Det här är del 1 av 3 i Emma och John

– Hallå, finns det någon kåt tjej här som vill knulla?
– Du kan knulla dig själv!
– Hallå är Lisa här? Lisa!
– Har ni hört den här låten, så grym att knulla till.
– Finns någon liten kåt tjej här?
– Vad heter du?
– Bög, äckelgubbe, knulla småflickor!
Ett kaos av röster som kastade ut fraser till synes i tomma intet. Unga som gamla, pojkar som flickor och framför allt gubbar. Gubbarna var det som roade mig och Martin mest. Martins röst som ännu inte riktigt kommit i målbrottet kunde verkligen låta flickaktig. Med skräckblandat äckel lockade vi Arne, Sven, Claes med flera att upphetsat andas i luren vad ”Martina” skulle få uppleva. Med Arne stämde vi träff på Östra Station. Han skulle ha en tidning i handen och stå på en bestämd plats och vänta på ”Martina och Lisa”.

Han var verkligen där när vi kom. Det kändes kusligt trots att han inte kunde veta att killarna som gick förbi honom på nära håll hade något med saken att göra. När Martin viskade halvhögt ”har Martina kommit än?” tredje gången vi passerade kunde jag ha dött av skräck. Vi sprang det fortaste vi kunde ner i Tekniska Högskolans tunnelbanestation och kastade oss på tåget in mot city som just förkunnade ”se upp för dörrarna, dörrarna stängs”.

Kvällen efter satt jag där igen med telefonluren i handen och slog nummer i serien till linjen på måfå. På 01 sjöng några tonårstjejer, på 02 skrek någon könsord medan en annan blåste i luren. På 04 hördes bara svag musik från någon som tycktes ha lagt luren åt sidan och stökade med annat. 07 var tyst sånär som på knäppande ljud av samtal som kopplades upp och lades på.
– Hallå, är det någon där?
Min röst lät mindre nu när Martin inte satt bredvid.
– Hallå, jag är här.
Jag skulle aldrig glömma den rösten, mjuk, mystisk och definitivt en kvinnas röst.
– Hallå, är du kvar?
Hon pratade lågmält, nästan viskande. Linjen knäppte och klickade.
– Vad heter du? Var det första jag kom på att fråga.
– Du kan säga Emma om du vill. Vad heter du?
– Kåt-Leif
– Sluta tramsa, vad heter du?
Det fanns lite skratt i hennes röst och ja, det var verkligen barnsligt sagt. När vi inte hette Lisa och Martina, kallade vi oss för Söt-Göte och Kåt-Leif.
– Jag heter John.
Satan! Jag kunde ha bitit tungan av mig. Jag hade sagt mitt riktiga namn. Jag hade blivit så störd av att det var en kvinna för en gångs skull så jag hade glömt av mig totalt. Frustrerad slog jag mig själv i huvudet med telefonluren. Då brast jag i hysteriskt skratt av tanken på hur det måste låtit där på linjen.
– Fitta, knulla, kuuuk! Är det någon här!
Busvisslingar, flås och skrik från någon klart underårig skar in i vårt samtal.
– Hallå, John, är du kvar?
– Emma, jag är kvar.
– John, slå 09 istället, här går det inte att prata.
Klick, brus, skrik och svordomar.

Jag la på luren och slog hastigt samma nummerserie igen men med 09 på slutet.
– Hallå, Emma?
– John, är det du?
– Jag är här.
– Vad gör du John?
– Jag sitter på min säng i mitt rum, försöker plugga och lyssnar på musik. Och du?
– Jag har städat och diskat. Hur gammal är du John?
– 15. Hur gammal är du?
– Jag är 43, så jag är lite äldre än dig. Gör det något?
Det pirrade våldsamt som av elektriska stötar i hela kroppen.
– Nej, det gör ingenting.
– Många ljuger om sin ålder här.
– Jag med oftast, men jag är 15.
– Vilken klass går du i?
– I nian.
– Det är så stökigt här, kan jag ringa dig John?
– Jag får inte ge ut numret.
– Du kan ringa mig om du vill?
– Ja det kan jag.
– Asså den här låten är så grym!
– Jag vill ha kuuuk!
– Emma, är du kvar? Får jag ringa dig?
– John, jag kan inte lämna ut hela mitt nummer här. Men skriv upp 43. Har du skrivit det?
– Ja Emma.
– Ring 04 om fyra minuter så får du nästa två siffror.
Det var genialiskt, det hade jag inte tänkt på.

Fyra minuter senare, jag satt med blicken fastnaglad vid min nya digitala klocka med tidtagning och slog numrets sista siffra på sekunden.
– Emma?
– John, 18. 3 minuter på 03.
Hon försvann med ett klick i bruset av skrik, musik och människor som skrek ut sin kåthet rakt ut i anonymiteten. 3 minuter kändes som en evighet innan jag slog numret igen.
– Hallå?
– John, är du där?
– Emma, ja.
– 62. Nu kan du ringa.
– Okej Emma.
Jag satt kvar en stund och lyssnade ut i kaoset. På lappen stod ett nummer i huvudstaden nedskrivet. Jag bodde i en kranskommun och skulle behöva slå 08 före. Jag satt med fingrarna på nummerskivan men vågade inte slå sista siffran.

Jag hade spenderat extremt många timmar på heta linjen och pratat med mängder av människor, men aldrig ringt hem till någon okänd. Att sitta här med någons nummer på en lapp kändes så förbjudet, spännande och pirrigt. Det hade varit en tjej och hon hade låtit snäll på rösten. Sedan att hon var mycket äldre, det som länge varit en fantasi och en våt dröm. Samspelet med jämnåriga kändes så komplicerat och fullt av drama och spel. Jag drömde om min samhällskunskapslärarinna, den söta tjejen som jobbade i kafeterian i skolan. För att inte tala om min älskade storasyster, denna ouppnåeliga, omöjliga dröm.

Kvällen efter stod jag i telefonkiosken nere vid den stängda restaurangen nere vid havsbadet. Det här var 1988, telefonkioskerna hade SOS-knapp och vanlig nummerskiva. Det fanns speciella nummersändare man kunde köpa hos World Import som sände nummertoner. Genom en kombination av att trycka in SOS-knappen för att få kopplingston, hålla nummersändaren mot luren och slå ett nummer och sedan ett drag på nummer 9 på nummerskivan precis vid uppkopplingen för att frigöra myntspärren så kunde man ringa gratis utan att betala. Så spenderade jag och Martin många timmar på Heta Linjen när vi inte kunde sitta hemma och ringa.

Jag slog numren till heta linjen i serien ett efter ett och hajade plötsligt till.
– Hallå, är det någon här?
Där var hon igen.
– Hej Emma.
Min röst lät som ett litet pip i ett kaos.
– John, är det John?
– Ja.
– Du ringde inte igår. Blev det läskigt?
– Lite kanske.
– Jag är inte farlig John. Du kan ringa mig. Har du kvar numret?
– Ja.
Sedan försvann hon igen i ett hav av skrik, svordomar och könsord.

Med bultande hjärta tog jag fram nummersändaren där jag programmerat in hennes nummer. Jag bläddrade fram ”Emma” i displayen, höll in SOS-knappen och fick kopplingston. Jag höll Nummersändaren mot mikrofonen och den sände ut de 8 siffrorna i korta snabba tonstötar och när det knäppande ljudet för framkoppling hördes, slog jag 9 på nummerskivan för att frigöra myntspärren. Två signaler gick fram, sedan lyftes luren i andra änden.
– Hej.
– Är det du Emma?
– Ja, vad glad jag blir att du vågade ringa. Är du ensam hemma?
– Jag är i en telefonkiosk.
– Det blir lite lugnare att prata så här. Det är så stökigt på linjen.

Samtalet gick lite trögt till en början, men min blyghet släppte allt mer. Hon frågade om min familj, skolan, vänner och fritidsintressen. Hon berättade att hon bodde på Södermalm, var frånskild och hade en dotter i min ålder på deltid och att hon jobbade på kontor.

Till slut var jag tvungen att motvilligt avsluta samtalet för att jag frös av att stå där i den kalla telefonkiosken och för att inte mina föräldrar skulle börja oroa sig för vart jag tagit vägen.
– Vi kan väl höras igen John, skulle du vilja det?
– Ja det vill jag gärna. Jag kan ringa senare ikväll när jag lagt mig, får jag det?
– Du får ringa mig när du vill.
– Vi hörs snart.
Jag la på luren och skyndade mig hemåt. Hela kroppen bubblade som av kolsyra och lyckan rusade i blodet. Trots att jag inte vågade igår och varit så nervös ikväll att jag varit fysiskt illamående, hade jag gjort det.

Jag hade spenderat så mycket tid på Heta Linjen i flera år och en känsla av leda hade börjat smyga sig på mig på senaste tiden utan att jag riktigt förstått varför. Visst hade det varit både väldigt underhållande och lärorikt på många sätt, men egentligen hade det bara lett till ett fantastiskt rikt ordförråd inom vissa områden. Min önskan hade egentligen alltid varit att få nya vänner och den hetaste önskan av alla, att träffa en tjej.

Jag var inte helt oerfaren. Min debut skedde för länge sedan med en jämnårig klasskompis. På senare tid var min högsta önskan att träffa en äldre tjej. Någon som var snäll och fin, kunde lära mig allt och ville göra det överallt och ofta. Jag hade en föreställning om att just sådant skulle vara så mycket mer okomplicerat med en äldre och mer erfaren tjej, någon som var mindre blyg än vad jag var och som vågade ta första stegen.

När jag lagt mig och huset släckts ner lyfte jag ner luren från sin plats på väggen och slog numret utan att behöva titta i displayen på min nummersändare. Vi bodde i ett gammalt stort hus från sekelskiftet. Det var rejält byggt så det var inte det minsta lyhört, så risken att någon skulle höra var minimal. Ändå kröp jag ner under mitt tjocka duntäcke i väntan på att hon skulle svara. Magen pirrade och bubblade av nervositet och längtan.
– Hallå.
– Hej Emma, det är jag. Väckte jag dig?
– Ja, men det gör ingenting. Har du gått och lagt dig nu?
– Ja nu har jag bäddat ner mig.

Jag hörde hur hon rörde sig och hur det prasslade från ett täcke mot luren. Hennes röst tätt intill mitt öra var så fin. Annorlunda nu när hon lät sömnig. Jag fick bilder inom mig hur det skulle vara att känna mjuk varm hud nära och höra den där rösten tätt intill mitt öra. Då fylldes kroppen av den starka värme och längtan jag så ofta kände. Vi pratade nästan en timme innan det började bli svårt att hålla sig vaken. Vi sa god natt och lovade att höras snart igen.

Veckorna gick och vi pratade nästan varje kväll. Det blev långa nätter, ibland så sent som till klockan två. Jag blev tröttare och fick svårare att komma upp och i tid till skolan, något som mina föräldrar tolkade som en fas i en vanlig tonårings normala utveckling. Min trötthet blandades med en lycka över min nyfunna vän. Emma fick mitt telefonnummer så att vi kunde turas om att ringa för att dela på kostnaden. Vi var fyra ungdomar i huset så det var inte ovanligt att telefonen ringde kvällar och helger.

Samtalen blev allt djupare och mer personliga. Jag hade ett stort behov av att öppna mig för någon, någon som orkade lyssna och förstod och på något sätt var det lättare med någon jag inte kände och aldrig träffat. Jag lyckades för första gången sätta ord på känslan av ensamhet och min stora längtan efter kärlek och närhet och känslan av att det måste vara något fel på mig.
– Det är inget fel att ha ett stort behov av fysisk närhet. Vi är nog mycket lika på den punkten du och jag. Alla människor är olika. Att vara kärleksfull, omtänksam, fysisk och en reflekterande person är fina egenskaper. Men då måste man hitta någon som är likadan. Annars är det lätt att bli sårad.

Jag tröttnade aldrig på hennes kloka ord och goda råd. Första gången vi sa kram och god natt till varandra hände det bara. Vi blev båda förlägna och lite fnissiga.
– Kram — och en liten puss och sov gott, viskade hon kvällen efter.
Jag kände mig som världens lyckligaste när jag somnade med värmen av hennes ord strömmande genom kroppen.

Ganska snart började vi prata om närhet och sex.
– Hej vännen. Hur är det?
– Det är bra. Jag har lagt mig nu. Har längtat efter att prata med dig. Vad gör du?
Hennes röst i mitt öra gjorde mig alldeles varm och jag var tacksam för att hon inte kunde se min rodnad.
– Jag har också lagt mig. Låg här och tänkte på dig, längtade efter att få höra din röst.

De svaga ljuden från hennes lakan när hon rörde sig tillsammans med hennes röst fick mig alltid att fantisera och längta. Det var sådan skillnad på hennes röst när hon var uppe och gjorde andra saker jämfört med nu när hon låg nedbäddad i sin säng. Eller så var det bara vetskapen om att hon låg där på andra sidan telefonlinjen, kanske naken, alldeles mjuk och varm.
– Jag skulle nog inte kunna somna längre utan att höra dig. sa jag lågt.
– Ja det är fint att ligga och mysa så här innan man ska sova.
– Emma, villd du bli min flickvän?
Frågan kom så plötsligt att jag inte hann hejda mig. Det var som om mina många och heta fantasier plötsligt svämmade över ut i verkligheten. I mina dagdrömmar var vi redan ett par. Hon blev tyst en stund, så pass länge att jag trodde att jag gått för långt och jag ångrade mig. Jag blev plötsligt rädd att jag förstört något.
– Jag vill gärna vara din flickvän. På sätt och vis är jag redan det. Men på riktigt, din riktiga flickvän? Skulle du vilja det, trots att jag är så mycket äldre?
– Ja. Jag bryr mig inte om det, tycker så mycket om dig, viskade jag.
– Jag tycker mycket, mycket om dig också.

Den kvällen hade vi sex tillsammans. Det var första gången jag hade telefonsex. Där i telefonluren viskade vi vad vi ville göra med varandra och hon lät mig höra henne berätta om sin kropp, sina känsliga bröst, hur hon smekte sig själv. De våta ljuden från hennes fingrar mellan benen och hennes vibrerande andetag och långa, utdragna kvidande när hon viskade att hon kom.
– Känn hur jag kysser och smeker dig tills du kommer min fina pojke.
Hennes röst och min hand runt min hårda snopp drev mig över gränsen.
– Åh Emma!
En stark orgasm sköljde genom kroppen och min sperma pumpade ur mig. Hennes röst och mjuka kvidande gjorde att det nästan kändes som om vi var hos varandra på riktigt.

Efteråt låg vi tysta en stund, men det var en tystnad som inte kändes besvärande. Bara att höra hennes andetag tätt intill mitt öra kändes intimt och varmt.
– Var det skönt raring? Viskade hon.
– Väldigt, och du?
– Det var alldeles fantastiskt, men din flickvän skulle mycket hellre ha dig hos sig.
Hon fnissade och lät lite generad. Mitt inre ville skrika rakt ut att hon kunde få ha mig hos sig hur mycket hon ville.
– Jag med. Jag vill träffa dig på riktigt, viskade jag.
– Då måste du komma hem till mig. Skulle du våga det?
– Kanske, ja det tror jag.
– Vi kan ses på stan först om du vill? Jag är inte farlig eller elak.
– Jag vet det.
– Imorgon lördag? Det finns ett kafé vid Slussen. Där kan vi ses?
– Okej.
– Jag sitter vid bordet längst in, ett lite ensamt bord alldeles vid toaletterna. Kom dit kl12. Lova det? Jag skulle bli mycket glad om du kom. Du behöver inte vara rädd, jag är bara din Emma.
– Okej.
– Vi ses John, puss och sov gott.
– Okej, puss och sov gott.
Okej var tydligen mitt favoritord idag och jag kände mig vansinnigt korkad. Men hjärtat slog så att jag höll på att bli hörselskadad. Jag visste att jag nu gjorde något som kunde vara mycket dåligt, men spänningen var för stark.

Lördag 11:30, tåget skakade och bromsade in på Östra Station. Jag gick av med alla andra, gick mitt i strömmen ner mot tunnelbanan. Ändå kände jag mig som en rymdvarelse på månen, helt overklig. Jag var fortfarande inte säker på att jag skulle göra det. Arne, Leif eller vad fan han nu hetat den där gången för några veckor sedan, skrämde fortfarande skiten ur mig. Men spänningen, nyfikenheten och något kraftigt inom mig styrde min vilja och mina steg.

Slussen, det var mycket folk. Entrén till kafét låg där framme. Enstaka människor kom och gick genom dörren, men de flesta såg ut som om de inte alls noterat den lilla dörren som låg inträngd i ett litet hörn. som om den inte fanns. Den där overklighetskänslan igen. Jag gick förbi, förbi en gång till, saktare den här gången. Man kunde inte se särskilt mycket där inne. De närmaste borden, en ung tjej som stod vid kassan. Tredje gången öppnade jag dörren, pirrig i magen av skräck och förväntan. Jag stannade innanför dörren och såg mig skyggt omkring.

– Hej, det ser ut som om du letar efter någon?
– Kanske.
– Vill du beställa något?
– Sen kanske.
Lokalen fortsatte in i vinkel en bit längre in, så det gick inte att se om någon satt där borta.
– Kan jag låna toaletten först?
– Absolut. Den ligger in till vänster och längst ner i hörnet.
Hon log varmt och pekade.

Styrd av någon osynlig kraft som i vart fall inte kom från min mamma, gick jag långsamt in i lokalen. Runt hörnet fanns flera bord men det var ganska lite folk här längst in. Jag såg WC-skylten på dörren längst ner och sen såg jag henne. Ett litet bord för två. En ensam kvinna med en tidning och kaffekopp. Hon såg ut att vara ganska smal, axellångt mörkbrunt hår. Jag gick raka vägen förbi henne och in på toaletten. Jag behövde verkligen efter den långa resan och jag behövde för att bestämma mig om jag skulle gå ut från toaletten och raka vägen ut på gatan eller på något sätt ge mig till känna. Hon hade sett upp från sin tidning när jag passerade, det var jag ganska säker på, men jag hade gjort mitt bästa för att inte titta.

Min kropp bubblade av känslor. Vi hade pratat så många timmar i telefonen vid det här laget. Varje gång jag slog hennes nummer längtade jag efter att höra hennes röst och varje gång vi lade på saknade jag henne och längtade till nästa gång vi skulle höras. Men nu, att träffas och ses på riktigt var som att börja om, som om det var för allra första gången. Hon som hittills bara varit en varm, mjuk, sensuell röst i mitt öra, oftast när jag legat naken i sängen och rösten hade fått mig att längta och skälva. Jag visste att hon kände mig väl vid det här laget. Hon kände min styrka, mina svagheter, mina drömmar och min längtan. Jag tyckte att jag kände henne väl. Jag visste att vi var så lika på så många sätt, längtade efter och behövde samma sak. Det var det här jag velat och längtat efter så länge. Ändå var jag så nervös.

Jag vet inte om jag riktigt hade bestämt mig när jag till slut gick ut från toaletten. Men när jag vände mig för att stänga dörren bakom mig såg hon rakt på mig och jag stannade upp i min rörelse. Ett par gröna ögon såg in i mina och jag blev röd i ansiktet.
– John?

Visst var det den där mjuka rösten jag kände så väl igen. Jag nickade och hon log varmt.
– Du kom, vad glad jag blir. Sätt dig här. Vill du ha något?
Hon pekade på den lediga stolen vid sitt bord.
– Kaffe gärna.
– Något i, socker, mjölk?
– Bara mjölk tack.
Jag hade precis börjat dricka kaffe hemma, men där var det med 8 liter mjölk och 30:17 sockerbitar för att stå ut. Men socker hade av någon anledning känts alldeles för barnsligt. Hennes kaffe var svart såg jag nu, jag borde också ha valt det, men det var försent.
– Jag ordnar det, sitt så kommer jag tillbaka.

Hon strök fjäderlätt med sin hand över min arm när hon gick förbi bort mot serveringen. Jag satt på yttersta stolskanten med tusen myror i magen. Jag frågade mig själv sådär lite försiktigt bara, vad jag höll på med? Svaret blev ”ingen aning”. Nu var jag bara på kafé.

Hon kom tillbaka med en bricka med två nya koppar med rykande innehåll och två kanelbullar.
– Du gillar kanelbullar?
– Ja visst, tack.
Vi smuttade på vårt kaffe och tuggade på dem färska bageribullarna en stund under lite blyg tystnad.

– Känns det nervöst?
– Lite. Jag har aldrig träffat någon på det här sättet förut.
– Jag förstår det, inte jag heller. Jag är också lite nervös.
Hon skrattade, hennes fina, välbekanta skratt och hon la handen över min, en varm och mjuk hand. Det förvånade mig att hon också kände sig nervös.
– Tack för att du kom i alla fall. Egentligen behöver vi ju inte vara så här nervösa. Vi känner ju varandra, eller hur? Är jag som du föreställt dig?
Det tog några sekunder innan jag förstod vad hon menade.
– Ja, fast mycket, mycket vackrare.
Det hettade om kinderna, det hade kommit spontant och det var alldeles sant, men jag förstod inte var jag fick modet ifrån. Flera gånger hade vi försökt beskriva oss själva med ord och vi hade pratat om att skicka fotografier till varandra. Visst stämde det hur hon beskrivit sig själv, men verkligheten var mycket bättre liksom hennes röst var bättre i verkligheten istället för över en brusig telefonlinje.
– Tack, det var väldigt gulligt sagt. Du är också väldigt fin.

Hon rodnade. Hennes hand över min kramade lätt. Jag tänkte att det var första gången hon rörde mig och det var så behagligt. Blygt vände jag min hand så att våra fingrar flätades samman. Min hand skakade lite och kändes ocharmigt svettig. Vi satt tysta så en stund medan hennes fingrar smekte lätt över min handled.
– Vi kan gå hem till mig om du vill, så slipper vi sitta här? Jag bor ganska nära. När måste du vara hemma?
– Okej, klockan sju senast.
– Jag kan köra dig om det skulle bli problem att hinna.

Vi drack upp vårt kaffe, reste oss från bordet och gick ut från kafét. Tjejen i kassan såg efter oss men jag kunde inte avgöra om det var på något speciellt sätt. Ute på gatan vände vi söderut. Långt där framme var den nya arenan Globen precis färdigbyggd och klar för invigning.

Jag tyckte kanske inte det var så nära, men vi gick hela Götgatan och svängde höger på Ringvägen. Där gick vi en evighet tills vi vek vänster ner, skylten visade Tantogatan. Efter en stund la hon sin arm om mina axlar. Det kändes behagligt och pirrigt.
– Får jag göra såhär? Frågade hon.
Jag bara nickade och log blygt. Hon skulle bara veta vad hon fick göra, men jag vågade inte lägga min arm runt hennes midja.

Vi pratade om Heta Linjen och alla galningar som fanns där och det lustiga i att det uppkom som ett misstag i Televerkets växlar och nu var en mycket aktiv mötesplats för människor. Emma berättade att hon ringde dit ibland för att hon också kände sig ensam, precis som jag, men att det här var första gången även hon träffade någon på riktigt. Jag berättade om när jag och Martin lurade en gubbe att komma till Östra Station för att träffa två unga flickor.
– Huh! Lova att inte göra så igen, det kan vara väldigt farligt.
Jag lovade så klart att inte göra om det. Att det kunde vara farligt var ingenting vi hade tänkt på.

Hemma i hennes lägenhet såg det rent och välstädat ut. Hon låste ytterdörren om oss, något vi aldrig gjorde hemma. Hon visade runt i dem tre rummen, ett vardagsrum, hennes sovrum och ett rum som hennes dotter bodde i när hon var där var annan vecka. Från fönstret såg man Årstavikens vatten och landet på andra sidan.
– Vad har du sagt hemma att du tagit vägen idag?
– Till stan och gå i skivaffärer med min kompis.
Jag rös till lite, planen var kanske inte helt perfekt. Martins och mina föräldrar kände varandra väl, vi hade landställe nära varandra och umgicks ofta. Jag hade aldrig tidigare ljugit om vart jag tog vägen, så jag behövde verkligen en reservplan klar om upptäckten skulle bli ett faktum.

Jag vände mig om från fönstret där jag stått och beundrat utsikten och begrundat mitt behov av en reservlögn.
– Vill du ha något? Kaffe, läsk?
– Läsk gärna.
– Bra, jag fixar. Jag är också törstig.
Hon log och försvann ut i köket.

Jag slog mig ner i hennes soffa som var stor och bekväm. Vardagsrummet var fint och enkelt inrett med bokhyllor längs ena väggen och på soffbordet låg en bok som hon verkade läsa. Jag skrattade till när jag kom på mig med att lukta på mig själv, plötsligt rädd att jag inte skulle lukta gott. Det var svindlande att plötsligt sitta här i hennes vardagsrum.

När hon kom tillbaka hade hon två stora glas på fot fyllda med dryck med isbitar i.
– Jag hade bara Coca Cola, gillar du det?
– Självklart.
Hon satte sig bredvid mig i soffan. Våra händer möttes när hon räckte mig det ena glaset. Hon höll kvar sin hand mot min länge och det gick som elektriska stötar genom kroppen av välbehag.

– Är det skönt med höstlov?
– Väldigt skönt.
– Hur känns det att vara här nu då? Fortfarande nervöst?
– Lite bara.
– Men det känns bra?
– Det gör det verkligen.
Vi log mot varandra och drack vår Coca Cola under småprat. Hon satt så nära mig i soffan att jag kunde känna värmen från hennes ben och den svaga lukten av hennes parfym som jag redan förälskat mig i.

När vi druckit ur tog hon våra glas och ställde ifrån sig dem på soffbordet. Sedan la hon ena armen om mina axlar.
– Du måste säga stopp om jag gör fel, om det inte känns bra? Sa hon lågt.
Jag svarade med att nicka och luta mitt huvud mot henne och trycka mig närmare. Visst kändes det mer än bra, alldeles fantastiskt. Hela mitt väsen önskade att hon skulle fortsätta och fortsätta. Hon drog mig närmare och jag drog in lukten från hennes tröja och kände hennes läppar mot mitt hår.

Sakta tittade jag upp och kände hennes mun och utandningsluft mot min tinning, vidare ner över kinden. Hjärtat slog och svetten rann längs ryggraden. Jag förstod vad som var på väg att hända, att vi snart skulle kyssa varandra. Det skulle krävas så lite nu när hon var så nära, men jag vågade inte vrida mig det lilla som behövdes. Under något av samtalen efter att vi bestämt att ses, hade jag berättat för henne hur blyg jag var. Hon sa att hon kunde hjälpa till om hon var helt säker på att det var det jag ville.

Hennes mjuka hand strök mig över sidan, upp över armen, huden knottrade sig när hennes fingrar strök över halsen och nacken. Hon la handen mot min kind och mjukt men bestämt vred hon mig mot sig. Innan det hände hann jag tänka att det var skönt och tryggt, att hon gjorde det. Hennes mjuka, lätt särade läppar mötte mina, hennes tunga mötte min. Handen försvann från min kind, smekte mig över ryggen och drog mig närmare intill sig. Känslan av nervositet och spänning släppte och byttes mot en våg av värme och lättnad.

– Fin du är, viskade hon med munnen bara några centimeter från min.
Hon la sig ner i soffan och drog ner mig bredvid sig. Det här var det jag längtat efter så länge, efter alla timmarna med hennes röst tätt intill mitt öra där på andra sidan telefonlinjen. Känna henne på riktigt, kroppsvärmen, lukten från hennes parfym och schampo, smaken av hennes mun och känslan av läppar och tunga som utforskar. Vi höll om varandra hårt och min kropp reagerade starkt. Mitt underliv trycktes mot henne som om det hade egna krafter. Hon tryckte sitt underliv tillbaka och våra andetag blev djupare och snabbare.

Hennes hand gled ner mot min ländrygg och letade sig in under min tröja. Hennes mjuka, varma hand mot min bara hud sände rysningar över hela kroppen och jag ville bara ha mer. Blygt lät jag min hand glida ner över hennes rygg och in under hennes tröja. Fingrarna utforskade konturerna av ryggraden, följde den lilla gropen precis där rumpan börjar. Där bildades ett litet utrymme mellan ryggen och trosornas kant, men jag vågade inte trots att det var dit handen ville. Fingrarna vände uppåt, följde ryggraden tills de mötte BH-bandens linjer. Precis som gropen i hennes rygg nere i svanken, dolde BH-banden något vackert som jag längtade mycket efter att få ta del av. Fingrarna följde banden längs ryggen, kände hakarna som var så svåra att få upp, följde de båda axelbanden, kände lite hår som låg mot hennes rygg. Min hand mot hennes varma hud mellan axelbanden tryckte henne närmare.

Emma lösgjorde sig försiktigt. För en kort sekund fylldes jag av rädsla över att allt skulle ta slut just här och nu. Hon ställde sig på knä bredvid och med båda sina händer på min midja förde hon upp min tröja, över magen, upp över bröstkorgen så att min överkropp blottades. Hon såg ömt på mig, de där ögonen igen. Jag lyfte lite på överkroppen och sträckte upp armarna. När tröjan var borta lät hon sina händer stryka från mina axlar ner över bröstet och magen. Hennes varma händer och den lite svala luften i rummet gjorde att huden knottrades av välbehag.

Jag sträckte mig mot henne och började föra hennes tröja uppåt. När jag inte nådde längre drog hon av sig tröjan och slängde den på golvet. Mina båda händer smekte hennes bara midja och mage.
– Vill du att jag ska ta av mig?
Jag förstod att hon syftade på sin BH och jag nickade. För första gången såg jag henne bli lite generad och rodna. Hon sträckte händerna bakom ryggen och tog av den och lät den hamna bland våra andra kläder. Hennes vackra bröst fick mig att flämta till.

Med ett litet blygt fniss la hon sig ner bredvid mig igen och kom tätt intill. Jag skulle aldrig glömma den stunden när min bara hud mötte hennes, de två stora putande brösten trycktes mot min bröstkorg och hur hennes mun trycktes mot min. Hennes mjuka armar och händer som rörde vid mig och mina händer som rörde sig fritt över hennes bara hud, kände håret över axlarna och övre delen av ryggen. Med bultande hjärta rörde jag min ena hand över ryggen, ut över sidan.

Hon lyfte sin arm lite, mina fingrar kände den mjuka, varma huden vid armhålan, den mjuka konturen där hennes bröst började.
– Du får röra mig hur mycket du vill.
Hon viskade nära min mun med snabba, varma andetag. Hon vred sig över på rygg och la sin hand mjukt över min och förde den ut över bröstet.

Så låg vi länge, kysste och smekte varandra och våra kroppar ångade av lust. Jag smekte och knådade mjukt båda hennes bröst och njöt av reaktionen. Långsamt, centimetrar i taget vågade min hand sig längre och längre ner över hennes mage tills den nådde kanten på jeansen. Prövande lät jag två fingrar glida innanför byxlinningen. Mitt i vår kyss kände jag på hennes mun att hon log och jag rodnade. Hennes ena hand knäppte försiktigt upp knapparna och plötsligt var det öppet och gott om utrymme för min hand.

När hon rörde mig utanpå mina byxor blev jag modigare och förde in handen längre in innanför trosorna. Mjukt rufsigt könshår och värme och jag kände på hennes giriga tunga att hon ville att jag skulle fortsätta. Hennes hand masserade min lem utanpå kläderna. Hennes fingrar knäppte upp knappen och drog ner gylfen. Trycket över min hårda lem lättade och jag kände hennes fingrar utanpå mina kalsonger.

Hon lyfte rumpan lite och krängde byxorna längre ner över höfterna. När mina fingrar nådde hennes våta sköte kved hon tyst och särade mer på benen. Hennes hand lätt över min styrde försiktigt när jag började smeka hennes klitoris. Hon slet sig ur vår kyss och andades med öppen mun. Mina läppar mot halsen och jag drog i mig hennes lukt.

Först kände jag hur greppet om min hand hårdnade och hur rörelserna när hon styrde mig blev snabbare och ryckigare. Hennes naglar trängde in i min hud och hon rörde höfterna upp och ner. De vackra ljuden mina fingrar åstadkom i Allt det våta som blev ännu våtare. Mitt hjärta svämmade över när hon gav ifrån sig ett långt, kvidande och hela kroppen som skakade.

Hon nästan slet bort min hand och i nästa sekund var hon över mig. Hennes kyssar över pannan, ögonen, munnen, kinderna och halsen, vidare ner över bröstkorgen och magen. Hennes båda händer förde ner mina jeans över höfterna och befriade mitt enorma stånd. Jag förstod vad hon var på väg att göra och hoppades att jag skulle klara av att hålla mig en liten stund. Hennes hand slöts runt min lem. Hon rörde den upp och ner några gånger.

När hennes läppar rörde vid mitt ollon kände jag långt in att jag var på väg. När hon omslöt mig med sin mun gick det för mig. Min hand kupades runt hennes ena bröst. Den starkaste orgasmen jag upplevt sköljde genom kroppen.

– Jag ska bara gå på toa.
När jag låg där ensam till hälften avklädd i soffan kändes det tomt. Jag undrade om jag skulle dra upp och knäppa byxorna tills hon kom tillbaka eller om jag skulle ligga kvar. Jag kompromissade, drog upp byxorna men lät dem vara oknäppta. När hon kom tillbaka hade hon gjort likadant.
– Raring, vet du vad klockan är?
Hon tryckte sin mun mot min och hon smakade svalt som om hon just druckit kallt vatten och svagt av tandkräm. Jag blev chockad när jag tittade på klockan som redan var över 18. Ändå omfamnade vi varandra igen och jag njöt av värmen från hennes nakna överkropp mot min.
– Jag kör dig hem så du inte kommer försent.

vi klädde på oss och ute i hallen tog hon sina bilnycklar från en hylla. En lång stund stod vi mitt emot varandra och höll varandras händer utan att säga någonting. Sedan drog hon mig intill sig och vi kysstes igen.

Färden hem gick fort och trafiken var gles. När hon inte behövde växla höll vi varandra i handen. Det var svårt att småprata efter det som hänt. Vi stannade nere vid tågstationen.
– Bäst du går härifrån. Får jag träffa dig igen John?
Jag hörde hennes röst och såg hennes bedjande ögon.
– Ja gärna.
– Bara om du vill förstås? Du måste vilja.
– Jag vill det jättegärna.
– Och en sak till, du måste lova att inte berätta om oss för någon. Inte dina föräldrar, inte ens din bästa kompis. Du måste lova det.
Hon kramade hårt min hand.
– Jag lovar det.
– Det måste bara vara vi, annars går det inte.
Jag nickade.
– Lovar du att ringa? Jag kan ju inte ringa dig.
– Jag lovar.
– Gärna mycket snart?
– Mycket snart, log jag.
– Vi ses John.

Hon böjde sig fram och tryckte sin mun mot min. Jag särade genast mina läppar och släppte in hennes mycket större tunga i min mun, den fyllde verkligen upp hela mig. Min tunga kändes så liten där den virvlade runt hennes. Kyssas var åtminstone något jag inte kände mig komplett bortkommen i. Men en vuxen kvinna, en Emma, det var bättre än allt jag hittills upplevt. Jag kände mig så lycklig. Jag satt i framsätet och kysste min flickvän i hennes bil och det var så stort.

Jag gick ur bilen och såg efter den när hon körde längs vägen som följde järnvägen bort och försvann. Jag var djupt tagen av det som hänt. Jag kände så väl igen kaoset av känslor inom mig. Lyckoruset, allt hade gått så fort och känts så lätt och självklart. Rädslan att det bara skulle vara denna enda gång och den där frusna klumpen av ensamhet som kunde tina av någons beröring. Jag vände mig om och gick sakta hemåt. Jag skulle i alla fall hinna hem i god tid till middagen.

När jag lagt mig den kvällen ringde jag hennes nummer igen.
– Hej raring. Ringer du redan?
– Jag kan inte sova annars, det vet du väl? Jag kan inte prata länge, syrran ska ha telefonen men jag ville bara säga godnatt och jag ringer imorgon.
– Gör det, jag saknar dig redan.
– Jag saknar dig också. Puss och sov gott.
– Sov gott raring.
Hennes mjuka röst och ord ekade i mitt huvud efter att vi lagt på luren. Jag luktade på mina fingrar där jag kunde känna doften av henne fortfarande. Min tröja bar tydliga spår av hennes parfym runt halsen och ärmarna. Det var det sista jag kände innan jag slocknade.

Kvällen efter var det också svårt att få tillgång till telefonen. Jag fick ta min nummersändare och springa ner till telefonkiosken vid havsbadet igen. Snabbt och vant tryckte jag in SOS-knappen och lät tonerna som bildade hennes nummer strömma som en egen melodi ut över koppartråden.

– Hej, det är jag.
– Hej raring. Det låter som om du är i en kiosk. Är du inte hemma?
– Nej det gick inte ikväll heller, telefonen var upptagen.
– Hur känns det, efter igår menar jag?
– Det känns — väldigt bra.
– Så du ångrar dig inte?
– Nej. jag saknar dig.
– Åh, jag saknar dig också. Vill du ses imorgon? Jag kan hämta dig vid Östra Station.
– Ja gärna!
– Kan du komma klockan tio så får vi lite mera tid?
Jag lovade att vara där klockan tio, vi sa godnatt och jag gick den korta vägen hem med bröstet fullt av glädjebubblor.

Jag hade höstlov men mina föräldrar jobbade. Jag drog samma historia igen om att träffa Martin, oförmögen att komma på något bättre. Men mina föräldrar var egenföretagare och hade väldigt mycket att göra så här års och vi hade alltid haft ömsesidigt förtroende så jag trodde inte de skulle bry sig om att ringa och kolla med Martins föräldrar. Hur som helst kom jag inte på något bättre.

Emmas bil stod vid trottoaren utanför Östra Station när jag kom ut. Hon la genast i en växel och körde iväg så fort jag satt mig i framsätet bredvid henne. Hon tog min hand och förde den till sina läppar.
– Vi kan inte pussas här.
Min hand hettades upp som av eld av beröringen.

Hemma i hennes hall klädde vi av oss våra ytterkläder. Jag kände mig blyg igen och visste inte riktigt hur jag skulle våga ta den första fysiska kontakten. Jag ville så gärna bara kyssa och klä av henne, så där som i förrgår. Men jag behövde inte fundera länge. Hon hängde upp våra jackor och sedan var hon tätt intill mig med sin mun nära mitt öra. Hon fnissade lite åt min kraftiga reaktion när jag kramade tillbaka, hårt och häftigt. Hon sköt mig ifrån sig en liten bit och vi såg på varandra.

– Hej.
Hennes tysta röst när hon sa hej och varma leende gjorde mig knäsvag. Hon fnissade och strök mig över ryggen.
– Hej.
Långsamt, mycket långsamt närmade sig hennes mun och jag kunde knappt andas. Precis innan våra läppar möttes kände jag värmen från hennes andetag, svaga lukt av parfym, schampo och tandkräm. Under mina händer som låg på hennes rygg strax ovanför rumpan kände jag ränderna i hennes stickade tröja och genom den, värmen från hennes kropp och hennes mjuka konturer. När våra tungor möttes och började smeka och utforska varandra drog jag en inre suck av lättnad. Min hand letade sig in under hennes kläder och jag kände hennes varma, mjuka hud igen.

– Är du hungrig? Pussas eller äta först?
Jag tyckte så mycket om när hon pratade med sin mun så nära min, som om orden strömmade rakt in i mina lungor och vidare till hjärtat istället för in genom öronen. Jag var så påverkad att jag tvivlade på att min röst skulle bära om jag försökte svara. Jag hade svårt att få ordning på andningen och mitt kön bultade plågsamt. Istället tryckte jag min mun mot hennes och kunde inte styra det pip som kom ur mig.
– Okej jag förstår, kom.

Hon fnissade och förde mig baklänges genom hallen och en våg av lycka sköljde genom kroppen när hon förde in mig i sovrummet istället för vardagsrummet. Hon sköt igen dörren med ena handen. Här inne var det också fullt av hennes dofter som jag redan höll på att bli beroende av. En stor säng, ett par garderober och en byrå med hårborste, parfymer och krämer och ett foto på en flicka som måste vara hennes dotter.

Med långsamma, mjuka rörelser förde hon in händerna innanför min tröja och drog den över mitt huvud. Hela tiden kysste vi varandra bara med ett kort avbrott när tröjan var i vägen. Jag försökte göra likadant även om min första önskan bara varit att slita av henne allt. Det här var mycket bättre och ökade spänningen mycket mer. Ljudet av våra andetag, ibland genom näsan, ibland genom öppen mun som om dem hölls under kontroll för att inte släppas loss i desperat hysteri. Ljudet av kyssar, mun mot mun, mun mot hud var som en kärlekens musik som jag alltid älskat sedan dess.

Emmas händer styrde mina fingrar när jag fumligt försökte knäppa upp hakarna i hennes BH på ryggen. Det sträva tyget försvann och åter igen kände jag hennes nakna överkropp och brösten puta mot min. Med munnen tryckt mot min och tungan som smekte insidan av mina läppar, sträckte hon ner händerna och knäppte upp mina jeans. Hon förde ner dem över höfterna så långt hon nådde. Hon ställde sig på knä och under ett kort lite fnissigt ögonblick stod jag med händerna på hennes axlar medan hon trasslade av jeansen. Jag kände hennes varma utandningsluft mot min ljumske. Jag kved tyst när hon helt kort rörde min lem och jag var så nära att explodera.

Hon reste sig upp och vände sig om med ryggen mot mig. Min nakna hårda lem låg mot det sträva tyget i hennes jeans, min mage mot hennes varma, nakna hud och min kind mot hennes rygg. Hon luktade hudkräm och schampo från håret. Hennes händer styrde mina när de kupades runt båda brösten, smekte och knådade mjukt. Händerna rörde sig i cirklar ner över magen, ut över höfterna och tillbaka mot knapparna i hennes byxor. Att knäppa upp dem gick lättare och tillsammans drog vi ner dem över hennes höfter. En lång stund stod jag och lät mina händer smeka utanpå trosorna, följde höfternas mjuka linje, den mjuka gropen vid ljumsken, venusbergets bulliga form. Hennes händer hela tiden lätt ovanpå mina, hennes huvud lutat bakåt mot min axel, våra kinder mot varandra.

Andetagen från hennes näsborrar var så nära mitt öra, lugna men vibrerande. Två fingrar innanför kanten på trosorna och sakta förde vi tillsammans ner dem över hennes höfter. Min hjärna var alldeles dimmig. Omedvetet andades jag in hennes doft från halsen, mina läppar smakade hennes mjuka, lena hud. Hon vred sitt huvud och vi kysste varandra från sidan. Min hårda och superkänsliga lem låg mot hennes nakna stjärt. I den stunden kunde jag dö.

Hon höll sin hand i min de få stegen mot sängen. Med sin lediga hand vek hon upp täcket. Vi kröp ner och hon drog täcket över oss. Hela min nakna kropp täcktes av hennes. All värme strömmade fritt mellan oss, lukten av hennes hud, hennes mun, håret som föll över mitt ansikte, hamnade mellan våra läppar. Hennes ena hand som svepte bort håret som jag ville få bort för att inte vara i vägen för hennes mun, men som jag ändå ville ha kvar. Kyssar med hennes hår i vägen var magiskt.

All blygsel och försiktighet var borta. Hennes överkropp över min byttes mot min över hennes. Mina händer som ville känna hennes bröst, känna området där magen går över i venusberget, där låren delar sig, få känna det våta och öppna igen.

Jag smekte henne så där som igår. Hon gnydde och skälvde. Hennes hand mot övre delen av min rygg pressade mig försiktigt nedåt. Hennes andra hand som fångat upp ena bröstet, styrde det mot min mun.
– Försiktigt.
Hennes fingrar hittade mina särade läppar, styrde in bröstvårtan i min mun. Det underbara, kladdiga ljudet från mina fingrar i hennes sköte, hennes ben som särades mera, kroppen som spände sig som en båge. Hennes kvidande, först med stängd mun, sedan genom sammanbitna tänder och slutligen öppen mun med djupa, snabba andetag. Min hand sköljdes av en stråle från skötet.

– Kom, kom, nu vill jag ha dig i mig!
Hon drog mig över sig, mitt underliv mellan hennes ben. Hudkontakten, den fantastiska mjuka värmen som täckte hela min kropp nu var fantastisk. Jag kände mig späd där jag låg ovanpå henne och kände hennes bröst mot min bröstkorg. Min snopp kände hennes könshår, gled in i hennes våta skåra. Hon sträckte ner sin hand och förde min snopp nedåt.
– Så, kom in i mig nu, så, åh, känner du?

Min snopp omslöts från alla håll av mjukt, varmt och vått. Känslan var så stark att jag fick tårar i ögonen. Hon rörde sina höfter upp och ner, händerna på min rumpa som visade rörelsen. Men det kändes inte längre så nödvändigt, den fanns redan i höfterna.
– Kyss mig, viska mitt namn, viskade hon tätt intill mitt öra med djupa snabba andetag.
– Emma, åh Emma.
Hon flämtade och tryckte sin mun mot min.
– Viska mitt namn, kyss mig!
Första gången kändes det blygt och konstigt att säga hennes namn så här. Men hennes hetta, min egen drev bort all blygsel.

– Emma… Emm…
Resten dränktes i hennes mun.
– Viska mitt namn, kyss mig när du kommer i mig, kyss mig.
Pirret i benen, ryggslutet, pungen som steg upp längs min snopp, jag var på väg. Hennes händer på min stjärt tryckte mig våldsamt in i henne.
– Emma, Emma, åh Emma!

Jag låg helt slapp över henne. Svetten rann mellan våra kroppar, mellan hennes bröst. Hennes händer som strök mig över ryggen, korta stötiga andetag som långsamt blev lugnare, hennes läppar mot min kind. Med min snopp fortfarande kvar i henne, la vi oss över på sidan. Hennes mun igen, ur ögonen rann tårar ner över kinderna och ner på kudden. Jag blev förskräckt.

– Är du ledsen Emma?
– Åh vad jag tycker om när du säger mitt namn så där ömt. Nej, jag är inte ledsen, jag är överlycklig. Tjejer kan vara lite knäppa ibland. Det är alla känslor som rusar. Jag tycker så mycket om dig John, får jag säga så, snyftade hon.
Jag nickade med mina läppar fuktade av salta tårar. Det kändes fantastiskt att någon sa så.
– Jag tycker om dig också Emma, väldigt mycket.

Hon vände sig om med ryggen mot mig och tryckte sin rumpa mot mitt underliv. Hon lindade mina armar om sig och flätade ihop våra händer över brösten. Vi låg så en lång stund tills jag kände hur jag slumrade bort i varm och mjuk sömn.

Jag vet inte hur länge jag slumrat, när jag vaknade av hennes rörelser. Hennes skinkor knådade mjukt min snopp som låg mellan dem. Hon spände och slappnade av om och om igen, en fantastisk känsla.
– Är du vaken? Viskade hon. Jag vill känna dig växa i mig.
Hennes hand sträcktes bak och styrde in mig i sitt sköte. Hennes inre muskler knådade och kramade min snopp som snabbt växte inuti henne.
– Åh det är så skönt, känner du det?
– Mmmm
Hon rörde sina höfter sakta fram och tillbaka, knep med sitt inre runt mig.
– Åh Emma, jag kan inte…
Hon pussade mina händer, rörde sig snabbare fram och tillbaka.
– Kom du bara, kom!

Hon förde in mitt ena finger i sin mun och började slicka och suga samtidigt som hon rörde sig häftigt.
– Åh ja, kved hon när jag flämtade ut min orgasm långt in i henne.
Hennes rumpa slog mot min mage och allt det våta mellan våra kön lät så härligt kladdigt.

Vi låg åter stilla med min snopp kvar i henne. Det luktade starkt och erotiskt från oss och jag ville hellre ha huvudet under täcket hon dragit över oss för att få känna den nya fantastiska lukten hela tiden blandat med doften av hennes hår och de rena lakanen.

Vi gick upp och duschade tillsammans.
– Men nu är du väl i alla fall lite hungrig?
– Ja lite.
Hon pussade mig på näsan och tog mig i handen och vi gick ut i köket. Hon bryggde kaffe och bredde mackor.

Jag stod lite villrådig lutad mot en bänk bakom henne. Jag hade så svårt att ta in att det var just jag som stod här. Blygt närmade jag mig henne bakifrån, längtade efter hennes närhet och värme. När jag försiktigt la armarna om hennes midja tog hon tag i mina armar och drog mig tätt intill sig.
– Åh krama mig!
Hon lutade huvudet bakåt så där igen och hennes mun smakade tomat från skivan hon just ätit upp.
– Inte nu igen väl?
Hon skrattade och rörde rumpan fram och tillbaka när hon kände hur jag hårdnade av hennes närhet och beröring.
– Kanske lite bara, log jag generat.

Vi åt våra mackor och drack kaffet i hennes soffa i vardagsrummet. När jag lutade mig mot henne, la hon armen om mina axlar och drog mig nära. Mellan tuggorna vred jag mitt huvud och andades in hennes doft och lät mina läppar vila mot hennes bara hud i U-ringningen ovanför brösten.

– Älska med mig en gång till innan du åker, viskade hon i vår omfamning i hallen.
Vi hade klätt på oss för att gå ner till hennes bil. Vår sista kram innan vi skulle gå ut i den vanliga världen där vi inte längre kunde röra varandra hade gjort mig hård igen. Hennes ben in mellan mina gneds mot mitt stånd.
– Hur då? Frågade jag generat.
– En snabbis, här och nu.
Hon slängde jackan på golvet, knäppte upp och drog ner sina byxor till knäna. Med flinka snabba fingrar knäppte hon upp och gjorde likadant med mina innan hon vände sig om och lutade sig fram mot byrån som stod i hallen.
– Kom, kom in i mig, ta mig.
Hennes putande bara stjärt rakt ut, hennes snabba andetag igen. Hon slöt sin hand rund mitt hårda stånd och förde in mig mellan sina blygdläppar in i sitt fortfarande otroligt våta inre. Hon gav ifrån sig ett högt stön när jag trängde in i henne och med mina händer på hennes höfter kände hennes inre krama och knåda mig igen. Alla mina utlösningar tidigare gjorde att det tog längre tid den här gången.

Först blev jag stressad innan jag märkte att hon njöt av det. Hennes ena hand gled in mellan låren och jag kände hennes fingrar röra sig och komma åt min snopp ibland. Efter en stund kom det jag lärt mig tycka så mycket om, hennes orgasm som skakade henne. Benen skakade okontrollerat, hon tryckte sin ena arm över munnen och fyllde den med sin tröja när hon skrek.

– Ses vi imorgon igen raring?
Vi satt i hennes bil på en tvärgata nära mitt hus. Det var svårt att sluta kyssas och mina händer hade svårt att få nog av att ta på henne.
– Jag vill träffa dig varje dag om du kan?
– Jag ska ta ledigt. Kanske inte alla dagar men i alla fall imorgon och onsdag. Gå nu så du inte blir efterlyst. Vi ses snart igen.
Vi kysstes hetsigt. När jag klev ur sprang jag runt bilen. Hon öppnade sidorutan och vi kysstes igen.
– Jag hämtar dig här imorgon. Godnatt om du inte kommer åt att ringa ikväll.
En sista kyss innan bilen rullade bort längs gatan och försvann runt en krök.

När jag gick den korta biten hem kände jag mig som en ny människa, som världens lyckligaste pojke. En romans som skulle vara i flera år hade just inletts.

Delar i serien

Emma och John #2 – Den hemliga flickvännen >>

Emma och John

• Emma och John #1 – Heta Linjen
• Emma och John #2 – Den hemliga flickvännen
• Emma och John #3 – Kryssningen