Cristobal

Den nästan insomnade gamle svenskläraren vaknar till liv i mig igen, när han får en text av Sammet under sina ögon. Ingen vettig disposition. Samma stereotypa
formuleringar. Meningsbyggnadsfel. Ständiga perspektivskiften utan övergångar, minst en gång till och med mitt i enmening. Många personer att hålla reda
på.

Och så sitter han ändå fas…[Läs mer]

Imponerande bygge med lite överraskande slut.

Soffy

Du har gjort dig stor möda med mig. Det ville jag inte att du skulle. Jag har inte

direkt BETT dig att recensera mina alster. Däremot att du skulle inse att jag

inte alls skriver som du inbillade dig.

Jag kan skriva noveller, Det har jag dock inte gjort här. Utan mindre dramatiska

stycken. Det finns i dem inte utrymme fö…[Läs mer]

Tillägg till Soffy:

För rättvisans skull måste jag konstatera att du gjort lite research och

redovisat Lindoz´ variantval. Så där slog du mig så att säga på fingrarna.

Well done!

Till Soffy:

Beklagar att jag väckt så mycket ont blod. Jag har tillåtit mig att recensera en
litterär text. En recensent uttrycker sin egen personliga mening. Den får man
naturligtvis avvisa – eller ta til sig.

Nu tillåter jag mig att recensera din text. Till en viss del slår du in öppna dörrar.
Du svamlar och är osaklig. Istället…[Läs mer]

Vi är nog många som är ”sålda” på dina alltid välskrivna verk. Så i mitt fall även denna gång. Men jag tillåter mig ändå att påpeka ett par saker. Ibland bryter du
mot stilen. Att jämföra ena huvudpersonen med en ”skållad gris” och den andra
med en ”kokande korv i en kastrull” får väl anses vara ”olycksfall i arbetet”.

Än mer stör mig de ev…[Läs mer]

För mig är detta ett gripande, tragiskt drama. Den sedesamma hustrun provoceras av sin egen älskade man till otrohet. Detta delvis i kärlek till hustrun som han önskar skänka den sexuella lycka han inte längre kan ge henne. Genom en potent kollega. Hjärtskärande.

Hustrun kämpar tappert mot frestelserna men ”naturen”(ormen i paradiset…[Läs mer]

Jag skulle kunna skriva många rader här, men det bästa jag kan göra är

att sammanfatta så här:

Non plus ultra!

Har fått uppbära kritik för att jag använt ett gammalt skånskt uttryck som kan missförstås.

”Hundans” är ett utrop av förvåning, förbluffelse beundran, med uns av avund.

Alltså positivt laddat. En svagare synonym är ”väldans” som finns i riksspråket.

Ser f.ö. att Lindoz fortsätter med samma fart. En svensk Agatha Christie?

I s…[Läs mer]

Väntar otåligt på en fortsättning. Det som tagit mig mest är förförelsescenen.

Med enkla ord trollar du fram en intensiv spänning. Det ären konst det! Som

väcker min beundran och avund.

Den här tyckte jag om. Som tagen ur verkligheten. Både hjärtskärande och

varm. Det vackra slutet är inte helt osannolikt. Om man har tur, kan man stöta

på nån som Hasse. Men han är förstås unik.

Tyvärr gjorde jag mig skyldig till ett stavfel. Det heter ”repetitivt”. Ursäkta!

”Det var hundans” undslapp mig, när jag såg att du redan gladde oss med ett
nytt bidrag. Det är fart och fläkt över historien – utan att det känns jäktat.
Sexet intar en naturlig plats och känns inte så repetetivt som i de flesta historierna här. Allt känns välbalanserat. Ligger nog en del jobb bakom, men
det har lönat sig. För oss läsare. S…[Läs mer]

Ett öga gråter, ett ler. Och i mitt stilla sinne undrar jag:

HUR ska det gå (ihop)?

Flerskiktad ungdomshistoria med feelgood och samtidigt sannolikhetskaraktär.
(Kom att tänka på utbyteseleven Dianne från Brisbane som fann kärleken i Sverige – och stannade här!) Fortsätt skämma bort oss med dina historier! Du blir bara bättre och bättre.