Rum 433 och rum 434

Jag satte in mina airpods och stängde av mikrofonen. Lotta la sin telefon på nattduksbordet med skärmen ner, och sa tyst:
– Hör du mig?
Jag nickade. Hon gick till mitten av sängen och satte sig på sängkanten. Jag hörde tydligt hur madrassen lät. Hon stönade försiktigt. Även det hördes tydligt. Jag log. Vi testade för säkerhets skull att jag inte kunde höras i hennes telefon om jag råkade göra något ljud.
Klockan visade 18.22 och vi drog för gardinerna så att inget ljus kunde komma in. Jag tände skrivbordslampan och riktade mot sängen så att den gav en begränsad ljuscirkel om en knapp halvmeter längst ut på kanten. Lotta la sig över sängkanten så jag kunde testa ljuset en extra gång. Det var precis som vi ville. Allt var i mörker utom Lottas bakdel. Den som kom på besök skulle bara hitta det han letade efter. Han skulle inte kunna känna igen Lotta om de nu var så att det var någon hon råkade känna sen tidigare.

För vi visste inte vem som skulle komma. En man bara. Enligt hans egen beskrivning var han inte överviktig, hade inga sjukdomar och var normalt utrustad. Han skrev att han aldrig mätt men trodde att den var 17 centimeter med ganska stort ollon.
Han gick med på att inte säga ett ljud, att inte försöka se ansiktet eller på annat sätt försöka ta reda på vem som mer var i rummet. Och han gick med på att aldrig kontakta oss igen.
Vi ville inte veta vem det var, det var därför vi tagit in på hotell i en stad där vi trodde att vi inte kände någon. Sen hade vi kommit att tänka på att det var bara drygt en kvart med tåget från där Lottas bror och hans son bor. Vi fick också reda på att min systers man jobbar i stan ibland men då var det försent att ändra planerna.

Lotta lirkade av sig trosorna och räckte mig dem, sen placerade hon sig i ljuscirkeln med klänningen uppdragen. Det enda som syntes var hennes stjärt och lår och jag kunde svagt ana hennes glänsande blygdläppar. Jag strök med handen över ena skinkan.
– Jag älskar dig.
– Och jag dig, hörde jag hennes svar i öronen.
Klockan var 18.27 när jag lämnade rum 434. Det sista jag gjorde var att kolla att maskeringstejpen satt över låset så att dörren inte skulle gå i lås innan gästen dök upp.

Jag gick in på rum 433 och satte mig i fåtöljen. Genom lurarna kunde jag höra Lottas andning. Hon lät en aning spänd men inte oroad. Hon hade väntat så länge på just detta ögonblicket. Vi hade pratat om det i månader och för en månad sen övergick det i konkreta planer. Vi annonserade på BodyContact, sållade bland kandidaterna, bokade hotellrum och bokade ett avskilt bord på en bra restaurang där vi kunde äta gott och berätta om våra upplevelser för varann.
Varje gång vi fantiserat om detta eller när vi tagit ännu ett steg i våra planer hade vi haft underbar sex efteråt. Av alla Lottas galna idéer var detta en av dem som gjort henne mest kåt och det bara ökade när hon insåg att det fanns en risk att det var någon släkting. Inte för att längtade efter sin bror eller brorson utan bara för själva risken att det kunde hända och tryggheten i att vi aldrig skulle få veta om det hänt.

Det enda som skulle kunna gå snett nu är att vår besökare fegar ur men exakt 19.30 hörde jag dörren till rum 434 öppnas. Jag hörde hur han drog bort maskeringstejpen och hur dörren slog igen. Det svaga klicken när låset slog till. Lotta var ensam med en främmande man och ingen kunde ta sig in till dem.
Skor som togs av och ställdes åt sidan. Ett svagt prassel som jag tolkade som att han knäppte upp en skjorta men behöll den på. En livrem knäpptes upp, en blixtlås drogs ned.
Lottas andning blev allt mer anspänd. Hon flyttade sig lite. Kanske hon bara särade på benen.
Byxor som dras av, kalsongerna och sen, nästan ohörbart, en hand som smeker en kuk för att göra den hård.
Min kuk var redan hård av förväntan. Jag tog av mig byxorna och satt sen naken på en handduk i fåtöljen och runkade ytterst långsamt. Luktade på Lottas trosor, lyssnade på ljuden från rum 434 och runkade långsamt.
Återigen rörde sig Lotta, andades tyst. Sen två, tre korta steg av nakna fötter mot trägolvet. En man som andas ut när han böjer sig för att komma i läge. Lotta gör en plötslig stoppandning, sekunden senare stönar hon till när en okänd mans kuk tränger in i henne. Det är det enda hon känner av honom. Kuken och kanske hans lår mot sina lår. Inga händer, inga kyssar, inga ord och viktigast av allt inga blickar.
Från mannen ett rosslande oh som den befrielse bara en varm och våt fitta kan skänka till en blodfylld kuk.

De hittar en rytm. Ganska långsamma rörelser ut och in. Ljudet av madrassen som kränger till vid varje stöt. Två människors andning. Jag lyssnar efter ljudet av Lottas kön. Min hand försöker hålla samma takt. Jag runkar till ljudet av deras knullande men jag försöker undvika att komma, pausar, låter de älskande styra tempot.
Ljuden ökar i styrka. Tempot ökar.
Lotta hinner före den okände. Jag hör hennes andning, stötvis, små mörka stön, hon spänner sin kropp och efter alla dessa år tillsammans vet jag var hon är på sin väg mot orgasm. Den är nära. Ljuden från sängen, från Lottas våta kön, hennes andning, hud som slår mot hud, allt ökar.
Mannen hörs knappt. Det är som om han håller andan.

Lakan som pressas samman i hårt knutna händer. Lotta andas stötvis, nästan som i kramp, sen ett långt gurglande när hennes orgasm når sin höjdpunkt och musklerna låser sig som i en utdragen spasm.
Sen plötsligt ljuden från mannen. Han är så nära att skrika något men tystnar. En lång ljudlig utandning. Avslutar stötvis. Jag hör hur hans lår smäller mot Lottas.
Den tunga andningen från två människor som inte längre arbetar i samma rytm, som söker sig tillbaka till verkligheten. Som har längtat så länge och som alltid kommer att dela ett minne.
Jag slår av på takten i rum 433. Vill inte komma, bara hålla mig hård.

Från rum 434 hör jag Lottas andning bli lugnare. Enstaka suckar och stön från en okänd man som klär på sig. Drar på kalsongerna, byxorna och knäpper dem. Knäpper skjortan, stoppar inte in den utan lämnar den hängande utanpå byxorna. Det ansträngda ljuden när han drar på sig skorna.
Han säger inte tack eller hejdå. Inte hon heller. De håller sitt avtal.
Dörren som öppnas. Steg. Dörren slår igen och ett klick från låset. Lotta är ensam på rummet.
Jag motstår frestelsen att gå fram till dörren och titta genom titthållet på han som passerar. Det vore ett svek.

Jag hör hur Lotta reser sig från sängen och rättar till klänningen. Hon andas tungt, fortfarande lite orytmiskt. Det rasslar till i öronen när hon tar upp telefonen och bryter samtalet. Jag tar ut mina airpods och återvänder till ljuden i verkligheten.
Dörren till rum 433 öppnas. Lotta kommer in och ställer sig intill mig. Hennes kinder är rosiga och håret i en enda röra. Hon ler när hon tittar på min hårda kuk. Sen drar hon klänningen över huvudet, tar ett steg närmre och kliver upp i fåtöljen och grenslar mig. Det sörplande ljudet när min kuk tränger in i hennes spermafyllda fitta, hennes befriade andning och blodet som brusar inne i mitt huvud.

15

Kommentarer

4 svar till ”Rum 433 och rum 434”

  1. Profilbild för mrboldface

    Vilken berättelse! Har aldrig tänkt att det kan bli så. Sensuellt och porrigt. Men fint ♥️

    1
  2. Profilbild för John

    Mycket bra och råkar beröra en av mina oupplevda fantasier, både din roll och den andre mannens roll. 🙂

    1
  3. Profilbild för LillaK

    Hett! Jag gillar fantasin men vill ha mer!

    1
  4. Profilbild för Herr6

    En fantasieggande novell om anonymt sex på ett nytt sätt. Tekniken ger möjligheter, kåtheten ger tillfällen. Intressant upplägg som inte är helt overkligt. Gillar berättelsen både språkligt och sexuellt.

    1

Lämna ett svar


Sök novell


Dölj innehåll


Här kan du välja att dölja innehåll från den eller de kategorier du inte önskar se. Hantera innehåll!

Kommenterat


  1. Tack! 🥰 Jag tycker att mycket skriven erotik hade blivit bättre av att skala av – show dont tell!

  2. Intressant poetiskt perspektiv på en berättelse. Subtil erotik berättat på ett sätt där man inte får allt på en gång,…

  3. En fantasieggande novell om anonymt sex på ett nytt sätt. Tekniken ger möjligheter, kåtheten ger tillfällen. Intressant upplägg som inte…