Marcus H wrote a new post 1 år, 4 månader sedan
Jag och min syster 1Vi är väldigt olika, jag och min syster. Min syster Vera är ett geni, jag är en vanlig kille. Hon går trean i gymnasiet men har tentat av ämnen och tillb […]
Här kan du välja att dölja innehåll från den eller de kategorier du inte önskar se.
Hantera innehåll!Åh så himla fint, kort men tillräckligt. Jag tänker väldigt ofta på hur den kvinnliga sexualiteten och kön hyllas i…
Hej Tack för alla fina kommentarer. Ja en liknande version av denna var med i triologin rött. Tyvärr så försvann…
Väldigt härlig 🤤
Tack så mycket, riktigt härlig novell! Så förbjudet och sexigt, läser mer än gärna en fortsättning på denna eller fler…
Jag har sällan ro att läsa någonting, men detta måste jag säga var 30 mycket väl använda minuter. Tack!!!
Redan två månader sedan jag lovade fortsättningen, sorry det är på gång men jag är inte helt nöjd än. Men…
Vilken underbar novell, älskar sådana här berättelser.👍👍
Väntar fortfarande på nästa del…
Underbart Såhär vill jag att en novell ska vara Älskar att läsa om familjesex Personerna här är så fantastiska,lugnt och…
Det kommer rätt hårda ord här. Men, eftersom att den här novellen tydligen blivit aktuell igen så måste jag säga…
Till Onanista: Oj nej, det var inte jag heller. Säg till om du kommer på det.
Vet inte varför men svaret gjorde mig illamående. Ibland läser man saker från en sämre synvinkel. Och tack för att…
Underbart
Jag tror det började med att jag genererar AI-bilder av en futuristisk tjej med nåt slags brillor och jag undrade…
Håller med “djupblå” gällande prestation. Dom får hjälpas åt att bara vara och se vad som händer också.
Måste ju få en fortsättning på detta!
Tack! Det kommer!
Väldigt fin skildring av hur vi alla, oavsett vilka vi är, har den konstanta känslan av att bli uppskattade och stimulerade.
Tack!
Jag gillar temat och du är bra på att bygga upp stämningen. Familjen, den frånvarande pappan, killen som har lätt för tjejer. Gillar det. Men …
Jag såg en gång en fråga i en skrivargrupp där någon undrade hur man skriver personer som är smartare än en själv. Det är inte så här i alla fall. Systern känns mer som en robot än en människa.
Jag har äran att få känna några ordentliga smartisar. Personer som jag lär mig otroligt mycket av. Alla pratar som alla andra människor. Deras intelligens märks i analytisk förmåga, sitt kunnande, möjligheten att se saker ur olika perspektiv. Inte genom stolpigt språk med överdrivet svåra ord. Vist. Någon gång som ett skämt, eller allt som oftast lite ironiskt.
Kanske är det därför jag helt tappar det och inte kan läsa vidare. Jag till och med dryftar mig till att lämna en negativ kommentar som jag ändå hoppas att skribenten finner konstruktiv.
Hej Mxmeralda!
Intressant att få en sådan kommentar. Jag förstår vad du menar. Dock skulle jag vilja be dig att ge novellserien en chans till genom att läsa vidare hela den här delen, men framförallt del 3 och 4. Jag skriver i intron till novellen att man får vänta på uppbyggnad av personligheterna. Kanske kan Vera i de första delarna framstå som något endimensionell, men det kommer att fördjupas i del 3 och framförallt i sista delen. Om du efter att ha läst hela serien fortfarande har samma omdöme så får jag ta det.
Jag har också lärt känna några extremt begåvade personer. Det är faktiskt inte helt ovanligt att de har ett språk som är oerhört influerat av det de går in i. Så helt schablonmässigt tycker jag inte att det är.
Som sagt, hoppas att du kan ge hela serien en chans, hör gärna av dig igen även om du står fast vid din åsikt!
Ha det bra!
Marcus
Jag kände lite på samma sätt efter att jag hade läst första delen, sedan läste jag den andra och tänker att det ändå finns något där. Jag tänker att i den situation som beskrivs kan det också vara ett sorts ”skydd” att kliva in i det akademiska språket för att hantera det man gör på ett mer kliniskt vis. Jag vill i alla fall tänka att det är så författaren tänkt. Därför har jag också förhoppningen av att det kanske ”lättas upp” lite i kommande delar, och som författaren själv kallar det, inte så endimensionellt. Med det sagt så tycker jag ändå att novellen är bra, och jag ser fram emot att läsa vidare.
Tack! Jo, lite så blir det.
Jag reagerade inte negativt heller. Förvisso pratar en del smarta människor lite lillgammalt och avancerat ordförråd men jag tycker också att i litteratur kan det vara svårt att återspegla en verklig persons egenskaper så att vi förstår att den här är smart, analytisk osv. Då kan man behöva ta till lite ”överdrivna” skrivargrepp för att snabba på och underlätta processen att förstå vad det är för individ.
Kort sagt, du skriver generellt mycket bra och gillar det här och ser fram emot fortsättningen.
Vilken härlig syskon som har de mysigt
Jag ser mer hennes språk med humor. Som ett kul och lite skruvat grepp, ungefär som TBBT. Det kan vara uppfriskande när det inte är helt realistiskt.
Men det låter lockande med den där personlighetsutvecklingen.
Nu ska jag läsa vidare.