda han henne utan att tveka. Med visst besvär drog han av sig sina kläder medan hon drack ur hans flaska och roat såg på honom. Hans kropp var inte en ungdoms, men den var välbevarad, muskulös och hade tatueringar överallt. Synen fick henne att rista av upphetsning. Han var manligheten förkroppsligad, vad henne anbelangade. Det sexigaste var hans tillsynes bekymmersfria inställning. Han lutade sig tillbaka på filten, helt naken. Såg på henne. Hans fortfarande söliga kuk låg som en blänkande korv över hans höft. Han gjorde inget annat än att se på henne. Njutningsfullt.

Hennes tidigare kåthet kom tillbaka, som om den alls hade försvunnit. Hon stängde flaskan, kastade den bredvid filten och sparkade av sig sandaletterna samtidigt som hon i en rörelse drog av sig både klänning och BH. Hennes bröst studsade ut i frihet och hon lät solstrålarna strila genom träden och spela över hennes nakna kropp. Hon stod där och lät sig insupas av honom. Hon njöt av det. Ville att han skulle se henne. Äta henne med blicken. Hennes vilja åtlyddes och det med en intensitet som fick henne alldeles knäsvag. Nu var det emellertid hon som hade kommandot. Det visste hon, det visade hon. Hon föll ned på knä bredvid honom och fiskade upp hans manlighet med händerna för att hungrigt suga in honom i munnen.

Den dominerande doften och smaken var hennes eget kön, blandat med hans sälta. Det gjorde henne vansinnigt upphetsad och trots att hon aldrig varit en stor fan av att suga av någon, var detta det bästa hon gjort kände hon. Hon sket i hur hon borde göra utan lät två saker styra alla hennes rörelser. Två saker endast. Hans andhämtning och hans kuk. Hon sög på den, lät tungan spela över den. Lät sina naglar rispa hans mage, lår och pung. Det dröjde inte länge innan han ånyo hårdnade. Sakta men obevekligt kände hon hur hans snopp förvandlades till en kuk i hennes mun och händer. När den var hård använde hon händerna att med ett bestämt men milt grepp runka honom, samtidigt som hon ömsom sög och slickade hans topp och skaft. Han hade lagt händerna under sitt huvud och låg och såg upp i den blå sommarhimlen. Då och då såg han ned på vad hon gjorde, mötte hennes blick. I övrigt lät han henne helt och hållet föra takten. Han var hennes leksak och han njöt av det.

Till sist var hon återigen så kåt och desperat efter att bli uppfylld att hon inte iddes suga på honom mer, hur kul hon än tyckte det var att styra hans njutning med fingertoppskänsla. Hon gränslade honom och la ena handen på hans håriga bringa medan hon förde den andra bakom sig och styrde honom rätt. När hans topp låg tryggt inkilad i hennes öppning la hon andra handen på hans bringa och fixerade hans blick. Hon behövde inte säga orden. Han såg på henne, låste hennes blick. Hon gled ned tills deras kroppar möttes, utan att någon av dom vek undan blicken. De stönade båda och sedan började hon röra sig mot honom. Långsamma, gnuggande rörelser med honom så djupt in hon kunde. Han fångade upp hennes bröst och kramade dom medan hon roterade sina höfter över honom. Visade honom exakt hur bra kontroll hon hade över sin bäckenmuskulatur och inre anatomi. Hon var fast beslutat att krama ur honom varje droppe utan att lyfta sig mer än någon enstaka gång.

Han var uthållig, så som många män är efter en utlösning. Men hon var om möjligt mer uthållig. Han lät henne styra och roade sig ömsom med att smeka hennes bröst och mus. Till sist hade de båda arbetat upp en sådan upphetsning att nästa storm kom smygandes. Tempot ökade och när han till sist spände sig i en båga upp och började gny och flämta, tippade hon sig över kanten med några effektiva handrörelser över sin vidöppna springa. Deras andra orgasm kom även denna mer eller mindre synkroniserat och lika högljutt som den första. Denna gång inte dränkt av trafik utan ackompanjerad av fågelkvitter och vindens sus i trädkronorna. Hon föll till sist ned över honom, med honom i sig fortfarande. Lät sina bröst tryckas mot hans bringa. Känna svetten mellan dom. Doften av älskog blandat med doften av gräs och blommor. Det var den tiden på året då det var få insekter men i gengäld rätt kallt när solen väl gick i moln. Vilket nu skedde. Hon rullade till sist av honom och la sig flämtande bredvid honom och såg upp på den blå himlen.

”Vi behöver ett hotellrum och en matbit”, sa hon kort och följde en mås med blicken.
”Jag har ett tält” sa han, lika kort och tycktes följa samma mås med sin blick.

Hon ignorerade en impuls att säga något ironiskt om tältinnar och funderade. Förslaget kändes spontant som en snabb och mysig lösning. Samtidigt kändes det som det skulle utgöra mer av en begränsning, åtminstone för vad hon anade att natten skulle komma att kretsa kring.

”Vad helst du föredrar, bara jag får fortsätta göra detta hela natten om så behövs”, sa hon och klappade honom lätt över hans kuk.

Det var tyst en stund, så när som på naturens ljud och det sakta avtagande trafikbullret från andra sidan skogsdungen.

”Ett hotellrum har dusch och mat”, konstaterade han kort, innan han med ett skutt, värdigt en tonåring, hoppade upp.

Hon sneglade på honom där hon låg. Det var något med att ligga naken och nyknullad på en filt ute i det fria. Studera en likaledes naken och nyknullad främling framför sig. Hennes hud knottrade sig av välbehag. En ytterst behaglig känsla infann sig. Det var något av en sensation att känna sig blottad men samtidigt helt trygg. Belåten men samtidigt hungrig på mer. Hon log belåtet. Njöt. När hon inte följde hans exempel stannade han upp. Mönstrade henne där han stod vid hennes fötter. Sprack upp i ett flin. Hon skulle precis resa sig när föll ned på knä och fattade tag i hennes anklar.

”En liten munsbit för färden först!” mumlade han, samtidigt som han särade hennes ben och dök ned mellan dom.

Hon skulle precis svara men istället för ord kom det ett stön ur hennes mun. Hon la sina händer på hans rakade hjässa och följde hans rörelser. Mer som en smekning för styra behövde hon inte göra. Han visade återigen att han tycktes kunna läsa av henne som en öppen bok. Det var som en dans där han förde, lika naturligt som bestämt. Hon följde bara efter, tätt. Hon suckade nöjt och såg fram emot natten. Hennes resa hade tagit en oväntad vändning och hon tog tillfället i akt att leva ut sin dröm. Göra den till sin verklighet. Man lever bara en gång, konstaterade hon när hon spände kroppen mot honom och tryckte sig hårt mot hans ansikte i ännu en orgasm. Inte första och sannerligen inte sista gången denna dag.

Morgondagen existerande inte.

__________

Känner du igen novellen? Kul! Jag publicerade den 2019-06-16 på Bubblan.nu. Nu lägger jag istället upp den här på Erotopia. I samma skick som den var i när den ursprungligen publicerades, lite småfixar här och var på sin höjd.

/J