-
Filosof wrote a new post 1 år sedan
Min bror och jag | Del 4VARNING! Alla karaktärer är påhittade och har ingen koppling till verkligheten. De handlingar som utförs mellan två syskon är påhittat och bör inte läsas a […]
Visst kan man ha det värre.
Aktivitet
Senaste nytt
Sök novell
Kategorier
Dölj Innehåll
Här kan du välja att dölja innehåll från den eller de kategorier du inte önskar se.
Hantera innehåll!Kommenterat
Tack så mycket Master Lars.
Härligt berättat 😊. Har dessutom Kents ”Pärlor” ringande i öronen … konstant (man kan ha värre).
Trevlig story, men inget jag skulle pyssla men. Men välskriven
Tack ska ni ha!
En härlig saga med ett gott slut
Oj, oj, oj. Det här var våldsamt utflippat och sexigt. Den där andra historien skulle man gärna vilja läsa.
Jag har ingen personlig erfarenhet men jag vet att för många så tar det inte slut, möjligheterna försvinner och självförtroendet…
Om andan faller på så är det inte omöjligt. Kul att du gillar den.
Det är faktiskt en fantasi jag har, att få älska med en riktigt gammal kvinna som fortfarande har lusten kvar.…
Full service är inte att förakta, något mer äventyr?
Underbart
Du är fylld av historier du! Långa, trovärdiga, fyllda av längtan, varma och sedan heta. Hoppas de har fint, Lasse…
Tack så mycket, alltid kul när någon gillar det jag skriver.
Låcker berättelse. Inget fel med äldre kvinnor som vill.
Fortfarande en väldigt fin historia med helt rätt inriktning. Den där besattheten av varandra, den är fin.
I min avlägsna bekantskapskrets blev också två syskon påkomna på motsvarande sätt men då skickades brodern hemifrån på obestämd tid. Hoppas den här pappan ska ta det på ett annat och bättre sätt. Ska bli spännande att följa. 🙂
Man får ju vara försiktig när man skriver. Jag vill som sagt att samtycke ska vara tydligt från bådas håll medan de båda velar fram och tillbaka. Förutom det så börjar historien närma sig klimax. Allt inom de båda växer. Både känslomässigt och lusten inom dem. Det blir lite mer spänning innan den stora finalen. Efter det, vem vet, vi kanske spolar fram tiden 5-10 år och se vad som händer. Eller så lämnar jag den på den gigantiska cliffhangern som redan är skriven. Då får folk själva tolka fortsättningen.
Aj då, vad tråkigt… Mer om Ida och Adams pappa i del 5 då det faktiskt sker lite mer kring vem som vet och inte vet vad. Och vad deras reaktion blir.
Att man velar fram och tillbaka, hjärtat kämpar emot förnuftet och normer är ytterst naturligt. Allt annat vore mindre trovärdigt om man inte skulle fundera alls över rätt och fel och vem som ska bestämma vem man får älska.
Jag är en varm förespråkare av att historier likt bra fester ska ta slut när de är som bäst och jag är svårt förtjust i lyckliga slut. 🙂 En uppföljning 5–10 år senare är i så fall bättre än att i bästa fall upprepa, i värsta fall spåra ur fullständigt, ja du vet. 😉
Precis. Det är som att tjuvplinga som barn. Det gjorde man oftast inte utan att tänka på konsekvenserna av ens handlingar.
Som tur är har det inte spårat ut ännu och kommer sannolikt inte. Men det beror på hur man tolkar slutet. 5-10 år känns som en stretch när jag lika väl kan fokusera på nya karaktärer i något annat. Det känns som om det är för lite nytt material de kan göra. De borde sluta när de är som bäst.
Jag är helt enig.