Det här är del 1 av 1 i Flickan i buren

VARNING!

Trots serienamnet är alla personer som framkommer vuxna. Alla karaktärer är påhittade och har ingen koppling till verkligheten. Känner du med dig att en bur och förnedring  tar emot, undviker du denna serien.

Kapitel 1: Cattleya

Allt var kolsvart. Rummet var tomt på externa ljud. De ljudisolerade väggarna, golvet, och taket fick Moas hjärtslag att eka högt. Hon kunde höra hur tarmarna arbetade, hur blodet rusade fram och tillbaka genom hennes nätta kropp. Hon hörde varje liten detalj som om hon hade universums öron. Hundburen hon var inlåst i var större än den behövde vara, men Johan och Moa hade gått med på att han fick göra vad han ville med henne så länge hon kunde sova skönt. Det gjorde hon de nätter han låste in henne i den silvriga buren. Ett kodlås var allt som stod mellan henne och friheten. Hon visste koden, och kunde lämna när hon ville. Men Moa ville vara där inne. Hon ville stanna där tills Johan släppte ut henne.

Moa var annars väldigt extrovert. Hon hade ett liten umgängeskrets som inte visste något om hennes privata liv hemma. Det var så hon ville ha det. Hon visste att människor inte skulle förstå henne, förstå det hon lät Johan göra med henne. De hade bestämt tidigt i deras förhållande att Johan var den stora. Han var alltid dominant och känslokall när deras spel startade. Moa älskade att vara liten, att vara undergiven till honom. När hon inte var inlåst, gosade de i soffan, i sängen, i fotöljen. Johan var kapabel till kärlek, även att älska med henne under ett täcke med tända ljus medan de nådde klimax som vanliga människor gjorde, eller ovanliga. Han var romantisk, spontan och en trygghet som Moa alltid hade behövt. Johan älskade att ta hand om Moa. Det var ju hans lilla flicka, i både BDSM världen och utanför den.

Varken Moa eller Johan tänkte mycket över det. Moa hade gett sig själv till Johan och inte ångrat beslutet hon tog den där dagen då hon fick se Johans sanna sida, den sidan som få sett. De hade ett stoppord ifall något skulle spåra ut. Över soffan i vardagsrummet hade de en handmålad tavla med en orkidé, en Colombiansk Cattleya. Den hade de beställt från en lokal konstnär i Colombia när de semestrat två veckor i Medellín. ”Cattleya.” sa hon bestämt. ”Cattleya ska vara mitt stoppord.” Johan hade nickat innan leken började. Den kvällen somnade hon med värk i hela kroppen, trygg i Johans famn medan han smekte henne över ryggen.

Dörren öppnades. Det kolsvarta rummet blev fyllt av dagsljus. Var det morgon, frågade hon sig själv medan hon blundade hårt. När ljuset inte längre trängde i genom hennes själ öppnade hon ögonen och tittade på honom. Hon stirrade in i hans dominanta mörkgröna ögon. Han hade kommit in med frukost. Johan ställde ner skålarna med apelsinjuice och den ena med flingor och mjölk i. Sen tände han lampan i taket innan han låste dörren. Moa reste sig ur sin fosterställning och ställde sig på alla fyra. Hon väntade på att Johan skulle låsa upp och släppa ut henne. När Johan slog in koden skakade hon ivrigt. Han öppnade dörren och lade låset över buren. Sekunden efter tog Johan tag i Moas axellånga bruna hår och slet ut henne. Hennes hår var en aning flottigt. Dagarna innan hade hon misskött sig och fick därför inte duscha.

Medan han slet i henne, skrapade hennes knä emot mattan medan hon hjälplöst följde med som om hon vore en hund. Han ryckte i hennes hår hårt. Slet i det för att påminna henne om att hon var den lilla. Moa kunde inte göra annat än att flämta. När han tryckte ner henne mot skålen med juice fnissade hon tyst. Moa älskade allt som han gjorde med henne. Älskade hur han behandlade henne som om hon inte var något alls.

”Drick, din slyna.” sa han bestämt. ”DRICK!” röt han.

Moa skakade nästan. Sekunden efter sträckte hon ut tungan och lapade i sig juicen. Hon svalde gång på gång medan Johan stod och tittade ner på henne.

”Spiller du något får du smisk.”

Moa förde sitt ansikte så nära skålen att hon nästan nuddade vid juicen med näsan. Livrädd för smisk, slickade hon i sig medan hon hoppades att inget skulle skvätta ner på golvet. När Johan grymtade trodde hon att det var kört. Min rumpa kommer bli illröd, tänkte hon medan hon spände sin kropp. Men så var inte fallet. Johan tyckte att det var nog och slet tag i hennes hår. Han förde henne mot flingorna och bad henne äta upp allt. ”Är inte skålarna rena när jag kommer tillbaka blir det smisk!” sa han bestämt innan han gick ut och stängde dörren bakom sig. Moa gjorde sitt bästa. Trots mättnaden fortsatte hon tills båda skålarna var rena. Hon rapade ett par gånger och fnittrade glatt efteråt. Nu har jag varit duktig, tänkte hon.

När Johan kom tillbaka tittade han på Moa. Hon satt på knä med händerna fint över låren medan hon stirrade ner i golvet. Han tittade på skålarna och golvet runt om dem. De var rena, likaså golvet. Stolt över sin lilla flicka gick han fram till henne. Han tyckte att hon var så duktig som ätit upp allt. Hon hade till och med satt sig i den position som var hennes standardläge. Fotstegen fram till Moa ekade i hennes bröst. Hon visste inte hur han skulle reagera, om ens. Johan ställde sig framför och tittade ner på hennes hårsvall. Han klappade sig själv på låret. Moa reste sig en bit och kramade om hans midja.

”Duktig flicka.” sa han medan han smekte hennes hår.

Varsamt drog han handflatan över hennes huvud, smekte hennes mjuka hår med jämna drag. Moa blev alldeles varm inombords. Det var inte ofta hon var en duktig flicka. Faktum var att hon ofta gjorde något som fick Johan arg. Hon förstod aldrig vad det var trots att han gång på gång sa åt henne. Att spilla gör väl alla, tänkte hon ofta. Hon blev så glad över att hon inte hade spillt något och njöt av känslan när han klappade hennes hår.

”Duktiga flickor får belöning.” sa han.

Moa tittade upp på honom, mötte hans ögon som var vänliga för en gångs skull.

”Du får tala.” sa han.

Hon tog ett djupt andetag innan hon släppte ut det igen.

”Vad får jag för belöning, pappa?” hennes röst mjuk och osäker.
”Kom för mig.”

Moa släppte taget om honom och förde ner en hand i sin våta trosa. Den var dyngsur, det var den alltid i Johans närhet. Hon drog handen mjukt över sitt venusberget. Masserade den lena huden medan hon förde fingrarna närmre sin svullna punkt.

”Glöm inte att se på mig.”

Hon höll handen still i trosan och vände genast upp huvudet, rädd för att det skulle bli smisk. Hur kunde hon glömma bort att titta på han? Kanske var det lyckan över att hon varit duktig. Hon mötte hans blick. Han nickade åt henne, visade att hon kunde fortsätta. Moa började massera sig själv igen medan hon tittade i Johans ögon. Hennes blick flimrade medan hon kom närmre och närmre. När hon till slut nuddade vid hennes känsliga punkt, stönade hon högt.

”Så ja. Duktig flicka.” han lade handen över hennes huvud och klappade henne.

Moa skakade. Det var inte långt kvar. För varje drag över hennes svaga punkt steg njutningen i hennes nätta kropp. Hon stönade gång på gång medan Johans hand klappade hennes hår, medan fingret lekte med hennes underliv. För varje drag blev hon modigare. Fingret lekte längre innan det smekte hennes venusberg. Hon förde sin hand längre ner innan hon återvände, för att göra samma sak igen. Till slut bröt hon mönstret och smekte vid de våta läpparna, stönade hon djupt medan hon blundade. När hon slog upp ögonen igen och såg Johans pillemariska leende, gick det för henne. Hon stönade högt medan kroppen krampade. Johan tog tag i hennes hår och slet tag i det så att han kunde se henne ordentligt. Moa skakade vilt medan handen arbetade innanför den vita bomullstrosan. Hennes toppiga små bröst dallrade. De styva vårtorna pekade rakt mot honom, och de små vårtgårdarna svullna. Under det hela tittade hon upp på honom för att inte göra något fel. Det var svårt att inte blunda. Hon ville så gärna spänna ansiktet medan hon kände orgasmen fara genom henne som en orkan. Det tog all styrka hon hade för att fästa blicken på Johan. Hon ville inte trotsa honom.

När allt var över släppte Johan taget om henne. Hennes huvud föll och vilade mot hans lår. Hon kramade om honom som hon gjorde bara minuter innan. Johan smekte hennes hår igen. Varsamt drog han handen fram och tillbaka medan Moa fick landa. Hon pustade högt, sög efter luften som kändes en aning instängd. Johan lutade sig ner, tog tag om hennes mjuka kinder, sen kysste han henne. Efter tio sekunder drog han sig undan för att kyssa hennes panna. Han tog sen tag i hennes händer och reste sig upp. Hon tittade nyfiket på honom, undrade vad som skulle ske. Med handen om hennes ledde han henne till hörnet av rummet där det stod ett gammaldags spann av koppar. Moa visste vad hon behövde göra då hela hennes kropp skrek av lusten att lätta på trycket. Ibland brukade hon kissa på sig i buren för att senare njuta av slagen mot rumpan efter hon blivit påkommen.

Moa slet ner trosan, vände sig om och tittade upp i hans ögon. Johan nickade mot henne. Hon sträckte ut handen mot honom. Han tog tag i hennes hand för att hålla upp henne medan hon hukade sig mot hinken. Moa lättade på trycket och lät den starka strålen piska i kopparn. Hon höll hårt i Johans hand medan hon tömde sin blåsa. Hennes ansiktsuttryck lättade innan hon flämtade. Han klappade hennes hår tills det endast hörde dova droppar med långa mellanrum. Moa tog på sig sin våta trosa igen och följde med när han gick med henne mot dörren och öppnade den. Den fräscha luften intog hennes små lungor. Sommarsolen skar in i hennes bruna ögon. Utomhus var det grönt och blått och ljudet av människor hördes högt då balkongdörren stod vidöppen.

De klev över tröskeln. Leken var slut.

”Din telefon har vibrerat hela morgonen.” sa han.
”Har den?”
”Frida har smsat som bara den.”

Moa sprang till telefonen. Läste de dussintal sms hon fått från Frida. De var alla påminelse om deras lunchträff de skulle haft.

”Just det. Jag skulle fika med henne idag.” sa hon medan hon tittade på Johan. ”Vad är klockan?” hon tittade på telefonen. ”Hm, 12:47. Aj då.” hon suckade. ”Jag ringer henne istället.”
”Älskling?”
”Mhm?” svarade hon.
”Börjar snart. Kör iväg till jobbet. Puss?”

Moa skuttade glatt fram till Johan och gav han en puss innan han gick ut i hallen och tog på sig sina skor. När dörren slog igen ringde hon till sin bästa vän. Efter ett kort samtal och många ursäkter tog hon av sig sina våta trosa, gick in i badrummet, och slängde den i tvättkorgen. Hon vred på duschen innan hon tittade på sig själv i spegeln. Ett leende formade sig över hennes gulliga ansikte. Hon drog händerna genom håret och sträckte på sig. Jag är en duktig flicka, sa hon innan hon klev in i den iskalla strålen. Hon älskade hur kylan piskade hennes kropp. Hur den kylde ner den heta insidan.

Slut, sannolikt, förmodligen, vi får se!

© Copyright, Filosof. ALL Rights Reserved.

Flickan i buren

• Cattleya | Kapitel 1