När vi två blev fler #1 – Pauline, Isabelle och jag

Det här är del 1 av 1 i när vi två blev fler
Det här är del 1 av 1 i Poly amory day

Pauline och jag hade känt varandra sedan gymnasiet. Hon var den där spralliga, levnadsglada tjejen som man bara blev så glad av att ha i sin närhet. Hon var en självklar del i vårt gäng och vi umgicks ofta. Ändå kom vi aldrig varandra så där riktigt nära och jag blev nog heller aldrig förälskad i henne. Efteråt har jag funderat över vad det kunde bero på eftersom hon var en så sprudlande underbar person. Kanske var det bara det att hon hade tid och hjärta för alla människor i hennes närhet.

Efter gymnasiet försvann vi åt olika håll. Pauline pluggade på universitetet och jag började jobba ganska direkt efter gymnasiet. Ändå höll vi kontakten till skillnad från många andra som man förlorade i samband med att gemenskapen i skolan upphörde.

Det var på en fest hemma hos Pauline som jag träffade Isabelle. Jag visste att Pauline och Isabelle känt varandra i många år och hon pratade ofta om henne men vi hade aldrig träffats. På festen hann jag knappt komma innanför dörren innan jag fick en varm kram och en drink och Pauline genast presenterade oss för varandra.

Isabelle var Paulines motsatts på alla sätt. Pauline hade långt mörkt hår och gröna ögon medan Isabelle hade långt blont hår och melerade ögon. Pauline var yrvädret definierat medan Isabelle utstrålade lugn, harmoni och lågmäldhet. Ändå passade de så bra ihop och kompletterade varandra och ändå trivdes jag genast bra i bådas närvaro.

Det klickade genast med Isabelle. Under kvällen lämnade vi aldrig varandras sida och vi hade bara ögon och öron för varandra. Orden ville aldrig ta slut. Pauline var också noga med hela kvällen att se till att vi höll oss nära och hade det bra med varandra. Det blev nästan övertydligt att hon hade för avsikt att para ihop oss. Och det lyckades hon med. Det kändes genast så där rätt som det bara känns ibland när man möter någon som känns som sin tvillingsjäl.

Vart efter klockan gick blev festen allt mer uppsluppen och högljudd. Fler människor droppade in i Paulines lilla tvåa. Musik pumpade ur högtalarna på lagom volym och när jag kom från ett av mina besök på toaletten var köket proppfullt av människor, precis som det ska på en bra fest. Inne i vardagsrummet såg jag mig om efter en ledig sittplats. Det var fullt överallt. Folk satt i sofforna, de båda fåtöljerna och på golvet.

– Du kan sitta här, vi kan dela om jag får sitta i ditt knä?
Isabelle vinkade åt mig. Hon satt i en av fåtöljerna.
– Vill du ha något, bubbel? Frågade jag.
– Ja gärna bubbel.
– Jag fixar, svarade jag och log antagligen lite fånigt.
Jag plockade två glas från en bricka i köket och återvände till vardagsrummet. Isabelle reste sig och visade med en gest att jag skulle sätta mig. Hon satte sig oblygt i mitt knä halvt vänd mot mig. Jag räckte över glaset och vi klingade glasen mot varandra och drack.

Det kändes konstigt men väldigt behagligt att ha henne i mitt knä, som om det inte var riktigt normalt att vuxna gjorde så och det var det väl inte heller. Jag var väldigt glad att jag just varit på toaletten så att jag inte skulle behöva avbryta den här trevliga närheten på länge. Pauline kom in i rummet. Hon log och blinkade när hon såg oss sitta så där.
– Nu har hon fått som hon vill, skrattade Isabelle och klingade sitt glas mot mitt igen.
Hennes ord fick det att pirra skönt i magen. Hon slängde med håret i mitt ansikte och jag fick en känsla av att det var med flit.

Vi satt så länge, pratade med varandra och med andra medan tiden gick. När Isabelle rörde sig, vred sig för att prata med någon eller gestikulerade så masserade hennes mjuka rumpa på ett farligt skönt sätt min lem där den låg. Medan vi höll våra glas hade jag lite svårt att veta vart jag skulle göra av mina händer. Då och då kom Pauline och satte sig på armstödet och la armen om våra axlar, till synes som stöd och det förde våra kroppar ännu närmare varandra.

– Ska jag ta ditt glas? Jag ska bara gå på toa men spara gärna platsen till mig.
Hon log och slängde så där med håret igen.
– Jag lovar, ingen får ta din plats, svarade jag och hörde hur det lät mer dubbeltydigt än avsett.
Isabelle log, tog mitt glas och reste sig. Det kändes tomt och kallt när hennes mjuka värme och närhet försvann och jag hoppades mer än allt annat att hon skulle komma tillbaka.

Det gjorde hon och när hon satte sig i mitt knä igen lutade hon hela sin kropp mot min istället för att sitta mer upprätt. Jag kände mig fortfarande lite förvirrad över vart jag skulle göra av händerna.
– Platsen var kvar, vilken tur, sa hon tyst så att ingen annan skulle höra.
– Den är bara för dig, svarade jag lika tyst med hennes hår överallt över ansiktet.
Hon vred på huvudet och vi såg varandra djupt i ögonen. Hennes näsa nuddade min, hennes mun så oemotståndligt nära. När hon kysste mig för första gången kändes det som om jag skulle sluta andas och få hjärtstillestånd trots att hjärtat slog ännu fortare än normalt. Kyssen var tydlig men kort som om hon ändå var lite blyg. Sedan flätades våra fyra händer samman och vilade på hennes mage. Från andra sidan vardagsrummet såg jag Paulines blickar och lyckliga leende.

När festen var slut gjorde vi sällskap. I hallen hjälpte jag henne lite skämtsamt på med skorna och sedan jackan. Ute på gatan var försommaren frisk och ljummen och staden luktade underbart gott. Vi gick långsamt hand i hand genom staden hem till henne. Utanför hennes port tackade vi för ikväll och kysstes flera gånger.
– Ska du inte be om mitt nummer? Frågade Isabelle just när jag skulle gå.
– Det behövs inte, det har jag redan, svarade jag och log.
– Jädrans Pau, fnissade Isabelle och vi kysstes igen med skrattande munnar.
– Jag ringer.
– Imorgon?
– Imorgon.

Isabelle försvann in i sin port och jag började gå den långa vägen hem till mig. Först tänkte jag ta tunnelbanan eller en taxi men kände att jag behövde gå. Tankar virvlade i huvudet. Det kändes som om något förändrats ikväll, något avgörande, rent av livsavgörande. Jag undrade om det bara var jag som kände så.

Dagen efter vaknade jag tidigt. Det kändes olidligt att vänta och jag undrade hur snabbt man kunde ringa någon så här dagen efter. Vid elvatiden kunde jag inte hålla mig längre. Isabelle lät inte det minsta nyvaken och en och en halv timme senare möttes vi vid tunnelbanan. Vi tog Djurgårdsbåten och började promenera. Vi åt glass vid en kiosk halvvägs till Djurgårdsbron, sedan gick vi hela vägen längs kanalen till den gamla bron som vi korsade. På andra sidan åt vi glass igen och promenerade sedan hela vägen tillbaka längs andra sidan kanalen, vidare längs strandvägen, upp via Kungsträdgården till centralstationen.

– Vill du följa med hem och se hur jag har det? Frågade hon.
Jag tackade genast ja. Vid hennes port kände vi båda att våra ben var mer än möra.
– Nu orkar jag inte gå en meter till! Utbrast hon när hissen stannade på hennes våning.
– Vi har säkert gått över en mil, kanske en och en halv så det är inte så konstigt.
När hon låst upp dörren bar jag henne på skämt över tröskeln in i lägenheten. I mitt huvud var det bara avsett som ett skämt för att vi gått långt. Jag tänkte inte alls på symboliken att bära sin flicka in över tröskeln.

Vi drack te i hennes soffa och höll varandra i handen. Sedan kysstes vi allt häftigare och mina händer sökte sig in under hennes tröja och hennes händer innanför min skjorta. Våra underliv rörde sig i vågor mot varandra.
– Jag vill ha dig, viskade jag mot hennes mun medan min hand smekte hennes stjärt och sedan började jag prövande ta mig innanför kanten på byxor och trosor.
– Jag med men kanske inte ikväll.
– Varför? Frågade jag, noga med att låta mer busig och flörtig än krävande eller besviken.
– Jag har jävla mens just ikväll och det kanske inte är så trevligt.
Samtidigt som hon sa det kände jag konturerna av den smala bindan innanför byxorna. Jag följde konturerna som började en bit upp över stjärten och försvann in mellan hennes ben. Hon rörde sig, tungor virvlade och hon gnydde tyst.
– Men jag vill, andades hon.
– Jag med, det gör mig ingenting.
– Men jag blöder en del?
– Handduk? Kom.

Vi reste oss ur soffan och gick mot sovrummet tätt omslingrade. Vi klädde av varandra stående bredvid sängen, allt utom hennes trosor med skyddet i. Isabelle rev upp sängkläderna och plockade fram en stor handduk som hon bredde ut över sängen. Sedan kom hon helt nära igen.
– Är du säker? Jag luktar illa.
– Du, luktar illa? Viskade jag och sniffade henne i håret, örat och ner över halsen.
– Ja där ja.
– Det är okej, tycker till och med om det och vi behöver inte skydda oss. Om inte du har ont?
– Nä, tvärtom.

Jag började dra av henne trosorna. Först tvekade hon, backade undan och vred sig bort lite när jag gick ner på knä för att ta av dem helt. Jag la armen runt hennes midja och förde henne närmare mig för att visa att det var okej.

I hennes säng älskade vi mjukt och länge. När hon red mig kom hon under mina fingrar. Då vände vi oss om och hon låg under mig på rygg med benen runt min rumpa och pressade mig in i henne hårt, om och om igen medan jag forsade in i henne med min varma kladdiga kärlek.

Efteråt låg vi kvar på sidan medan jag krympte och till slut gled ur henne. Stora mängder av mig och annat rann ur henne, över benet och ner på handduken.

Tre månader senare när vi älskade med varandra kämpade vårt förnuft och lusten mot varandra. Vi hade älskat under mens och andra perioder utmanat ödet med avbrutna samlag. Nu var Isabelle mitt i sin ägglossning. Hon var het som ett djur och min kropp kände av hennes feromoner. Vi älskade, pausade när orgasmen närmade sig och älskade sedan igen en stund.

– Vi måste sluta nu och göra det på annat sätt. Det är ju skönt det också, eller hur? Viskade hon och blev plötsligt stilla. Så vida inte…
– Så vida inte vad då?
– Så vida du inte vill göra mig med barn? Du får om du vill?
– Vill du? Motfrågade jag.
– Jag vill vara med dig för alltid.
Vi såg varandra djupt och länge i ögonen och allt var så hissnande. Jag var kvar inne i henne, förnuftet försökte säga nej, vänta lite till medan våra kroppar ville annat.

Långsamt la hon sig helt på rygg och rätade ut benen. Lika långsamt började våra höfter röra sig, först knappt märkbart, små minimala rörelser som sände blixtar upp i hjärnan varje gång. Sedan allt längre och djupare. Isabelle rörde sina höfter upp mot mina i allt större vågor medan vi kysstes och andades allt snabbare. Hon brukade säga att hon kunde känna när mitt ollon svällde i henne precis före min orgasm. När det hände nu gnydde hon, bet sig hårt fast i min underläpp och höll sig fast med armar och ben runt mig som en igel.

Vi föll ner åt sidan och höll om varandra länge, tysta.
– Jaha då var det gjort, sa Isabelle.
Hon började plötsligt skratta, först tyst och guppande, sedan allt högre. Tårar rann ur ögonen och hon skrattade och snyftade på samma gång.

Nio månader senare föddes vår dotter som vi döpte till Tindra. Ett halvår senare välkomnade vi Paulines och Robbans första som också blev en dotter. Hon fick namnet Saga. Drygt två år senare kom vår Max och åtta månader senare kom Paulines och Robbans Kalle. Vi skämtade om att vi synkade vår produktion även om vi inte fått det helt exakt.

Åren gick, barnen växte upp och jag och Isabelle gifte oss tidigt. Vi lovade varandra evig trohet och kärlek. Vi hade det fint tillsammans och levde i en temperatur i vårt äktenskap vi inte såg hos några av våra vänner. Vi slutade aldrig bry oss om varandra, ta på varandra och leka. Mellan oss var ingenting otillåtet. När jag äntligen tog mod till mig och frågade om jag fick smaka hennes bröstmjölk eller när jag frågade om hon kunde låta bli att torka sig när hon varit på toa innan vi skulle älska med varandra, skrattade hon bara, pussade mig på näsan och uppfyllde mina önskningar.

Men för alla var det inte på samma sätt. Pauline hade träffat Robban kort efter att jag och Isabelle träffats och hon blev blixtkär och gravid. Jag var kanske den som först märkte att Robban inte var riktigt snäll mot henne. Först var det bara en dålig ton i sättet som han pratade med henne som var svår att sätta fingret på. Hon gjorde allt för honom medan han aldrig gav någonting tillbaka. Jag borde ha sagt något tidigare men hon skyddade mest sig själv bakom sin lyckliga fasad.

Sedan kom de första verbala hoten, sedan de fysiska slagen. Den levnadsglada Pauline förändrades. Det var bara när hon och barnen var själva hemma hos oss som hon vågade bli sitt gamla spralliga, knasiga jag igen. Både jag och Isabelle försökte prata med henne men när hon inte själv ville inse hur det var, kunde vi bara säga att vi alltid fanns här, att hon kunde komma precis när hon ville och att vi alltid hade plats och hjärta för henne. Jag trodde inte att det någonsin skulle ske och det gjorde väldigt ont att känna sig så maktlös.

Pauline spenderade allt mer tid hemma hos oss och det tog jag som ett bra tecken. Nog kunde jag se i hennes ögon att hon förstod att vi hade rätt men sanningen hade inte riktigt sjunkit hela vägen in ännu. Om någon skulle ha förmågan när hon väl bestämde sig så var det hon, därom var jag helt övertygad.

Åren gick, våra barn fyllde 12 och 14 år. De var så stora nu att de förstod hur det var ställt i Paulines familj och antagligen pratade barnen med varandra eftersom vi umgicks väldigt ofta.

En natt vaknade jag av att Isabelles telefon surrade oavbrutet på hennes nattduksbord.
– Isa älskling, vakna.
– Va?
– Det ringer.
Isabelle fumlade i mörkret och ett glas åkte i golvet i jakten på telefonen.
– Det är Pau, sa hon och klickade fram samtalet.
– Hej gumman, varför ringer du så här dags? Svarade Isabelle med grötig röst.

Trots att Isabelle var en liten bit ifrån mig där hon satt på sängkanten hörde jag tydligt hur någon skrek i luren. Jag var plötsligt klarvaken.
– Men oj, vad har hänt? Har han gjort er illa? Men du, försök samla ihop dig, för barnens skull. Kör hit direkt så kan ni stanna här. Kör försiktigt!

Isabelle klickade samtalet och vi var med ens klarvakna.
– Shit, vad fan handlade det där om?
– Det är kaos hemma hos Pau och Robban är tydligen galen. Hon tog barnen och drog. De kommer strax.
– Herre satans jävlar. Okej, vi bäddar i gästrummet så att barnen kan få somna.
Vi reste oss ur sängen och slängde på oss mjukiskläder. Jag sneglade på klockan som visade 02:15. Det kändes som om jag inte sovit någon tid alls.

En kvart senare knackade det diskret på dörren och jag öppnade. Där stod Pauline med Kalle och Saga, fortfarande i nattkläder. Pauline var rödgråten men verkade nu samlad.
– Hej fina du, viskade jag och vi kramades hårt och länge i hallen medan barnen tog av sig skorna.
Isabelle kom och kramade om både Pauline och de båda barnen. Pauline bröt ihop igen och bokstavligen hängde i Isabelles armar. Antagligen var det spänningarna som släppte.

Våra egna barn vaknade av allt liv i hallen och kom sömndruckna ur sina rum och undrade vad som stod på. Våra barn som var lika gamla tog genast ett fint initiativ och tog med Paulines barn ut i köket och började göra oboy och bre mackor. Jag kände mig stolt över deras lugn och hjälpsamhet.

Jag och Isabelle ledde in Pauline i vardagsrummet. Vi satte oss i soffan med henne mellan oss och en lång stund satt vi på varsin sida tätt tryckta mot henne och bara killade håret medan hon släppte ut allt. Efter en lång stund började hon kunna prata stötvis mellan snyftningarna och då började hon berätta vad som hänt.
– Jag åker aldrig hem igen, aldrig mer, snyftade hon ner i Isabelles mage.
– Det får du inte heller.
– Men vart ska jag bo? Jag kan inte köpa något och hyresrätter är det 15 års väntetid på och jag kan inte gärna flytta hem till mamma och pappa igen med barnen och vårt pick och pack.
– Ni stannar här. Vi har plats. Ni får bo här hur länge ni vill, om så för alltid.
Isabelle och jag såg varandra bekräftande i ögonen när hon sa det. Vi kände varandra så väl. Hon visste redan att jag tyckte likadant och vi hade pratat om det så många gånger.

Vi bäddade ner en sovande Pauline i soffan i vardagsrummet och sövde barnen i det lediga rummet som hittills fungerat som vårt arbetsrum. Strax efter halv fyra på morgonen kröp vi själva ner i sängen igen och höll om varandra, lätt skakade. Sedan somnade vi igen.

Två dagar senare hjälpte jag och en vän Pauline att hämta det viktigaste i deras lägenhet. Robert var hemma. Han hade en lite störig attityd. Antingen var han just så dum som jag alltid tyckt så att han faktiskt inte förstod bättre eller så var det en fasad för att han skämdes. Det sistnämnda var tyvärr det minst troliga.

Vi plockade ner barnens saker i flyttkartonger som vi bar ner till den lilla skåpbilen vi hyrt. En del möbler fick vi inte med oss men förvånansvärt mycket.
– Det där gick ju fort och bra, sa min kompis Rasmus när vi åter satt i bilen alla tre.
– Man får mycket gjort på vilja och ilska, svarade jag.
Pauline var tystlåten där hon satt bredvid mig i framsätet som hade plats för tre personer. Jag höll min ena arm runt hennes axlar och den andra handens fingrar flätades samman med hennes. Det fanns inget kärleksfullt i den gesten, bara vänskap, värme och tröst.

Så plötsligt hade vår lilla familj på fyra vuxit till sju. Det var en evinnerlig tur att våra och Paulines barn känt varandra hela livet och trivdes så bra tillsammans. Vår lägenhet var en stor etagelägenhet men var lite dumt inredd med fyra sovrum och två stora sällskapsrum. Just nu fick tjejerna dela rum och pojkarna ta det andra rummet och Pauline det tredje rummet.
– Kan vi inte bygga om där uppe och dela av lite? Vi använder ändå inte sällskapsrummet där uppe, sa Isabelle en kväll när vi låg och kelade efter att ha älskat tyst med varandra.
– Jo det går att dela av så får vi två sovrum till. Lite dumt med fönstren så det blir ett som blir lite onödigt stort och det andra kanske lite litet, funderade jag.
– Jo men jag tror ungarna nöjer sig med det bara de får eget rum. Och du får väl förvara din cykel någon annanstans.
– Det tror jag också. Jag ska rita upp det imorgon och fundera. Tänk så märkligt ändå. Nu blev vi en jättefamilj. Det var kanske inte så väntat.
– Misstycker du? Frågade Isabelle.
– Det vet du att jag inte gör. Med någon annan än Pauline hade det inte funkat.
– Jag tror hon är lite tänd på dig, fnissade Isabelle med sensuell röst och lekte med tungan i mitt öra.
– Va? Näää, det tror jag inte. Jag tror faktiskt hon snarare är lite tänd på dig.
– Va, på mig? Lägg av, fnissade Isabelle.
– Har du inte sett hur hon ser på dig och hur hon alltid kramas och vill vara nära?
– Jo men det gör hon ju med dig också. Hon är väl bara sådan?
Det var inte ovanligt att vi älskade två gånger på samma kväll men lite genant kändes det att vi nu flöt in i varandra igen med den passionen efter just det samtalsämnet.

Livet tillsammans fungerade snart helt utan minsta friktion. Vi gick till våra respektive jobb efter att alla barnen fått frukost och skickats iväg till sina skolor och vi kom hem alla tre inom loppet av en halvtimme på kvällarna. Den som kom först började med maten och den som kom sist fick ta disken. Jag blev lite förvånad över hur smärtfritt allt bara fungerade utan minsta osämja de första månaderna.

En helg tog jag äntligen tag i projektet att dela av sällskapsrummet på övervåningen. Jag köpte reglar, spånskivor och gips på en byggmarknad och bjöd in Rasmus på middagar en helg. Tillsammans byggde vi väggar och två nya dörrar. Det ena rummet blev större än det andra och fick den övre balkongen medan det andra rummet blev lite långsmalt men fullt dugligt. Vi bestämde att jag och Isabelle tog det stora rummet med balkongen och Pauline det nya lilla rummet eftersom hon nöjde sig med en säng, ett skrivbord och en garderob.

Dagen när allt var klart och alla fyra barnen fick egna rum var det glada miner. Alla hjälptes åt att flytta och möblera. Även om barnen samsats ofattbart bra de månader de behövt dela rum var de naturligtvis lyckliga att få sina egna små privata utrymmen. Jag och Isabelle var inte heller missnöjda med att få det finaste rummet med egen balkong. Det kändes otroligt lyxigt i en lägenhet.

På kvällarna när middagarna var avklarade och barnen dragit sig tillbaka till sina rum satt vi vuxna i soffan och tittade på TV, drack te och åt glass. Allt kändes väldigt harmoniskt och på kvällarna sa vi ofta att det bara var ett tillskott med Pauline och hennes barn. Vi funkade så otroligt bra ihop och hade känt varandra i så många år så det kändes liksom inte ens konstigt att de nu bodde hos oss. Barnen fick fler kompisar och vi vuxna fick fler händer och mer tålamod att fördela vilket bara kändes som en lättnad.

Först trodde jag att det var en inbillning. Vi hade en soffa och två fåtöljer, men att vi alla tre alltid satt i soffan kändes inte onaturligt. Det var den bästa positionen för TV:n och soffan var rymlig och rymde gott och väl tre personer. Jag och Isabelle hade alltid halvlegat i soffan tillsammans, Isabelle mellan mina ben med huvudet vilande mot mitt bröst. Den intimiteten minskade vi av hänsyn till Pauline liksom utrymmet i soffan.

Men de första veckorna var utrymmet mellan oss tre ganska stort. Med tiden märkte jag hur utrymmet minskade och att det var Pauline som orsakade det. Kvällen jag noterade det på allvar satt vi alldeles nära varandra och det fanns nu ett stort ledigt utrymme i soffan. Det kändes behagligt och inte alls konstigt. När Isabelle lutade sig mot mig och Pauline lutade sig mot Isabelle undrade jag om det bara var jag som kände av spänningen mellan oss.

En fredagskväll var alla fyra barnen bortbjudna på annat och vi var plötsligt barnfria. Vi tramsade lite när vi SMSade varandra i den meddelandegrupp vi skapat tillsammans om att vi skulle lyxa till det när vi äntligen var barnfria. Vi bestämde att laga god mat och jag tog på mig att köpa något gott rött vin. Särskilt tjejerna verkade uppspelta, men så var det första gången på många år vi var barnfria och Pauline kunde inte ens minnas när hon varit det senast, om ens någonsin.

Som vanligt kom vi hem nästan samtidigt. Isabelle hade handlat maten och jag vinet så Pauline var något före oss andra. Hon hade klätt sig i en fin klänning som visade hennes fina figur och inte heller dolde klyftan mellan brösten särskilt väl. Även vi duschade och bytte om när vi kom hem. Jag satte på mig skjorta och Isabelle valde klänning precis som Pauline. I köket skämtade jag något om mina två vackra kvinnor när vi skålade i det alldeles för dyra rödvinet och sedan gruppkramades vi. Kramades gjorde vi förvisso ofta. Det var Pauline som infört det och vi misstyckte inte. Den här gången kändes kramen lite annorlunda. Jag inbillade mig att det var lyxen för kvällen och kanske också de båda kvinnorna som klätt upp, eller snarare klätt av sig. Det gjorde mig pirrig och nervös när vi höll om varandra. Det blev också lite konstigt tyst en kort stund. Bara tre människors andetag alldeles nära och något på spisen som fräste lätt.

Maten blev fantastisk och vi drack mera vin till maten. Till efterrätt gjorde Pauline gino medan hon tvingade mig och Isabelle att sitta i soffan och göra ingenting. När Pauline inte såg kysstes vi och jag kände begäret även hos Isabelle. Det skulle bli en fin natt när vi äntligen fick vara ensamma sen.

Pauline kom in i vardagsrummet med efterrätten medan vi fortfarande kysstes och tog på varandra. Nästan med tvång försökte vi att inte slita oss ifrån varandra som två skyldiga tonåringar. Det här var ändå vårt hem och vår kärlek. Kanske tyckte jag i smyg om sättet Pauline såg på oss. Någon av mina vänner skulle säkert ha kallat det för den där kåta blicken men ett mer romantiskt uttryck var kanske mer hungrig och kärleksfull blick. Jag hade sett den blicken förr men kanske ignorerat den. Jag undrade om Isabelle såg och kanske kände samma sak?

Vi åt efterrätten och drack kaffet i vardagsrummet till någon vanlig fredagsunderhållning som ingen av oss brydde sig om. Den bara fanns där som ett sorl i bakgrunden. Samtalet mellan oss tre flöt som vanligt lätt och enkelt och tjejerna blev lite fnissiga av vinet som fylldes på efter kaffet.

Jag lutade mig bekvämt tillbaka i mitt hörn av soffan. Genast kröp Isabelle upp mellan mina ben och lutade ryggen emot mig.
– Killa håret, sa hon som hon alltid brukade göra.
Lydigt började jag dra fingrarna genom hennes långa ljusa hår.
– Då får du killa mig, sa Pauline och la sig oblygt mellan Isabelles ben med ryggen mot hennes mage och huvudet vilande mellan brösten.
Isabelle fnissade och började dra fingrarna genom Paulines mörka hår.

Allt kändes plötsligt så annorlunda. Jag hade två kvinnor så nära, min fru och vår allra bästa väninna. Båda låg mellan mina ben och åsynen av Paulines huvud mellan Isabelles bröst och Isabelles fingrar som gled genom håret var fantastiskt. Det såg så sensuellt ut. Jag hade aldrig varit så här nära när två kvinnor varit så nära varandra och blotta känslan av deras tyngd över min mage och bröst och värmen från våra tre kroppar gjorde mig hård. Min lem växte mot Isabelles rygg. Hon fnissade lite och rörde sig något fram och tillbaka för att antagligen visa att hon noterade mitt tillstånd.

Försiktigt flyttade jag min ena hand ner mot sidan av Isabelles ena bröst. Där låg Paulines hår utspritt över den mjuka bullen och bara några fingerbredder bort fanns hennes huvud. Förstrött började jag också dra fingrarna genom Paulines hår, killade runt örat och tinningen. Ibland möttes min och Isabelles händer.
– gud så skönt, så bortskämd jag blir.
Pauline hade fått en lite annan, mjukare röst som jag aldrig hört förut men som fick min puls att öka något. Det fanns en spänning i rummet. Så här hade vi aldrig legat förut och aldrig rört varandra på det här sättet. Samtidigt skulle det kunna vara en helt vardaglig och vänskaplig samvaro, eller?

Jag förstod att även de andra kände av spänningen. Orden glesnade, vi som aldrig annars hade svårt att prata om vad som helst. Värmen blev tydlig mellan oss liksom Isabelles mjuka kropp ovanpå min och Paulines hår som gled långsamt mellan fingrarna. Jag drog med lätta naglar längs hennes hårbotten och lekte med fjäderlätta fingrar i hennes öras märkliga konturer. Pauline hummade tyst men ingen sa någonting längre.

Plötsligt rörde sig Pauline. Hon la sina händer fjäderlätt över min och Isabelles hand och förde våra händer ner över hennes panna och kinder. Jag kände hennes ögon, näsans form och sedan läpparnas konturer under mina fingrar och Isabelles hand fanns där alldeles nära över andra kinden. Det var så sensuellt och intimt att röra någons mun med sina fingrar upptäckte jag. Isabelles mun hade jag rört och kysst tusentals gånger och jo, det var väldigt privat att vara nära någons mun med sina läppar och att ha fingrarna där kändes nästan lika intimt som att kyssas.

Paulines varma utandningsluft från näsborrarna svepte över mina fingrar. Snart kände jag Isabelles fingrar. Pauline höll fortfarande sina händer över våra som om hon styrde oss och vi lät oss styras. Vi ritade lätt med fingertopparna över hennes mjuka läppar och jag kunde känna hur hon darrade lite. Hon särade läpparna en aning och jag kunde känna hur hon började andas genom munnen som var halvöppen.

Isabelles fingrar var alldeles nära mina. Plötsligt kände vi båda Paulines tungspets, väldigt försiktigt och prövande. Vi höll kvar våra händer och jag kunde känna hur Paulines grepp över min hand darrade och hårdnade något och kanske kände Isabelle samma sak.

Hennes tungspets blev allt djärvare, utforskade våra fingrar. Både jag och Isabelle hade erogena zoner över fingrarna. Vi brukade ibland slicka och suga både fingrar och tår när vi älskade med varandra och det kunde vara gränslöst skönt. Samma känsla hade jag nu när Paulines tunga rörde sig mjukt och försiktigt runt våra fingrar.

Jag lutade mitt huvud mot Isabelle med min mun alldeles nära hennes öra. Jag kunde höra att även hon andades på ett annat sätt. Försiktigt lät jag min tungspets följa hennes öras vindlingar och jag kunde höra och känna att det var rätt. Med våra fingrar fortfarande kvar vid Paulines mun la jag min handflata över Paulines mjuka kind som ett långsamt närmande. Min andra lediga hand gled längs sidan av Isabelles ena bröst och med fingertopparna mot det tunna tyget sökte jag hennes bröstvårta. Isabelle gjorde ett lamt försök att hindra mig men hon gav upp väldigt lättvindigt. Väldigt långsamt lät jag mina läppar röra sig från Isabelles öra, ut över kinden mot munnen. Långsamt, som i ultrarapid vred hon huvudet en aning mot mig tills jag kände hennes mungipa under mina läppar. Isabelle särade sina läppar en aning och mötte min tungspets. Mitt stånd pulserade mot Isabelles ryggslut och Isabelle rörde höfterna väldigt lite men jag var säker på, tyckte mig höra på Paulines andetag och känna det över mina fingrar att hon måste märka det. Vad var nu detta? Vad var det som var på väg att hända mellan oss och hur hade vi hamnat här?

Mina fingrar var våta av Paulines tunga och jag kände att Isabelles fingrar också var det. Huden brände och det pirrade i hela kroppen av den sensuella känslan. Plötsligt började Pauline med sin hand över min och Isabelles hand, röra sig nedåt, ner över hennes hals och nyckelben, övre delen av bröstkorgen där huden var bar, vidare nedåt, ut över klänningens tyg och sedan bröstets mjuka kulle. Över Paulines andra bröst såg jag Isabelles och Paulines händer glida ut över det andra bröstet. Pauline förde våra händer allt längre ut tills bröstvårtan kändes under min handflata, styv och hård. Hennes bröstkorg hävdes och sänktes i takt med hennes uppsnabbade andetag.

Isabelle vred huvudet ännu mer mot mig så våra läppar kunde mötas och vi kysstes, först tyst och mjukt, som om vi fortfarande försökte dölja det för Pauline, men sedan djupare och ljudligare. Nu kunde det inte längre finnas några tvivel om vad som höll på att hända mellan oss.

Jag fattade ingenting. Här låg vi alla tre tillsammans i soffan, smekte vår väninnas bröst samtidigt som jag och min fru kysstes. Gick Isabelle igång på det här? Under våra 14 år tillsammans hade hon aldrig ens antytt något om dragning till tjejer. Samtidigt kändes allt så lugnt, tryggt och självklart. Vi tyckte gränslöst mycket om varandra och jag visste att vi båda tyckte väldigt mycket om Pauline. I min dimmiga hjärna undrade jag hur långt det här kunde gå. För mig fick det gärna gå hur långt som helst så länge vi alla tre tyckte om det.

Min lediga hand smekte ut över sidan på Isabelles bröst, allt närmare bröstvårtan. Den var styv och hård och Isabelle reagerade som alltid vid beröringen. Hennes bröst var täckt av Paulines hårsvall och mina fingertoppar nuddade Paulines andra kind. Hon vred genast huvudet och lät tungspetsen smeka fingertopparna. Ljuden var så vackra, tre människors uppsnabbade andetag, Paulines tysta, tunna gnyn då och då och Isabelles och mina kyssar.

Plötsligt började Pauline röra sig, hon började vända sig om. Isabelle som låg ovanpå mig gled ner mera bredvid mig i den trånga soffan. När Pauline vänt sig om låg hon ovanpå oss båda och nu var det mot hennes mage mitt stenhårda stånd pressade.

Allt blev helt stilla någon sekund som om det var avgörande på något sätt. Sedan rörde sig Pauline uppåt över oss, långsamt, liksom prövande. Min hand som nyss smekte hennes fylliga bröstbulle låg nu mellan hennes kropp och arm och jag visade med en knappt märkbar rörelse att hon skulle fortsätta uppåt. Jag som fortfarande kysste Isabelle fast lite mer från sidan kände tydligt hennes upphetsning även nu när allt blev ännu tydligare. Snart kunde vi se Pauline i ögonen och känna hennes varma andetag mot våra kinder och läppar.

Jag och Isabelle slutade kyssas och vred oss det lilla som behövdes. Pauline tvekade bara en kort stund innan hon långsamt mötte Isabelles mun. Båda kvinnorna gav ifrån sig ett tyst kort gny i falsett när deras tungor möttes. Jag såg på på mindre än en decimeters avstånd, kände värmen och lukten från andetag och saliv. Sedan slutade de kyssas. Pauline såg mig i ögonen ett kort ögonblick, sedan möttes vi. Hennes läppar var våta av min frus saliv. Jag var chockad över känslan. Jag hade inte kysst någon annan på 14 år, aldrig saknat det och aldrig tänkt att det skulle vara så skönt. Och nu när det hände gjorde jag det med Pauline medan min fru andades bara några centimeter bort. Det var fantastiskt!

Pauline verkade släppa all behärskning. Hon kysste oss båda om vart annat, allt djupare, häftigare och ljudligare. Både jag och Isabelle hade lagt våra armar över hennes rygg, tryckte henne emot oss medan våra kroppar rörde sig som i vågor mot varandra. Jag kände hur Isabelles höfter rörde sig mot Pauline medan jag rörde mig upp mot henne om och om igen. Min hand smekte ner över hennes rygg, krokade ihop ett finger med Isabelles hand, drog den med mig ut över Paulines stjärt, smekte, knådade, särade och kände hennes mjuka varma hull och trosornas linjer under klänningens tunna tyg. Min kropp skrek av begär efter mer, mycket mer…

Pauline började röra sig nedåt över våra kroppar. Jag fortsatte kyssa Isabelle, våra händer över Paulines rygg rörde sig uppåt över hennes utsläppta hår, tryckte henne lätt nedåt för att visa att hon fick. Isabelle kved när Paulines mun slöts runt hennes bröstvårta genom tyget. Jag krånglade lite för att dra ner klänningen något och frigöra Isabelles bröst. Sedan hörde jag det sugande ljudet från hennes mun.

Diskret tryckte jag mot Paulines axel, vidare nedåt, nedåt… Hon drog upp min skjorta och pussade min mage och smekte huden med sin giriga tunga. Mera, nedåt…

Vi bökade en hel del och fnissade när vi alla tre försökte dra upp Isabelles klänning. Hon lyfte på stjärten från soffan medan tre par händer lirkade och drog. Till slut blottades hennes trosor och andlöst såg och hörde jag hur Pauline begravde sin mun i tyget mot min frus sköte. Jag kände Paulines hand knåda min hårda bulle innanför byxorna. Försiktigt rörde jag vid hennes hand, med ett finger rörde den uppåt mot knapparna. Hon förstod och började långsamt knäppa upp mina byxor. För varje knapp lättade trycket över min lem i samma grad som spänningen och längtan ökade. När byxorna var uppknäppta reste sig Pauline resolut upp på knä och vi hjälptes åt att dra ner byxorna över mina höfter, vidare ner över benen. Jag sparkade av mig de och de föll med ett mjukt prassel ner på golvet bredvid soffan.

Sedan såg Pauline Isabelle i ögonen medan hon långsamt förde ner trosorna över höfterna. Min fru lyfte lydigt på stjärten från soffan för att underlätta. Sedan böjde sig Pauline fram och jag hörde och kände på min frus andetag och tunga när Paulines tunga rörde vid hennes sköte. Min hand gled innanför klänningen, kupades över Isabelles bröst, smekte och knådade mjukt, cirklade och nöp lätt med hennes bröstvårta i min handflata.
– Åh gud, viskade Isabelle mot min mun.
Medan vi kysstes och såg varandra i ögonen kände jag hur Pauline drog ner mina kalsonger, slöt sin hand runt min lem och tog mig djupt i munnen. Jag släppte Isabelles bröst, flyttade min hand ner över hennes mage och ner mot hennes svullna och våta sköte. Fingrarna fann henne, våt av sina egna safter och Paulines saliv.

Allt var väldigt trångt och bökigt där vi låg alla tre i soffan som tidigare verkat vara så rymlig, nu plötsligt var för trång. Jag visste att det var en risk men det kändes tydligt att vi behövde flytta oss till övervåningen och dubbelsängen. Innan jag började resa mig var jag noga med att ta Paulines och Isabelles händer så att de inte skulle uppfatta rörelsen som ett försök att dra mig ur. När jag reste mig förstod båda direkt och med kläder i oordning och rufsigt hår gick vi alla tre på något vingliga ben mot trappan. Isabelle gick före med sin hand i min, jag i mitten och höll Pauline i handen. Uppe i hallen satt den stora spegeln på väggen och synen var kostlig. Pauline var den enda som hade alla kläderna kvar. Jag hade kalsonger och skjorta och Isabelle klänning men utan trosor, fast det så klart inte syntes nu när klänningen åkt ner igen.

Vi gick in i mitt och Isabelles sovrum och Pauline stängde dörren tyst bakom oss trots att inga barn fanns hemma. Ett kort ögonblick blev vi stående på golvet och såg på varandra. Jag såg inga tecken på tveksamheter hos min fru, inga tecken på att hon ville backa ur.

Jag drog Pauline i handen närmare oss och vi kysstes alla tre igen. Min hand gled över Isabelles rygg, sökte klänningens dragkedja. Alla hörde ljudet när den långsamt gled ner över hennes rygg. Sedan hjälptes jag och Pauline åt med att dra av henne klänningen så att hon till slut stod helt naken framför oss så när som på strumpor. Jag böjde mig ner och lyfte upp benen ett och ett och medan jag drog av henne strumporna kysste jag hennes fuktiga innanlår upp mot skötet. Hon smakade och luktade av upphetsning.

Sedan gjorde jag likadant med Pauline, knäppte upp klänningen och Isabelle hjälpte mig att klä av henne samtidigt som kvinnorna kysstes. Jag lekte med tungan i Paulines öra och kysste halsen och nacken. Medan de fortsatte kyssas gick jag ner på knä, drog av Pauline trosorna och strumporna och jag var den som först fick smaka henne. Hon var våt så att hon droppade, smakade starkare än min fru. När min tunga utforskade henne hörde jag hur hon gnydde tyst med läpparna mot min frus.

Jag reste mig upp igen. Isabelle började knäppa upp min skjorta, Pauline drog av mig kalsonger och strumpor och tog mig åter igen djupt i munnen. Hon var väldigt bra, smekte med tungan längs baksidan av min lem, tog mig djupt och girigt samtidigt som hennes varma andetag strök över min känslighet. Det slog mig att det känns så tydligt när en flicka tycker om det hon gör. Jag kände att jag redan nu bara skulle kunna spänna lårmusklerna, linda in fingrarna i hennes långa hår och fylla hennes mun med min varma säd men det ville jag inte än på länge.

Lite generade och fnissiga gick vi mot vår stora dubbelsäng. Isabelle ryckte av överkastet och slängde det på golvet och vek upp täcket. Pauline la sig först i mitten. Hon sträckte armarna mot Isabelle som kröp intill henne. En kort stund stod jag bara och såg på, naken med svällande kön. Jag hade aldrig sett något liknande i verkligheten, bara på nätet och ingenting av det gick upp mot det här. Deras bröst rörde vid varandra, deras långa hår låg utsläppt över kuddarna medan Pauline kysste Isabelle ivrigt. Det var så bedårande sensuellt, vackert och sexigt.

– Kom, viskade Isabelle och sträckte handen mot mig.
Jag tog den villigt och kröp upp bakom Pauline. Min lem la sig skönt på plats mellan hennes skinkor. Jag böjde mig över henne så att jag kunde vara med och kyssas. Det fick till följd att min lem pressades hårdare mot Paulines stjärt och hon pressade tillbaka och gnydde. Jag kunde inte stå emot. Jag sträckte ner ena handen, lät min lem smeka upp och ner längs hennes stjärt, sedan vidare in mellan hennes ben. Pauline gnydde och lyfte ena benet. Hon var alldeles våt på insidan av låren och jag kunde mjukt sjunka in i hennes svullna inre. Pauline kved och rörde höfterna fram och tillbaka. Samtidigt kysstes vi alla tre så gott det gick. Pauline hade sina fingrar mellan Isabelles ben och jag smekte och knådade hennes bröst.
– Är det skönt, viskade Isabelle.
– Gudomligt, Svarade Pauline.

Jag låg stilla för att inte komma för tidigt.
– Nu vill jag ha er båda, viskade Pauline och gjorde sig lös.
Min lem gled ur henne och landade hård och våt på min mage. Pauline reste sig upp på knä och och drog upp Isabelle i handen.
– Kom, gränsla honom.
Pauline visade och Isabelle gränslade mig med ryggen mot mig. Jag förde genast in min lem i min frus vidöppna sköte och tänkte att nu blandades hon och Pauline med varandra för första gången någonsin.
– Så, lägg dig bakåt.
Isabelle rätade ut benen och la sig ner på rygg ovanpå mig med min lem kvar i sig. Pauline la sig mellan våra ben och snart kände vi båda hennes tunga som slickade Isabelle från klitoris och nedåt till min lem, ner över min pung och uppåt igen. Jag la händerna över Isabelles bröst och slöt mina läppar runt hennes örsnibb. Hon gnydde och började röra höfterna upp och ner. Ibland tog Pauline ut mig ur Isabelle och tog mig djupt i munnen för att sedan föra mig tillbaka in i Isabelle. Det blixtrade i hjärnan av sensationen.

– Åh Pau, jag kommer, viskade Isabelle.
– Mmmm kom, jag vill ha er båda två, flämtade hon med sin mun mot våra kön.
Då kände jag Isabelles orgasm byggas upp, i andetagen, höfterna och musklerna i skötet. Hon gav ifrån sig ett långt gny som gick upp i falsett medan hon höll ena handen i Paulines hår och grävde in den andra handens naglar i min underarm.

Min sperma började flöda. Jag kunde höra på det kladdiga ljudet i våra rörelser när den lämnade mig och forsade in i Isabelle och jag kunde känna det på vår konsistens inne i henne och jag kunde höra det på kvinnornas flämtande andetag. Paulines tunga virvlade, sög och slickade runt Isabelles slidmynning där min lem gled in och ut i långa djupa rörelser. Jag kände och hörde att hon inte var rädd för sperma, att hon tvärt om ville ha den, slicka den ur Isabelle.

När våra orgasmer började ebba ut låg Pauline kvar mellan våra ben. Hennes tunga slickade med långsamma rörelser. Isabelle ryckte till var gång den passerade hennes nu överkänsliga klitoris. Pauline tog ut mig ur Isabelle, sög och slickade min lem för att sedan täcka Isabelles slidöppning med sin mun.

Jag hjälpte Isabelle att glida av mig ner på rygg bredvid mig. Tillsammans sträckte vi oss ner och drog Pauline upp över oss båda. Hon var kladdig i hela ansiktet och luktade av Isabelle och min sperma. Lekfullt och fnissigt kysstes vi och slickade hennes läppar och kinder. Vi låg så i en hög en lång stund, pratade och skrattade tillsammans. Allt kändes så himla vanligt och naturligt, inte det minsta genant eller konstigt efter det vi gjort tillsammans trots att det nog måste varit något av det mest osannolika jag skulle kunna föreställa mig. Pauline kysste oss ofta, som om hon aldrig kunde få nog. Det fick snart min lust att börja växa hård igen mot Paulines höft vilket hon kände.

Hon flyttade över underkroppen till mig och började gnida sig över mitt växande stånd samtidigt som hon fortsatte överösa både mig och Isabelle med kyssar. Sedan reste hon sig något och sträckte ner handen och styrde in mig i sig. Det var som att flyta in i ett hav av mjuk, våt värme och när Pauline sjönk ner och tog emot mig helt och hållet flämtade och gnydde hon. Isabelle förstod givetvis vad som hände. Hon sträckte handen mot Paulines ena bröst, smekte och knådade och cirklade fingrarna runt hennes bröstvårta. Jag sträckte ner handen, in mellan våra kroppar, mellan hennes ben och började smeka hennes klitoris.
– Sluta, jag kommer, viskade Pauline trots att det var hon som red mig.

Jag lyfte henne med händerna på höfterna och drog mig ur henne med ett sugande vått ljud. Sedan drog jag lätt höfterna uppåt. Hon förstod genast och rörde underlivet uppåt tills hon satt över min mun. Hon smakade gudomligt gott och lät så vackert och rörde sig så sensuellt över min tunga.
– Det är så nära, viskade hon. Vill du också ha mig Isa?
– Mmmm gärna, kom Pau.
Jag hörde ju vad jag hörde men fattade ändå inte riktigt. Var det här verkligen min fru som bad sin väninna sätta sig över hennes ansikte bara sekunder från att komma?

Pauline flyttade sig från mig. Innan hon lyfte ena benet över Isabelle vände hon sig om och när hon sänkte sitt underliv på knä över Isabelles ansikte, böjde hon sig fram och började slicka Isabelle. Åter igen var jag som i trans. En kort stund låg jag på sidan och bara såg på medan min hand slöt sig och långsamt rörde sig upp och ner över min lem. Jag skulle komma allt för snart av den här vackra åsynen. Ljudet av kvinnornas andetag och tungor som slickade våta sköten, Isabelles ljusare rytmiska gnyn blandade med Paulines lite mörkare röst. Jag förstod att Pauline skulle komma vilket ögonblick som helst.

Snabbt reste jag mig upp och krånglade in mig på knä bakom Paulines underliv som rörde sig rytmiskt fram och tillbaka och i sidled över min frus mun och tunga. Jag var noga med att inte placera något av benen i min frus hår för att inte göra henne illa. Paulines skinkor var särade och stjärtrosetten så otroligt lockande. Mitt ollon smekte längs stjärten upp och ner, hela vägen till slidan där min frus tunga sög och slickade. Jag placerade mitt ollon mot hennes slidöppning och tryckte mig långsamt in. Pauline flämtade häftigt. Jag nådde hennes botten, höll mig stilla där ett ögonblick eftersom mitt underliv började krampa i förstadiet till orgasm.

– Åh gud, ta mig, slicka mig, jag kommer!
Jag började röra mig ut och in i Pauline, kände Isabelles näsa, mun, tunga och andetag över min lem och pung. Hon slickade Pauline som besatt och kom hela tiden åt min lem.

Pauline lyfte huvudet från Isabelles sköte, skrek utdraget och gällt. Jag kände hur hennes slidmuskler krampade och bankade rytmiskt in min orgasm djupt i hennes inre. Vagt som i en dimma hörde jag hur min fru fick ta emot Paulines safter och min sperma som fyllde henne och svämmade över och förmodligen rann ner i Isabelles ansikte och mun. Vetskapen gjorde mig galen och det kändes som om jag aldrig skulle sluta komma och svimma när som helst…

Vi föll ihop över varandra. Jag låg halvt över Paulines rygg och Isabelles huvud vid våra fötter. Pauline hyperventilerade och viskade;
– Åh gud, åh gud… I varje utandning.

Efter en lång stund gjorde sig Isabelle lös och vände sig om. Vi höll om varandra hårt så att armar skakade av ansträngningen. Vi låg nu alla vända åt fel håll med fötterna uppe vid huvudkuddarna.
– Ska vi vända oss? Sa Isabelle tyst.
Vi krånglade något tills vi alla tre låg med huvudena på kuddarna igen. Vi kröp tätt intill varandra. Jag låg bakom Pauline och med ryggen mot henne låg Isabelle. Allt var ett virrvarr av långt hår, blont och mörkt blandat och av hoptrasslade armar och ben.

Jag sträckte mig efter täcket som åkt ner på golvet och vi hjälptes åt att dra det över oss.
– Jag tror det luktar lite kärlek här inne, fnissade Isabelle.
– Lite? Ganska mycket.
Pauline sluddrade och vi la oss till rätta igen, nära och höll om varandra hårt. Pauline vred huvudet bakåt mot oss och fnissande och bökande kysstes vi hundra gånger eller mer.
– Sov sött mina vackra änglar.
– I alla fall jag. Den andra är snarare ett monster, svarade Isabelle.
– Monstret älskar er, väldigt väldigt mycket, suckade Pauline.
Vi fnissade och jag kände hur lycka bubblade i blodet som kolsyra. Med den känslan somnade vi snart den ena efter den andra.

Jag vaknade långsamt på morgonen av solen som sken in genom de stora fönstren i sovrummet. Jag ville stanna kvar i sömnen för att minnena från igår var så behagliga. Innan mitt medvetande klarnade helt pulserade min enorma erektion mot en kvinnas mjuka, fylliga runda skinkor. Mot mina ben kände jag mjuk och varm hud och över kudden låg långt utsläppt hår som kittlade min kind och näsa. Det luktade inte Isabelle om det schampot och jag visste varför.

När jag slog upp ögonen såg jag de två kvinnorna ligga tätt intill varandra och alldeles nära mig. Min arm vilade över Pauline och handen låg kupad över hennes ena bröst och mina ben var sammanflätade med hennes och det var hennes mjuka stjärt mitt stånd pressades emot. Bredvid henne låg Isabelle på sidan med ryggen vänd mot Pauline vars arm höll om henne. Försiktigt släppte jag Paulines bröst och följde hennes arm hela vägen till handen och där fanns min frus bröst.

Jag tog tid på mig att ta in känslan och synintrycken. Det borde vara fel att vara gift och samtidigt ligga tätt intill en annan kvinnas nakna kropp och i gränslandet mellan sovande och vaken mjukt knåda en annan kvinnas bröst. Samtidigt låg min fru alldeles intill och båda kvinnornas hår, Paulines mörka och Isabelles ljusa utsläppt över kuddarna. Lugna mjuka andetag från de båda. Känslan att kunna ligga så här utan dåligt samvete, utan bedrägeri och skuld var så omtumlande att jag nästan hade svårt att ta in det.

Pauline började röra sig först och sedan Isabelle. Innan Isabelle slog upp ögonen föreställde jag mig hur det nu skulle bli. Det som hände igår var så osannolikt och oväntat men ändå hade det känts så totalt självklart och okomplicerat. Men hur skulle det bli nu? Skulle hon skämmas, ångra sig, säga att det bara var en fyllegrej trots att vi inte ens varit berusade? Skulle hon ligga kvar och njuta i stunden och skulle det som hände igår och inatt kunna hända igen? Mest troligt var ändå att hon skulle rusa upp och allt skulle vara över. Frågan var bara till priset av hur mycket gråt och ilska?

Jag reste mig stödd på armbågen och såg på dem båda när de vaknade. Ingen av dem såg förvånad ut, ingen gjorde någon hastig rörelse att ta bort någon hand eller göra sig fri på något sätt. Pauline kände jag mig helt säker på. Det här var hennes önskan. Det var hon som under lång tid kommit oss allt närmare och det var hon som förfört oss igår. Samtidigt viste jag att det inte var igår allt började. Nu när vi låg här, nakna med huden impregnerad av vår kärlek så var det självklart att allt börjat växa mellan oss under lång tid eller kanske alltid funnits mellan oss i 14 år.

Isabelle slog upp ögonen. Samtidigt vred hon sig över på rygg och lät Paulines arm och hand över bröstet vara kvar. Hon log och blinkade i solljuset.
– God morgon, sa hon med lite sömndrucken röst.
Pauline hummade och vickade lite på rumpan mot mitt hårda stånd.
– God morgon. Sovit gott? Frågade jag.
Båda kvinnorna hummade medgivande tillbaka.

Jag njöt i stunden. Ingen slet sig loss, ingen puttade bort en hand och Isabelle rusade inte upp. Jag ville stanna extra länge i illusionen så jag böjde mig fram och kysste min fru så som jag alltid gjorde när vi somnade eller vaknade. Hennes läppar och tunga svarade som alltid, sömnigt men någonstans ett underliggande löfte. Det kändes erotiskt att luta mig över Paulines nakna kropp för att kyssa min fru god morgon.

Sedan, när vår kyss var över närmade jag mig Paulines mun. Det var nu allt skulle avgöras. Skulle Pauline svara? Skulle Isabelle ändå till slut bli svartsjuk och tycka att jag nu gick över gränsen? Trots att det inte funnits några gränser inatt. Jag hade älskat med dem båda, på rygg i missionären, bakifrån på sidan, bakifrån på alla fyra. Båda hade min sperma simmande i sina sköten och min fru hade låtit en annan kvinna slicka henne och hon hade haft sin mun och tunga i Paulines våta och svullna sköte. Båda hade kommit flera gånger på grund av mig och av varandra. Så vilka gränser fanns egentligen kvar? Kanske var de utsuddade inatt men tillbaka idag?

Medan Isabelle leende såg på möttes mina och Paulines läppar. Hennes tunga mötte min och våra andetag blandades. Kyssen blev längre än jag tänkt. Jag sträckte ut ena handen, la den mot Isabelles bakhuvud och förde henne varsamt närmare. Lite omständligt och fnissigt kysstes vi alla tre igen. Jag var lyckligast i världen!

– Ligg kvar ni en stund, ni verkar behöva det. Jag fixar frukost, ropar när det är klart.
Pauline reste sig. Innan hon lämnade vår varma gemenskap kysste hon oss båda rakt på munnen, hastigt men med halvöppna läppar och tungspets. Det var oerhört upphetsande att ligga naken bredvid min fru och samtidigt möta någon annans läppar medan hon såg på, men kanske ännu mer se på när en annan kvinna kysste min fru på samma sätt och hur hon verkade svara på kyssen utan tveksamhet.

Sedan lämnade Pauline sängen. Hon stod oblyg och naken mitt på golvet medan hon samlade ihop sina kläder. När hon böjde sig ner för att plocka upp trosor, strumpor och klänning blottade hon sin stjärt och sköte med de lite särade glansiga blygdläpparna. Där inne simmade mina spermier i sin desperata jakt på sitt mål. Plötsligt undrade jag om Pauline skyddade sig. Sedan rätade hon på sig, log mot oss och lämnade rummet.

Isabelle och jag vände oss genast mot varandra och våra läppar möttes. Isabelles ena hand slöts om mitt hårda stånd och hon rörde handen långsamt upp och ner medan jag tryckte mig mot henne. När mina fingrar fann hennes inre kände jag hur våt och upphetsad hon var. Hon gnydde och kråmade sig när jag började smeka henne. Det tog inte lång tid innan det gick för henne. Hon var så vacker när hennes kropp krampade och hon försökte vara tyst. Det hade hon inte varit inatt. I hennes efterdyningar la jag mig över henne, lät mig omslutas och sugas in i henne och med hennes flämtande mun mot min rörde jag mig i henne. Hennes höfter stöttes upp mot mina och jag kom i en lång skön orgasm.

Efteråt låg vi tysta en lång stund och bara höll om varandra. Från köket på nedervåningen hörde vi hur Pauline stökade och en svag doft av kaffe började sprida sig.
– Ska vi gå upp så hon inte behöver äta ensam? Sluddrade Isabelle med läpparna mot min hals.
– Det gör vi.
– Jag älskar dig, viskade hon i mitt öra samtidigt som vi kramades hårt.
– Och jag älskar dig Isabelle.

Motvilligt steg vi upp. Innerst inne önskade jag att vi kunde ligga kvar, att Pauline skulle komma tillbaka och allt skulle upprepas. Jag kände en viss sorg över att det här förmodligen var första och sista gången jag fick uppleva något liknande.

När vi kom ner i köket mötte Pauline oss och vi förenades i en skön gruppkram.
– Allt är klart, bara att slå er ner, kvittrade hon.
Bordet var dukat med kaffe, apelsinjuice, bröd, smör, pålägg och en skål med kokta ägg.

Dagen efter vårt nattliga äventyr var allt precis som vanligt. Jag letade verkligen tecken på att något i vår gemenskap skulle ha ruckats nu efter det som hände inatt men jag kunde verkligen inte hitta något. Isabelle och jag var som vanligt, möjligen var Pauline ännu gladare och något mer flörtig än vanligt. Paulines barn skulle komma hem idag medan våra barn var hos farmor och farfar och skulle inte komma hem förrän på söndagen.

Trots att lördagskvällen var som vilken vanlig lördagskväll som helst i vårt nya familjeliv, kändes det ändå konstigt när vi skulle göra kväll och gå och lägga oss. Vi borstade tänderna samtidigt och turades om vid handfatet precis som vanligt. När vi sa godnatt anade jag en kort tvekan hos Pauline, bara som ett enda dröjande steg som om hon ville säga eller göra något mer innan hon gick in till sig och stängde dörren. Det lämnade en konstig, lite sorglig, kanske lätt ångestladdad känsla kvar i kroppen som förstärkte min övertygelse om att det som hände igår aldrig skulle hända igen.

Isabelle och jag la oss i sängen och kröp nära varandra och kysstes som vanligt.
– Älskling, hur känns det — efter igår menar jag?
– Det känns okej, svarade Isabelle.
– Okej?
– Det känns bra, självklart och naturligt på något vis.
– Men du har aldrig nämnt något om dragning till tjejer någon gång?
– Nej jag har verkligen aldrig känt det tidigare heller.
– Men igår kändes det bra, på riktigt menar jag?
Isabelle tänkte efter en stund.
– Väldigt bra. Jag tyckte mycket om det om du undrar, väldigt mycket. Du också uppenbarligen? Fnissade hon och pussade mig på munnen.
– Ja det var väldigt fint.
– Det där drömmer väl alla killar om.
– Säkert men förblir väl oftast en hård dröm för de allra flesta. Men jag har nog aldrig riktigt föreställt mig hur det skulle gå till och med vilka det skulle fungera. Jag älskar dig väldigt mycket, det vet du. Det var fint att få dela det med dig.
– Älskar du Pau också?
Nu var det min tur att fundera över vad jag skulle och kunde svara. Det kunde bli väldigt fel.
– Jag vet inte. Jag tycker mycket om henne. Det är nog bara henne jag kan tänka mig att dela med dig på det sättet. Men du då?
– Jag tycker mycket om henne. Innan igår var hon min allra käraste vän i livet. Kunde aldrig föreställa mig att det skulle kunna bli mer än så. Men jo, något mer är det men vad vet jag inte.
– Du kanske är pansexuell?
– Ja kanske. Tittar och tänker aldrig på tjejer på det viset men med henne är det nog annorlunda, för att hon är den hon är.

Vi låg tysta en stund och mina tankar flöt iväg och jag tänkte på Pauline som låg mindre än tio meter ifrån oss på andra sidan väggen i det andra rummet. Hon hade ingen att prata med. Vad tänkte och kände hon just nu? Var hon glad eller ledsen?

Orden i vårt samtal glesnade och vi somnade tätt sammanslingrade. Under natten drömde jag feberheta drömmar om Pauline och Isabelle. Jag vaknade av att jag älskade med Isabelle bakifrån. Jag var osäker på om hon fortfarande sov. Det lät lite så på hennes njutningsfulla tysta gnyn. Ändå rörde hon sig allt snabbare fram och tillbaka tills min kropp skälvde av en skön orgasm. Sedan somnade jag om.

Veckan som gick förflöt precis som vanligt. Vi jobbade, handlade, lagade mat, läste läxor med barn och skjutsade barn till olika aktiviteter. Pauline var den som såg till att vi kramades betydligt oftare än tidigare och ingen av oss verkade ha något emot det. En kväll när vi borstat tänderna och sa godnatt till varandra kysste Pauline oss, först Isabelle och sen mig hastigt på munnen innan hon skyndade in till sig. Det kändes bara allt för behagligt och Isabelle verkade inte reagera negativt. Ändå kändes det som om något skavde. Kanske var det mest inom mig som frågorna fortfarande cirkulerade.

Det var fredag och jag och Isabelle kom hem samtidigt från jobbet då jag hämtat upp henne på vägen. Pauline hade messat och sagt att hon skulle fixa middagen eftersom hon slutade tidigare än oss andra. Det var ingenting märkligt i det.

När vi kom hem var det dukat fint åt oss i köket och även åt barnen som annars brukade få äta framför TV:n på helgerna.
– Firar vi något? Frågade jag när vi skålat i rödvin och började äta.
– Gör vi inte det varje dag, att vi får vara med er, jag och barnen? Motfrågade Pauline.
Både vi vuxna och barnen höll naturligtvis med. Vår nya familj hade bara blivit ännu varmare och ännu större.

Till efterrätten undrade jag om det skulle kunna bli så där skönt ikväll igen som för en vecka sedan? Nu var barnen hemma och vi var inte lika ostörda som den gången. Helt säkert var det bara en fånig förhoppning från min sida.

Jag blev därför inte förvånad när vi gick och la oss som vanligt när alla TV-program var slut. Barnen sov förmodligen och Pauline gick in till sig. Jag och Isabelle låg i sängen och pratade och jag övervägde om jag borde ta upp mina tankar. Men jag var osäker på vad jag egentligen tänkte. Det var mer som en malande oro i magen snarare än en bestämd känsla som gick att sätta ord på. Men den lite finare middagen Pauline hade fixat hade helt säkert betytt något, men frågan var bara vad och det lämnade molande frågor inuti.

Efter en knapp halvtimme knackade det diskret på vår sovrumsdörr. Innan någon av oss hann svara gled handtaget sakta ner. Jag var säker på att det var något barn som inte kunde somna eller att internet slutat fungera eller något annat lika dumt. Men jag var klarvaken och det var fredagskväll så det skulle inte göra något.

Det var inget barn som visade sig i dörren. Pauline kom in klädd i trosor och en vid T-shirt och utsläppt hår. Hon stängde tyst dörren bakom sig.
– Hej snygging.
Det kom så spontant eftersom alla positiva larmsignaler i min kropp reagerade samtidigt och var det något jag var svag för i allmänhet var det en flicka i trosor, T-shirt där brösten böljade fritt under det tunna tyget och utsläppt hår. Nu stod Pauline där och minnena av hur hon lät, kändes och smakade sköljde genom mitt väsen.

Pauline kom fram och satte sig på sängen på Isabelles sida.
– Kan du inte sova gumman? Frågade Isabelle.
Hon tog fram ena handen under täcket och sträckte den med handflatan uppåt mot Pauline som genast tog den. Jag sträckte också fram min hand och tre händers fingrar flätades samman. Jag kände mig lycklig, något låg i luften.

– Nej jag kan inte sova.
– Vad är det då? Frågade jag och drog våra tre händer lite närmare så dem vilade på Isabelles mage ovanpå täcket.
– Pau, vad är det? Fyllde Isabelle i.
Pauline såg ut att samla mod innan hon sa något.
– Isabelle, John, det som hände förra veckan — för mig var det det finaste jag någonsin upplevt i hela mitt liv. Jag tror inte att ni fattar men jag älskar er, jag älskar dig Isabelle och jag älskar dig John. Jag kan inte tänka mig ett liv utan er, aldrig någonsin mer. Jag vet inte hur ni känner, vet inte hur man frågar. Det kanske låter barnsligt men — får jag chans på er?

Det blev alldeles tyst en lång stund. Jag kände ryckningar i någon av kvinnornas händer, som om någon var nervös eller rörd. Ingen drog undan handen, ingens grepp minskade. Vi bara höll i varandras händer och greppet hårdnade något medan vi såg på varandra. Jag vet inte vem som började eller vem som gjorde mest, det bara skedde.
– Alltså, jag vill leva med er, för alltid, fortsatte hon.
Jag såg nervösa ryckningar runt hennes mun och en tår i ena ögat.
– Pau älskling.
Det var Isabelles ömma röst. Sedan drog vi henne samtidigt mot oss. Pauline föll ner med huvudet mellan oss i höjd med våra magar. Jag lösgjorde min hand och sträckte ner händerna och greppade under hennes armar och drog henne uppåt.
– Ja. Har vi chans på dig? Viskade Isabelle tillbaka.
– Tusen miljarders hundra chanser, härifrån och till evigheten, sa hon med rörd och tyst röst.
Jag och Isabelle vred oss halvt mot och närmade oss varandra. Båda vi la en arm runt Paulines rygg och drog henne närmare tills våra läppar möttes och våra tungor virvlade. Pauline gav ifrån sig ett långt gny som en blandning av undertryckt gråt och njutning.

Medan vi fortsatte kyssas, ömsom alla tre, ömsom två och två, krånglade vi med täcket för att få bort det mellan våra kroppar. Pauline reste sig lite för att kunna få bort täcket och då sträckte jag mig mot hennes T-shirt och vi hjälptes åt att dra den över hennes huvud. Naken, så när som på trosorna gled hon sedan ner mellan oss och Isabelle la tillbaka täcket över oss. Pauline grät tyst och vred sig som en orm. Åt vilket håll hon än vred huvudet fanns kyssar för hennes hungriga mun. När hon och Isabelle blev upptagna i en längre kyss kröp jag nedåt, tog Paulines ena bröstvårta i munnen samtidigt som jag började lirka av henne trosorna. Hon lyfte lydigt underlivet och snart var hon lika naken som vi.

Min hand sökte efter Isabelles hand under täcket. Tillsammans gled våra händer ner över Paulines mage, genom hennes rufsiga könshår och in i hennes öppna våta kärleksgrotta. Kvinnorna kysstes, min mun sög och slickade Paulines bröstvårta och mina och Isabelles fingrar smekte hennes sköte. Tre av mina fingrar gled långsamt in och ut i henne medan jag kände Isabelle virvla med fingrarna runt Paulines klitoris. Jag visste, hörde och kände att Pauline inte skulle kunna stå emot särskilt länge. När hon kom stönade hon högt med öppen mun mot Isabelles öppna mun. Hennes slida krampade hårt runt mina fingrar samtidigt som hennes ben ryckte våldsamt.

Sedan var det Isabelles tur. Pauline slängde sig som ett vilt djur ner och in mellan hennes ben, slickade och sög min frus klitoris som en besatt. Jag stod på alla fyra och slickade och sög båda Isabelles bröst omväxlande för att sedan kyssa hennes vidöppna mun eller låta min tunga virvla i hennes känsliga öron, särskilt det vänstra som jag visste var extra känsligt. Isabelle kom hårt mot Paulines mun. Hon råkade bita mig i tungan och drog i Paulines hår i en våldsam orgasm.

Jag la mig på rygg bredvid Isabelle. Jag ville ha Pauline och undrade om jag behövde fråga min fru om det. Jag sträckte mig ner efter Pauline som kröp upp och genast gränslade mig och med ena handen förde in mig i sig och sjönk ner med ett djuriskt kvidande. När hon red mig höll jag en hand på vardera kvinnas bröst och kysste min fru samtidigt. Pauline böjde sig fram och lät sin tunga virvla runt mina bröstvårtor. Då kunde, ville jag inte hålla emot längre. Med sammanbitna tänder stötte mina höfter upp mot Paulines ridande sköte.
– Ja kom älskling, kom bara, viskade Isabelle i mitt öra med tänderna naggande i min örsnibb.
När min fru bad mig komma i Pauline, då kände jag att jag inte skulle behöva be om lov i fortsättningen. Vi tillhörde redan varandra — alla tre.

Jag kände mig omtöcknad och nästan medvetslös när Pauline föll ner över mig. Hennes sköte fortsatte mjölka min lem i långsamma djupa rörelser en lång stund, sedan blev hon stilla. När hennes tyngd började kännas gled hon ner mellan mig och Isabelle. Vi låg så nära varandra, svettiga, kladdiga. Jag sökte Isabelles hand igen och tillsammans gled vi ner mellan Paulines ben. Våra fingrar smekte hennes spermakladdiga slida. Först kändes Isabelles fingrar tveksamma, som om hon kanske inte tyckte det här var det mest fantastiska i världen, men snart kändes hon avslappnad. Vi kände Paulines fingrar komma och vi lekte med mjuka rörelser i Paulines våta svullna sköte. Pauline fnissade lite och drog sedan en väldigt lång och djup suck. Hennes kropp slappnade av och huvudet föll åt sidan åt mitt håll. Jag kände mig fortfarande skyldig när jag kysste henne mjukt. Det kändes förbjudet och konstigt att det var så tillåtet att kyssa någon annan, men nu var hon också min fru. Vi la oss till rätta alla tre, drog upp täcket och snart hörde jag i mina sömndimmor hur kvinnorna började andas med längre och djupare andetag.

På morgonen vaknade vi tillsammans. Vi låg länge kvar, kramades, pratade och kysstes. Under täcket utforskade tre par händer tre nakna kroppar. Jag förstod att det inte bara var jag som tyckte det här var fascinerande och konstigt. Vi upptäckte att vi tyckte om att hålla varandras händer och smeka någon av oss tillsammans, ett bröst, en mage, rufsigt könshår över ett bulligt venusberg eller en hård bultande lem. Jag visste hur det kändes när båda kvinnorna runkade eller försökte suga mig samtidigt eller omväxlande. Jag visste nu inte bara hur det kändes att komma i Isabelles mun och slicka sperma från hennes läppar, utan också hur Paulines mun och tunga kändes.

Vi låg kvar alldeles för länge den morgonen, ovilliga att gå upp. Vi skämtade om att ligga kvar hela dagen. Sedan råkade vi röra Pauline lite för mycket igen, först bara utan att tänka på det. Vi pratade om vardagliga saker , kramades och smektes. Men när Pauline kippade efter andan och hennes ben långsamt gled isär när vi rörde henne just där, tystnade samtalet och händer, läppar och andetag fick tala sitt tydliga språk. Hon kom under våra händer och Isabelle kysste henne spontant alldeles självmant.

Efteråt låg vi ännu en lång stund medan Pauline landade igen efter sin himmelsfärd. Hon hade slängt med huvudet och kysst oss omväxlande som besatt och låtit alldeles för högt trots försök att vara tyst. Vi skämtade om att vi borde ta tillbaka chansen Pauline fått på oss då det verkade påverka vår karaktär menligt. Sedan enades vi fnissande om att det nog var mer hälsosamt än dåligt.

Plötsligt knackade det på dörren. Vi låg där alla tre spritt språngande nakna och kunde inte göra annat än att dra täcket över oss och försöka se ut som om allt var normalt. Dörren öppnades och Paulines Saga visade sig. Jag sneglade ner på golvet. Där låg Paulines trosor och T-shirt fullt synliga.
– Hej älskling, vad vill du? Frågade Pauline.
– Har inte ni gått upp än? Och varför ligger ni där alla tre? Frågade Saga med höjda ironiskt ögonbryn.
– Det kommer vara så framöver älskling. Vi ska berätta sen. Vi ska gå upp nu.
– Okej, vi är hungriga.
– Vi kommer. Annars tror jag att du vet vart brödrosten står, eller hur älskling? Svarade Pauline.
– Men suck.

Saga stängde dörren och hennes fotsteg hördes när hon gick ner för trappan till bottenvåningen.
– Okej det kanske inte var exakt så där jag hade tänkt berätta, men hon tog det förvånansvärt bra.
– Pau, såg du inte? Du är numera ett ufo i hennes ögon, sa jag och skrattade.
– Jo jag är väl det. Kom nu så går vi upp. I alla fall jag måste passera duschen. Luktar som en hel sexbutik.
– Själv ska jag aldrig mer duscha, sa jag och luktade demonstrativt leende på mina händer vilket fick tjejerna att skratta.

Vi kysstes kort och gick upp, turades om i duschen och klädde oss. När jag som var sist in i duschen kom ner i köket var frukosten nästan färdig och kaffedoften spreds behagligt i köket. Jag fångade in både Isabelle och Pauline i mina armar, kysste båda på munnen.
– Ska vi? Frågade Isabelle.
– Hellre nu än senare, sa jag.

I TV-rummet satt alla fyra barnen uppslängda i soffan och fåtöljerna och på TV rullade någon serie.
– Max, Saga, Kalle, Tindra, vi skulle vilja prata lite med er, inledde Pauline.
Barnen såg förvånat upp men verkade mer förnärmade över att ha blivit störda än särskilt oroliga.
– Vi vill bara berätta, ni är tillräckligt stora nu, men vi tre har kommit fram till att vi älskar varandra väldigt mycket och vill leva resten av våra liv tillsammans och tillsammans med er.
– Jag tänker inte bo här hela livet, muttrade vår Tindra men med ett typiskt ironiskt leende.
– Jaha, sa Paulinas Kalle.
– De låg och hånglade alla tre i sängen när jag kom upp i morse, fyllde Saga i.
– Men what liksom! Utbrast våran Max men utan att se särskilt upprörd ut.
– Hur känns det här för er, konstigt eller känns det okej? Fortsatte Pauline.
– Funkar väl. Det har man väl redan fattat, sa Paulines Kalle halvt ointresserad.
– Är du lycklig mamma så är allt okej. Vi har det bra.
Saga var den första som såg kärvänligt på sin mamma.
– Vaddå ska vi ha två mammor nu? Stönade Tindra.
Jag brast ut i spontant skratt. Jag kände att faran var över om barnen kom med den sortens invändningar.

Ute i köket kramades och kysstes vi alla tre igen.
– Det där gick nog bra, sa Isabelle tyst.
– De är barn. Det är vi som gör allt så förbannat komplicerat hela tiden, svarade jag.
– Jaja men stick nu, ni stör i vårt TV-program, sa Pauline med fejkad röst och härmade en störig tonåring.
Vi fnissade tyst tätt tillsammans där vi stod. Jag och Pauline nafsade Isabelle i varsin örsnibb och märkte genast reaktionen.
– Hoppsan, viskade Pauline. Det där måste vi utforska mer ikväll.
– Lek inte med elden, viskade Isabelle tillbaka.
– Nä för då kissar man på sig, svarade Pauline.
– Men ew, get a room!
Tindra hade kommit ut i köket utan att vi märkt något. Vi skrattade och särade på oss men utan att göra oss någon särdeles brådska.

Från och med den kvällen blev allt på ett annat sätt. Vi borstade tänderna och gick på toa som vanligt fast nu lämnade inte jag och Isabelle toaletten när Pauline satte sig ner för att kissa. Jag drog lätta naglar över hennes rygg där hon satt medan min tandborste surrade i takt med Isabelles. När vi var klara och kom ut i hallen såg Pauline lite tveksam ut. Jag tog henne i handen och drog henne mot vårt sovrum och Pauline log lättad.

När vi tyst stängde dörren om oss klädde vi långsamt av varandra mitt på golvet. Kläderna hamnade i en enda hög mitt på golvet, två par trosor och BH:ar, ett par kalsonger, tre par strumpor, byxor och tröjor. Det såg ovanligt ut. När vi sedan kröp ner i sängen tillsammans alla tre kändes det högtidligt. Det var verkligen så här det skulle vara nu och för alltid. Aldrig mer skulle Pauline gå in ensam i rummet bredvid.

– Hur ska vi sova? Ska vi ha ett schema över vem som ligger i mitten? Frågade Isabelle skämtsamt.
– Jag måste alltid ligga ytterst och ha mina vackra kvinnor tillsammans.
– Fast ibland måste du ligga i mitten, svarade Isabelle.
– Onsdagar udda veckor eller så blir det tärning, fnissade Pauline.
– Inatt får det bli så här, sa jag bestämt och la mig i mitten.
Pauline och Isabelle la sig på varsin sida på mina armar. Det var fascinerande att killa de båda över deras nakna ryggar tills vi somnade tätt tillsammans.

Morgonen efter vaknade vi som vanligt. Jag älskade allt det nya, att plötsligt ha fått allt detta fantastiska. Jag skulle aldrig tröttna på att kyssa, smeka, krama och älska med dessa två vackra kvinnor och jag skulle aldrig tröttna på att se dem röra vid och kyssa varandra. Trots att jag inte saknat något under åren med Isabelle så kändes det ändå som en pusselbit jag inte visste att den saknades, nu var på sin rätta plats.

– Det är synd att vi inte kan gifta oss på riktigt, sa Pauline.
– Ja men vi kan väl göra det ändå, på vårt sätt, svarade Isabelle.
Jag tänkte för trettielfte gången att min fru tydligen aldrig skulle sluta förvåna mig.
– Hur då?
– Vi gör en egen ceremoni. Vi gör det ute på Johns föräldrars landställe. Tänk er, nere på bryggan med alla barnen och alla släktingar — eller nästan alla, fortsatte Isabelle.
– Vad skulle dina föräldrar säga om det? Frågade Pauline.
– De kommer nog tycka vi är lite konstiga när vi berättar, men det är helt säkert inga problem, svarade jag.
– Jo men de har ju rätt, vi är rätt vrickade, fnissade Isabelle.

Hela tiden medan vi pratade låg vi nära varandra. Just nu låg Isabelle i mitten med en hand på min höft och den andra någonstans på Paulines kropp under täcket. Mina och Paulines händer smekte och killade Isabelle över magen, brösten, armarna och var helst vi kom åt. Ibland möttes våra händer och då kunde våra fingrar flätas samman och smeka henne vidare tillsammans. Allt var som en skön oas av mjuk kärlek som när som helst kunde förvandlas till våt, het och hård lust.

– Och så avger vi löftena för varandra som vanligt, sa Pauline och log lyckligt.
– Vad ska vi lova varandra förutom trohet, för det är viktigt för mig, att det bara är vi tre och inga andra? Fortsatte Isabelle.
– Trohet naturligtvis och att alltid vara ärliga mot varandra. Behöver vi några regler? Frågade Pauline.
– Vilka får vara med varandra? Jag menar, måste vi vara alla tre eller tycker vi att det är okej om ni två myser, jag och Isa eller jag och Pau om den tredje inte är hemma? Kommer någon av oss bli svartsjuk? Frågade jag.
– Självklart får vi vara med varandra hur vi vill, svarade Isabelle.
– Ja fast jag tycker man kan fråga den tredje om den vill att vi väntar om någon jobbar, svarade Pauline.
– Fast inte för pussar och kramar? Frågade jag och log åt vårt märkliga samtalsämne.
– Absolut inte för pussar och kramar. Allt ska vara fritt mellan oss men sedan kan det väl vara lite snällt att fråga om den tredje vill vara med, eller hur? Fortsatte Pauline.
– Sedan det vanliga, fortsatte jag. Aldrig somna osams, aldrig stöta bort någon, alltid sova så här i samma säng?
– Mmmm jag ska aldrig sova ensam igen.
Pauline kuttrade och började kyssa Isabelles bröst. Isabelle och jag kysste varandra samtidigt som Pauline kysste sig ner ömsom över min, ömsom över Isabelles mage. Min lem bultade redan hårt och jag längtade efter Paulines mun. Pauline låg länge med ansiktet mellan Isabelles ben och jag kände och hörde hur skönt hon tyckte det var. När Pauline omslöt min lem med sin mun var hennes läppar våta av Isabelles safter. Jag ville skrika av galen hänförelse. Min hand mot Isabelles bakhuvud pressade henne varsamt ner mot min bröstvårta och när hon omslöt den med sina läppar och virvlade med tungan visste jag att Pauline snart skulle få smaka min varma orgasm igen.

– Men under mens då? Sluddrade Pauline en stund senare när hon låg mellan mig och Isabelle med våra armar och ben över sig.
– Fråga John, fnissade Isabelle. Om du tror att du ska få komma undan på grund av lite mens så tror du fel.
– Inte mig emot. Jag vill aldrig komma undan, suckade Pauline tillbaka.
Jag böjde mig närmare Pauline och kysste hennes mjuka mun som smakade av mig.

Det var lördagsmorgon och vi vaknade tillsammans. Som alltid låg vi kvar och mös tillsammans och det väckte som alltid lusten.
– Nä, jag är ledsen, jag måste köra Tindra till stallet, flämtade Isabelle mellan våra kyssar.
Nere ifrån bottenvåningen hördes Tindra ropa på mamma. Isabelle reste sig och gjorde sig lös när vi lekfullt försökte hindra henne. Hon klädde sig snabbt.
– Ligg kvar ni en stund. Händerna under täcket, viskade hon när vi kysstes hejdå alla tre.
Både min och Paulines hand sökte Isabelles bröst innanför tröjan. Hon slet sig fnissande lös och skyndade ut ur sovrummet och stängde dörren tyst efter sig. Vi kunde höra hennes snabba fotsteg i trappan.

Så var vi plötsligt ensamma bara vi två. Visst hade vi varit på tumanhand förut men så här i sängen en lördagsmorgon var första gången. Som allt annat nytt den senaste tiden så var också detta nytt och konstigt. När vi vände oss mot varandra och våra nakna kroppar trycktes mot varandra och min hårda lem smektes av hennes könshår, kändes det så där konstigt att det här var tillåtet, att ligga med en annan kvinna i äkta säng medan Isabelle skyndade iväg. Hon kände oss, hade känt hettan mellan oss innan hon slet sig lös och givetvis visste hon vad som kunde hända nu när hon inte var där. Vi hade kommit överens om och kände alla tre att det var okej, ändå kändes det upphetsande förbjudet på något sätt.

När ytterdörren slog igen där nere virvlade redan våra tungor och vi klängde på varandra, hungriga av den lust som väckts. Jag rullade över Pauline, sjönk in i henne, vi älskade en stund innan jag avbröt och kröp ner under täcket och begravde ansiktet mellan hennes ben. Hon smakade extra gott på morgonen och hon var väldigt våt. Hennes naglar klöste i mitt hår när det gick för henne och innan hennes orgasm ens ebbat ut var jag åter inne i henne och vi älskade våldsamt men tyst om något av de andra barnen där nere mot förmodan var vakna.

Vi slumrade en stund tätt tillsammans men när vi hörde hur det började röra sig där nere i köket gick vi upp och började med frukosten. När Isabelle kom tillbaka hade barnen ätit men vi väntade på henne. Vi kramades alla tre i köket. Isabelle luktade friskt och stall.
– Vad har ni gjort? Viskade hon och sniffade runt min mun.
– Roat oss lite medan vi längtade efter dig, viskade jag i hennes öra.
– Här, känn, viskade Pauline med sin mun mot Isabelles.
Pauline tog hennes hand och förde den innanför sina trosor. Isabelle gav ifrån sig ett tyst mmmm när hon kände allt det kladdiga mellan Paulines blygdläppar och i trosorna.
– Vill du slicka mig ren sen, snälla? Fortsatte Pauline.
Isabelle förmådde bara svara med ett tyst gny.
– Samtidigt som jag tar dig hårt bakifrån? Viskade jag i Isabelles andra öra.
– Sluta, gör det bara, andades hon.
Vi konstaterade att alla tre barn var på sina rum och Tindra skulle inte komma hem än på några timmar. Tyst ledde vi Isabelle upp för trappan samtidigt som vi båda försökte kyssa, smeka och nypa henne överallt där vi kom åt.

Vi stängde och låste tyst sovrumsdörren om oss. Sedan klädde vi av Isabelle och uppfyllde hennes önskan. Jag hann knappt komma in i min fru innan jag var beredd att komma i henne. Åsynen av hur hon låg där på alla fyra med stjärten och skötet blottat och vidöppet samtidigt som hon slickade min sperma ur Paulines sköte och ljuden av hennes tunga i allt det våta och båda kvinnornas lustfyllda gnyn blev alldeles för mycket.

Efteråt låg vi sammanslingrade alla tre, utmattade och harmoniska.
– Herre gud så vi beter oss. Hade vi inte en frukost som väntade? Mös Isabelle.

Jag satt på jobbet, arbetsdagen var nästan slut. Jag funderade på vad vi skulle äta till middag idag. Både Isabelle och Pauline var hemma idag. Isabelle för att hon jobbade på distans och Pauline hade varit krasslig några dagar men var på bättringsvägen. Jag kom in i personalrummet vid 15-tiden för en sista eftermiddagsfika. Där satt redan de flesta av mina kollegor och småpratade. Medan kaffemaskinen brummade och gurglade ut en sörja som skulle föreställa kaffe lät jag blicken vandra över mina kollegor. De var så vanliga på något sätt där de satt med sina telefoner och spelade någon sorts ordspel och småpratade om trädgårdar och någon teaterföreställning.

När jag slog mig ner i en ledig fåtölj med mitt kaffe undrade jag om det fanns någon här som hade någon rafflande hemlighet som ingen kände till. Även jag föreföll naturligtvis vara lika vanlig och tråkig som mina kollegor. Jag hade jobbat här i åtta år nu och visst kände några till vad min fru hette och att jag hade två barn i nedre tonåren men mer känt var kanske min passion för löpning. Det pratade jag mycket hellre om än om mitt privatliv. Någon hade kanske hört att vi fått en inneboende väninna med sina två barn för knappt ett drygt år sedan men jag hade framställt det som en tillfällig lösning för en väninna i nöd. Ingen här visste att väninnan hette Pauline, att hon en kväll förfört både mig och min fru i TV-soffan en barnfri fredagskväll, att min fru och jag som aldrig ens fantiserat om att ta in en extra kvinna i vårt sexliv båda hade tyckt om det och att det märkligt nog känts helt naturligt. Ingen visste att väninnan blivit kvar och att vi nu var ett par alla tre och delade säng varje natt sedan några månader tillbaka. Säger man förresten par när man i själva verket är tre? Jag log lite för mig själv. Kontrasten var så otroligt stark mellan det som pågick här i personalrummet jämfört med det som rörde sig i mina tankar och det som pågick hemma i vår lägenhet i vårt nya liv. Ingen här skulle förstå om jag berättade. Det var en skön känsla, en känsla av att äga något man inte delade med vem som helst. Jag sket faktiskt i vad folk skulle tycka men jag tyckte att privatlivet var just privat.

Det vibrerade till i min ficka. Jag tog upp telefonen och såg att det var SMS i min, Isabelles och Paulines meddelandegrupp.

”Vi är lite myssugna. Ska vi vänta på dig?”

Meddelandet kom från Isabelle. Jag fick genast inre bilder i huvudet och kunde inte rå för att det började röra sig mellan benen. Mina två vackra kvinnor, den blonda smala Isabelle och den mörka mulliga Pauline. Hur vackert var det inte att se de älska med varandra och hur fint var det inte att få vara en del i det när vi låg alla tre sammanslingrade i ett ångande virrvarr av het lust. Snabbt knappade jag in ett svar:

”Mys på ni! Det blir fint att komma hem till!”

Det dröjde en kort stund innan det kom en bild från Pauline. Det var en lite slarvigt tagen selfie som om Pauline hade svårt att hålla kameran stilla. Hon och Isabelle låg i sängen och kysstes och jag kunde se Paulines hand innanför Isabelles tröja i urringningen. Genast satte jag en hjärtaemoji på bilden.

”Skynda dig hem!” Skrev Isabelle trots att hon måste veta hur onödig en sådan uppmaning var. Åter igen sänkte jag telefonen och log för mig själv. Hur många här runt fikabordet fick sådana SMS, om att två kvinnor låg hemma i sängen och hånglade och ville att man skulle skynda sig hem? Hur många här hånglade över huvud taget?

När jag kom hem hittade jag inte alls tjejerna i sängen. De var i köket i full färd med att laga mat. Jag förstod att det inte gått att slutföra en vanlig vardag mitt i eftermiddagsrutinen. Det var så härligt att komma hem och jag längtade verkligen varje dag. Det kändes fortfarande spännande och ovant att krama och kyssa två tjejer hemma i köket, låta handen glida innanför deras tröjor och kupa handen om ett lite mindre och sedan ett lite större bröst. Bara känslan att stå alla tre tillsammans vid köksbänken, spisen och diskmaskinen i allt det vardagliga bestyret var så underbart att det var svårt att sätta ord på.

En lördagsmorgon älskade vi som så ofta. Det var ofta så lekfullt mellan oss. Idag låtsades Isabelle och Pauline bråka om mig och då gjorde Pauline sin grej som hon visste att jag både tyckte var rolig och lite het. Hon lekte katt, klöste och fräste mot Isabelle så fort hon försökte göra närmanden. Den leken hade av någon anledning tendens att ofta övergå i åtrå. Så också den här morgonen.

När vi började komma till sans igen låg jag mellan Pauline och Isabelle med armarna runt dem och deras huvuden mot mina axlar. Fingertopparna löpte över deras ryggar i långa, långsamma lätta rörelser. Jag vred huvudet åt ena hållet, kysste Pauline på pannan och sedan åt andra hållet och kysste Isabelle på samma sätt.
– Isabelle, Pauline?
– Mmmmm, svarade de i kör.
– Ni gör mig så lycklig, vet ni det? Jag älskar er så fantastiskt, gigantiskt mycket, så att det nästan gör ont.
Jag knep hårt med ögonen för att hindra tårarna.
– Mmmm, jag också, så ofantligt mycket, viskade Isabelle och kröp ännu närmare.
– Ingen av er kan älska er mer än jag, ingen kan vara lyckligare än jag, ingen på hela jorden, svarade Pauline.
Jag tryckte de båda mot mig så hårt jag bara kunde.
– Jag undrar — jag skulle vilja att vi gifter oss. Skulle ni vilja det?
– Men åh, så klart vi ska, suckade Isabelle.
– Så vi får ha det så här för alltid? Verkligen för alltid? Fortsatte Pauline.
– Ja för alltid, vi tre och barnen.
Tjejerna la sig halvt över mig och jag kunde känna deras fuktiga kön mot mina lår. Våra läppar kysstes, slickade, andades och sög. Allt blandades med tårar och allt var ett virrvarr av dofter av sexaromer. Isabelle luktade Pauline runt munnen och Pauline luktade av mig och allt smakade salt av tårar, svett och sperma.

Den dagen började planeringen och som allt vi tre tog oss för gick det fort. Vi skrev inbjudningslistor och planerade mat. Vi bjöd hem oss till mina föräldrar där vi bad om deras lov att vara där och hjälp med allt praktiskt. Det hade tagit lite tid för mamma och pappa att acceptera vårt nya liv. Förstå skulle de kanske inte göra så lätt men det räckte med deras acceptans och de visade tydligt att de uppriktigt tyckte mycket om Pauline och hennes barn. Barnen härmade våra barn som av vana och kallade mina föräldrar för farfar och farmor vilket mina föräldrar inte hade något emot. Barnen sa givetvis John och inte pappa till mig vilket naturligtvis var helt okej, men att kalla mina föräldrar för farfar och farmor var ett fint erkännande.

Det var dagen före midsommar och skärgården lovade vackert väder. Ett helt år hade förflutit sedan Pauline bokstavligen flyttade in i vår dubbelsäng och vi blev tre. Livet hade förändrats i grunden på det mest oväntade sätt. Vi sa ofta att chansen att något sådant här skulle kunna hända var som en Pepsi i rymden, att tre personer älskar varandra både varandra och var för sig i alla kombinationer. Jag älskade Pauline och Isabelle lika mycket men på lite olika sätt eftersom vi haft lite olika relationer och givetvis för att de var olika personligheter. Isabelle var min lagvigda fru och med henne hade jag våra två biologiska barn Max och Tindra. Numera var jag osäker på om dessa biologiska band betydde så mycket mer än det jag kände för Pauline och hennes barn Kalle och Saga. Jag älskade Isabelle för hennes lugn och förmåga att alltid tänka och handla praktiskt samtidigt som det fanns en eld inuti henne som gick lätt att locka fram. Pauline var hennes motsats, sprallig och eldig och enormt kärleksfull.

Nu skulle vi tre gifta oss i en privat ceremoni på bryggan ute på mina föräldrars sommarställe ute i skärgården. Alla var här, mina, Isabelles och Paulines föräldrar och syskon, deras partners och barn och givetvis våra fyra älsklingar och en massa nära vänner med familjer. Jag tappade räkningen vid femtio personer. Våra föräldrar hade gjort ett fantastiskt jobb med utsmyckning och matlagning. Vi hade i praktiken inte behövt göra alls särskilt mycket.

Vi hade gjort allt som man brukar göra inför ett vanligt traditionellt bröllop. Jag skulle ha frack och tjejerna hade gemensamt varit och köpt bröllopsklänning till Pauline medan Isabelle valde att återanvända klänningen från vårt bröllop som hon sparat alla dessa år. Det krävdes några få justeringar och hon hade jobbat lite med vikten under året för att komma i klänningen men på henne fanns inte allt för många kilos överskott. Det hade tydligen varit ganska komiskt när de var ute på shoppingrundorna. På alla frågor om väninnornas bröllop svarade de att det var med samma man men butikspersonal hade naturligtvis inte trott dem.

Tjejerna hade också varit och fixat sitt hår och vi hade tagit bröllopsfoton. Fotograferingen hade vi skött själva med hjälp av min kompis fru som var fotograf så bilderna togs i skärgårdsmiljö.

Ceremonin var otroligt vacker. Jag stod på bryggan medan Isabelles och Paulines pappor kom med sina döttrar och la deras händer i mina. Alla våra fyra barn var med oss, sommarklädda och fina. Medan vi stod där och höll varandras händer såg jag på våra barn. De såg lagom besvärade ut som typiska tonåringar men i övrigt ganska obrydda. Alla var där och ingen drog sig undan, det var det viktiga. De hade varit så naturliga och fina under hela den här stora omställningen och jag kände en så stark kärlek för de alla och kände att de skulle bli fina och kloka människor när de växte upp.

Så stod vi äntligen här, jag i frack och mina två vackra kvinnor i matchande klänningar och långa släp. Vi hade ingen präst men min fina storebror Carl agerade vigselförättare och toastmaster och han gjorde det mycket bra.

– Kära vänner! Sa han högt och fick genast tyst på allt sorl.
– Det är fint att vi är så många här idag, både relativt nya och bekanta ansikten. Vår släkt har alltid varit stor och den blev just ännu större då våra föräldrar fått ännu en dotter i huset som man väl skulle sagt förr. Det är fint att se er tillsammans så här även om det känns lite ovant, det ska jag villigt erkänna. Ni har varandra och era fyra fantastiska barn och den kärlek man kan se i era ögon och i era handlingar gentemot varandra, era barn och andra är stark och tydlig. Ni lovar inte inför någon gud, men så vet jag att åtminstone Johns tro är extremt klen…
Carl gjorde en konstpaus och inkasserade en massa skratt.

– Men någon gud är inte heller nödvändig för att hålla er samman, därom är jag övertygad. Det kommer räcka gott och väl med all er kärlek som kommer räcka till er och era barn. Därför vill jag nu att ni lovar varandra och inför denna församling, trohet, kärlek och vänskap och inte minst ärlighet. Ärligheten är viktig när man är två och kanske ännu viktigare när man som ni är tre. Glöm aldrig det. Pappa sa både på mitt och Lottas och Johns och Isabelles bröllop, somna aldrig osams. Jag skulle vilja upprepa det som kanske det allra viktigaste. Oense kommer ni att vara men somna aldrig osams. Lova att alltid respektera och älska varandra jämlikt och rättvist, i nöd men kanske mer troligt mest i lust.
Åter igen skrattade gästerna hjärtligt åt hans fräckhet.
– … tills döden skiljer er åt.

Tystnaden sänkte sig andaktsfullt. Bara ljudet av sjöfågel och vågornas lätta kluckande mot båtar, bryggor och klippor hördes. Vi hade valt att inte säga efter några löften. Istället vände vi oss nu mot varandra, höll varandras händer och såg varandra djupt i ögonen för att befästa våra löften. Sedan kramades vi alla tre och kysstes symboliskt två och två och slutligen alla tre i en lite omständlig gemensam kyss. Våra nästippar nuddade varandra och vi skrattade.

– Och, fortsatte min bror och tog fram etuiet med Paulines ring, så överräcker jag härmed den nya brudens ring.
Carl räckte över ringen i min och Isabelles utsträckta sammanflätade händer och lite fnissigt och omständligt trädde vi den symboliskt gemensamt över Paulines vänstra ringfinger.
– Tappa den inte så den åker ner mellan bryggspringorna, skämtade pappa och inkasserade lite artiga skratt.

– Pauline, Isabelle, John, inför allas vår närvaro förklarar jag er nu man och hustrur och ni får kyssa varandra.
– Igen, muttrade Max med ett skämtsamt leende och fick många skratt.
Åter igen fick jag kyssa mina två vackra flickor inför en stor publik. Den sydostliga sommarvinden blåste i deras hår och förde med sig en doft av hav som blandades med deras parfymer. Alla vi tre grät stilla när vi kramades länge och hårt.

Jag blev alldeles varm av applåderna som bröt ut och sedan var det en lång kö av föräldrar, syskon, vänner och barn som ville kramas, gratulera och fotografera. Våra mammor grät när de omfamnade oss alla i tur och ordning.
– Vet du vad du givit dig in på nu då? Frågade pappa med sin glada ironi när vi kramades och dunkade varandra i ryggen.
– Förmodligen inte, svarade jag och skrattade.
– Näh, det tror inte jag heller. Jodå jag skojar bara. Det kommer gå hur bra som helst och ni är väldigt fina ihop.

Jag och min bror ägnade oss åt barnen en stund.
– hur känns det nu då? Frågade min bror min Tindra.
De skojboxades som de alltid brukade göra. De hade alltid haft en särskild relation, som ett samförstånd mellan sig.
– Det får väl gå, vad har man att säga till om liksom? Svarade hon.
– Din mamma är ju rätt tjockt skitjobbig och nu ska du ha två. Vem är jobbigast?
– Tänk på vad du säger nu Tindra, uppmanade Isabelle skämtsamt strängt.
– Alltså, mamma kan jag hantera men inte Pau, hon är asjobbig.
– Jag förstår, man ser det nästan på henne, århundradets bitch. Så jag säger bara lycka till tjejen, svarade Carl.
De blinkade åt varandra och skrattade. Jag torkade en tår ur ena ögonvrån. Allt var så rörande vackert och harmoniskt.

Vi hade en makalös tur med vädret. Middagen behövde av utrymmesskäl ske utomhus även om vi förberett med ett partytält nere på ängen. Vid honnörsbordet satt jag till vänster om mina två fruar och barnen och föräldrar runt om oss. Min bror skämtade om att han och hans fru Lotta haft enorma problem med bordsplaceringen men att det nu fick anses vara bra. Maten och miljön var fantastisk och min bror gjorde ett galant jobb som festens toastmaster. Han hade fått till rörande många talare och mest rörd blev jag av min barndomskompis Rasmus tal och pappas tal där jag redan från början visste att han skulle köra sin klassiker. Det hade han gjort på alla bröllop och även om det var lätt genomskådat så var det otroligt bra. Han låtsades leta efter ett manus i fickan som han givetvis tappat bort och ursäktade sig för att han nu fick tala fritt utan stöd. Mycket av det han sa var samma som från mitt och Isabelles bröllop fast han med en otrolig skicklighet vävde in Pauline i det. Det kändes som en deja vu fast med henne inkluderad. Både Isabelle och Pauline grät och skrattade om vart annat.

Så tog jag mod till mig, reste mig och klingade i mitt vinglas. Runt borden upphörde långsamt samtalen.
– Åh nej, skjut mig! Stönade Tindra tillräckligt högt för att höras och hon fick som avsett en hel del skratt.
– Jag älskar dig också gumman, skämtade jag tillbaka.
Jag ställde mig bakom mina två vackra fruar och la en hand på vardera axel. Jag fick sådan lust att nu låta händerna glida ner mot deras bröst men skakade vilt av mig dessa lustfyllda tankar. Men det gick ett pirr genom hela kroppen när jag tänkte på den kommande bröllopsnatten.
– Kära vänner, vi är så glada att ni vill dela det här med oss. Tack kära bror för en strålande insats så här långt och tack kära föräldrar. Som ni har jobbat för det här. Efter 14 lyckliga år med min älskade Isabelle trodde vi att det var så här livet skulle vara framöver, ett lyckligt och bra liv. Visste ni förresten att det var Pauline som förde oss samman på en fest för 14 år sedan?
Folk log och skakade på huvudena.
– Så var det i alla fall. Hon gav sig den på att vi skulle bli ett par och det blev vi och två underbara ungar blev det också, fina Max och Tindra. Men livet skulle förändras igen. Det har inte gått en dag det gångna året utan att jag tänkt på att man aldrig vet vad som väntar. När du Pauline blev en del av våra liv kändes du som den pusselbit som alltid fattats utan att vi visste att den saknades förrän du blev en del av vårt livs pussel, du, Saga och Kalle. Det är bara du i hela universum som passar in i vårt pussel eftersom bara vi alla tre kan älska varandra samtidigt.
– Som en Pepsi i rymden, ironiserade Tindra leende.
– Exakt Tindra, en chans lika liten som en Pepsi i rymden. Jag kan bara tala för mig själv, men nu hoppas jag livet inte förändras igen, inte på det här sättet. Jag hoppas det ska vara vi resten av livet. Skål.

Glas klingade och spontana applåder bröt ut och här och var torkade någon en tår ur ögonvrån. Pauline grät och när jag lite röd om kinderna satte mig ner igen reste hon sig från sin plats till höger om Isabelle och kom upp bakom mig och kramade mig bakifrån.
– Tack, jag älskar dig och jag vill alltid vara er pusselbit, viskade hon snyftande i mitt öra.
Jag vred på huvudet och mötte hennes läppar och Isabelle strök henne kärleksfullt över ryggen.
– Och jag älskar dig, knasiga varelse.

– Mina damer och herrar!
Min bror klingade åter i ett glas.
– Så var det dags för ett framträdande. Det är Isas’’’’vänner Frida, Alexandra, Madelene och Wendela tillsammans med, om jag förstår saken rätt, Paus vänner Petra, Lisa och Miranda. Till stöd har de Johns gamla musikervänner Staffan och Magnus på gitarr. Men jag undrar hur mycket vänner de kommer vara efter detta men var så goda, the stage is yours!
– Åh nej, det här kan bli pinsamt, stönade Isabelle.

De sju tjejerna och mina två vänner ställde upp sig på en tom yta mellan borden. Magnus och Staffan hängde på sig akustiska gitarrer.
– Vi kallar’’’ oss Paully Style, sa en av tjejerna och uttalade det som polly style och tjejerna fnittrade hysteriskt.
– Ja och det här är en låt från Isa dedicerad till dig Pau, fast det nog är lite försent!
’’’’ Och sen vill vi bara säga förlåt och att vi egentligen älskar er Pau och Isa! Ja okej John, du är lite okej också!
Ännu mer hysteriskt fnitter och sedan började Staffan spela och kort efter hängde Magnus på. Jag kände direkt igen introt till Dolly Parton’s klassiska Jolene. Staffan och Magnus fick spela introt ett extra varv medan tjejerna såg nervöst på varandra och synkade innan de började sjunga.

”Pauline, Pauline, Pauline, Pauline
I’m begging of you please don’t take my man
Pauline, Pauline, Pauline, Pauline
Please don’t take him just because you can”

Tjejerna sjöng faktiskt väldigt snyggt i stämmor trots den omgjorda texten och alla brast ut i skratt.

”Your beauty is beyond compare
With flaming locks of auburn hair
With ivory skin and eyes of emerald green

Your smile is like a breath of spring
Your voice is soft like summer rain
And I cannot compete with you, Pauline

He talks about you in his sleep
There’s nothing I can do to keep
From crying when he calls your name, Pauline

And I can easily understand
How you could easily take my man
But you don’t know what he means to me, Pauline

”Pauline, Pauline, Pauline, Pauline
I’m begging of you please don’t take my man
”Pauline, Pauline, Pauline, Pauline
Please don’t take him just because you can

You could have your choice of men
But I could never love again
He’s the only one for me, Pauline

I had to have this talk with you
My happiness depends on you
And whatever you decide to do, Pauline

”Pauline, Pauline, Pauline, Pauline
I’m begging of you please don’t take my man
”Pauline, Pauline, Pauline, Pauline
Please don’t take him even though you can

Pauline, Pauline”

Stormande applåder och väldigt många skratt. Både Isabelle och Pauline skrattade så tårarna sprutade och efter den vackra sången kom alla sju väninnorna rusande och skrattade, kramades och grät med de båda brudarna och allt blev väldigt tumultartat en stund. Jag tyckte uppträdandet var helt genialiskt och roligt och dessutom framfördes det på en riktigt proffsig nivå.
– Tack tjejer! Ropade min bror. Jag är inte helt säker på att ni är välkomna hem till brudar och brudgum i fortsättningen men snyggt jobbat! Ni är supersnygga alla sju så ni är hjärtligt välkomna hem till mig och Lotta så kör vi ett ännu större bröllop nästa år!
Alla skrattade hjärtligt.

Middagen fortsatte med fler tal och de klassiska bröllopslekarna, bland annat skoleken där min bror gjorde en grej av att skorna inte räckte till, att jag fick ha två brudars skor i händerna medan Pauline fick ha min och Isabelles ena sko och Isabelle fick ha min och Paulines skor. Förutom de vanliga frågorna om vem som städar, lagar mat, tänker ekonomiskt så fick även publiken ropa frågor.
– Vem pussades först? Ropade en av Paulines vänner.
Jag och Isabelle höll upp Paulines båda skor i luften och fick skratt och busvisslingar tillbaka.

Allt var så perfekt. Efter maten var det dans med riktigt dragspel på bryggan. Dragspels-Ralph som alltid spelade här ute på midsommar spelade och pappa skämtade om att han var bortskämd som för ovanlighetens skull fick dansa vals med två brudar. Paulines Calle muntrade upp festen ytterligare genom att lyckas ramla i sjön med finkläder och allt när han försökte stå på en av bryggans pollare och dansa. Det spårade ur fullständigt så alla våra fyra barn plus några till hoppade i efter med kläder och allt. Det var en riktig fest.

Jag hade ingen aning om vad som skulle hända. Jag var övertygad om att vi skulle sova kvar här ute och att bröllopsnatt fick firas senare. Men klockan två på natten rullade en limousin upp framför huset och vi leddes ut på gatan under stort tumult av kramar, pussar och fotograferande.
– Men barnen då? Frågade Isabelle.
– Jag tror vi klarar dem, svarade Paulines mamma.
– Stick nu så det blir lite lugn och ro, muttrade den ständigt skämtsamma och alltid ironiska Saga.

I bilen korkade tjejerna upp bubbel och skämtade om att jag fick stå över då jag hade vissa åtaganden framöver. Sedan klängde vi mest på varandra där i det rymliga baksätet och vi längtade nog alla tre till nattläger och enskildhet. Jag ville klä av dem klänningar, underkläder och lösa ut deras hår här och nu i bilen och jag skulle nog kunna komma i kalsongerna bara av känslan av våra löftesrika kyssar. Isabelle som var den som var mest återhållsam av oss tre när vi älskade brukade bli sjövild när hon druckit några glas vin.

Kvällen höll på att sluta illa vilket vi ändå skulle minnas med glädje efteråt. När vi kom fram till det lyxiga hotellet vägrade personalen först att släppa in oss och ge oss vår rumsnyckel. Jag kunde förstå hur det såg ut med en brudgum i frack och två brudar i brudklänningar och släp. Våra lite sluddriga och fnittriga försök till förklaring bara förvärrade situationen men till slut fick receptionisten som varit uppe halva natten för att ta emot oss, ringa till min bror som bokat hotellet och sedan fick vi motvilligt rumsnyckeln. Pauline höll på att förvärra det när hon skrattade och skämtade om att det var hennes cover som prostituerad att komma i brudklänning tillsammans med brudparet. Skrattande fick vi tyst på henne och skyndade bort till hissarna.

Den natten skulle vi minnas för alltid, hur vi klädde av varandra långsamt och andaktsfullt och hur vi tog pauser för att kunna älska en stund med klänningarna på, sedan i de sexiga underkläderna innan alla tre äntligen låg nakna i den breda bröllopssängen. Vi lovade varandra allt om och om igen och älskade länge, det som vi gjorde så lätt och självklart. Det var som om vi alltid känt varandra, alltid vetat att det var just så här det skulle vara. Vi förstod minsta signal och vi visste vad alla ville ha och vi såg till att ge varandra det och lite till.

När vi somnade var det en första av många, många nätter som gifta.