Kapitel 1 – Morgonen efter
Det var fortfarande mörkt utanför när Marcus och Elena smög in i det stora gästrummet. Klockan hade inte hunnit slå halv sex. Det enda ljuset kom från en liten nattlampa i hörnet som kastade ett svagt, gyllene sken över den breda sängen där de fyra ungdomarna låg tätt omslingrade under det tunna täcket.
Marcus böjde sig ner först och kysste Saras panna, sedan Moas kind. Elena gjorde likadant med Leo och Max – varma, mjuka kyssar som långsamt väckte dem.
”God morgon, mina älsklingar”, viskade Elena lågt, rösten varm och lite retsam. ”Upp och hoppa. Få på er lite varma kläder. Det blir äventyr idag.”
Sara mumlade något osammanhängande och tryckte ansiktet djupare mot Leos bröst. Moa drog täcket över huvudet med ett dovt gnäll.
”Mmm… vi har sommarlov… det är ju astidigt… kan vi inte sova lite till…”
Max gäspade stort och försökte dra Leo med sig ner igen. Leo blinkade sömnigt mot taket.
Marcus stod vid fotändan av sängen med armarna i kors och ett brett, muntert flin.
”Den som inte sitter upp vid bordet om fem minuter åker i badtunnan på gården”, sa han med en röst som var både sträng och full av bus. ”Och vattnet är iskallt nu på morgonen. Jag lovar.”
Det blev plötsligt liv i sängen. Sara satte sig upp så snabbt att täcket flög av, håret rufsigt och ögonen stora.
”Badtunnan?! Nej tack…”
Moa följde efter, gnällande men skrattande samtidigt medan hon letade efter sin tröja. Max och Leo kravlade sig upp, fortfarande halvsovande, men rörelsen var plötsligt betydligt piggare.
Fem minuter senare satt alla fyra vid det runda köksbordet. De hade dragit på sig varma hoodies, tjocka strumpor och mjuka byxor – precis som Marcus sagt. Det doftade nybryggt kaffe, varm choklad och nygräddade scones. Elena hade tänt ett par stearinljus på bordet, och den lilla lampan över spisen gav rummet en varm, hemlig känsla.
Marcus satte sig vid bordets kortända med en mugg kaffe i handen och tittade på dem med ett belåtet leende.
”Bra jobbat. Ni klarade det på fyra minuter och femtio sekunder.”
Sara fnissade och gömde ansiktet bakom sin chokladmugg.
”Det var ren skräckpropaganda… badtunnan klockan halv sex… du är elak.”
Elena log och strök henne över håret.
”Han är inte elak. Han är bara effektiv. Och idag behöver vi vara det. Det blir både varmt och kallt… och ni kommer att vara glada att ni är varmt klädda när vi börjar.”
Moa tog en tugga av sitt scones och tittade nyfiket på Elena.
”Var ska vi egentligen? Du sa inget igår kväll.”
Elena och Marcus utbytte en blick. Elena lutade sig fram, rösten låg och lite hemlighetsfull.
”Det får ni reda på när vi är där. Men ni har packat rätt – varma kläder och badkläder. Det räcker.”
Leo gäspade fortfarande lite men log brett.
”Så länge det inte är badtunnan klockan halv sex så är jag med.”
Marcus skrattade lågt och reste sig.
”Ät upp nu. Vi åker om tjugo minuter. Och tro mig… ni kommer inte att ångra att ni vaknade tidigt.”
De åt under en skön, förväntansfull tystnad. Doften av kaffe och varm choklad blandades med den friska morgonluften som sipprade in genom det öppna fönstret. Utanför började himlen långsamt ljusna i öster.
Sara tittade på Moa över bordet, ögonen glittrade trots tröttheten.
”Vad tror du det är?”
Moa log tillbaka och viskade:
”Vad det än är… så är det med dem. Det blir bra.”
Marcus reste sig och började plocka ihop muggarna.
”Klart? Då åker vi.”
De gick ut i den svala morgonluften. Land Rovern stod redo med motorn redan igång. De packade in sig – Moa och Sara i mitten, Max och Leo på sidorna, Elena framme hos Marcus.
Det var fortfarande mörkt när de rullade ut från Marcus och Elenas hus. Land Rovern gled tyst genom den ljusa sommarnatten, norrut från Visby mot Lummelunda. Himlen hade börjat ljusna svagt i öster, men solen var långt ifrån uppe. Inne i bilen var det varmt och tyst.
Sara gäspade stort och lutade huvudet mot Moas axel.
”Det är ju mitt i natten… vi har sommarlov…”
Moa fnissade lågt men höll med.
”Precis. Det är astidigt…”
Marcus tittade i backspegeln med ett brett, muntert flin.
”Den som klagar mer åker i badtunnan när vi kommer hem. Och den är fortfarande iskall.”
Det blev plötsligt tyst bak i bilen. Elena skrattade mjukt och vände sig om.
”Ni kommer att förstå snart. Det är värt att vakna tidigt för det här.”
De körde norrut längs den smala vägen. När de närmade sig Lummelunda svängde Marcus in på en liten, nästan osynlig grusväg som ledde mot grottområdet. Klockan var strax efter halv sju. Långt innan de vanliga turisterna skulle dyka upp.
De stannade vid en liten parkeringsplats där en enda bil redan stod. En man i 50-årsåldern med hjälm och overall väntade vid ingången. Marcus klev ur och hälsade hjärtligt.
”Tack för att du kunde ordna det här, Kalle.”
”Inga problem. Ni har två timmar innan de första turisterna kommer. Ni vet vägen. Var försiktiga med de smala passagerna.”
Marcus nickade och vände sig mot ungdomarna som just klev ur bilen, fortfarande halvsovande och huttrande i den svala morgonluften.
”Välkomna till Lummelundagrottorna”, sa han lågt. ”Men inte den vanliga turistdelen. Vi ska gå en bra bit längre in än vad besökarna får göra. Det kommer krävas hjälmar med lampor, vadarkläder och små gummibåtar för de blöta partierna. Vi kommer få se trånga ställen och stora, magiska salar. Ingenting är farligt – jag jobbade som guide här för några år sedan. Vågar ni tror ni?”
Sara tittade upp på honom med stora ögon, plötsligt helt vaken.
”Grottor… på riktigt? Inne i berget?”
Moa log brett, spänningen plötsligt klar i rösten.
”Ja… vi vågar.”
Max och Leo nickade samtidigt, leendena stora.
Elena delade ut hjälmar med starka pannlampor, vattentäta overaller och små hopvikta gummibåtar som de bar i ryggsäckarna. De klädde om snabbt i den svala morgonluften, huttrande lite men med blossande kinder av förväntan.
Marcus ledde vägen. De gick in genom den vanliga ingången, men efter bara några hundra meter svängde han av på en smal, nästan osynlig sidopassage som var spärrad med ett rep och en liten skylt: ”Endast personal”.
”Här börjar det riktiga äventyret”, sa han lågt.
De följde honom djupare in. Luften blev kyligare, fuktigare. Lamporna på hjälmarna kastade skarpa ljusstrålar mot de droppande väggarna. Vatten sipprade från taket och bildade små pölar på stengolvet. Ibland blev passagen så trång att de fick krypa på alla fyra, ibland öppnade sig plötsligt stora, mäktiga salar med tak som försvann upp i mörkret.
Sara gick tätt bakom Leo, hennes hand ibland letande sig till hans rygg.
Sara tänkte: Det är så mörkt… så kallt… men det är magiskt. Jag känner mig som i en annan värld. Och att vara här med dem… med Leo… det gör det ännu bättre.
Moa gick bredvid Max, deras lampor dansade över väggarna.
Moa tänkte: Det här är precis vad jag behövde. Att komma bort från allt det vanliga. Att vara här inne, bara vi, med Marcus och Elena som leder oss. Det känns som ett riktigt äventyr.
Efter en dryg halvtimme nådde de en större, öppen sal där taket var högt och golvet täckt av grunt, klart vatten. Marcus stannade och vände sig om.
”Här tar vi fram båtarna. Nu blir det blött.”
De blåste upp de små gummibåtarna och klev i – två och två. Marcus och Elena i en, Moa och Max i en, Sara och Leo i den tredje. De paddlade sakta genom det kalla vattnet, lamporna speglade sig i den blanka ytan. Taket glittrade av tusentals droppstenar som såg ut som stjärnor.
Elena viskade:
”Titta upp… det är som att paddla under himlen.”
Sara tittade upp och andades ut i ett litet, förundrat ljud. Hon kände Leos hand leta sig till hennes.
De fortsatte djupare in, tysta och förtrollade, medan grottan öppnade sig runt dem som en hemlig, uråldrig värld.
Marcus log i mörkret.
”Det här är bara början.”
De paddlade tysta genom det kalla, kristallklara vattnet. Lamporna på hjälmarna kastade långa, dansande ljusstrålar över de droppande väggarna och det glittrande taket. Det var som att glida under en stjärnhimmel av sten. Luften var kylig och fuktig, fylld av doften av våt kalksten och något gammalt, uråldrigt.
Sara satt längst fram i sin lilla gummibåt, paddeln vilande i knäet. Hon tittade upp mot taket där tusentals droppstenar glimmade som iskristaller. Hennes andetag bildade små vita moln i luften.
Sara tänkte: Det är så vackert… så stilla… som om hela världen utanför har försvunnit. Jag känner mig liten och stor på samma gång. Och Leo sitter bakom mig… hans knän nuddar min rygg. Det är tryggt. Det är spännande. Det är… vårt.
Leo sträckte fram handen och lade den lätt på hennes midja under den vattentäta overallen. Han lutade sig fram så att hans läppar nuddade hennes öra.
”Är du rädd?” viskade han.
Sara skakade på huvudet och log.
”Nej… bara upphetsad. På ett bra sätt. Det känns som om vi är de första människorna som någonsin varit här.”
Framför dem paddlade Moa och Max. Moa satt fram, Max bakom. Hon lutade sig bakåt mot honom när båten gled in i en smalare passage. Max lade armarna runt henne, händerna vilade lätt på hennes mage.
Moa tänkte: Hans värme mot min rygg… även genom overallen känner jag honom. Det är så mörkt här inne, men jag är inte rädd. Tvärtom. Det är som om grottan tar bort allt det vanliga och bara lämnar oss kvar. Max… han är så stadig. Så snäll. Jag vill ha honom närmare. Snart.
Marcus och Elena paddlade längst fram och visade vägen. Elena vände sig om ibland och log mot dem alla, hennes ögon glittrade i lampornas sken.
”Titta där uppe”, viskade hon och pekade. ”En hel sal med hängande trädgårdar av sten.”
De kom in i en stor, öppen kammare där taket var högt som en katedral. Vattnet var grunt här, bara knädjupt. Marcus stannade båtarna och de klev ur. Vattnet var iskallt mot stövlarna, men de kände det knappt – spänningen var för stor.
Elena tog Saras hand och ledde henne lite längre in, där ljuset från hjälmlamporna mötte en naturlig, mjuk sandbank som bildats under tusentals år.
”Här kan vi vila en stund”, sa hon lågt. ”Ta av oss overallerna. Det är varmare här inne än ni tror.”
De drog av de tunga, vattentäta kläderna. Under hade de tunna, varma underkläder och t-shirts. Nu stod de där, nakna hud mot den svala grottluften, kropparna glänsande svagt av fukt. Lamporna skapade långa skuggor på väggarna.
Marcus satte sig på en sten och drog Elena intill sig. Hon satte sig gränsle över hans lår, ansiktet mot hans. De kysste varandra långsamt, djupt, som om de glömt att de inte var ensamma.
Sara tittade på dem, kinderna blev varma. Hon kände Leos arm glida runt hennes midja bakifrån. Han drog henne tätt intill sig, hans kropp varm mot hennes rygg.
”Får jag kyssa dig här?” viskade han mot hennes nacke.
Sara nickade. Hon vände sig om i hans famn och deras läppar möttes – först mjukt, sedan hungrigare. Leos händer gled under hennes t-shirt, smekte den bara huden på hennes rygg. Sara stönade tyst in i kyssen när hon kände hur han redan var halvhård mot hennes mage.
Moa tänkte: De är så vackra tillsammans… Sara och Leo. Och Marcus och Elena. Det är som om grottan gör allt mer intimt. Mer äkta. Jag vill ha Max på samma sätt. Nu.
Hon vände sig mot Max, drog honom med sig lite längre in i skuggan av en stor stalagmit. Hon tryckte honom mot den kalla stenväggen och kysste honom hårt. Max händer grep om hennes stjärt, lyfte henne lite så att hon kunde känna honom ordentligt mot sig.
”Jag vill ha dig här”, viskade Moa mot hans mun. ”Inte hela vägen… men nära. Som igår natt i sängen.”
Max nickade, andetaget redan tungt. Han drog hennes underkläder åt sidan bara så mycket att han kunde pressa sin hårda kuk mot hennes våta, varma springa. Han gled längs henne, inte in, bara fram och tillbaka, ollonet gnuggande mot hennes klitoris i långsamma, slickande rörelser.
Moa stönade lågt och tryckte sig mot honom.
Sara tittade åt sidan och såg sin syster och Max. Hon log mot Leos hals.
”Titta… de är som vi”, viskade hon. ”Alla är nära nu.”
Elena hade rest sig från Marcus knä. Hon gick fram till Sara och Leo, tog Saras hand och förde den till Leos kuk som stod rak och pulserande.
”Hjälp honom”, viskade Elena ömt. ”Långsamt. Låt honom känna hur mycket du vill ha honom.”
Sara grep tag om Leo, runkade honom mjukt medan hon kysste honom. Elena stod bredvid och smekte Saras bröst, smekte och nöp i de styva bröstvårtorna med fingrarna.
Marcus satt kvar på stenen och betraktade dem alla med mörk, hungrig blick. Han sa inget – han behövde inte. Hans närvaro var nog.
Grottan blev deras rum. Ljudet av andetag, stön och våta kyssar ekade dovt mellan stenarna. Lamporna skapade en intim, gyllene cirkel av ljus runt dem medan mörkret utanför kändes oändligt.
Sara kände hur Leo blev ännu hårdare i hennes hand. Hon sjönk ner på knä i den mjuka sanden och tog honom i munnen – långsamt, djupt, med kärlek. Leo stönade och grep tag i hennes hår.
Moa, som fortfarande gned sig mot Max, tittade på sin syster och log.
Hon tänkte: Vi delar allt. Även här nere. I mörkret. Det är det finaste vi har.
Elena böjde sig ner och kysste Saras nacke medan hon sög på Leo.
”Du är så vacker när du ger dig hän”, viskade hon.
De fortsatte länge i den stora salen – händer, munnar, kroppar som sökte varandra i det svaga ljuset. Inga stora penetrationer, bara närhet, beröring och den sköna spänningen av att vara tillsammans på ett ställe där ingen annan kunde se dem.
De hade just lämnat den stora salen och fortsatte längs en smal, slingrande passage där taket blev lägre och väggarna närmare. Lamporna på hjälmarna kastade skarpa ljuskoner som dansade över de våta stenarna. Vattnet var nu bara några decimeter djupt, men det var iskallt och silade in i stövlarna när de gick.
Max gick bredvid Leo och tittade upp mot taket där långa, tunna droppstenar hängde som glasspjut.
”Marcus… är det tillåtet att ta bilder här?” frågade han lågt. ”Eller är det som på museer – ingen fotografering?”
Marcus stannade och vände sig om. Hans hjälmlampa lyste upp ansiktet på de andra.
”Inga vanliga bilder”, svarade han med ett litet leende. ”Det här är en skyddad del av grottsystemet. Men ni får ta en enda bild var – bara för er själva. Ingen blixt, ingen spridning. Och bara om ni lovar att radera dem direkt ifall ni skulle råka visa dem för någon utomstående.”
Moa och Sara nickade ivrigt. Sara tog snabbt upp sin telefon, ställde in den på låg ljusstyrka och tog en bild av Leo som stod med ryggen mot en stor, skimrande droppstensformation. Ljuset från hjälmlamporna gav bilden en nästan magisk, hemlig känsla.
Leo lutade sig fram mot Marcus, rösten nyfiken.
”Berätta lite om vad vi ser. Du sa att du jobbade som guide här för några år sedan. Vad är det här för ställe egentligen?”
Marcus log och lyste med lampan upp mot taket där stora, böljande formationer av kalksten såg ut som frusna vågor.
”Det här är en av de äldre delarna av Lummelundagrottorna. De vanliga turisterna får bara gå den första kilometern – den upplysta, säkra delen med guider och räcken. Vi är nu nästan två kilometer in. Här inne finns salar som ingen har namngivit officiellt. Vissa av de här formationerna har tagit tiotusentals år att bilda. Vattnet som rinner här kommer från en underjordisk å som aldrig fryser, även på vintern.”
Han lyste på en stor, rund pelare som gick från golv till tak.
”Det där är en stalagmit som mött en stalaktit. De har vuxit ihop till en pelare. Om ni lyssnar noga kan ni höra vattnet droppa – det är samma droppe som har fallit här i tusentals år.”
Alla stod tysta och lyssnade. Det enda som hördes var det regelbundna, mjuka plasket av vatten som träffade sten.
Sara kände hur Leo tog hennes hand. Hon tryckte hans fingrar lite hårdare.
Sara tänkte: Det är så stilla här inne… som om tiden stannat. Och Leo håller min hand. Det känns som om vi är de enda människorna i hela världen just nu.
De fortsatte. Passagen blev smalare igen. Plötsligt halkade Moa på en hal sten som var täckt av tunt slem. Hon halkade bakåt med ett litet skrik och landade med rumpan först i det kalla vattnet. Vattnet nådde henne upp till midjan.
”Åh nej!” utbrast hon och skrattade samtidigt. Hennes overall blev genast blöt och tung.
Max var snabbt framme och hjälpte henne upp. Han skrattade också, men hans ögon var varma.
”Du klarade dig fint… fast nu är du ordentligt blöt.”
Moa stod och skakade lite av kylan, vattnet rann från overallen.
”Det är iskallt! Men… det var värt det. Det kändes som ett riktigt äventyr.”
Elena log och tog fram en extra tunn, torr tröja ur sin ryggsäck.
”Byt överdel när vi kommer till nästa torrare sal. Du klarade dig bra – de flesta ramlar minst en gång första gången.”
De fortsatte. Nu gick de i en lång, bred passage där taket var högt igen. Lamporna lyste upp väggarna som glittrade av små mineraler. Plötsligt öppnade sig grottan till en enorm sal – så stor att lampornas ljus inte nådde taket. I mitten låg en stilla, svart sjö.
Marcus stannade.
”Här slutar vår tur för idag. Om vi går längre behöver vi båtar och rep, och det sparar vi till en annan gång.”
De stod tysta och tog in rummet. Det kändes som att stå inne i en katedral byggd av sten och tid.
Sara tryckte sig mot Leo.
”Tack för att du tog med oss hit”, viskade hon.
Leo kysste hennes tinning.
”Tack för att du vågade följa med.”
De vände tillbaka. När de närmade sig utgången hörde de redan de första turisternas röster och guidernas förklaringar längre bort i den upplysta delen. Marcus ledde dem snabbt genom en sidopassage så att de kom ut precis när de första grupperna började röra sig mot utgången.
De klev ut i den ljusa sommarmorgonen. Solen hade precis gått upp och målade alvaret i guld. De huttrade i de blöta overallerna, men leendena var stora.
Moa skrattade och skakade av sig vattnet från ärmarna.
”Det var det coolaste jag gjort på hela sommaren.”
Sara nickade, fortfarande med Leos hand i sin.
”Och det var bara början, eller hur?”
Marcus log mot dem alla medan de gick tillbaka till bilen.
”Bara början. Det kommer bli läskigare och ännu mer spännande.”
Kapitel 2 – Mot Gotland Ring
De klev upp i den stora Land Rovern igen, fortfarande lite blöta och leriga efter grottan, men med kinderna glödande av spänning. Klockan var strax före nio på morgonen. Solen hade klättrat högre och målade alvaret i varmt guld.
Marcus satte sig bakom ratten, Elena bredvid honom. I baksätet tryckte sig Moa, Sara, Max och Leo tätt ihop under en stor filt för att hålla värmen.
Marcus tittade i backspegeln och log brett.
”Nu ska vi till ett annat coolt ställe, längre norrut. Vi har gott om tid – klockan är lite före nio. Är det någon som behöver byta lite kläder innan vi åker? Det kan bli både varmt och blåsigt där vi ska.”
Sara skakade på huvudet, fortfarande med Leos arm runt sig.
”Jag är bra… fast lite blöt i overallen.”
Moa fnissade.
”Jag med. Men det är okej. Det är värt det.”
Marcus nickade och startade bilen.
”Bra. Då kör vi.”
De rullade norrut längs den smala vägen mot Storugns. Landskapet öppnade sig – karga ängar, stenmurar och havet som glittrade i fjärran. Ingen frågade vart de var på väg. De litade på Marcus och Elena nu.
Efter en dryg halvtimme svängde Marcus in på en liten avtagsväg som ledde mot en stor, inhägnad area. En skylt med texten ”Gotland Ring” syntes vid infarten. En man i 40-årsåldern med overall och hjälm väntade vid grindarna. Marcus stannade och hälsade hjärtligt.
”Tack för att du kunde ordna det här, Stefan.”
Stefan log och öppnade grinden.
”Inga problem. Tre bilar står klara. Ni har banan för er själva fram till lunch. Kör försiktigt i början.”
De parkerade och klev ur. Framför dem stod tre blanka, låga racingbilar – två röda och en svart – med stora vingar och breda däck. De såg ut som riktiga racevagnar.
Ungdomarna stirrade.
Marcus vände sig om mot dem med ett leende som var både muntert och lite utmanande.
”Det här är Gotland Ring. Vi ska köra lite racing idag. Först får ni två varv var för att lära er bilarna och sen två varv till för att lära er banan. Sen två varv till att testa farten. Och till sist ett sista varv med tidtagning. Blir det bra?”
Sara blinkade till, ögonen stora.
”Racing? På riktigt? Med de här bilarna?”
Moa log brett, redan upphetsad.
”Ja… det låter helt galet. Men jätteroligt.”
Max och Leo nickade ivrigt.
Marcus fortsatte:
”Ni startar en och en med två minuter emellan. När ni kört två varv kommer ni in i depån och så byter vi förare. Alla kör alla bilar. När ni kört era varv samlas vi alla och sen kör vi det sista tidsracet. Okej?”
Alla nickade entusiastiskt.
”Då kör vi”, sa Marcus. ”Först hjälmar och overaller. Sen instruktioner.”
De fick på sig racinghjälmar och tighta overaller. Stefan visade dem hur man satt sig i bilarna, hur man använde selen, hur bromsar och gaspedal kändes. Marcus förklarade banans kurvor, var det var halt och var man kunde gasa på.
Sara satte sig först i den svarta bilen. Hjärtat slog hårt när hon drog åt selen. Hon tittade ut genom den låga vindrutan och såg Leo stå och vinka.
Sara tänkte: Det här är helt galet… jag har aldrig kört något sånt här. Men det känns… häftigt. Jag vill visa Leo att jag kan. Och jag vill känna farten.
Hon startade motorn. Den brummade dovt och kraftfullt. Marcus gav tummen upp.
”Två varv. Ta det lugnt först.”
Hon rullade ut på banan.
De andra stod och tittade. Moa höll Max i handen, Leo stod bredvid Elena.
När Sara kom in efter två varv var hennes kinder rosiga och ögonen glittrade. Hon klev ur och drog av hjälmen.
”Det var… otroligt! Det kändes som att flyga.”
Leo kramade henne.
”Du såg grym ut.”
Sedan var det Moas tur, sedan Max, sedan Leo. Varje gång någon kom in i depån var det skratt, high-fives och upphetsade berättelser om hur det kändes i kurvorna.
När alla hade kört sina fyra inlärningsvarv och två fartvarv samlades de vid depån. Marcus tittade på tiderna och log.
”Bra jobbat allihop. Nu kör vi det sista varvet med tidtagning, det är nu det gäller, vinnaren får ett pris. En och en, två minuter emellan.”
De körde. När de kom in efter det sista varvet samlades de igen. Stefan tittade på sin dator och läste upp tiderna.
”Leo var snabbast på hela varvet – bra känsla i kurvorna. Sara hade högsta toppfarten – 212 km/h på raksträckan. Max och Moa tätt efter. Marcus var långsammast… men han är ju tyngst också”, sa Stefan med ett flin.
Sara skrattade högt och sprang fram till Leo. Hon pussade honom hårt på munnen.
”Jag ska spöa dig nästa gång”, viskade hon mot hans läppar.
Leo log bara och kysste henne tillbaka, djupt och länge.
”Det får vi allt se, älskling.”
De stod kvar en stund, skrattade, pratade och kände fortfarande adrenalinet av farten i kroppen. Solen var nu högt på himlen. Det var en perfekt sommarmorgon på Gotland.
Marcus tittade på dem alla med ett belåtet leende.
”Nu åker vi och äter lunch. Sen… kanske det blir lite mer äventyr ikväll.”
De packade in sig i Land Rovern igen, trötta men lyckliga, fulla av nya minnen och den sköna känslan av att ha gjort något tillsammans som ingen av dem skulle glömma.
Kapitel 3 – Lunch i Visby och en sista turistattraktion
De rullade in i Visby strax efter lunchtid. Solen stod högt och stadens medeltida murar glödde varmt i ljuset. Marcus parkerade Land Rovern vid en liten gata nära Almedalen, och de klev ut – fortfarande lite vindrufsiga efter morgonens grott- och racingäventyr, men med kinderna rosiga av spänning.
De hittade ett litet, trevligt café med uteservering där de kunde sitta i solen. Bordet fylldes snabbt med nybakade smörgåsar, färska sallader, kall lemonad och stora skålar med jordgubbar. De åt långsamt, pratade om morgonens upplevelser – om grottans mörker, om farten på banan, om hur det kändes att vara så långt inne i berget.
Sara åt med god aptit men tittade hela tiden runt sig, som om hon letade efter något. När de ätit klart och reste sig för att promenera och skaka ner maten, drog hon Elena lite åt sidan.
”Elena… får jag viska något?” sa hon lågt.
Elena böjde sig ner. Sara pekade diskret mot en liten affär längre ner på gatan – samma affär där de handlat under tjejdagen i Visby häromdagen. Skyltfönstret visade eleganta underkläder, tunna sidenplagg och några diskreta leksaker.
”Kan du be killarna att gå lite i förväg och köpa glass eller något? Jag skulle vilja gå in där… bara vi tjejer.”
Elena log förstående, ögonen glittrade.
”Aha… jag förstår. Låt mig fixa det.”
Hon vände sig mot Marcus, Max och Leo med ett varmt leende.
”Killar, ni kan väl gå och köpa lite glass åt oss alla? Vi möts vid fontänen om en kvart.”
Marcus nickade genast, Max och Leo följde efter utan att misstänka något. De försvann runt hörnet.
Så fort killarna var utom synhåll drog Elena med sig Sara och Moa mot affären. Moa hade fortfarande inte riktigt hajat, men när hon såg skyltfönstret gick det upp ett ljus för henne. Hon rodnade lätt men log brett.
”Åh… dit.”
De gick in. Den lilla butiken var sval och doftade svagt av vanilj och siden. En vänlig kvinna bakom disken nickade vänligt åt dem.
Elena vände sig mot Sara med ett mjukt, nyfiket leende.
”Vad var det du ville titta på, älskling?”
Sara skruvade lite på sig, kinderna blossade. Hon gick fram till en disk med tunna, eleganta plagg – små stringtrosor i spets, genomskinliga babydoll-klänningar och ett par diskreta, vackra leksaker i silikon.
”Jag… tänkte på något som kanske kunde vara kul ikväll”, viskade hon. ”Något som känns fint… inte bara praktiskt. Och kanske något litet som vi kan använda tillsammans.”
Moa stod bredvid och tittade, ögonen stora men nyfikna.
”Det där är… verkligen vackert”, sa hon lågt och pekade på en liten, elegant vibrator i matt svart med mjuka kurvor.
Elena log varmt och hjälpte dem välja. Hon pratade lågt med säljaren, betalade diskret och stoppade ner de små paketen i en elegant tygpåse.
”Ni är modiga och fina”, viskade hon när de kom ut igen. ”Det här är för er – och för oss alla ikväll om ni vill.”
De mötte killarna vid fontänen med glass i händerna. Max räckte över en stor jordgubbsglass till Sara med ett leende.
”Här… din favorit.”
Sara tog emot den och kysste honom snabbt på kinden.
”Tack… ni är bäst.”
De åt glassen medan de promenerade vidare genom Visbys gränder. Ingen frågade vad tjejerna köpt. Det var en hemlighet som kändes varm och spännande i luften.
När glassen var slut och de satt på en bänk i solen tittade Marcus på dem alla med ett litet, mystiskt leende.
”Är ni badsugna?”
Sara tittade upp.
”Alltid.”
Marcus nickade.
”Bra. Då åker vi till ett lite annorlunda bad som ni kanske testat förut… men det här är bättre. Jag lovar.”
De satte sig i Land Rovern igen och körde österut mot Follingbo. Efter en stund svängde Marcus in på en grusväg som ledde mot ett gammalt kalkbrott. De parkerade och gick en bit till fots längs en stig. Framför dem öppnade sig ett stort, turkosblått vatten – ett djupt, klart kalkbrott omgivet av höga, vita klippor.
”Här”, sa Marcus. ”Man kan hoppa eller dyka från olika höjder. Det är säkert om man gör det rätt. Vattnet är kristallklart och djupt nog.”
Sara tittade upp mot klipporna, ögonen glittrade.
”Får vi hoppa från den högsta?”
Marcus log.
”Om ni vågar – ja. Men vi börjar lite lägre.”
De klädde av sig till badkläder (och några till bara hud) och började klättra upp. Först hoppade de från lägre klippor – plask och skratt ekade mellan väggarna. Sedan högre. Sara stod längst upp på en klippa cirka åtta meter hög, tittade ner i det turkosa vattnet, tog sats och hoppade.
Hon landade perfekt, kom upp skrattande och vinkade.
”Kom igen Leo! Det är underbart!”
Leo följde efter, sedan Moa och Max. Till sist hoppade även Elena och Marcus – stora, eleganta hopp som fick vattnet att stänka högt.
De simmade, dök, skrattade och klättrade upp igen. Solen värmde klipporna, vattnet var svalt och klart. Det kändes som om hela dagen hade byggts upp till just detta – frihet, mod och glädje tillsammans.
När de till sist satt på klipporna och torkade i solen tittade Sara på Marcus med ett leende.
”Det här var det bästa badet hittills sa hon”, men nu var de alla genomtrötta så när Elena föreslog att de skulle åka hem och äta och sen mysa lite så var det ingen som protesterade.
Kapitel 4 – Hemkomst och duschen
Efter att alla hoppat in i bilen och lämnat kalkbrottet och Land Rovern till slut svängde in på den grusade uppfarten strax före kvällen så var alla nöjda efter dagens långa äventyr – grottan, racet, kalkbrottet – men det var en skön, mättad trötthet som satt djupt i musklerna och i leendena.
Marcus parkerade och stängde av motorn, samtidigt som Elena vände sig om i framsätet och log varmt mot de fyra ungdomarna och sa, ”Duscha av er först så ni inte tar med er hela grottan och banan in i huset,” De gick in och Elena pekade mot de två badrummen, ”Moa och Max – ni tar det ena. Sara och Leo – ni tar det andra. Vi fixar middagen under tiden.”
Moa och Max försvann in i det ena badrummet. Sara tog Leos hand och drog honom med sig in i det andra. Dörren stängdes mjukt bakom dem.
Sara och Leo
Vattnet började rinna varmt. Sara ställde sig med ansiktet mot den kaklade väggen, raka armar uppåt, benen lite isär och svankade ordentligt så att hennes fina, runda stjärt stack ut och hela hennes kön blottades. Hon tittade över axeln med ett litet, inbjudande leende.
”Snälla… tvätta mig med den mjuka svampen.”
Leo tog den mjuka svampen, löddrade den rikligt med duschgel och började. Han började uppifrån – axlar, rygg, ner över svanken. Han arbetade noggrant, lät svampen glida över varje centimeter av hennes hud. När han kom ner till stjärten blev hans rörelser långsammare.
Leo tänkte: Hon står så här… bara för mig. Den här svanken… hur hon trycker ut stjärten mot mig. Hon är hur sexig som helst. Jag känner hur jag blir styvare för varje sekund.
Han lät svampen glida mellan hennes skinkor, runt den lilla trånga rosetten, sedan längre fram över de redan svullna läpparna. Sara stönade lågt och tryckte sig lite bakåt mot honom.
När han lagt ifrån sig svampen tog hans händer över. Han smekte hennes bröst uppifrån, kramade dem mjukt, lät tummarna cirkla runt de styva bröstvårtorna. Den andra handen gled ner över magen, kramade venusberget, ett finger som sakta gled längs springan. Bakom henne tvättade han stjärten ordentligt, lät ett halkigt finger rotera långsamt runt det lilla trånga hålet – runt och runt, utan att tränga in, bara för att känna hur hon reagerade.
Sara stönade djupare.
Sara tänkte: Hans finger… det cirklar så fint runt min rosett. Det känns så skönt att vara så öppen för honom. Jag vill att han tar mig precis så här… mot väggen.
Leo kände hur han själv blev stenhård. Han ställde sig rakt bakom henne, böjde knäna lite och lät sin styva kuk glida in mellan hennes lår, ollonet gnuggande mot hennes våta springa. Hans händer följde midjan uppåt, smekte brösten igen, lät fingrarna sakta kittla upp förbi halsen. Han nafsade henne mjukt i nacken och pressade sig emot henne.
Sara stönade högre.
”Fortsätt Leo… jag vill känna…”
Han tog hjälp av handen, styrde sig mot hennes öppning och gled sakta in i henne under det rinnande vattnet. Sara sänkte händerna och la dem i svanken bakom ryggen.
”Pressa mig mot kaklet och håll fast mina händer en stund… jag vill känna hur du styr mig.”
Leo grep tag om hennes handleder, höll fast dem i hennes svank och pressade mjukt hennes bröst och kind mot väggen. Han stötte långsamt, djupt och kontrollerat. Vattnet fortsatte mjukt strila ner över dem.
Leo tänkte: Hon är så tight… så varm… att hålla henne så här, att styra henne… det är det mest upphetsande jag någonsin känt. Hon litar på mig helt.
Efter en stund vred Sara sig lös och vände sig mot honom, hon lyfte upp ena foten på den lilla pall som stod i duschen så att hon öppnade sig ännu mer. Hon la armarna runt hans nacke och kände hur han än en gång gled in i hennes svullna, varma inre. Samtidigt som han stötte kysste de varandra lidelsefullt, tungorna lekte med varandra. Leo grep tag med ena handen hårt i hennes skinka och pressade henne hårdare mot sig.
Sara tänkte: Han är så djupt inne i mig nu… varje stöt träffar precis rätt… hans hand på min stjärt… hur han håller mig… jag älskar att han tar kontroll ibland. Det känns så tryggt och så hett på samma gång.
De älskade under duschen – långsamt, intensivt, vattnet som rann över deras kroppar tills både Sara och Leo kom nästan samtidigt, tysta och skakande mot varandra.
Moa och Max
I det andra badrummet hade Moa redan tagit kommandot. Hon ställde sig på knä framför Max under det rinnande vattnet, löddrade in hans kuk ordentligt med duschgel och började tvätta honom noggrant. Hon lät händerna glida längs hela skaftet, sedan tog hon honom i munnen – sugande, slickande, tungan som gled längs hela pålen och cirklade runt ollonkanten.
Max stönade och grep tag i hennes våta hår.
”Moa… fan…”
Hon sög honom en stund, djupt och hungrigt, innan hon reste sig upp, vände ryggen mot honom och ställde sig med händerna mot väggen, benen isär och svankad.
”Snälla… tvätta mig. Glöm inte att min lilla trånga rosett… den behöver uppmärksamhet idag.”
Max löddrade svampen och började tvätta henne – rygg, stjärt, ner mellan benen. När han kom till hennes rosett lät han ett finger cirkla runt den långsamt, halkigt och ömt. Moa stönade och tryckte sig bakåt så fingret gled in till första leden, hon stönar till njutningsfullt.
Max tänkte: Hon är så vacker så här… hur hon svankar och bjuder ut sig. Hennes lilla rosett… den är så tight och rosa. Jag älskar att hon ber mig om det. Jag vill ge henne allt hon vill ha.
Han lät händerna ta över, smekte hennes bröst uppifrån, ner över magen, krama venusberget. Bakifrån tvättade han hennes stjärt ordentligt, ett finger som sakta tryckte mot rosetten och försiktigt gled in och ut medan han samtidigt gnuggade hennes klitoris med den andra handen.
Moa stönade högre.
Moas tankar: Hans finger i min stjärt, det är så underbart… så annorlunda. Han är så försiktig och ändå så bestämd. Jag vill känna honom inne i mig snart… både fram och bak.
De fortsatte länge under duschen – Moa som vände sig om, kysste honom, lät honom ta henne mot väggen, långsamt och djupt. De kom tillsammans, tysta och skakande, vattnet som rann över deras kroppar.
Elena och Marcus
Utanför badrumsdörrarna stod Elena och Marcus tysta och lyssnade. De hörde de dämpade stönen, det våta ljudet av hud mot hud, Saras och Moas mjuka, desperata ljud.
Elena pressade sig mot Marcus, handen gled ner över hans redan hårda kuk genom byxorna.
Elena tänkte: De låter så vackra… så fria. Det väcker allt i mig igen.
Marcus drog henne intill sig, kysste henne hungrigt och viskade mot hennes mun:
”Hör du hur de njuter? Det gör mig galen.”
Elena log mot hans läppar, handen som masserade honom långsamt.
”Bra… för ikväll ska du få mig. Men först ska vi äta middag… och sen kanske vi alla kan mysa tillsammans igen.”
De stod kvar en stund till, lyssnade, blev mer och mer upphetsade, innan de gick ut i köket för att börja laga middag – med leenden på läpparna och löften i blickarna.
Ungdomarna kom ner en efter en, rosiga och glada, doftande av dusch och kärlek. Middagen blev varm, god och full av skratt.
Natten låg fortfarande framför dem – varm, öppen och full av möjligheter.
Kapitel 5 – Middag och mys i vardagsrummet
Middagen var enkel men god – pasta med färsk tomatsås, basilika från Elenas kruka, vitlök och parmesan, tillsammans med en stor sallad och kallt vitt vin till de vuxna och lemonad till ungdomarna. De satt runt det stora köksbordet och pratade om dagens äventyr: grottans mörker, racets fart, hoppen från klipporna i kalkbrottet. Skratten kom lätt, kropparna var fortfarande lite ömma och solvarma.
När tallrikarna var tomma hjälptes alla åt med disken. Det blev en lekfull kedja – Marcus sköljde, Elena torkade, Moa och Sara satte undan, Leo och Max bar in från bordet. Det tog inte lång tid, men det kändes skönt att göra något tillsammans efter dagens alla upplevelser.
Sedan flyttade de in i vardagsrummet. Den öppna spisen brann redan lågt och gav ett varmt, fladdrande ljus. Elena hade dragit fram massor av mjuka filtar och kuddar. De byggde upp en stor, mysig hög i den djupa hörnsoffan. Elena och Marcus satt i mitten, Sara till vänster om Elena, Moa till höger om Marcus. Leo satt ytterst bredvid Sara, Max ytterst bredvid Moa – som två trogna vakter mot alla farliga saker i världen.
Elena drog filten lite högre upp och log mjukt mot dem alla.
”Berätta nu… vad var det bästa med dagen? Och det mindre bra? Vad kunde gjorts annorlunda? Och om någon vill säga något annat – säg det.”
De pratade i tur och ordning, lågt och ärligt. Grottans mörker, racets fart, hoppen från klipporna. Små skratt blandades med allvarliga reflektioner. När alla sagt sitt blev det tyst – en skön, varm tystnad fylld av närhet.
Sara lutade sig mot Moa och viskade så bara hon hörde:
”Kan du hämta våra saker vi köpte idag… men lite i smyg? Jag vill att Leo ska få leka med den lite nu när vi sitter här.”
Moa fnittrade till, ögonen glittrade. Hon nickade och smög iväg upp till gästrummet. Hon kom tillbaka efter någon minut med något dolt under filten och gav den ena lilla påsen diskret till Sara. Den andra – Moas egen leksak – höll hon själv under filten.
Elena förstod precis vad som hände. Hon fnittrade lågt och tittade på Sara med ett varmt, retsamt leende.
Marcus tittade frågande på sin fru. Elena lutade sig mot honom och viskade i hans öra, så lågt att bara han hörde:
”Du märker det snart.”
Under den stora filten började det hända små, hemliga saker.
Marcus hand gled sakta ner under filten och hittade Elenas lår. Han smekte henne långsamt uppåt, lät fingrarna glida längs insidan tills de nådde hennes redan våta, varma kön. Han lät ett finger cirkla runt klitoris, sedan tryckte han två fingrar djupt in i henne – långsamt, rytmiskt, medan tummen fortsatte massera den svullna knoppen.
Elena andades ut i ett dovt stön och pressade sig mot hans hand.
Elena tänkte: Hans fingrar… så vana, så exakta. Han vet precis hur jag vill ha det. Jag är redan så våt att det rinner ner längs hans hand… och alla sitter här runt oss. Det är så skönt att inte behöva dölja det längre.
Hon vände sig lite mot honom och viskade mot hans hals:
”Fortsätt… jag behöver det.”
På andra sidan filten hade Sara tagit fram den eleganta lilla silikonleksaken. Hon visade den diskret för Leo under filten. Leo tog emot den med ett leende, lät den glida längs Saras lår och upp mot hennes redan svullna kön. Han tryckte den mjukt mot hennes klitoris och startade den svaga vibrationen.
Sara bet sig i underläppen och tryckte sig mot honom.
Sara tänkte: Den vibrerar så fint… precis där jag är som mest känslig. Leo håller den så försiktigt… jag känner hur han tittar på mig även om vi inte ser varandra under filten. Jag vill ha mer… men jag vill också att det ska ta tid.
Moa, som satt ytterst, hade redan tagit fram sin egen leksak. Hon lutade sig mot Max och viskade:
”Vill du känna på den tillsammans med mig?”
Max nickade, ögonen mörka av lust. Moa tog hans hand och förde den under filten. Hon lät honom hålla leksaken mot henne medan hon själv började smeka honom långsamt med handen.
Plötsligt blev Moa den djärvaste. Hon lutade sig fram, drog filten lite åt sidan så att hon kunde se både Max och Marcus. Med ett litet, busigt leende grep hon tag om både Max och Marcus kukar samtidigt – en i varje hand – och började runka dem långsamt och bestämt.
Marcus stönade till lågt. Elena såg det men sa inget – hon log bara och lät sin egen hand glida ner under filten till Leos pung. Hon kramade den mjukt medan hon samtidigt förde två fingrar djupt in i Sara.
Nu var det fyra kedjor igång samtidigt under filten.
Sara stönade tyst när Elenas fingrar fyllde henne. Moa runkade både Max och Marcus med stadiga, långsamma tag. Elena kramade Leos pung och fingrade Sara. Leo höll leksaken mot Saras klitoris.
När Marcus fick stimulans från både Moa och Sara samtidigt – Moa runkade honom och Sara lättade på filten så att Moa kunde böja sig ner och ta honom i munnen – stönade han dovt.
Elena skrattade lågt och viskade:
”Moa fuskar… hon använder munnen. Hon måste få ett straff.”
Hon tittade på Moa med ett retsamt leende.
”Lägg dig tvärsöver oss alla så ska vi straffa dig tillsammans.”
Moa log skälmskt och böjde sig fram mot Max. Hon viskade i hans öra:
”Har du min leksak?”
Max nickade. Elena viskade tillbaka:
”Använd den noggrant nu.”
Moa la sig tvärsöver alla – huvudet mot Saras lår, stjärten mot Marcus och Elenas sida. Filten drogs upp så att hennes nakna kropp blottades för dem alla. Marcus och Elena började smeka henne – händer över rygg, stjärt, bröst. Max tog fram Moas leksak och tryckte den sakta mot hennes redan svullna klitoris medan han lät ett finger glida in i henne.
Moas tankar: Alla händer… alla blickar… jag ligger här utsträckt över dem. Max leksak vibrerar mot min klitoris… Elenas fingrar på mina bröst… Marcus hand på min stjärt… det är så mycket på en gång. Jag känner mig så sedd… så önskad… så fullständigt deras.
Elena kände hur hennes egen upphetsning växte. Hon viskade mot Marcus:
”Jag behöver dig snart… jag läcker redan.”
Marcus log mörkt och lät handen glida djupare mellan hennes ben.
Efter en bra stund av lek under filten reste sig Marcus upp. Han tittade på Elena med mörk blick.
”Det är nog dags för Elena att få sitt personliga straff i sängen tillsammans med mig. Hon verkar inte kunna sitta still… och hon läcker ordentligt.”
Han stack ner handen under filten, rörde Elena en stund tills hon stönade till högt. Sedan drog han upp handen – fingrarna glansiga av hennes safter – och slickade dem långsamt och njutningsfullt medan han smackade nöjt.
”Se själv.”
Elena rodnade men log brett.
De andra skrattade lågt. Marcus tog Elenas hand och ledde henne mot sovrummet.
Efter en bra stund av personligt straff för Elena – där sovrumsdörren stod på glänt så att ljuden sipprade ut – smög de fyra ungdomarna dit. De väntade tills det blev lite tystare innan Moa knackade försiktigt på dörren.
”Får vi komma in?” frågade hon lågt.
Inifrån hördes Elenas mjuka röst:
”Kom in, mina älsklingar.”
Dörren öppnades. De steg in i det varma, dunkla sovrummet där Elena och Marcus låg nakna under ett tunt täcke, kropparna fortfarande glansiga av svett och njutning.
Kapitel 6 – Godnatt och hemlig lek
Elena log varmt och lyfte på täcket som en inbjudan.
”Kom… det finns plats för alla.”
De kröp upp i den stora sängen en efter en – Sara intill Elena, Moa bredvid Marcus, Leo och Max ytterst. Filten drogs upp över dem alla. Det blev en varm, naken hög av kroppar som sökte varandra.
De kysste godnatt – långsamt, ömt, utan brådska. Elena kysste först Sara på pannan, sedan Moa på kinden. Marcus kysste Leo och Max på axlarna. Sara vände sig mot Leo och kysste honom djupt, tungan som lekte mjukt med hans. Moa kysste Max, sedan lutade hon sig över och kysste Elena på munnen. Det var en kedja av kyssar som vandrade runt – varma, sömniga, fulla av kärlek och den sista restvärmen från dagens äventyr.
Till sist drog Elena filten högre upp och viskade:
”Godnatt, mina älsklingar. Sov gott. Imorgon blir det nya äventyr.”
De låg kvar en stund till, andetagen som blev lugnare, kropparna som sjönk djupare ner i madrassen. Sedan började de smita iväg – först Moa och Max, sedan Sara och Leo – tillbaka till gästrummet med de breda sängarna.
Sara och Leo
När dörren till gästrummet stängdes bakom dem drog Sara Leo med sig direkt mot sängen de lånar. Hon kröp ner under täcket, fortfarande naken, och drog honom intill sig.
”Jag vill fortfarande att du leker med leksaken på mig”, viskade hon mot hans hals. ”Bara vi två nu… ingen annan som ser eller styr. Bara du och jag.”
Leo log mot hennes hud, rösten låg och varm.
”Jag vill det också. Jag vill ge dig allt du längtar efter.”
Han tog fram den eleganta lilla silikonleksaken de köpt i Visby. Den var mjuk, böjd, med en svag vibrationsfunktion. Sara la sig på rygg, benen lite isär, och tittade upp på honom med mörka, hungriga ögon.
Leo kröp ner mellan hennes ben. Han kysste insidan av hennes lår först – långsamma, varma kyssar som vandrade uppåt. Sedan tryckte han leksaken mjukt mot hennes redan svullna klitoris och startade den svagaste vibrationen.
Sara andades ut i ett långt, darrande stön.
Sara tänkte: Den vibrerar så fint… precis där jag är som mest känslig. Leos mun är så nära… hans andetag mot min hud. Det är bara han och jag nu. Ingen som tittar. Ingen som styr. Bara hans händer, hans mun, hans leksak… och hur mycket jag vill ha honom.
Leo lät leksaken glida sakta längs hennes springa, upp och ner, medan han kysste och slickade insidan av hennes lår. Sedan tryckte han den försiktigt in i henne – bara lite, precis så att den böjda spetsen nådde hennes G-punkt. Han rörde den i små, cirklande rörelser medan hans tunga till sist fann hennes klitoris och började slicka den med långsamma, breda drag.
Sara grep tag i lakanet, höfterna lyftes ofrivilligt.
”Leo… åh gud… det är så skönt… fortsätt precis så…”
Leo tänkte: Hon är så våt… så öppen för mig. Jag känner hur hon kramar runt leksaken varje gång jag rör den mot hennes G-punkt. Hennes klitoris pulserar mot min tunga. Jag älskar att ge henne det här… att se henne darra bara för mig. Hon är så vacker när hon släpper taget.
Han ökade takten lite grann – leksaken som arbetade djupt inne i henne, tungan som fladdrade snabbare över klitoris. Sara skakade nu, benen darrade, andetagen kom i korta, desperata stötar.
Hon kom med ett långt, darrande stön – kroppen spändes som en båge, fitta kramade leksaken i rytmiska sammandragningar medan en varm våg sköljde genom henne. Leo höll leksaken stilla inne i henne och fortsatte slicka henne ömt tills de sista pulseringarna ebbade ut.
När hon sjönk tillbaka mot madrassen, andfådd och leende, drog han upp sig och kysste henne djupt. Sara smakade fortfarande lite av honom från tidigare, men nu blandat med hennes egen sötma.
”Tack… det var precis vad jag behövde”, viskade hon mot hans läppar.
Leo log och drog henne intill sig under täcket.
”Jag älskar att ge dig det.”
De låg tätt omslingrade, andetagen som långsamt blev lugnare. I sängen bredvid hördes Moa och Max mjuka, lyckliga stön – ett dovt eko av samma närhet.
Kapitel 7 – Sovmorgon hos Marcus & Elena
Marcus vaknade först, som han nästan alltid gjorde. Han låg naken på rygg i den stora dubbelsängen, Elenas huvud vilande mot hans bröst. Han drog försiktigt bort armen från under henne och reste sig upp. Hans kropp var varm, musklerna avslappnade efter gårdagens långa, intensiva lek. Han gick naken genom huset, fötterna tysta mot det svala trägolvet.
Han stannade till i dörren till rummet där ungdomarna sov. I den ena sängen låg Moa och Max tätt omslingrade. Moa på sidan, ryggen mot Max, hennes runda stjärt pressad mot hans ljumskar. Max arm låg tungt över hennes midja, handen vilade possessivt över hennes bröst. De andades djupt, men Marcus såg hur Moas bröstvårtor fortfarande var lite styva, hur hennes läppar var svullna efter nattens kyssar.
Min lilla prinsessa… tänkte han och kände hur hans kuk redan började svälla. Ett par dagar har ni varit här hos oss nu. Dagar fyllda av skratt, tårar, orgasmer och hemligheter. Ni har blivit en del av oss. Jag vill inte lämna tillbaka er. Jag vill vakna så här varje morgon – med era nakna kroppar i mitt hus, med er doft i luften.
I den andra sängen bredvid låg Sara och Leo. Sara sov på rygg, benen lätt isär, det ena knäet uppdraget. Leo låg tätt intill henne, hans hand vilade mellan hennes lår, fingrarna fortfarande nära hennes kön. Saras mun var halvöppen, kinderna rosiga.
Marcus stod länge och betraktade henne. Hans kuk hade nu rest sig helt, hård och pulserande mot magen.
Sara… min lilla dominanta ängel som älskar att bli tagen. Du har förändrats så mycket på bara de här få dagarna. Du som en gång var så nyfiken och lite rädd – nu ber du om att bli bunden, om ögonbindel, om att få styra och bli styrd i samma andetag. Jag ser hur du blomstrar när du får vara den som bestämmer, hur dina ögon glittrar när du rider någon och samtidigt ber om att bli tagen hårt.
Han kände en varm, nästan öm längtan i bröstet.
De har blivit vår lilla familj. Fast vi bara har dem till låns. Jag hoppas de vill komma tillbaka. Helst alla fyra. Anna och Johan med. Ett hus fullt av varma och underbara människor som osar av skratt och lust.
Marcus gick tillbaka till det stora sovrummet. Elena låg fortfarande på rygg, täcket hade glidit ner så att hennes tunga bröst och hennes mörka och vackert svullna fitta blottades. Hon sov djupt, men hennes läppar var lätt åtskilda.
Han kröp upp i sängen, la sig bakom henne och drog henne mjukt intill sig. Hans hårda kuk pressade sig mot hennes stjärt. Han kysste hennes nacke, lät en hand glida ner mellan hennes ben och fann henne redan fuktig.
”God morgon, älskling…” viskade han mot hennes hud.
Elena mumlade sömnigt och pressade sig bakåt mot honom. Hon behövde inte mer än så. Marcus gled in i henne långsamt, djupt, i en enda mjuk rörelse. Hon stönade lågt, ett djupt, belåtet ljud som fyllde rummet.
Han började röra sig i långsamma, djupa stötar, ena handen över hennes bröst, den andra mellan hennes ben där han cirklade mjukt över hennes klitoris. Elena vaknade mer och mer, hennes stön blev högre, mer lustfyllda.
I rummet bredvid hörde Moa och Sara ljuden. Moa öppnade ögonen först. Hon låg fortfarande tätt intill Max, hans kuk hård mot hennes stjärt. Hon lyssnade på Elenas stönande och kände hur hennes egen fitta genast blev våt igen.
”Hör du?” viskade hon.
Sara, som låg i sängen bredvid med Leo, nickade. Hennes ögon glittrade redan av morgonens hunger.
”De håller på… igen, jag blir kåt av bara ljuden.”
De båda systrarna tittade på varandra. Deras kroppar var fortfarande omtumlade av den senaste tidens många orgasmer – ömma, svullna, trötta – men lusten vaknade ändå omedelbart. Moa kände hur hennes klitoris pulserade bara av att höra Elenas röst.
Max och Leo vaknade nästan samtidigt. De såg hur deras tjejer redan var kåta igen.
Max tog Moas hand, kysste hennes fingrar och viskade lågt:
”Kom… vi smyger in till dem.”
Leo gjorde samma sak med Sara. De fyra ungdomarna gled tyst ur sina sängar, nakna, könsorganen redan fullt erigerade av Elenas lustfyllda stön som ekade genom huset.
De gick i par – Moa och Max, Sara och Leo – hand i hand genom korridoren. När de kom fram till det stora sovrummet stannade de i dörröppningen ett ögonblick och betraktade scenen.
Marcus låg bakom Elena och älskade med henne långsamt, djupt och kärleksfullt. Elenas ögon var halvslutna, munnen öppen i ett ständigt stön.
Sara kände hur det drogs till i hennes mage. Efter fyra dagar hos Marcus och Elena hade något förändrats inom henne. Hon älskade fortfarande att bli tagen, att bli bunden, att ligga i gungan med ögonbindel och hörlurar medan någon fyllde henne. Men hon hade också upptäckt hur extremt kåt hon blev av att styra. Att bestämma takten. Att se en man darra under henne. Att hålla i Marcus kuk och styra exakt hur djupt han fick gå i Moa. Att sitta på Leos ansikte och bestämma när han fick andas.
Jag är så kåt igen… fast jag borde vara slut, tänkte hon. Min fitta är fortfarande svullen och öm efter igår, men jag vill ha mer. Jag vill styra. Jag vill se Marcus ta mamma medan jag rider Leo. Jag vill binda Moa och slicka henne tills hon ber om nåd. Jag vill… allt.
Hon klev först in i rummet, drog med sig Leo efter sig. Moa och Max följde tätt bakom.
De gled ner i den stora sängen, nakna kroppar som smälte in bland de vuxna. Marcus tittade upp och log varmt när han såg dem. Elena öppnade ögonen och gav ifrån sig ett långt, belåtet stön när hon kände hur sängen sjönk under de nya kropparna.
Sara kände hur lusten slog till som en våg. Hon kröp upp mot Marcus, la en hand på hans bröst och viskade hest:
”Marcus… Elena säger att det behövs minst en orgasm till innan frukost. Och jag… jag vill ha något särskilt nu på morgonen.”
Marcus höjde ett ögonbryn, men leendet var varmt och nyfiket.
”Berätta, Sara.”
Sara svalde, kinderna blossade, men rösten var stadig:
”Jag vill att du lär Leo att binda mig. Hårt. På ett säkert sätt. Vi har inte gjort det själva förut. Jag vill bli bunden och sen tagen sittande, spetsad på Leos kuk. Han ska ha full kontroll över mig – både min drypande fitta och min trånga stjärt, precis som han vill. Ända tills han kommer eller är nöjd. Det är det viktiga. Jag vill vara hans leksak nu på morgonen. Kan du hjälpa oss?”
Marcus tittade på henne länge. Han såg den nya glöden i hennes ögon – den blandning av undergivenhet och makt som hon hade utvecklat under de fyra dagarna. Han nickade långsamt.
”Ja, Sara. Jag ska hjälpa er.”
Han gled ur Elena och reste sig upp, “Max, kan du och Moa ta hand om Elena en stund medan jag hjälper Sara?” säger Marcus mjukt och tar med sig Sara och Leo till deras sovrum. Han tog med tillräckligt med rep för att Leo skulle kunna göra det riktigt. Där började Marcus utbildningen av Leo – lugnt, metodiskt, säkerhetsfokuserat. Han visade hur man knöt säkra knutar, hur man kontrollerade cirkulationen, hur man kommunicerade under leken. Leo repeterade allt noggrant, band först Saras handleder, sedan hennes anklar, tills hon låg bunden på sängen, naket och hjälplös, ögonen mörka av förväntan.
När Leo var redo satte Marcus sig bredvid sängen och nickade.
”Ta henne nu. Precis som hon bad om.”
Leo lyfte Saras bundna kropp, satte sig på sängkanten och sänkte henne långsamt ner över sin hårda kuk. Sara stönade högt när hon blev spetsad, kände hur han fyllde både hennes fitta och, efter en stund, även hennes stjärt när han bytte hål. Leo hade full kontroll. Han höll henne hårt i repet, dunkade upp i henne, fingrarna i hennes mun medan han befallde henne att suga på dem. Sara skrek av njutning, kroppen skakade, och när hon till sist kom hårt sprutade hon över Leos mage medan hon kramade honom i vågor.
Marcus satt bredvid och såg på med mörk, stolt blick.
Min lilla Sara… du har blivit så stark. Så hungrig. Så underbart fri.
Medan detta pågick i sovrummet hade Moa och Max smugit ut i köket så fort de tillsammans lyckats ta Elena över toppen mot hennes första orgasm för dagen. Moa kunde inte vänta längre nu. Hon behövde också komma. Hon la sig på mage på det stora frukostbordet, benen brett isär, brösten tunga och svullna.
”Max… nu. Bakifrån. Jag behöver känna dig djupt medan vi förbereder maten.”
Max log, ställde sig bakom henne och gled in i henne med en lång, djup stöt. Moa stönade högt och grep tag i bordskanten medan Max började knulla henne stadigt. Samtidigt började de båda hacka frukt och breda smörgåsar – Moa liggande på bordet, Max stående bakom henne, hans kuk som gled in och ut i hennes våta fitta i en rytm som fick hela bordet att skaka lätt.
Elena kom in i köket strax efter, naken och leende. Hon såg scenen och skrattade lågt.
”Ni är omöjliga… men så underbara.”
Hon gick fram och kysste Moa på munnen medan Max fortsatte att ta henne.
Max kände att han inte skulle hålla länge till. Han grep tag om Moas höfter, drog henne lite närmare kanten och ökade takten. Moa stönade högt, kroppen spändes som en båge.
”Max… jag är så nära… snälla…”
Han böjde sig fram, kysste henne hungrigt och viskade mot hennes mun:
”Kom för mig, Moa. Kom hårt.”
Moa skrek till när orgasmen slog igenom henne. Hennes fitta kramade runt honom i kraftfulla, rytmiska sammandragningar, benen skakade, och en klar, varm stråle av safter skvätte på Max ben och golvet. Hon skakade våldsamt, naglarna grävde sig in i bordskanten.
”Du är underbar,” viskade han.
Moa låg kvar en stund, andfådd och lycklig, innan hon ställde sig upp och drog honom intill sig i en varm kram.
”Max…” viskade hon lågt, rösten både blyg och retsam. ”Du har orsakat en röra. Kom och städa upp det du gjort. Direkt nu.”
Max log det där lilla, lyckliga leendet och sjönk genast ner på knä framför henne. Han grep tag om hennes höfter, lyfte ena benet upp över sin axel och tryckte munnen mot hennes droppande sköte. Han slickade långsamt, noggrant, sög i sig Moas safter. Hans tunga virvlade runt hennes fortfarande känsliga klitoris, sedan pressade han ett finger mot hennes anus och gled in försiktigt. Han sög upp allt, slickade och sörplade tyst medan Moa grep tag i hans hår och stönade lågt.
När han var klar reste han sig upp, läpparna glansiga. Moa drog honom intill sig, la händerna runt hans ansikte och gav honom en stor, lång, kärleksfull kyss. Hon smakade dem båda på hans tunga.
”Du är inte min slav,” viskade hon mot hans mun, ”men det där var väldigt sexigt det du just gjorde.”
Max log lyckligt och kysste henne tillbaka.
Strax bredvid dem hade Sara precis kommit ner från sovrummet efter att ha blivit bunden och tagen av Leo. Hon var fortfarande lite ostadig på benen, kinderna blossande. Hon plockade upp en stor, saftig jordgubbe från fatet, särade på benen och drog den långsamt genom sin droppande fitta. Den blev blank och täckt av hennes tjocka, ljusa ”sås”. Hon höll fram den mot Leo.
”En jordgubbe, för att du gjorde allt perfekt.” sa hon med ett litet, retsamt leende.
Leo nickade genast, ögonen mörka av lust. Han tog ett stort bett, tuggade och svalde med en lycklig min.
”Mer?” viskade Sara.
Han nickade.
Den här gången tryckte Sara in jordgubben djupare in i sig, lät den bli ordentligt bestruken med hennes smakfulla saft. Hon drog ut den, höll den mellan tänderna och tittade på Leo med glittrande ögon. Han fattade direkt. Han böjde sig fram, tog jordgubben med munnen och mötte henne i en lång, älskvärd, saftig kyss. De delade bäret mellan sig, tungor som dansade, smak av jordgubb och Sara.
När de äntligen drog isär sig log Sara lyckligt.
Frukosten blev en lång, varm, naket familjär stund. De åt långsamt, mätta och nöjda. Ägg, bacon, nyplockade jordgubbar, nybakat bröd och starkt kaffe. Samtalet flöt lätt – skratt över gårdagens äventyr, lite vemodiga blickar över att det var sista morgonen. Elena satt med Marcus hand i sin, Moa och Sara lutade sig mot sina pojkar, alla sex nakna kroppar glänsande av svett och sol som redan silade in genom fönstren.
När tallrikarna var tomma reste de sig och dukade av tillsammans. Köket fylldes av det mjuka klirret av porslin och det låga mumlet av röster. Just när Moa böjde sig fram för att torka av bordet kände hon hur en varm, klibbig droppe rann ut ur henne och droppade ner längs insidan av låret. Hon stelnade till, rodnade och tittade på Max.
De avslutade städningen tillsammans. Tallrikar diskades, bordet torkades, golvet sopades. Sedan gick alla upp och klädde på sig – tunna sommarklänningar för flickorna, shorts och linneskjortor för pojkarna. Väskorna stod redan packade i hallen; allt som skulle med tillbaka till Fårö och föräldrarna var inslaget och klart.
När huset var rent och alla stod klara vid dörren drog Elena Marcus intill sig och kysste honom mjukt.
”Nu åker vi. En sista dag med vår låtsasfamilj.”
Kapitel 8 – Emellan första och sista dagen
Efter veckans intensiva äventyr och andra morgonens möte med ett dystert sommarväder med blåst och duggregn bestämde de sig för att bara stanna hemma hos Marcus och Elena. Det kändes rätt. Ingen ville bryta den bubbla av frihet och närhet som hade vuxit fram mellan dem alla sex – Moa, Sara, Max, Leo, Marcus och Elena.
De följande dagarna flöt ihop i en varm, sensuell rytm där vardagliga aktiviteter blandades med oväntade, laddade stunder.
En eftermiddag tog de en utflykt till stenängarna vid Åminne. De vandrade över de lummiga ängarna där urgamla stensträngar – stainvastar – sträckte sig kors och tvärs genom terrängen som ett uråldrigt, mystiskt nätverk. Marcus berättade lågmält om fornlämningarna medan de gick. Moa och Sara gick hand i hand, ibland med Leo eller Max intill. På en av de solvarma stenarna, dold bakom ett buskage, blev det plötsligt mycket mer än bara en historielektion. Kroppar pressades mot varma stenar, händer gled under kläder, och de njöt av varandra i det fria medan vinden ven över alvaret. Elena satt en bit bort och betraktade dem med ett mörkt, belåtet leende.
En annan dag for de till Hoburgsgubben. Den mäktiga raukformationen reste sig ur havet som en uråldrig vakt. Där, på en liten, avskild klipphylla med havet brusande nedanför, blev det hett sex under öppen himmel. Sara visade sin undergivna sida när Marcus tog henne hårt mot stenen, medan Moa och Leo lekte med varandra bredvid. Max låg på rygg med Elena över sig, hennes långsamma, sensuella rörelser kontrasterade mot det vilda havet. Vågorna sköljde saltstänk över deras nakna kroppar och gjorde allting ännu mer intensivt.
En av de mest minnesvärda dagarna började med ett besök på Visby bryggeri. Det blev en oväntat lekfull eftermiddag med provsmakning, skratt och flirtiga blickar över glasen. Elena viskade saker i Saras öra som fick den yngre flickan att rodna djupt, medan Moa och Max experimenterade med att smaka på varandra bakom en hög med tomma fat.
Samma eftermiddag fortsatte de till en liten gård utanför Visby där de fick prova att rida gotlandsruss. Alla tre tjejerna, hade ridit förut och satt snabbt upp med självsäker grace. Deras kroppar rörde sig i harmoni med de små, robusta ponnyerna, håret fladdrade i vinden och de skrattade högt när de galopperade över de öppna ängarna.
För Leo och Max var det en helt ny upplevelse. Leo satt lite stelt i sadeln till en början, men log snart brett när ponnyn började röra sig. Max hade svårare att hitta balansen och svor lågt när hästen tog ett plötsligt steg åt sidan. Marcus, som naturligtvis vägrade erkänna att det var det minsta svårt, satt rak i ryggen och förklarade med självsäker röst hur man skulle ”känna hästen” – samtidigt som hans egen ponny gjorde en oväntad sväng som nästan fick honom att tappa balansen. Alla skrattade gott åt honom.
Efter ridturen var de svettiga, vindrufsiga och fulla av ny energi. Doften av hästar, läder och sommargräs blandades. På vägen tillbaka i bilen satt Moa och Sara tätt intill pojkarna, händer som smekte lår och nackar, redan laddade inför kvällen.
En kväll smugglade de sig in backstage på teatern vid Roma kloster. Elena hade ordnat det hela. Där, bland kostymer, rekvisita och halvdunkel belysning, blev det hyss och upptåg. Kyssar stals bakom kulisser, händer gled under kjolar och byxor, och de turades om att ta varandra mot väggar och på gamla soffor. Sara och Leo hittade en avskild vrå, medan Marcus och Moa lekte en mjuk, dominant lek som fick Moa att darra av njutning.
Elena hade redan arrangerat två nya upplevelser till imorgon. Den ena var ett besök i en keramikverkstad i Gothem där de skulle få prova att dreja helt för sig själva – ett av hennes hemliga påhitt som hon bara log hemlighetsfullt åt när någon frågade.
Det började oskyldigt. Moa satte sig vid en drejskiva och formade en cylinder som snabbt blev en uppenbart fallosliknande figur. Hon höll upp den mot Sara med ett fniss. I nästa sekund gick lerpenisen av och landade med en våt, klibbig duns rakt i Saras knä. Den grå leran rann långsamt ner längs hennes lår.
Snart hade både Moa och Sara tagit av sig allt. De satt helt nakna vid var sin drejskiva, kropparna redan fläckade av den mjuka, grå leran. Leo och Max, som fick behålla kalsongerna på av ”säkerhetsskäl” som Marcus uttryckte det med ett flin, smekte in leran på flickornas kroppar. Deras händer gled långsamt över bröst, magar, ryggar och lår. Leran var sval och halkig, och varje rörelse kändes som en lång, sensuell massage.
Moa stönade lågt när Max händer gled över hennes bröst och smetade ut leran över de styva bröstvårtorna. Sara andades tungt medan Leo smekte in leran längs hennes rygg och ner över stjärten.
Flickorna kunde inte låta bli att undersöka pojkarnas ståndare noga. Moa sträckte sig fram och lät en lerig hand glida över Max’ kalsonger, kände hur hans hårda kuk spände mot tyget. Sara gjorde likadant med Leo.
När de var färdiga med drejandet var alla fyra ungdomar täckta av den grå, halkiga leran. Elena log varmt och föreslog att de skulle ”rengöra sig lite mjukare” innan vattenslangen.
De gick ut bakom verkstaden till en liten, grönskande glänta. Där, på en stor filt i gräset, lade sig Moa och Sara ner. Leo och Max kröp över dem. Det blev en lång, mjuk och kärleksfull stund. Inga hårda tag, bara varma händer, långsamma kyssar och djupa, intima rörelser. Max låg över Moa och trängde in i henne långsamt, djupt och ömt medan han kysste hennes lerafläckade hals. Leo gjorde detsamma med Sara, hans rörelser mjuka och kärleksfulla medan han viskade hur vacker hon var.
Flickorna stönade lågt, kropparna gled mot varandra i den hala leran. Det kändes både smutsigt och vackert – en blandning av lek och djup närhet. Moa kramade om Max’ rygg, drog honom djupare in i sig och viskade hans namn. Sara höll Leos ansikte mellan sina händer och kysste honom medan han rörde sig inne i henne med långsamma, djupa stötar.
När de till sist kom – mjukt, långsamt och samtidigt – låg de stilla en stund, andfådda och leriga, kropparna tätt sammanflätade.
Sedan kom rengöringen. Utanför verkstaden stod en stor vattenslang. Elena och Marcus hjälpte till att spola av dem med ljummet vatten. Vattnet rann i strida strömmar över deras nakna kroppar, sköljde bort leran och lämnade huden blank och rosig. Moa och Sara skrattade och kramades under vattnet, deras nakna kroppar gled mot varandra medan Leo och Max stod bredvid och tittade med mörka blickar.
När de till sist fick tillåtelse att sätta sig i bilen igen var luften i fordonet tung av doften av våt hud, lera och upphetsning. Alla visste att kvällen inte var över.
De andra dagarna fylldes av långa frukostar, eftermiddagslurar där kroppar låg tätt intill varandra, och sena kvällar där samtalen blev djupare och mer intima. Moa och Sara sov ofta mellan Leo och Max, medan Elena och Marcus turades om att hålla om dem alla.
Det var dagar av frihet, utforskande och en växande känsla av att tillhöra något större än bara en vanlig sommar.
Till slut steg de ut i den varma morgonsolen den sista dagen, lastade in väskorna i bilen och satte sig. Moa och Sara i mitten, Max och Leo på sidorna, Elena och Marcus fram. Motorn startade. Bilen rullade ut på grusvägen söderut – mot Klintehamn, höghöjdsbanan, Ardre strand och Ljugarn för veckans sista äventyr.
Kapitel 9 – På väg mot Klintehamn
Bilen rullade söderut längs den smala gotländska vägen. Solen stod redan högt och målade landskapet i varmt guld. Fönstren var nedvevade, den salta havsbrisen fladdrade in och blandade sig med doften av solkräm, ny tvättade kroppar och den svaga, intima doft som fortfarande satt kvar från morgonens lekar.
Sara satt i mitten av baksätet, mellan Leo och Moa. Hon hade den tunna ljusblå klänningen på sig, men tyget klibbade lite mot huden där hon fortfarande var fuktig efter att ha blivit bunden och tagen. Hon lutade sig framåt mellan framsätena, rösten låg men tydlig så att alla hörde.
”Ikväll… när vi kommer hem till huset igen… vill jag bli bunden hårdare än vi gjort hittills. Jag vill att Leo ska ha full kontroll. Både över min fitta och min stjärt. Jag vill vara hans leksak. Spetsad, hjälplös, utan att kunna röra mig. Jag vill ha ögonbindel och kanske hörlurar. Jag vill känna att han tar mig precis som han vill, ända tills han är nöjd.”
Det blev tyst i bilen ett ögonblick. Bara vindens sus och däckens knastrande mot gruset hördes.
Sara vände sig mot Leo, tog hans hand och höll den hårt. Hennes ögon var allvarliga, nästan lite rädda för svaret.
”Leo… är det verkligen det du också vill? Eller känns det obekvämt? Läskigt? Regelboken gäller alltid. Om du inte vill, eller om du bara gör det för att jag ber om det, så säger du nej. Jag lovar att inte bli ledsen eller sur. Jag vill bara att du ska vilja det lika mycket som jag.”
Leo tittade på henne länge. Hans kinder var lite rosiga, men blicken var stadig. Han kramade hennes hand tillbaka.
”Jag… vill det,” sa han lågt. ”Det känns lite läskigt, för jag har aldrig gjort något sådant förut. Men det är en bra läskig. Jag blir så kåt när du säger att du vill vara min leksak. Jag vill lära mig att göra det rätt. Jag vill se dig skaka och höra dig skrika när du kommer. Men jag vill aldrig göra dig illa eller skrämma dig.”
Sara log ett litet, varmt leende och lutade pannan mot hans.
”Tack… det betyder allt.”
Framför dem harklade sig Marcus lätt. Han tittade i backspegeln och mötte Saras blick.
”Sara, Leo… jag har en bok hemma. Den heter ‘Shibari – säkra knutar och ställningar’. Den är fylld med bilder, steg-för-steg och säkerhetstips. Ni får låna den om ni vill. Jag kan visa er några grundknutar innan vi börjar ikväll, så att Leo känner sig trygg. Inget ska ske fort eller slarvigt. Ni bestämmer takten.”
Sara nickade ivrigt, kinderna blossade av både spänning och lättnad.
”Tack, Marcus. Det skulle kännas mycket bättre.”
Moa, som suttit tyst och lyssnat, la sin hand över Saras andra hand.
”Jag vill vara med och titta när ni gör det. Om det är okej? Jag älskar att se dig så stark och fri när du styr… och när du släpper kontrollen.”
Sara vände sig mot sin syster och log det där speciella systerleendet.
”Klart du får vara med. Du får till och med hålla i repet om du vill.”
Elena vände sig halvvägs i framsätet, rösten varm och lite retsam.
”Då har vi ett program för kvällen. Först höghöjdsbanan i Klintehamn, sen Ardre strand och lunch vid Ljugarn. Och när vi kommer hem… får Sara bli Leos bundna leksak.”
Hon log mot Marcus och la en hand på hans lår.
”Och vi andra får njuta av att titta.”
Bilen fylldes av ett lågt, förväntansfullt skratt. Sara lutade sig tillbaka i sätet, kände Leos fingrar fläta sig med hennes. Hon kände hur det drog till djupt nere i magen – en blandning av nervositet, makt och ren, skälvande lust.
Ikväll ska jag ge honom allt. Jag vill bli bunden så hårt att jag knappt kan röra mig. Jag ska känna honom ta både min fitta och min stjärt medan jag inte kan göra någonting annat än ta emot. Och jag kommer älska varje sekund av det.
Hon tryckte Leos hand lite hårdare och viskade så bara han hörde:
”Jag litar på dig.”
Leo kysste hennes tinning och viskade tillbaka:
”Jag ska ta hand om dig. Precis som du vill.”
Bilen svängde in på den grusade parkeringen vid Klintehamn strax före klockan tio. Solen brände redan mot asfalten och tallarna doftade starkt av varm kåda och barr. Framför dem reste sig höghöjdsbanan som ett spindelnät av rep, träplattformar och ziplines högt uppe bland kronorna. Luften var fylld av tallbarr, solvarmt trä och den metalliska lukten från säkerhetsutrustningen.
De steg ur bilen, sex kroppar som redan var varma och laddade efter morgonens lekar. Elena pratade med personalen medan Marcus bar den stora väskan med vatten och solkräm. Moa och Sara gick sida vid sida, deras tunna klänningar fladdrade lätt i vinden. Max och Leo följde tätt bakom, båda lite spända och tysta.
När selarna spändes runt höfterna och brösten kände Sara hur den tjocka remmen mellan benen tryckte hårt mot hennes fitta. Den svullna, känsliga klyftan pressades ihop, läpparna separerades lätt av tyget och varje rörelse skickade en het, pirrande stöt genom henne. Hon drog efter andan när selen drogs åt ordentligt. Remmarna smet in djupt, tryckte mot klitoris och den redan fuktiga öppningen. Hon kände hur hon blev blötare, hur trosan under klänningen redan var genomdränkt.
Det här… det känns redan som en liten försmak på ikväll, tänkte hon. Att vara fastspänd, kontrollerad, utan att kunna fly.
Leo stod bredvid henne och drog åt sin egen sele. Hans blick gled ner över hennes kropp, stannade där selen pressade in mellan hennes lår. Sara såg hur hans kuk svällde till en tydlig bula i shortsen.
De klev upp på den första plattformen. Vinden svepte genom tallarna och lyfte Saras klänning så att hela selen blottades. Hon gick först ut på den smala repbanan, armarna utsträckta för balans. Leo följde tätt bakom, handen vilande på hennes midja.
”Långsammare,” viskade han i hennes öra när hon tog ett steg för snabbt.
Sara stannade genast. Hon kände hur hans fingrar grävde sig in i hennes höft, hur han styrde henne. Det skickade en våg av värme rakt ner i hennes fitta.
Högt uppe på nästa plattform, med marken långt under dem, vände hon sig mot honom. Vinden ven i repet, hjärtat bultade. Hon la händerna på hans bröst och viskade lågt, rösten hes av lust:
”Leo… ikväll får du inte vara för snäll med mig. Jag vill känna att du tar mig. Hårt.”
Leo tittade på henne, ögonen mörka. Han svalde.
”Vill du bli smiskad hårt då?”
Sara nickade, kinderna blossade.
”Ja… men inte så det blir märken. Jag vill känna det. Jag vill känna din hand mot min stjärt och min fitta när du tar mig.”
Leo drog henne närmare, rösten låg och ärlig.
”Jag har svårt för det, Sara. Jag bryr mig för mycket om dig för att slå dig riktigt hårt. Men nästan allt annat… det kan jag göra. Jag kan binda dig, hålla fast dig, styra dig helt. Jag kan ta din fitta och din trånga stjärt precis som du vill. Det lovar jag.”
Sara log, ett litet, mörkt leende som fick hennes ögon att glittra.
”Det räcker. Det är det jag vill.”
De fortsatte. Vid ett parti där banan blev extra smal grep Leo plötsligt tag i hennes sele baktill. Han lyfte uppåt med vänsterhanden. Remmarna smet in hårt mellan hennes ben, den tjocka bandet pressades djupt in i hennes fitta och klämde klitoris mot läpparna. Sara flämtade till, benen lämnade plattformen ett ögonblick. Hon hängde i selen, helt beroende av hans grepp.
”Är det ungefär så här du vill bli dominerad ikväll?” viskade han mot hennes öra, rösten mörk av lust. ”Helt i min makt? Utan att kunna röra dig?”
Sara stönade lågt, rösten darrande.
”Ja… precis så… snälla…”
Leo höll henne hängande några sekunder till innan han sänkte ner henne igen. Hennes ben skakade när fötterna åter fick fäste.
Vid den sista nedstigningen, där de var tvungna att vara extra försiktiga, gjorde han det igen. Han grep selen med vänsterhanden och lyfte uppåt. Sara tappade fotfästet helt. Hon hängde i remmarna, selen grävde sig djupt in i hennes fitta, pressade mot den svullna klitoris och den känsliga öppningen. Ingen av de andra såg det. Leo lyfte högerhanden och klappade henne hårt, rakt över vulvan – ett skarpt, vått smackande ljud som bara de två hörde.
Sara skrek till, ett kort, dämpat skrik av ren lust. Smällen brände skönt mot den redan känsliga huden. Leo höll henne hängande där i två långa sekunder, selen djupt inpressad, handen vilande mot hennes pulserande fitta. Sedan sänkte han henne långsamt ner igen.
Han böjde sig fram, kysste hennes nacke mjukt och viskade:
”Du är underbar, min älskling.”
Sara andades häftigt, benen darrade. Hon kände hur hennes fitta droppade, hur trosan var genomblöt. Hon vände sig om, mötte hans blick och viskade tillbaka, rösten tjock av lust:
”Ikväll… är jag din.”
De klev ner från banan. Saras kinder var flammande röda, benen ostadiga. Leo la armen runt hennes midja och höll henne stadigt. Moa och Max kom strax efter, Moa med ett litet, hemligt leende och en rodnad som tydde på att även hon hade känt Max händer på ett oväntat sätt.
Elena och Marcus väntade vid botten. Elena log varmt när hon såg Saras ansiktsuttryck.
”Ni ser ut att ha haft det… spännande.”
Sara nickade bara, fortfarande andfådd. Hon kände hur selen fortfarande satt som ett minne mot hennes fitta, hur varje steg gnuggade mot den svullna klitoris.
Ikväll… då blir det på riktigt, tänkte hon. Då får Leo binda mig hårt och ta mig precis som han vill. Och jag ska njuta av att inte kunna göra någonting annat än ta emot.
De gick tillbaka mot bilen. Solen brände mot huden, vinden svepte genom kläderna och löftet om kvällen pulserade mellan dem alla som en varm, hemlig ström.
Kapitel 10 – Debriefing i bilen mot öster
Bilen rullade österut över ön. Vägen var smal och slingrig, tallskog och alvar veks om varandra i det starka solljuset. Fönstren var nedvevade, den salta havsbrisen fladdrade in och blandade sig med doften av solvarm hud, solkräm och den svaga, intima doft som fortfarande satt kvar från höghöjdsbanan. Alla sex satt tysta en stund, fortfarande laddade av höjden, vinden och de hemliga beröringarna uppe bland tallarna.
Elena vände sig halvvägs i framsätet, rösten mjuk men bestämd.
”Nu när vi har lite tid innan Ardre… låt oss göra en debriefing. En i taget, ingen brådska. Ni får fylla i efter varandra. Vad har varit bäst hittills? Vilket äventyr har varit mest äventyrligt, roligast och konstigast? Lummelunda grottorna, bilracingen, badet i kalkbrottet, höghöjdsbanan idag, Visby bryggeri, Rida Gotlandsruss, Hoburgsgubben, stenängarna vid Åminne, dreja i Gotthem eller teatern vid Roma kloster… eller något annat konstigt vi gjort. Vad har inte varit roligt? Hur har sexet varit – är ni nöjda eller har något saknats? Hur har maten varit? Och är det något annat någon vill säga?”
Det blev tyst en liten stund. Bara vindens sus och däckens knastrande hördes.
Sara tog till orda först. Hon satt mellan Leo och Moa, klänningen fortfarande lite uppflugen efter selen. Hon kände hur remmen hade lämnat ett varmt, svullet minne mellan benen.
”Bäst… det är svårt. Men Lummelunda grottorna var magiska – mörkret, kylan, hur ni tog mig i mörkret medan vattnet droppade. Mest äventyrligt var bilracingen, när jag fick köra bilen själv på banan hur fort jag ville och jag fick känna hur det var att ha full kontroll. Roligast var nog dreja i Gotthem – att sitta naken och dreja medan ni tittade på. Konstigast… stenängarna vid Åminne, när vi låg nakna bland alla stenar och det kändes som hela ön såg på oss.”
Hon tystnade, rodnade lite.
”Det som inte varit roligt… ingenting egentligen. Kanske att det ibland gått lite för fort, men ni har alltid lyssnat när jag sagt sakta. Sexet… jag är så nöjd. Jag har fått både styra och bli tagen. Jag har blivit bunden, smiskad, slickad och knullad tills jag sprutat. Det enda som saknas är att jag vill bli bunden ännu hårdare ikväll. Jag vill känna att jag inte kan röra mig alls. Men Leo har sagt att han inte vill smiska mig så det gör ont, och det respekterar jag. Jag tycker om honom för mycket för att pressa honom på det.”
Leo nickade bredvid henne, rösten låg men stadig.
”Jag kan göra nästan vad som helst för dig ikväll, Sara. Jag kan binda dig, hålla fast dig, ta både din fitta och din stjärt precis som du vill. Jag kan hålla dig i selen som idag, lyfta dig så du hänger hjälplös. Men jag kan inte smiska dig så det gör ont. Jag bryr mig för mycket om dig. Det blir jobbigt för mig om du ber om det. Men allt annat… det vill jag försöka ge dig.”
Sara log varmt och kysste honom på kinden.
”Det räcker. Det är mer än nog.”
Moa tog vid, rösten mjuk.
”Bäst för mig har varit när vi badade nakna vid Norsta Auren första gången, bara vi fyra. Mest äventyrligt var kalkbrottet – att hoppa från klipporna och sedan ligga och älska i det turkosa vattnet. Roligast var teatern vid Roma kloster, när vi smög in och ni tog mig bakom scenen medan det pågick en föreställning. Konstigast… Hoburgsgubben, när vi stod nakna vid klippan och det kändes som den gamla gubben tittade på oss.”
Hon skrattade lågt.
”Inget har varit riktigt dåligt. Sexet har varit fantastiskt. Jag har fått känna både att bli tagen och att ta. Det enda som saknas är kanske att jag ibland vill ha er båda samtidigt – Marcus och Max – men det får vi ta en annan gång. Maten har varit underbar, speciellt alla jordgubbar vi ätit från varandras kroppar.”
Max rodnade men log.
”För mig har allt varit äventyrligt. Höghöjdsbanan idag var galen – att få hålla i Moa och Sara så högt upp. Bäst var nog när vi låg i grottan och ni visade mig hur ni slickar varandra. Sexet… jag är så tacksam. Jag har aldrig känt mig så önskad. Maten har varit jättegod, men det bästa är när ni matar mig med jordgubbar som ni doppat i er egen sås.”
Elena log varmt och fortsatte:
”För oss har det varit en dröm. Bäst har varit att se er växa – hur Sara blivit så trygg i sin dominans, hur Moa vågat släppa kontrollen. Mest äventyrligt var bilracingen när ni fick köra själva. Roligast… dreja i Gotthem när ni satt nakna och drejade medan vi tittade. Konstigast var nog Hoburgsgubben – att stå där och älska medan den gamla klippan stirrade på oss.”
Hon skrattade lågt.
”Inget har varit dåligt. Sexet har varit mer än vi vågade hoppas på. Vi är så nöjda. Maten har varit perfekt – särskilt alla picknickar på stränderna. Det enda vi vill säga är… tack. Ni har blivit vår lilla familj. Vi vill inte lämna tillbaka er.”
Marcus nickade, rösten varm.
”Samma här. Ni har gett oss så mycket. Ikväll ska vi ge er allt ni önskar – på era villkor.”
Bilen tystnade igen. Sara lutade huvudet mot Leos axel, Moa vilade sin hand på Maxs lår. Vindens sus blandades med det låga, lyckliga pulserandet av förväntan.
Kapitel 11 – Ardre strand
Bilen stannade på den lilla grusparkeringen vid Ardre strand. Det var en av Gotlands mer kända nakenbadstränder, men inte lika vacker som Norsta Auren på Fårö. Sanden var grov och blandad med små stenar, vattnet klarare än på många andra ställen men utan den långa, vita sandremsan och de dramatiska dynerna. Ändå var det nästan tomt – bara ett par äldre par längre bort och en ensam hund som sprang efter en boll.
De steg ur bilen, sex kroppar som redan var varma och laddade. Elena sträckte på sig med ett djupt andetag, armarna högt över huvudet så att hennes tunna linneklänning gled upp och blottade de långa, solbrända benen och en glimt av den mörka skuggan mellan dem. Brösten lyftes under tyget, tunga och fria.
Marcus stannade mitt i steget och betraktade henne. Hans röst var låg, varm och full av äkta beundran:
”Elena… du är otroligt vacker. Du ser ut som en amazon. Du skulle kunna få till och med Hoburgsgubben att bli kåt och få stånd.”
Elena skrattade till, ett djupt, belåtet skratt, och vände sig mot honom med ett leende som lyste.
”Tack, min riddare. Det var precis vad jag behövde höra.”
De drog av sig kläderna där de stod. Klänningar, shorts och linneskjortor föll i en liten hög på sanden. Sex nakna kroppar glänste i solen – Elena med sin mogna, sensuella kurvighet, Marcus kraftfull och stadig, Moa och Sara smidiga och ungdomliga, Max och Leo med den spända, unga energin som redan började visa sig i halvhårda kukar.
En bit bort stod Moa och Max och såg på Sara och Leo som kramades och smektes i det midjedjupa vattnet. Moa bet sig i underläppen, kände hur hennes egen fitta pulserade av tanken på det Sara sagt om att bli bunden igen. Hon vände sig mot Max, rösten mjuk och låg men tydlig:
”Max… vill du också att jag ska ge mig till dig som Sara vill? Bli bunden och fullständigt utelämnad? Inte lika avancerat som Sara, inte med alla rep och allt… men lite. Jag skulle vilja prova. Att du tar kontroll. Att jag får känna hur det är att inte kunna göra någonting annat än ta emot.”
Max svalde hårt, hans kuk reste sig snabbt mot hennes mage. Han la händerna på hennes höfter och drog henne intill sig.
”Ja… det skulle jag vilja. Om du verkligen vill det också. Jag skulle vara försiktig, men jag skulle ta dig. Jag lovar.”
Moa log, ett litet, lyckligt leende, och kysste honom djupt medan vattnet sköljde runt deras ben. Håll om mig Max, krama mig hårt.
Elena och Marcus stod lite längre bort. Elena lutade sig bakåt mot Marcus bröst, hans armar runt henne, hans halvstyva kuk pressad mot hennes stjärt. Hon såg på de fyra ungdomarna med varma, ömma ögon.
”Titta på dem… vår lilla familj. De växer så fort. De lär sig att både ge och ta.”
Marcus kysste hennes nacke och viskade:
”Och ikväll får de fortsätta växa. Sara ska få bli Leos leksak för en kväll. Jag hörde just att Moa prata med Max om att hon också vill känna känslan av hur det är att lämna över lite kontroll. Och vi… vi får njuta av att se det.”
Marcus log mot hennes hud och smekte henne under vattnet. Elena stönade lågt och pressade sig bakåt mot honom.
De fyra stod kvar i vattnet en lång stund, kropparna tätt omslingrade. Vattnet sköljde runt dem, svalkade den heta huden, och solen som brände mot deras nakna ryggar.
Elena och Marcus kom långsamt fram till dem. Elena log varmt och strök Sara över kinden.
”Ni är så vackra tillsammans,” viskade hon.
Marcus la en arm runt både Moa och Sara, drog dem intill sig och kysste dem var och en på pannan.
Till sist gick de upp ur vattnet, hand i hand, kropparna glänsande av vatten och sol. Handdukarna låg kvar på sanden, men ingen brydde sig om att torka sig riktigt.
Elena la sig på rygg på mitten av den stora filten, kroppen fortfarande varm och glansig efter det första badet. Alla fem runt henne började nu unisont smeka henne mjukt och stillsamt, hon pressade sig mot deras händer, lyfte bäckenet för att känn mer och efter en stund slappnade hon av mot filten.
Hon sträckte på sig med ett lågt, belåtet stön, brösten lyftes och de mörka vårtgårdarna skärpte sig i solen.
”Mmm… jag behöver nog känna lite mer,” viskade hon, rösten len och retsam. ”Alla tre killarna samtidigt, skulle ni vilja ta hand om mig tillsammans?”
Marcus log mörkt och kysste hennes axel.
”Med glädje, älskling.”
Leo och Max utbytte en snabb, upphetsad blick och kröp närmare. Marcus la sig mellan Elenas ben, särade dem mjukt och sänkte munnen mot hennes redan svullna fitta. Hans tunga gled långsamt längs springan, slickade upp den salta blandningen av havsvatten och hennes egen sötma. Elena stönade djupt och lyfte höfterna mot honom.
Leo la sig på hennes vänstra sida, böjde sig ner och tog en av de styva bröstvårtorna i munnen. Han sög mjukt först, sedan hårdare, nafsade lätt med tänderna. Max la sig på höger sida, tog det andra bröstet, sög och nafsade medan hans fingrar gled ner över hennes mage och hittade den svullna klitoris. Han cirklade runt den med lätta, snabba rörelser som fick Elena att darra.
”Åh… ja…” stönade Elena, rösten redan tjock av lust. ”Ta mig… alla tre…”
Sara och Moa låg tätt intill och såg på, deras händer smekte Elenas armar och hår. Sara lutade sig fram och viskade i hennes öra:
”Låt dem ta hand om dig… du förtjänar det.”
Marcus slickade henne djupare, tungan virvlade runt klitoris som Max blottat genom att dra klitoriskappan hårt uppåt, sen tryckte han tungan djupt in i den varma öppningen. Han sög på de svullna läpparna, först mjukt sedan hårdare, två fingrar gled in i henne och kröktes uppåt mot G-punkten och han masserade ytan hårt och snabbt samtidigt som han sög på den lilla känsliga pärlan. Elena skakade, höfterna lyftes mot hans mun och hon nådde toppen.
Efter den första kraftfulla orgasmen – när Elena skrek högt och hennes fitta pulserade runt hans fingrar – tog Marcus tag i hennes höfter, och vände henne bestämt runt och satte ner henne på knä, ryggen svankad så hon satt med en vacker kroppshållning och armarna hängande avslappnade längs sidorna.
Han flyttade sig bakom henne och tog en stor badhandduk och lade den över hennes nacke. Sedan trädde han handduken under hennes armar och fångade upp den längs sidorna. När han samlade ihop ändarna och drog åt bildades en enkel, mjuk sele. Han drog lätt i den.
”Luta dig framåt,” sa han lågt. ”Svanka med stjärten mot mig.”
”Kom närmare. Ställ er på var sida om hennes huvud.” sa han till Leo och Max.
De reste sig upp, en på varje sida. Deras kukar stod hårda och pulserande framför Elenas ansikte.
“Elena, ta tag i deras kukar och håll balansen”, sa han och flyttade sig ännu närmare, lyfte henne lite högre med selen och lät henne sedan sakta sjunka ner över den styva kuken. Moa hjälpte till att sikta in honom så att han gled rakt in i hennes våta fitta. Elena stönade högt när hon fylldes helt. Hon satt nu framåtlutad som en vacker galjonsfigur på ett mäktigt segelfartyg – armarna bakbundna av handduken, brösten pressade framåt, stjärten vackert spänd, medan Marcus fyllde henne underifrån.
Marcus beordrade henne mjukt men bestämt. ”Älskling, Sug dem nu, en efter en. Om vartannat.”
Elena vred huvudet åt vänster, tog Leos ollon i munnen och sög djupt medan hon runkade Max med långsamma drag. Sedan vände hon huvudet åt höger, tog Max djupt medan hon runkade Leo. Hennes läppar glänste, tungan virvlade, och hon stönade runt dem varje gång Marcus dunkade upp i henne.
Moa satt nu mellan killarna, rakt framför Elena. Hon sträckte sig fram och började smeka Elenas tunga, spända bröst. Hon kramade dem, kramade och nöp i de styva bröstvårtorna mellan fingrarna, drog sedan lätt i dem om vartannat.
Efter en stund beordrade Marcus mjukt:
”Moa… smiska hennes bröst med handen. Ett i taget.”
Moa tvekade, fingrarna stannade.
Elena lyfte blicken, ögonen mörka av lust, och viskade runt Maxs kuk:
”Snälla Moa… jag vill det. Om du vågar.”
Marcus fyllde i, rösten varm:
”Vill du inte är det helt okej också, prinsessan.”
Moa svalde, sedan nickade hon. Hon lyfte handen och klatschade till Elenas vänstra bröst – ett fast, vått smack. Elena stönade högt runt Maxs kuk. Moa gjorde samma sak med det högra bröstet. Elena pressade sig bakåt mot Marcus, höfterna rullade snabbare.
Någonstans innan den andra orgasmen böjde Moa sig fram, nöp hårt om Elenas klitoris med två fingrar samtidigt som hon klatschade till det vänstra bröstet igen. Elena skrek till runt Maxs kuk, sög honom djupt och hårt. Max stönade högt, grep tag i hennes hår och pumpar sin sperma rakt ner i hennes hals. Elena svalde girigt, men när hon drog sig tillbaka för att andas kom Leo också. Han stönade och sprutade över hennes ansikte – tjocka, varma strålar som träffade hennes slutna ögon, näsan, kinderna och håret.
Samtidigt kom Elena själv – en lång, djup, skakande orgasm som fick hela hennes kropp att krampa. Hennes fitta kramade Marcus kuk i vågor medan hon skakade och stönade, ansiktet glansigt av sperma.
En bit bort låg Sara på sidan och tittade exalterat på. Hennes fingrar var djupt begravda i sin egen fitta, ögonen simmiga av kåthet. Hon stönade med korta, flämtande andetag, kroppen spänd. När hon såg Elena ta emot både sperman i munnen och över ansiktet samtidigt som hon själv kom, kunde Sara inte hålla emot längre. Hon kom med ett högt, darrande skrik, fingrarna arbetade frenetiskt tills hon sjönk ihop på filten, andfådd och lycklig.
Elena sjönk framåt mot filten, andfådd, ansiktet glansigt av sperma, kroppen fortfarande pulserande. Marcus höll fortfarande i handdukselen, Marcus log mörkt och kysste hennes nacke.
”Du är helt underbar, älskling, vet du det.” viskade han.
Elena log trött men lyckligt, slickade sig om läpparna och viskade:
”Tack… mina älsklingar.”
De sjönk ner i en stor, varm hög på filten igen. Sara kröp fram och kysste Elena mjukt på den sperma-glansiga kinden. Moa la sig bredvid och strök henne över ryggen.
”Innan vi åker vidare till lunch… ska vi bada en gång till? Ett sista dopp innan vi blir civiliserade igen.” fortsätter hon.
De andra log. Killarna – Marcus, Leo och Max – utbytte en snabb, lurig blick. Utan ett ord reste sig Max upp först. Han böjde sig ner, skopade upp Moa i sina starka armar som om hon vägde ingenting. Moa skrek till av förvåning och skratt, benen sparkade i luften.
”Max! Vad gör du?!”
Men Max svarade inte – han bara sprang rakt mot vattnet med henne i famnen, sanden flög upp bakom hans fötter. Moa skrattade högt, armarna runt hans hals, brösten pressade mot hans bröst.
En sekund senare reste sig både Leo och Marcus. Leo grep tag i Sara, lyfte henne upp mot sitt bröst. Sara fnissade och låtsades boxa honom på bröstet med knytnävarna.
”Du ska få igen för det här, Leo!”
Marcus lyfte Elena med ett brett leende, hon slog armarna runt hans hals och skrattade djupt när han sprang efter de andra.
De sprang ut i vattnet, tre män med var sin kvinna i famnen. Vågorna sköljde kallt mot deras ben, sedan höfterna. När de kom tillräckligt långt ut – vattnet upp till bröstet – ramlade de alla omkull i en stor, skrattande hög. Kroppen flätades ihop, armar och ben virvlade, vatten stänkte högt omkring dem.
Sara kom upp först, vatten droppande från håret. Hon kastade sig över Leo, låtsades boxa honom på bröstet igen, knytnävarna lätta och lekfulla.
”Du ska få igen för det här!” skrattade hon, men rösten var full av lust. ”Du lyfte mig som en docka!”
Leo grep tag om hennes midja under vattnet, drog henne intill sig så att hennes ben lindades runt honom.
”Du gillade det,” viskade han mot hennes mun och kysste henne hårt.
Moa låg kvar i Maxs famn, vattnet skvalpade runt dem. Hon kysste honom djupt, tungan sökande, medan hennes hand gled ner och tog tag i hans kuk som redan var halvhård igen under vattnet.
Elena och Marcus stod tätt intill varandra, hans armar runt hennes midja, hennes bröst pressade mot hans bröst. Hon log mot honom, ögonen glittrande.
”Ni är omöjliga,” skrattade hon. ”Men jag älskar det.”
De lekte en stund till i vattnet – kroppar som gled mot varandra, händer som smekte under ytan, kyssar som blev längre och hungrigare. Sara red Leo långsamt under vattnet, Moa pressade sig mot Max, Elena lutade sig bakåt mot Marcus medan hans fingrar hittade henne igen. Det var inte fullständigt sex, bara en lekfull, sensuell fortsättning – stön som blandades med skratt, vatten som skvalpade, sol som glittrade på vågorna.
Till sist gick de upp ur vattnet, hand i hand, kropparna glänsande av saltvatten och sol. De torkade sig hastigt med handdukarna, drog på sig de tunna kläderna och samlade ihop sina saker.
Elena log varmt mot dem alla medan hon rättade till sin klänning.
”Nu är det dags för lunch vid Ljugarn.
Kapitel 12 – Lunch vid Ljugarns strandcafé
De körde den slingriga vägen söderut från Ardre strands parkering till Ljugarns strand, det var inte långt men man fick köra i en stor båge. Solen stod högt, havet glittrade till höger, och alvaret bredde ut sig till vänster. I bilen var stämningen livfull och lycklig efter morgonens lekar på Ardre strand. Sara satt fortfarande lite ostadig, kinderna rosiga, medan Moa lutade huvudet mot Maxs axel. Elena och Marcus pratade lågt framme, hans hand vilade på hennes lår.
När de svängde in vid Ljugarns strandcafé och restaurang kändes det som ett litet andrum. Det vita trähuset låg precis vid vattnet, med uteservering under stora parasoller. De valde ett bord längst ut mot stranden, där vinden från havet svalkade deras varma hud.
De beställde in enkla, sommarlätta rätter – grillad fisk, sallad med färska örter, nybakat bröd och en lättöl till Marcus som skulle köra. Samtalet flöt lätt, skratt blandades med små, hemliga blickar. Ingen pratade högt om vad som hänt på Ardre, men alla kände det i kroppen – den ljuvliga tröttheten, den svullna värmen, den ständiga laddningen inför kvällen.
När huvudrätten var uppäten kom efterrätten: stora skålar med vaniljglass och färska, saftiga jordgubbar. De var kylskåpskalla, röda och blanka, droppande av egen sötma.
Sara tittade på skålen. Ett litet, busigt leende drog i hennes mungipa. När ingen av personalen tittade åt deras håll tog hon snabbt en av de kallaste jordgubbarna, lyfte lite på kjolen under bordet och släppte ner den i sin egen gren. Den kalla frukten gled ner mellan hennes redan svullna, varma blygdläppar. Hon huttrade till, ett litet, darrande ljud slapp ur henne när kylan mötte hennes heta, känsliga hud.
Elena och Moa tittade samtidigt på henne.
”Hur är det fatt?” frågade Elena lågt, ögonen glittrande av nyfikenhet.
Sara log oskyldigt och skakade på huvudet.
”Inget… bara en liten rysning.”
Hon låtsades justera något under bordet, lät fingrarna glida ner och trycka jordgubben djupare in mellan sina blygdläppar. Den blev genast blöt och blank av hennes safter. När hon drog upp den igen var den glansig och droppande.
Hon höll fram den mot Leo med ett litet, retsamt leende.
”En till färsk… med saft från ursprungsdalen?”
Leo fattade genast. Han böjde sig fram, tog jordgubben mellan läpparna och åt upp den med en lycklig min, ögonen halvslutna av njutning. Han tuggade långsamt, smakade på den söta blandningen av jordgubb och Saras egen smak.
”Mmm… underbar smak. Den dalen måste jag besöka lite senare,” viskade han.
Sara flinade och upprepade proceduren. Hon tog en ny, kall jordgubbe, tryckte ner den mellan sina läppar, lät den bli ordentligt bestruken med hennes varma, tjocka saft, och höll sedan fram den igen.
”En till?”
Leo nickade ivrigt och tog emot den med munnen. Denna gång höll Sara kvar jordgubben med tänderna, tvingade honom att luta sig fram och möta henne i en lång, saftig kyss där de delade bäret mellan sig.
Elena skrattade lågt, ögonen glittrade av bus. Hon kunde inte låta bli. Hon tog en jordgubbe från sin egen skål, lyfte diskret på kjolen och tryckte ner den mellan sina ben. Hon huttrade till av kylan, sedan drog hon upp den glansig och droppande.
Hon höll fram den mot Marcus med ett lekfullt leende.
”En till färsk… med saft från ursprungsdalen?”
Marcus tittade förvirrat på henne ett ögonblick – han hade inte hört uttrycket förut. Men när han tog emot jordgubben med munnen och smakade den, förstod han genast. Hans ögon vidgades, sedan log han brett och åt upp den med ett djupt, belåtet stön.
”Fan… det var det godaste jag ätit idag,” muttrade han lågt.
De fortsatte en stund till – Sara och Elena turades om att doppa jordgubbar i sina egna fittor och mata sina män. Moa fnissade och deltog lite mer försiktigt, medan Max och Leo åt med lyckliga, hungriga miner. Stämningen vid bordet var elektrisk, full av undertryckt skratt och dold lust.
Till slut lutade sig Elena fram och viskade:
”Nu får vi sluta… innan personalen börjar ana misstankar.”
De avslutade glassen snabbt, betalade och reste sig. När de gick tillbaka mot bilen kändes luften laddad. Sara och Elena hade fortfarande rodnande kinder, jordgubbssaft och egna safter glänste svagt på läpparna hos killarna.
Marcus startade bilen. Den långa färden upp mot Fårö låg framför dem – men i baksätet satt Sara och Moa tätt intill sina pojkar, redan längtande efter kvällen som väntade hemma.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.