Regnbågen

 

Den följande berättelsen utspelar sig i mitten på 80-talet, alltså innan mobiltelefoner och datorer tagit över, en tid då den personliga kontakten fortfarande var det normala.

Att vara tvungen att övernatta ensam i en främmande stad är inte alltid lika roligt, men för mig som säljare var det oundvikligt när jag var på kundbesök runt i landet. Nästa stopp var hos en kund i en mindre stad i södra delen av landet, och jag anlände dit på eftermiddagen tids nog till att hinna besöka kunden innan jag tog mitt rum på Stadshotellet i besittning. Lars-Åke, chefen för firman jag skulle besöka var inte närvarande, honom skulle jag först träffa nästa dag men hans närmaste medarbetare Hasse, en ung man som jag kände sedan tidigare, tog emot mig och jag passade på att bjuda honom på middag vilket han tackade ja till. Jag visste att Hasse var ungkarl och därför flexibel vad angick fritiden.

Vi avtalade att mötas på Stadshotellets pub klockan halv sju och sedan äta vår middag på hotellets restaurant. Maten var okey utan att vara fantastisk och efteråt satt vi ett tag vid kaffet. Jag frågade vad staden hade att bjuda på en vardagskväll, Hasse skrattade och sa att det var en bra fråga.

-I den här hålan händer det inte mycket. Visst finns det ett par pubar, ett eller kanske två diskotek men det är mest för barnungar, sen har vi bion förstås men det är osäkert om den ens har öppet idag. Folk sitter nog mest hemma och sover framför teven.

Med andra ord, precis som i alla andra småstäder i Sverige.

-Men eftersom det är onsdag går de som inte sover framför teven till Folkets Hus där det är öppet på Regnbågen, som är ett dansställe med levande musik. Jag hade faktiskt planerat att gå dit ikväll med min kompis Johan. Vi skulle träffas utanför klockan åtta, du kan väl hänga med, dit går vi! Det är säkert ganska fullt, folk kommer långväga ifrån för att få en svängom till något dansband och inte minst för att ragga brudar.

Nu började jag inse att kvällen för min del skulle bli ganska misslyckad. Jag hatar att dansa, dansar uruselt, tycker att dansbandsmusik är fruktansvärt, men vad gör man inte för kunderna.

Tio minuter senare stod vi framför Folkets Hus där Johan väntade på oss. Som vanligt vid dylika tillställningar var det ett par ungdomar som inte blev insläppta eftersom de redan hade festat lite väl mycket, men vi hade inga problem, det var bara att knata på. Inne i den stora salen hittade vi ett ledigt bord varifrån vi kunde iaktta själva dansgolvet där det var fullt med mer eller mindre uppklädda människor som rörde sig i takt till musiken. Hasse beställde in en flaska rödvin men tyvärr var musiken så ljudstark att det knappt gick att föra ett samtal.

Alla mina värsta farhågor rörande dansställen besannades när det blev damernas tur att bjuda upp. Jag försökte göra mig osynlig men förgäves, en medelålders skönhet med moderiktig yvig frisyr styrde sina steg direkt mot mig, tog min hand och drog ut mig på dansgolvet. Hon tryckte sig tätt in till mig och jag försökte så gott det bara gick att undvika att trampa henne på tårna. Nästa dans var en riktig tryckare vilket min partner Gull-Britt utnyttjade fullt ut genom att pressa sin kropp mot min så vi knappt kunde röra oss. På grund av den högljudda musiken gick det bara att prata om man satte munnen tätt in till örat. Därför var jag inte förvånad när hon kom alldeles nära mig med sitt ansikte men desto mer förvånad blev jag över vad hon viskade i mitt öra:

-Innan du frågar om jag vill hänga med dig hem, så tänker jag svara …ja! Bara så du vet det.

Innan jag hunnit återhämta mig hade hon satt sin mun mot min och som en reflex lät jag min tunga möta hennes. Där stod vi mitt på dansgolvet som två kåta tonåringar, jag visste inte hur jag skulle göra för att komma undan.  Gull-Britt såg ganska besviken ut när låten var slut och jag helt enkelt tackade för dansen och flydde tillbaka i säkerhet vid vårt bord. Där hade vi fått sällskap av en blondin med rejäla tuttar och långt rakt hår. Hon hette Ann-Katrin och var tydligen god vän med Hasse, och när orkestern började spela nästa låt försvann de ut på dansgolvet.

Johan syntes inte till så jag satt nu ensam vid bordet, men det dröjde bara någon minut innan jag fick sällskap av en mörkhårig skönhet som oinbjuden satte sig bredvid mig.  Hon var iförd en svart byxdräkt som avslöjade en smärt och smidig kropp, ett par normalstora tuttar och en inte för stor rumpa. Vid första ögonkastet tyckte jag hon var på ungefär samma ålder som Gull-Britt men avsevärt mera elegant.

-Du ser ut som om du helst vill slippa dansa, stämmer det?

-Jag är inte nån Travolta på dansgolvet direkt, dansar rätt dåligt faktiskt.

-Spelar ingen roll, bara du vill hålla lite om mig så att vi kan röra oss till musiken, då är jag nöjd, tyckte bara du såg så ledsen och ensam ut.

Eftersom jag inte ville verka ohövlig följde jag med henne ut på dansgolvet. Hon presenterade sig som Annika men nu hade orkestern paus så för en stund gick det att prata med varandra på normal vis.

-Nu var jag nog för framfusig, men jag tror ändå det är det vi båda vill, eller tycker du jag är för direkt? Vi kanske skulle uppsöka ett ställe där vi kan prata i lugn och ro.

I omedelbar anslutning till Folkets Hus fanns en pub där det var överraskande lugnt, vi slog oss ner, Annika med ett glas vin, jag med en öl.

-Jag förstår om du är chockad, vet inte vad som flög i mig, tyckte bara om dig från det ögonblicket jag fick syn på dig.

Annika berättade att hon var nyss fyllda femtio, frånskild, arbetade som lärare vid högstadiet i grannstaden drygt två mil från hemorten där hon bodde i ett radhus tillsammans med sin son. Att hon hade hamnat på Regnbågen var ett rent tillfälle, en kollega tyckte att Annika behövde lite uppmuntran. Jag förklarade hur det kom sig att jag hade lockats dit, men att jag inte var någon gynnare av vare sig dansställen eller den sortens underhållning.

-Näh, det påminner mest av allt om en köttmarknad där slutmålet är att ragga upp en partner till ett engångsligg. I och för sig inget fel i det, men verkar ändå lite väl ytligt.

Jag berättade om episoden med Gull-Britt vilket fick Annika att skratta.

-Där ser du! Men nu vet du ju inte vad du har gått miste om, kanske årets romans.

-Jag tycker då att det är långt ifrån romantiskt att starta med att erbjuda sig på det viset men hon var åtminstone ärlig.

Annika och jag trivdes i varandras sällskap men efter en dryg timma var det slut, hon ville hem och jag uppsökte mitt hotellrum men innan dess hann vi utväxla adresser och telefonnummer, och vi lovade varandra att hålla kontakten.

I tiden som följde hade jag hela tiden Annika i bakhuvudet men drog mig för att ta kontakt, ville inte verka påträngande, kunde lätt missuppfattas. Det blev i stället hon som tog kontakt till mig. En söndagseftermiddag ringde telefonen, jag lyfte på luren:

-Hej, det är Annika, kommer du ihåg mig?

-Klart jag gör, har tänkt mycket på dig men ville inte störa. Skulle gärna vilja träffa dig igen, men för himmelens skull inte på något dansställe.

-Nej det är klart, men problemet är att jag bor i den här hålan tillsammans med min son. Nu visar det sig att han och flickvännen är bortbjudna över veckoslutet så om du har lust kan vi träffas då, och om vi är lite diskreta kan du komma hit. Jag är tvungen att stanna här eftersom jag har en liten hund som jag inte kan lämna ensam hemma annat än för ett par timmar.

Vi avtalade att jag skulle komma fredag kväll och stanna tills söndag, för säkerhets skull hade jag bokat ett rum på stadshotellet och föreslagit att vi skulle träffas på en restaurang i stan men Annika sa att det var en dålig idé, hon var rädd att bli sedd i sällskap med mig och på så vis ge ammunition åt skvallertanterna.

-Det är nog bättre om du kommer hem till mig, jag lagar något gott till oss. Vi ses på fredag.

Det blev en trevlig kväll hemma hos Annika men på något vis kändes det som om ingen av oss hade modet till att ta det avgörande steget, intimiteten fattades liksom.

-Vill du ha en whisky?

-Ja tack, skulle sitta fint med en sängfösare innan jag smyger tillbaka till hotellet.

Annika låtsades som ingenting, hämtade en flaska Grant’s och två glas, hon frågade om jag ville ha is till min whisky men jag avböjde och sa att lite vatten ville vara bättre. Vi skålade och efter en kort paus tittade Annika på mig, bet sig i underläppen och frågade om jag väntade på att hon skulle ta initiativet eller om jag kanske hade ångrat mig och hellre ville en sväng på Regnbågen och hångla lite med Gull-Britt.

-Jag är kanske lite väl försiktig men hellre det än att ge intrycket av att vara överivrig som en annan tonåring. Får jag ge dig en kyss?

-Klart du får! Jag vill älska med dig, att du knullar mig! Behöver jag förtydliga?

-Nej, jag tror jag har fattat vad du vill.

Annika drog av sig sin blus, vände ryggen mot mig och bad mig ta av henne behån, hennes bröst passade perfekt i mina händer. Hon tog min hand och ledde mig uppför trappan till sängkammaren och innan länge stod vi spritt nakna framför varandra. Hon kände lite försiktigt på mina pungkulor och den nu stenhårda kuken.

-Hur vill du ha mig?

Jag svarade genom att helt enkelt placera henne på rygg i sängen, hon särade automatiskt på benen och jag kunde inte låta bli att med en hand undersöka hur det stod till, hon var rejält fuktig runt fittan och när jag lät ett finger undersöka skåran upp mot klittan började hon gny och ligga oroligt:

-Ta mig, knulla mig, kom upp i mig, jag måste känna dig i mig nu!

Jag kommenterade det inte, kysste henne samtidigt med att jag lät två fingrar penetrera hennes slidöppning. Med tungan slickade jag långsamt upp mot klittan samtidigt med att jag rörde fingrarna rytmiskt ut och in. Hon hade den största klitoris jag någonsin sett, så den fick extra behandling såväl av min tunga som av mina läppar. Annika började stöna högljutt, stelnade till och kom i en orgasm. Jag lät henne återhämta sig ett par sekunder innan jag förde min kuk mot hennes kärleksgrotta, den sista biten styrde hon med ett fast tag om min stolthet. När jag var inne så långt det gick utstötte hon en djup suck av tillfredsställelse, tittade mig i ögonen och sa att det var det hon hade väntat på sedan vi träffades första gången.

-Ge mig allt vad du kan, låt oss förenas i njutningens värld, ta mig till bergets topp.

Jag tycker om missionärsställningen, att kunna se partnerns ansiktsuttryck medan man älskar känns väldigt intimt. Alltemellanåt blundade Annika under samlaget, hon sa att det var när hon koncentrerade sig om njutningen.

Nu kände jag tecknen på att jag närmade mig det oundvikliga, kom över krönet och medan jag befann mig i tillståndet av obeskrivlig njutning tömde jag mig i Annika samtidigt med att hon kom i en tyst orgasm. Efteråt låg vi bredvid varandra och pratade lite stillsamt, Annika kom in i min famn, la sitt huvud på mitt bröst medan hon sakta smekte mig.

-Det var underbart, det är länge sedan jag har upplevt en så stark lyckokänsla.

Jag kysste henne och sa att det för min del kändes som om vi passade bra ihop.

-Vi får väl se. Hur vore det om du gick ner och hämtade två glas whisky?

Nere i vardagsrummet hittade jag våra glas, fyllde på lite whisky och just som jag skulle gå upptäckte jag Annikas behå som hon hade slängt i soffan.  Med ett öppnades ytterdörren och in kom Hasse följd av sin väninna Ann-Katrin. Där stod jag spritt naken med ett glas i vardera handen och Annikas behå dinglande från mitt lillfinger, det måste sett ut som en scen ur en film. Jag var paralyserad, det var alldeles tyst, ingen sa något i vad som verkade evigheter. På något vis lyckades det mig att ta mig upp för trappan och in i sängkammaren, fortfarande med glasen och behån.

Det första jag gjorde var att svepa whiskyn samtidigt med att jag letade reda på mina kläder. Annika hade redan hittat sina trosor och en badrock.

-Jag går och försöker ta reda på vad som händer, försök slappna av, världen har ju inte gått under bara för att du råkat strippa inför publik.

-Ja det är lätt sagt men det värsta är att jag faktiskt känner din son, han jobbar vid firman som jag gör affärer med. Hur ska jag kunna se honom i ögonen utan att tänka på vad som just hänt.

-Strunt i det, hänt är hänt, ta på dig lite kläder så går vi tillsammans ner och reder ut det här. Herregud, vi är ju vuxna människor.

Jag kunde inte undvika att se hur Ann-Katrin blev illröd i ansiktet när hon såg mig.

Anledningen till Hasse och hans flickväns oväntade entré visade sig vara att de helt enkelt ville hämta ett par grammofonskivor. Hasse tittade på sin mamma och sa att de bara ville hämta skivorna och sedan åka tillbaka till festen, men han kunde inte låta bli att fråga sin mamma hur det kom sig att hon var ihop med mig.

-Det är i själva verket du som har fört oss samman. Det hände den kvällen på Regnbågen där vi båda kände oss lite bortkomna och tillsammans flydde från det där hemska stället.

Annika gick bort till hyllan där skivorna stod, letade lite och tog till slut fram en lp, la den på skivspelaren och strax efter hördes Barbara Streisand sjunga ”I am a woman in love”. Annika smög sig in till mig, gav mig en kyss och när låten var slut sa hon bara att ytterligare kommentarer var överflödiga. Nu var det Hasse som rodnade, tog skivorna och försvann tillsammans med Ann-Katrin.

Knappt hade de hunnit lämna huset förrän Annika sa att vi skulle återvända till sovrummet.

-Jag vill älska med dig, jag har det precis som Barbara Streisand sjunger, hur står det till med dig?

Jag svarade inte utan tog helt enkelt Annika i min famn, gav henne en kyss som varade länge och tillsammans gick vi upp för trappan till sängkammaren. Kläderna åkte snabbt av och innan vi visste ordet av det låg vi i sängen där vi fortsatte kyssas och smeka varandra. Annika grenslade mig, tog tag i min stolthet och långsamt sjönk hon ner över min kuk. När vi var förenade så långt som det gick låg vi ett tag tysta och bara njöt av känslan men efter ett par minuter tog naturen över och Annika började röra sig. Eftersom hon var överst bestämde hon takten, jag kunde bara njuta, smeka hennes tuttar och hålla om hennes rumpa. Annika gnuggade klittan mot mig vilket gjorde att hon kom i en våldsam orgasm. Jag märkte hur hon liksom blev mera trång och musklerna i fittan klämde och masserade min stolthet vilket naturligtvis påskyndade min egen orgasm. Min utlösning var fantastisk, kändes som om jag svävade fritt i luften medan all njutning kommer koncentrerat från kuken, en lyckokänsla som å ena sidan är fantastiskt skön och å andra sidan nästintill omöjlig att beskriva med ord.

Tillsammans låg vi tysta och njöt efterdyningarna, det var jag som bröt tystnaden:

-Det du sa efter att Barbara Streisand hade sjungit, att du ville älska med mig, kommer du ihåg det?

-Ja, det är klart, jag menade varje ord, också de orden som Barbara Streisand sjöng.

-Det var faktiskt en invit lika tydlig som den jag fick från Gull-Britt.

-Men tack och lov för att det var min invit som du tackade ja till, eller ångrar du nu att du inte tog chansen med Gull-Britt?

-Jag är mer än nöjd med hur det har utvecklat sig, hur står det till med dig?

-Vi får se efter att du har knullat mig bakifrån.

Annika ställde sig på alla fyra med rumpan i vädret.

-Kom, betäck mig, låt mig känna din mandom i min vagina, knulla mig tills jag ser sol, måne och stjärnor!

Med tanke på att det var för mig var kvällens tredje knull var jag inte så övertygad om min uthållenhet men anblicken av Annikas rumpa, hennes bröst som hängde fritt och inte minst hennes vackra rygg släckte alla mina tvivel och jag lät min stolthet leta sig fram till det hägrande målet, fittan.

Många tycker att samlag bakifrån har något ursprungligt, lite djuriskt över sig och att det nog är den ursprungligaste av alla de olika ställningar som finns. Själv tycker jag att i stort sett alla ställningar är fina men tycker egentligen bäst om de där man kan se partnerns ansikte. Å andra sidan sett är anblicken av en kvinnas rygg när hon blir tagen bakifrån bland det vackraste jag vet, en sorts naturens perfektion.

Just som jag märkte ilningarna som tecken på att finalen närmade sig kom Annika i en ljudlig orgasm. Det var det tredje knullet samma kväll och jag var totalt färdig och jag somnade med Annika i min famn.

Vi har nu varit ihop i tre år men bor på var sitt håll, vilket kanske är en del av förklaringen på att vår relation fortfarande håller. Länge leve Regnbågen och länge leve Barbara Streisand.