Redaktionen

Jodå. Jag vill inte att Grok genererar hela texten, det går men det blir inte bra… i synnerhet när det är självupplevt 😉. Först min synopsis är väldigt detaljerad. Det är ett samspel där vi resonerar vrider och vänder på min ursprungliga text.. masserar skulle jag säga 😅.
Jag skriver, sen har jag en junior hjälpreda som kommer med input i diskussioner. Ibland är hen en “pain-in-the-ass” och ibland kommer hen med värdefull input.

Prova, det är svårt att beskriva för Grok anpassar sig till dig. Texten är ett resultat mina beslut och mina val.
Du bestämmer vad Grok ska hjälpa till med.

Du kan som sagt givetvis be Grok skapa hela noveller också, men det motverkar ju hela poängen när man gillar att skriva.

Ja, jag tror vi förstår varandra precis. I dagböckerna finns mycket att hämta och det är faktiskt helande att både läsa och skriva om både sådant som hände och den värld av dagdrömmar jag flydde in i och levde i när den vanliga världen inte var en bra plats för ett barn / ungdom. Man lär sig också förstå varför det där desperata sökandet efter kärlek och närhet.

Det är spännande om man lär sig använda det på rätt sätt. Jag använder numera ChatGPT liknande som jag använt Google, för research eller för att hitta en teknisk lösning på ett problem inom sci fi till exempel. Men skriver gör jag helst själv.

Det, reflektioner och bakgrund, gillar jag. Karaktärer som gör helt random saker utan att man förstår varför blir lätt platt.

LÄNGRE NOVELLSERIER
I mitt, på Bubblan, oavslutade “megaprojekt” som styrde 3-4 “böcker” mot ett gemensamt avslut fick man ju följa ett flertal olika personer från 90-talet fram till 2018, så där la jag upp en åldersbaserar personkarta så inte namn, åldrar och händelser skulle hamna fel.

Sedan låg en grov synpsis för alla karaktärers liv vilket gav både individuella noveller, som ändå låg under ett “universum”, samt parallella och gemensamma händelser.

Det blev för komplicerat för många att följa, förstod jag, även om det var superlogiskt för mig som författare.

Nu har jag, egentligen, ett liknande upplägg för vissa karaktärer, men där handlar det mer om igenkännande hos den individuelle läsaren. Kopplingen finns i många noveller om man vill.

M a o rekommenderar jag någon typ av minneskarta.

Jag har också en tendens att skriva i jag-form. Det är enklast, på något vis. Fördelen med det är att man kan lära känna karaktären inifrån och föra en mer reflekterande inre dialog. 🙂

Intressant det där med AI. Tack för att du delar med dig!
En fråga, skriver du inget själv – alltså att orden kommer från dig och inte genererade av en dator?
Jag säger inte att det är fel på något vis, ai är ett jättebra hjälpmedel och det finns så många användningsområden! 🙂

Bra fråga. Det är lättare att skriva själva bakgrunden och händelserna som leder fram till själva sexscenen – än att skriva det stora klimaxet. Kanske just spänningen innan som är mer lockande att fantisera fram.

Jag fattar. Vad är det som stoppar dig skulle du säga? Vet du inte vad som ska hända eller är det bara lusten att skriva det som är borta?
//Axel

Kul och spännande att läsa hur andra gör.

För mig handlar det alltid om infall jag får utifrån, en bok, film, något jag ser eller läser i en annan novell. Det ger mig uppslag plus att jag ibland använder egna upplevelser som en utgångspunkt.

Kan ta allt ifrån en dag till ett par år att få novellen färdig beroende på hur mycket jag hinner skriva och får feeling kring skrivandet.

Sedan får nästan alltid novellerna ligga lite, för att återkomma till dem och korrigera lite i dem.

Märker att jag alltid hittills skrivit i jagform, men funderar på att testa en mer berättarform för att testa mitt sätt att skriva.

Just nu är mitt problem att alla mina noveller är lika, de utgår från samma premiss, det vill jag ändra på genom att skriva i annan form.

Den första halvan av ditt uttalande, John. Som att se mig själv i min egen spegel.

Vad hjälper en redan trasig ungdom, om inte att läsa i den hemliga och väl gömda dagboken vad man tidigare dagar skrivit och söka tröst däri. Sedan önska att de nästa dagarna, veckorna, månaderna blir så mycket bättre. Även som äldre kan det ha sin funktion!
//Huldran.

Jag använder AI ofta (det är mitt jobb också i mitt bolag). Grok är väldigt bra på att föra en meningsfull dialog medan jag skriver.

Något att tänka på:
Starta ett projekt. I projektet berättar du mer om dig själv – din tonalitet, att du ska skriva sexnoveller, dvs. i mitt fall nu så skriver jag om mina egna upplevelser, så då nämner jag det t.ex.
Projektet i Grok blir basen för den du är i detta fall, det underliggande som färgar dina texter. Ju mer du skriver (noveller) så kommer Grok förstå vem du är. Dina noveller samlas i projektet.

Det kan vara bra att skriva när du startar en novell att alla karaktärer är över 18 år (det får man ändra själv sen), annars bråkar den ibland, även om andra ämnen. Men det går oftast att få Grok att fortsätta bidra med text, genom att argumentera emot.

Jag skriver alltid en synopsis, hela baletten från start till stopp: karaktärerna, känslorna, händelserna, dvs. allt som jag minns från min upplevelse som jag vill återge. Det behöver inte vara perfekt.

Efter det så skriver jag instruktioner till Grok. T.ex. “Jag vill att vi nu skriver första stycket (fram till en specifik händelse i synopsis).” Jag skriver det precis som jag tänker, t.ex. “Jag minns detta som en varm sommardag”, “Jag minns henne som ganska osäker men att hon ville ha sex”.

Min synopsis är ganska ingående men inte perfekt. Men det gör att Grok förstår vad jag vill åstadkomma och att historien ska “vävas ut” lite, få lite mer kött på benen så att säga.
Sen diskuterar jag stycket för stycke med Grok (eller kalla det delmoment) tills jag är nöjd. Sen ber jag om hela novellen som vi jobbat på. Så Grok skriver en del, jag kopierar detta och korrigerar, skickar in i dialogen eller beskriver vad som är fel. Och då menar jag inte sakfel eller så… även om det förekommer att Grok missförstår. Jag menar att vi har en diskussion om vad som är trovärdigt för karaktären, kan vi skapa en mer koncentrerad version av stycket t.ex.

Tonalitet är svårast. Grok kan vara ganska ful i munnen när den läst dina tidigare noveller. Så ofta får man skriva “Jag vill inte att du använder kuk, fitta eller knulla förrän det hettar till”. Samtidigt så kan den vara väldigt målande och svävande (ofokuserad) i språket i början och då får man skriva “Nu vill jag att du är mer grov i munnen när vi skriver detta stycke” t.ex.

Grok är väldigt tillåtande när det kommer till allt egentligen. Sen skriver ju jag kanske inte de grövsta texterna. Men tillfällen som jag skrivit och den klagat så skriver jag “Alla är över 20 år och gör detta av fri vilja” eller “Detta är tillåtet i Sverige” och då är det okej.

Jag har skrivit mycket förut också och då använder jag Grok för att rättstava och kolla styckesindelning. Jag frågar t.ex. “Känner du att novellen hänger ihop i ton och i berättandet?”, “Vad skulle du ändra på om du fick bestämma?” så förklarar den och markerar det i texten.

Så Grok blir lite medförfattare kan man säga.

Detta går att göra i ChatGPT också, men den är otroligt känslig för sexscener så det blir inte bra.

Jag kan skriva utan Grok också, det har jag gjort i många år, men det är till stor hjälp att chatta med Grok. Mina nu påhittade historier som jag skriver har fått sidospår tack vare att Grok är så pervers ;). Vi kan ha långa diskussioner om karaktärer, vad som är realistiskt, vad hon tänker och känner, varför han reagerar så osv.

Historien får liv från en synopsis tack vare mig men också tack vare AI/Grok.

När jag är klar så låter jag historien och dialogen ligga kvar i projektet så Grok minns till nästa gång. Jag sparar en kopia i Google docs. Thats it.

Det tar mig 2-3 timmar att skriva en novell för Erotopia med hjälp av Grok mest för att det är så kul att ha en dialog om karaktärer osv.
Jag har använt Grok 3,4 och 5.

//Janne

Spännande att höra hur andra tänker och arbetar. Jag tänkte dela upp lite eftersom det finns flera olika moment.

ENSKILDA NOVELLER

Jag har ofta en övergripande idé så lägger upp en “blank” novell som jag redan från början styckar upp och börjar lägga in idéer och stödord.

Huvudaraktärernas utseende och karaktärer har jag ofta redan i huvudet även om “huvudmannen” oftar tenderar att vara “lång, blond, blåögd” liksom undertecknad.

Sedan bygger jag ut, expanderar så att säga, lägger in färdiga stycken., skyfflar runt tills jag kommer dit jag vill.

Åh vilket spännande ämne. 🙂

Mina dagböcker som jag började skriva som tolvåring var anledningen till att jag över huvud taget började skriva noveller. De var i många stycken så detaljerade att bara språkliga förbättringar krävdes. Där stod i detalj sådant som hänt och sådant jag önskat skulle hända.

I övrigt kommer mina idéer ur vardagen. En textrad, en konversation på jobbet eller pendeltåget, en nyhetsartikel eller ett poddavsnitt.

Jag kommer ofta på titeln först. Sdan skriver jag ner korta stödord eller meningar så att jag inte tappar idén innan jag börjar skriva.

Jag har mängder med halvfärdiga noveller i olika stadier. Helt nya till sådana som bara ska putsas till. Jag hoppar ofta mellan mina noveller och skriver en mening här, ett stycke där och ett slut eller en början på någon annan novell. Om det är bra eller dåligt vet jag inte, men plötsligt är någon novell klar och plötsligt får ytterligare en novell min uppmärksamhet.

Först skriver jag en mer eller mindre detaljerad storyline i punktform. Mest för att själv inte glömma någon del i handlingen. Sedan börjar jag skriva.

Jag har en målsättning att försöka skriva något varje dag, om så bara ett ord eller några meningar. Då tror jag att man tränar sig även de dagar som motivationen tryter. Men jag skriver bäst på nätterna när alla i huset somnat och det är släckt och tyst och det kan vara lite svårt att förena med heltidsjobb.-

Riktigt bra av dig att du sätter regler och vill skriva klart. Jag har ett skrivprojekt just nu som jag inte kommer vidare i, det går bara inte. Och det är just i slutet så det är egentligen inte så långt svar. Men.det.går.inte.