John

Väldigt bra och stark fortsättning, är ofta ungefär detta svar man får av socialtjänsten också när man frågar/ber om hjälp.
Att reaktioner kommer och ter sig på olika sätt är så vanligt när det gäller unga som upplevt trauman.
Tystnad, slutenhet brukar ofta ersättas av utåtagerande när den unge börjar känna trygghet.
Väntar med spänning på fortsättningen!

Så fint beskrivet av kampen mot sorgen. Hur den kan övergå som i Sallys fall, i frustration, ilska och handgripligheter för att man inte vet hur man ska hantera känslorna på annat sätt. Jag gillar att du ger en berättelse om kontrasterna mellan samhällsskikten. Hur det mest självklara som den ena parten tar för givet, kan vara en kamp för livet för en annan. Man får hoppas att kommande del inte dröjer allt för länge.. 🤗

Keep up the good work!!

Mvh Lucky-guy

Det blir åtminstone en del till. Jag hoppas att det ska gå bra. 🙂

Intressant, hur ska detta gå

Bra dagboksavsnitt, jag behöver inte pusha dig att skriva vidare

Tack så mycket. 🙂 Jag ska verkligen göra mitt bästa för att förvalta fortsättningen på ett bra sätt.

Det ska bli intressant att läsa fortsättningen

Så fascinerande fortsättning på en mycket speciell och intressant berättelse!
Som tidigare sagt, två helt olika världar som möts, och känner igen mig i mycket av det du beskriver men här har du verkligen lyckats dra det till sin spets!
Att inte ha tillit till någon i världen är en märklig känsla när man sedan märker att det faktiskt finns människor som vill en väl…
Väntar med tillförsikt på nästa del!☺️😊

En väldigt prekär situation att ta ställning till. Behålla och adoptera henne eller lämna över till polis/socialtjänst..?? Lära henne hyfs och hygien eller låta henne vara den hon är? Svar som vi förhoppningsvis får svar på i kommande del/delar… Hursomhelst är det som alltid från dig, en välskriven novell där man dras med och bara längtar efter nästa del…

Keep up the good work!!

Mvh Lucky-guy

Man vet aldrig. 🙂 Förhoppningsvis kan båda världarna anpassa sig och på så sätt närma sig varandra. Hoppas det i alla fall. 🙂

Det är svårt när två världar möts. Nyfiken på fortsättningen. Kan “trollungen” platsa i en “normal” familj?

Jag vill förtydliga att det inte är jag som skrivit del 1 och 2 i denna serie. Den skrevs ursprungligen av författaren/vännen Bucky som givit sitt medgivande att publicera samt fortsätta berättelsen. Det ska naturligtvis stå och förordet föll bort vid publiceringen. Sådant ska man inte slarva med.

Vackert skrivet, fina detaljer runt kommunikationen!

Jag vet vad du menar och hoppas attt du kommer bli nöjd. Vi hyser nog ungefär samma känslor för flickan. Men först måste olikheterna och skillnaderna mellan misär och överklass gnuggas in lite tills karaktärerna förstår själva hur olika det kan vara. Men förhoppningsvis till slut att vi alla behöver varandra och innanför smutsigt eller rent skal ganska lika med samma behov och längtan.

Hoppas i alla fall att jag lyckas med det i kommande delar.

Något utnyttjande av flicka kommer det inte bli. Men med lite tur kanske några av karaktärerna kommer närmare varandra, ömsesidigt och med samtycke.