Mitt liv som manlig eskort. Del 12.

Det här är del 12 av 12 i Mitt liv som manlig eskort

Händerna på täcket … eller?

Måndagen och tisdagen förflöt utan att något speciellt inträffade, jag fick mer tid än jag behövde att skriva min dagbok och jag började på allvar tro att jag skulle förlora förståndet. Och det kanske hade hänt om jag inte på onsdagens morgon hade fått ett sms från Sofie.

“Hej! Kan du komma över en sväng idag? Steve och jag behöver hjälp med en grej.”

Hjälp? Vad kunde det vara? Nyfiken som jag är svarade jag …

“Visst. Vad är det som är på gång?”

“Det får du se. Kan du vara här vid elva?”

“Absolut. Ska jag ta på mig något särskilt?”

“Näää. En ledig skjorta och mysbyxor räcker. Har du ett par grå?”

“Ja.”

“Ta dom då. Och skippa kallingarna.”

“Okej? Men vad är det vi ska göra?”

“Det får du se, sa jag ju 🤣 “

“Okej då. Jag kommer.”

“Fint!”

Jag trodde vi var klara, men det syntes hur hon skrev något mer och så kom ett meddelande till.

“En grej till. När du kommer. Ring inte på. Skicka ett sms till det här numret …”

Så stod där ett mobilnummer.

“… det är Steves. Han ger dig vidare instruktioner. Okej?”

“Okej.”

Jag tittade på klockan. Den var lite över nio. Det skulle ta minst en halvtimme att ta sig dit så det var egentligen ingen brådska, men jag tyckte ändå att jag borde göra mig i ordning ordentligt, så jag hoppade in i duschen, tvättade av mig och såg till att raka de nedre regionerna ordentligt. Det skadade ju inte att vara förberedd.

Efter duschen började jag leta fram kläder jag kunde ha på mig. Grå mysbyxor hade hon sagt. Jag visste att jag hade ett par, men var? Jag fick rota runt en stund i garderoben innan jag hittade dem. Vad hade hon sagt mer? Att jag skulle strunta i kalsongerna. Varför? Nå, det skulle väl visa sig. Sen sa hon att jag skulle ta nån ledig skjorta? Det var inte svårt. En av mina gamla, en svart med grå ränder, skulle fungera bra.

Jag ställde mig framför spegeln och kunde inte hålla tillbaka ett skratt. Det såg ju inte klokt ut med skjorta och mysbyxor, men det var det hon hade sagt så det var så det fick bli. En ny titt på klockan talade om för mig att det var minst en halvtimme till dess att jag var tvungen att åka. Jag tog telefonen och skickade ett sms till Steves nummer.

“Redan klar att åka. Gör det något om jag är tidig?”

Det tog ett par minuter innan han svarade, men till sist så …

“Inget alls. Kom du. Vi ligger lite ahead of plan här också.”

“Ok. Messar när jag är utanför.”

“👍”

Jag log lite åt hans sätt att hela tiden blanda svenska och engelska när jag skyndade nerför trapporna, ut på gatan och gav mig av mot tunnelbanan.

När jag väl var ombord på tåget ringde jag Hailey.

–Hej! ropade hon.

–Hej!

–Hur är det? Har du tråkigt?

–Mmmm. Igår och iförrgår var det lite trist. Nu är jag på väg till Sofie och Steve.

–Okej. Nåt särskilt på gång?

–Har ingen aning, men när det gäller dom två så … . Förresten. Vet du vad som är grejen med grå mysbyxor?

–Grå mysbyxor? Varför undrar du det?

–Sofie bad mig ha det på mig … och utan kalsonger.

–Grå mys … ? Utan … ? Aaaahh. “Grey sweatpants”. Då är jag med.

–Vaddå?

–Jooo. Det har blivit en grej på sociala medier. Främst Instagram och Tik-Tok. Man menar att grå mysbyxor bättre framhäver den manliga … Mmmm … anatomin på ett fördelaktigt sätt.

–Okej? Då blir jag ännu mer nyfiken på vad de har i tankarna.

–Det tror jag säkert. By the way … har du hört från Gabriella än? Doktorn.

–Näää. Har du?

–Ingenting. Så … det är bäst att fortsätta vara försiktig. Låt dom inte lura dig till någonting.

–Lura?

–MmHmm. Händerna på täcket är det som gäller. Inte förrän efter nästa jobb får du leka med “de andra barnen” igen. Okej?

Som svar på hennes retsamma tonfall drog jag en låtsat irriterad suck och svarade så tonårs-tjurigt jag kunde.

–Jaaaa, mamma.

Hailey skrattade högt i andra änden.

–Hahahaaa. Bra. Vi hörs om jobbet senare.

Hon lade på precis lagom som tunnelbanetåget rullade in på stationen där jag skulle av. Jag tog mig snabbt uppför trapporna och gick sedan de hundra meterna till deras port. Där tog jag upp telefonen och messade.

“Framme”

Det tog bara sekunder så svarade Steve.

“Brilliant. Jag öppnar. Skriv igen när du är i hallen”.

I samma ögonblick surrade låset, så jag hann inte svara innan jag klev in och gick bort till hissen.

När hissdörrarna gick upp på deras våning klev jag in i hallen och skrev igen.

“Uppe.”

“Let me have a look.”

“Va?”

“At you.”

“Hur?”

“Selfie i spegeln.”

Jag tog en bild, skickade och väntade på svar.

“Nice. Now … knäpp upp skjortan och låt den hänga löst, och så öppen det går. Och så hasar du ner byxorna lite … or actually … a lot … så man ser your groin … you know … ljumskarna. Think Alexander Skarsgaard in Tarzan. Okay? Then take a new pic.

Jag hade sett filmen, och jag hade även läst kvinnors kommentarer om den, så jag visste på ett ungefär vad han var ute efter. Jag knäppte upp skjortan och hasade ut den lite över axlarna för att få den att hänga riktigt brett isär. Sedan var det byxorna. Jag drog ner dem så långt att de hängde på mina höfter och ljumskarna syntes tydligt, men då fick jag grenen långt ner mellan mina lår. Det tyckte jag inte var så snyggt så jag drog upp dem lite och vek sedan ner den breda resåren ett varv. Det blev bättre.

Jag tog en ny bild och skickade. Svaret kom omgående.

“Fabulous! Now … shoes and socks OFF, put on the mask, set your phone to silent and meet us in the studio. And don’t let the noises bother you”

Ljuden? Vilka ljud? Jag sparkade av mig skorna, drog av strumporna och började sedan se mig om. Han hade skrivit att jag skulle ta på en mask. Var kunde den … ? Jo. DÄR. På hallbyrån låg en svart mask, en sån som har hål för ögonen men döljer ögonbrynen, halva pannan och en del av näsryggen. Jag tog på den och började sedan söka mig mot dansstudion.

När jag närmade mig förstod jag vad han menade med “ljuden”. Ett lågt brummande hördes därifrån, ett brummande som ökade i styrka ju närmare jag kom och blandades med låga suckar och stön. När jag kom fram till dörröppningen stannade jag upp, för det här var inte längre en dansstudio.

Inte så långt ifrån mig stod kameran, den jag hade sett vid mitt första besök här och som Sofie hade varit lite svävande om vad den egentligen användes till. Den stod på sitt stativ och var riktad in mot rummet. Mitt på golvet stod en soffa och två fåtöljer. Soffan var draperad med lakan, precis som fåtöljerna, och överallt låg det kuddar.

Mitt i soffan låg Sofie med ryggen lutad mot armstödet, en fot uppe i soffan och benet tätt emot ryggstödet, och med den andra i golvet. Hon var bortsett från masken, en likadan som min fast vit, helt naken och i ena handen höll hon en stor massagestav. Det var den jag hade hört ända ut i hallen och nu fyllde den rummet med sitt mörka brummande. Så kände jag plötsligt ett par händer på mina höfter. Det var Steve som hade smugit in bakom mig och som nu lutade sig fram och viskade i mitt öra.

–She’s beautiful, isn’t she?

–MmHmm.

Händerna rörde sig försiktigt fram och ner mot mina ljumskar samtidigt som jag kände något hårt mot mina skinkor.

–And so are you, fortsatte han.

Jag försökte ignorera hans händer, och hur nära han stod, men det var svårt och för att försöka skifta fokus frågade jag …

–Vad är det ni gör här?

Borta i soffan gick det just för Sofie, vilket fick Steve att släppa mig och smyga fram till kameran. Han såg ut att ändra någon inställning och när han sedan vände sig om såg jag att han också hade mask, en ungefär likadan som min.

–Vad ser det ut som? Vi filmar, viskade han.

–Till vad då?

–Våran site.

–Eran sajt?

–Vi är medlemmar på en site för amateur porn.

–Amatörporr? Har ni gjort mycket?

–Naaah. Vi gör vad vi hinner mellan jobb så … en film varannan var tredje månad blir det väl. Tror det här blir vår sjunde, och vi tänkte att du …

–Ja?

–… att du kanske kunde vara med.

Skulle JAG vara med i en porrfilm. Tanken svindlade. Men så drog jag mig till minnes natten i limousinen. Där hade det funnits kameror och det hade inte stört mig. Inte nämnvärt i alla fall. Å andra sidan så hade det varit för ett konstprojekt, inte porr. Eller? Vad var skillnaden? Kanske skulle jag ändå. Varför inte? Men … .

–Nej. Jag kan inte.

–Inte? Why not?

Besvikelsen hördes tydligt i hans röst.

–Alltså. Steve. Det låter verkligen spännande, och jag hade gärna varit med, men …

–Go on.

–Jag får inte. Inte innan mina testresultat har kommit.

–Testresults? Varför? Du är ju frisk. Vi är friska.

–Njaaa. Det vet vi ju strängt taget inte. Det är första gången jag testar mig. Jag KAN ju ha något, och då kan jag ha gett det till Sofie. Jag tror inte det, men vi får se. Det har hur som helst med nästa jobb att göra.

–Nästa jobb? Vad är det för kund? Och vad har det för betydelse? Hailey håller ju … vad säger man … a tight ship. Hon har ju koll på allt. Dina kunder. Oss med.

–Det är visst inte kunden. Det är stället vi ska till som är lite petiga.

Det syntes hur kugghjulen gick i Steves huvud och så log han lite snett …

–Aaaahh.

… sen sa han inget mer.

–Vadå?

Han gav mig en hemlighetsfull blick.

–Jag vill inte … spoil the surprise. Men det kommer bli fun. Promise. Jag måste prata med Sophie nu, så får vi se hur vi gör här.

Han vände sig mot soffan igen. Där visade Sofie tydliga tecken på att vara på väg att komma en andra gång. Steve väntade, såg på när hon tryckte staven hårdare mot sin klitoris, avvaktade medan orgasmen rusade genom hennes kropp tills hon med en suck blev helt avslappnad och låg helt stilla med ögonen slutna. Då ropade han …

–Cut!

… samtidigt som han stängde av videokameran. Så gick han fram till henne, tryckte en kyss på hennes panna och sa …

–Sophie love. We gotta’ talk.

Hon slog upp ögonen och såg frågande på honom.

–Mmmm. Vad är det?

–Alex. Han kan inte vara med.

–Kommer han inte?

–Jo. Han är här. He’s just … han får inte.

–För vem?

Hennes blick sökte sig till mig.

–Vem säger att du inte får?

Steve svarade åt mig.

–He needs a clean bill of health before his next job, and he’s still waitin’ for the testresults.

Sofie verkade ändå inte nöjd med svaret.

–Men … jag fattar inte. Vi är ju … . Han är ju … .

Steve böjde sig ner och viskade något i hennes öra. Missnöjet som hennes mun uttryckt byttes snart mot ett brett leende och hennes reaktion var exakt samma som Steves.

–Aaaahh.

Nu rann det nästan över för mig.

–Vaddå!?!

Hon log hemlighetsfullt.

–Inget.

–Bullshit. Ni kan inte bara säga “Aaaahh” och sedan inte berätta. Vad är det ni vet som jag inte vet?

–Mmmm. Om inte Hailey har sagt något så finns det säkert skäl till det. Men du behöver inte vara orolig, och jag är säker på att du kommer att gilla det.

Hon vände sig till Steve igen.

–Så vad gör vi nu?

Steve funderade lite och sa sedan …

–You can’t fuck, right?

–Det stämmer.

–But you CAN touch yourself?

–Det ska vara okej. Men för att vara på den säkra sidan så kan vi nog inte ha någon som helst kroppskontakt..

Steve lät mina ord sjunka in lite innan han gjorde en liten grimas.

–That sounds kinda’ boring.

–Lung, Steve, bröt Sofie in. Det går att jobba med. Jag har en idé. Ta fram den andra kameran och ställ den så att den får med den vänstra fåtöljen. Fokus mitt i. Inte så noga med huvudet och benen. Du fattar vad jag vill ha. Right?

–Got it.

Steve gick iväg och kom strax tillbaka med en kamera till, ställde upp den och fixade sedan med inställningarna. Till slut verkade han nöjd.

–All done. How do we do this?

–Jag tänkte att jag lägger mig igen, som jag låg tidigare, och leker lite med staven. Sen … . Fan! Vi hade behövt en kamera till.

–For what?

–För att filma när ni kommer in.

Sofie såg ut att tänka så det knakade.

–Nu vet jag! Jag filmar er med den kameran …

Hon pekade på den som stod riktad mot fåtöljen.

–… ni kommer gående från dörren, håller till vänster om fåtöljen, Alex sätter sig ner medan du fortsätter runt framför den och bort förbi den andra kameran. Där bryter vi, jag lägger mig i soffan, vi startar om kamerorna och Steve börjar med att gå framför dig igen. Då kan vi säkert klippa ihop det så att det ser vettigt ut. Så! Iväg med er.

Steve och jag gick bort mot dörren. På vägen dit viskade han …

–Vad säger du om att försöka återskapa ögonblicket vi hade förut?

–Du menar … ?

–Du står i dörren och jag kommer in bakifrån.

–Visst. Vi kan testa.

Jag stannade i dörröppningen och Steve fortsatte ut ur bild.

–Steve! Vart ska du ta vägen?

–Bare with me, Sophie. Det kommer bli bra. Fokus på Alex, men håll slightly till höger tills jag är bakom honom. Okay?

–Okej. Tystnad … Nej … Vänta.

Jag såg hur Sofie sprang fram, tog upp staven, satte igång den och slängde den sedan i soffan.

–Så, sa hon sedan. Ljudet måste finnas där. Alex. Ögonen på den. Inte på mig. Okej? Steve! Du klappar! Tystnad! Tagning!

Bakom mig hörde jag Steve …

–Soph, Steve n’ friend, scene two.

… och så klappade han hårt i händerna en gång. Jag backade ett par steg och väntade tills Sofie ropade …

–Action!

Jag tog sakta ett par steg framåt och stannade sedan exakt på den punkt jag nyss hade lämnat, djupt koncentrerad på att hålla blicken på den brummande staven i soffan, i väntan på Steve.

Förra gången hade han tagit mig med överraskning. Nu var det annorlunda. Jag försökte höra hans steg, väntade på att få känna hans händer. Längtade jag efter dem? Kanske. Så kände jag hans värme mot min rygg samtidigt som hans händer landade mjukt på mina höfter. De tog inte riktigt samma väg som tidigare utan rörde sig uppåt, upp över min bara mage till min bröstkorg.

Där dröjde de ett litet ögonblick, smekte lätt över mina bröstvårtor, innan de vände neråt igen. Långsamt färdades de, med fingertopparna lekande i håren på min mage, räknade mina magrutor, innan de fann mina ljumskar och följde dem. Denna gång gick de lite längre ner, så att de kom att omfamna mitt paket genom mysbyxorna, samtidigt som jag hörde honom säga …

–Look at her.

Hon var ju inte där, hon stod ju bakom kameran, så jag blev tvungen att försöka minnas hur hon hade sett ut när jag kom in i rummet. Jag kände hur minnesbilderna, tillsammans med den varsamma massagen från Steves händer, fick det att börja hända saker innanför byxtyget. Steve viskade i mitt öra …

–That’s gonna’ look great on camera.

… innan han högt och tydligt sa …

–She’s beautiful, isn’t she?

–MmHmm.

–And so are you. Come. Let’s go to her.

Vi började gå mot soffgruppen. När vi kom närmare anade i ögonvrån hur Sofie stod och smekte sig själv mellan benen, och gav ifrån sig små suckar och stön, samtidigt som hon filmade. Jag fick verkligen stilsäkra mig för att inte titta rakt på henne innan jag satte mig ner, Steve passerade framför mig och Sofie ropade …

–Bryt!

Sofie rätade på ryggen, drog efter andan och utbrast sedan …

–Fyfaan va’ bra det blev! Och Steve. Sååå snyggt att “jobba upp” honom lite. Blev kalasbra foto. Ingen kan undgå vad som hände där innanför brallorna. Tyckte du om det?

–The pleasure was all mine, svarade Steve.

–Nu frågade jag faktiskt Alex, sa Sofie surt. Nå? Tyckte du om det?

–Nu tänkte jag ju mest på dig, svarade jag. Men … det är ju alltid trevligt med någon som vet vad han gör … och saker och ting talar ju ändå för sig själva.

Sofie såg underfundigt på mig.

–MmHmm. Jag menar det.

Hon slickade sig om läpparna.

–Steve, fortsatte hon. Hämtar du lite dricka? Vi måste fylla på med vätska innan huvudscenen.

–Shure love.

Steve försvann ett par minuter och kom sedan tillbaka med varsin flaska mineralvatten.

Vi drack alla tre under tystnad innan Sofie tog tag i taktpinnen igen.

–Så! Det räcker. Undan med flaskorna nu. Places!

Hon sprang runt och satte igång kamerorna, lade sig på soffan, tog massagestaven och ropade sedan …

–Tystnad … tagning.

… Steve ropade …

–Soph, Steve n’ friend, scene three.

… samtidigt som han slog ihop händerna och så ropade Sofie …

–Action!

Steve startade från min vänstra sida, gick framför mig, förbi den andra kameran och satte sig sedan i soffan mellan Sofies ben. Så lutade han sig fram över henne och gav henne en lång kyss innan han rörde sig neråt, kyssande sin väg ner mot hennes sköte.

När han kom tillräckligt nära stängde Sofie av staven, lade den åt sidan och placerade sedan sin vänstra hand på hans huvud i samma ögonblick som hans läppar nådde hennes. Jag såg hur han gav henne en lång, sugande kyss mitt på hennes klitoris, hur en skälvning gick genom hennes kropp och hur hon med ett stön lät huvudet falla bakåt.

Steve lämnade hennes klitoris och började sakta slicka längs hela hennes skåra. Hennes blygdläppar glimmade, svullna, blöta och inbjudande mot mig och kameran och de delade sig villigt när två av hans fingrar trängde in i henne samtidigt som hans mun återvände till hennes känsliga lilla knapp.

Jag anade att hans fingertoppar hade funnit den mytomspunna punkten på hennes främre slidvägg, samtidigt som han sög in hennes svullna klitoris i sin mun, för ett gurglande stön trängde upp ur hennes strupe och hennes underliv lyftes från soffan tills hon nästan stod i brygga. Hans tunga trummade skoningslöst mot hennes klitta, fick henne att andas häftigare, hennes kropp att skaka. Hennes fingrar grävde sig in i Steves hår och så …

–Ohhh My God So Fuckin’ GOOOOD!!!

… spändes hennes kropp som en båge i soffan samtidigt som hon, med båda händerna, tryckte hans mun hårt mot sig.

Hennes orgasm verkade som den aldrig skulle ta slut, men så släppte den plötsligt sitt grepp och hon föll tillbaka ner i soffan. Nästan direkt krånglade hon sig upp så att hon satt vänd mot Steve. Den här gången var det hon som böjde sig fram och gav honom en lång, het kyss innan hon började kyssa sin väg nerför hans bara bröst och mage.

Man behövde inte särskilt livlig fantasi för att kunna räkna ut vad som nu skulle ske, och med ens blev jag i allra högsta grad medveten om min egen kropps tillstånd. En snabb blick neråt räckte. Mina grå mysbyxor stod som ett cirkustält. Sofie, som också hade sett, gav mig ett snett litet leende, nickade och blinkade till mig med ett öga, som för att försöka mana på mig att agera.

Plötsligt blev jag osäker, och väldigt medveten om kameran. Vad skulle jag göra? Jag kom fram till att det egentligen inte var så konstigt. Det var bara att agera som vilken man som helst som tittade på porr skulle göra. Min hand sökte sig sakta neråt tills jag kände min hårda kuk. Sakta slöt jag min hand om den genom tyget, lyfte den lite, smekte den, kramade om den.

Jag såg hur det glittrade i Sofies ögon.

–Go on. Squeeze it.

Hennes ord var som en viskning, men ändå tillräckligt hög för att komma med på inspelningen. “Ok. Så det är engelska som gäller” tänkte jag. Hur skulle det gå? Så kom jag fram till att såna här produktioner knappast var kända för sin bländande dialog, och dessutom kunde jag ju hålla mig till att bara vara den gåtfulle främlingen som inte sa ett ord, så det skulle väl lösa sig.

Med hennes blick i min fortsatte jag att sakta massera min styva lem genom byxtyget medan hon manade på mig med hesa viskningar.

–Yeah. That’s right. Nice. Go on.

Samtidigt såg jag hur hon tog tag om Steves byxlinning, drog den ner mot hans knän och släppte lös hans stenhårda kuk. Hon lyfte upp den med ena handen, slickade den lite lätt på toppen och gav den sedan en kyss mitt på ollonsträngen, och hela tiden fortsatte hon att se mig in i ögonen.

Så släppte hon min blick, fokuserade på Steves lem, öppnade munnen och lät den glida in. Ett dovt stön hördes från Steve när hon nådde botten och sugande började röra sitt huvud sakta uppåt.

–Aaaahhh.

Han lade en hand på hennes huvud, och lät den följa hennes huvuds rörelser upp och ner, medan han satt stilla med huvudet lutat bakåt och ögonen slutna.

Så slog han plötsligt upp dem och såg rakt in i mina, slickade sig om läpparna och mumlade …

–It’s a shame.

… samtidigt som han flyttade blicken till min hand, och det som fanns innanför mina byxor. Sofie, som troligen hade hört honom slutade suga honom för ett ögonblick.

–Get it out, viskade hon.

Och innan jag hade hunnit göra som hon sa så fyllde Steve på.

–Yeah. Bring on that piece of meat Sophie’s been talkin’ about all week.

Hade hon pratat med honom om mig? Så klart hon hade. Vad hade hon sagt?

–Bring it on, fortsatte han.

Nånting hade hon definitivt sagt, så ivrig som han verkade vara att få se den. Sakta släppte jag taget jag hade genom tyget, tog tag om byxornas resår, drog ner dem en bit och blottlade min kuk, hård och bultande, mot min mage.

–Pick it up, väste han.

Jag tog tag med fingrarna vid roten och vinklade upp den så att den pekade rakt upp.

–Mmmmm …

Han smekte Sofie, som hade börjat suga honom igen, över håret samtidigt som han stirrade lystet på den.

–… exactly as you described it. Beautiful.

Sofie släppte honom med munnen och såg upp på mig.

–Yeah. And it feels good too.

–Ohhh. I bet it does. I bet it does.

Sofie slickade sig om läpparna.

–You know what else feels good.

–No, love.

Hon ändrade ställning och lade sig ungefär som hon hade legat tidigare, med benen brett isär.

–You fuckin’ me.

Steve reste sig snabbt upp och sparkade av sig byxorna. Så återvände han ner i soffan, lyfte upp Sofies vänstra ben mot sin axel samtidigt som han grenslade hennes högra ben, drog henne till sig så att hon låg platt i soffan, siktade in sin kuk med handen och tryckte sig in. Sofies ögon rullade för ett ögonblick bakåt i sina hålor, och hon stönade högt, när den hårda lemmen bottnade i henne.

–MMMMmmmmmm!!!

Så slog hon upp ögonen igen och såg rakt på mig.

–Wank it for me.

–Huhhh?

–Wank it. Masturbate. But hold back until I say you can cum. Okay?

–MmHmm.

Handen kändes lite sträv, så jag bestämde mig för att spotta lite i den. Efter tre snabba loskor saliv kändes det mycket bättre, och tillsammans med den försats som hade runnit till blev det riktigt halt och behagligt.

Sakta runkade jag min kuk medan jag såg på när Steve knullade henne. Med jämna mellanrum bytte de ställning, växlade mellan missionären, doggystyle och skeden, för att sedan byta tillbaka igen till den variant av saxen som de hade börjat med. Att de hade filmat sig själva förut var det ingen tvekan om, för de lyckades alltid placera sig själva på ett sådant sätt att kameran verkligen fick med allt.

Under hela den tiden räknade jag till att Sofie kom i alla fall fyra gånger och jag förundrades än en gång över hur lätt det gick för henne. Och mer än en gång fick jag själv hålla upp en liten stund, för att låta min kropp lugna sig lite, innan jag fortsatte igen. Det var under en sån “vilopaus” som jag märkte att Sofie var på väg att komma ännu en gång. Hennes andetag blev ljudligare i takt med att Steve pumpade på henne som en besatt. Så plötsligt började hon …

–Oh! … Fuck! … Steve! You Fuck Me So Good! OhGod OhGod OhGod OhGod! NOW! GIVE IT TO ME! NOOOW!

Det var signalen. Steve drog sig genast ur henne och ställde sig på knä med kuken i handen. Snabbt reste jag mig upp, med byxorna nere vid anklarna, och tog mig fram till soffan. Jag ställde mig lite till vänster om hennes högra axel, för att inte skymma hennes ansikte för kameran, och började runka. Steve gjorde detsamma på sitt håll och det tog inte många sekunder innan vi båda exploderade över henne, samtidigt som vi skrek rakt ut, medan stråle efter stråle med sperma landade på hennes solbrända mage och ovanför hennes bröst.

När ingen av oss inte kunde få fram en enda droppe till kastade sig Steve plötsligt fram, sög upp all den sperma som var min med munnen, men svalde inte. I stället sträckte han sig fram mot hennes ansikte och lämnade över den till Sofie med en kyss. När han släppte den tog hon ena handens långfinger, motade in lite som hade hamnat i ena mungipan, slickade av det och svalde sedan.

Steve, som nyss hade hängt över henne, ställde sig upp och backade sakta ur bild. Jag gjorde detsamma och så stod vi där och såg hur Sofie, med blicken låst in i kameran, samlade upp lite av hans sperma på fingrarna, sög av dem och log.

–Cut, ropade Steve. Wow! That was Great!

–Men var det inte lite obetänkt det där sista, invände jag. Vi skulle ju inte … .

–Ne, nej. Not at all. Jag rörde inte dig. Du rörde inte oss.

–Men … ?

–Jag är inte orolig. You’re healthy as a horse …

Så sänkte han rösten lite.

–… and hung like one too. I can’t wait to …

–Steve. Nu får du lugna dig lite, flinade Sofie. Jag går och tar en dusch så kanske ni kan städa undan lite här.

Hon ställde sig upp, tog av masken och med en slängkyss till mig gick hon iväg.

Steve och jag tog på oss våra byxor igen, började vika ihop lakanen, flyttade undan kamerorna och sköt undan soffgruppen till studions bortersta hörn. Jag tyckte att han var märkligt tyst, som om han ville tala om något men tvekade. Men så till sist så kom det.

–Har du talat med Hailey?

–Om vadå?

–Om Sofies proposal … förslag. Att du …

Han drog lite på det.

–… att du flyttar in här.

–Nej. Inte ännu. Men jag ska. Jag lovar.

–Fint. Det är okay med mig. No rush.

Just då kom Sofie tillbaka från badrummet.

–Hur går det grabbar?

Så sänkte hon rösten lite.

–Har du frågat honom?

Steve nickade.

–Och?

Steve gav mig en blick som tydligt sa att det här fick jag ta.

–Hrhmhmm. Jag svarade att jag inte har frågat ännu. Men jag ska. Jag lovar.

Jag såg besvikelsen i hennes ögon, något som jag definitivt inte stod ut med, men jag kom ändå till slutsatsen att jag borde gå.

–Jag lovar, sa jag en gång till. Men nu måste jag gå. Ni vet att jag inte får göra mer än jag redan har gjort. Och jag är rädd att om jag stannar så kommer ni locka mig in i fördärvet.

Sofie såg spelat oskyldigt på mig.

–Fördärvet? Det skulle vi aaaldrig göra.

–Lova inte för mycket nu. Han där …

Jag pekade på Steve.

–… han ser ut som han skulle kunna sälja sin själ för en stund med mig. Right?

Steve bara log brett så jag fortsatte.

–En annan gång, Steve. En annan gång.

Jag gjorde en ansats att gå mot dörren när Sofie utbrast …

–En kram då, innan du går?

Jag såg allvarligt på henne …

–Det känns konstigt, och det känns jävligt fel, men inte idag.

… och så vände jag mig om och började gå mot hissen. Det sista jag hörde innan dörren stängdes var Steve som ropade.

–Tala om när du fått dina testresults!

När jag kom ut på gatan såg jag att jag hade fyra missade samtal. Ett från ett nummer jag inte kände igen och ett från Hailey. Jag skyndade mig att ringa henne.

–Hej. Det är jag. Du hade ringt, sa jag när hon svarade.

–Jodu! Varför svarar du inte när du vet att du väntar ett viktigt samtal? Gabriella har sökt dig. Flera gånger!

–Ja, jag såg ett okänt nummer. Så det var hon? Hmmm. Men vi var lite … upptagna.

–Upptagna? Du har väl inte … ?

–Nej. Det har jag inte. Det kan vara riktigt spännande ändå.

–Men det hindrar väl inte att man svarar?

–I och för sig inte, men jag var tvungen att ha telefonen på ljudlös.

–På ljudlös? Varför?

–Jag får förklara sen. Eller kanske visa dig.

–Visa?

–Ja. Men strunt i det. Vad sa Gabriella? Fick hon säga något?

–Såklart. Det var ju jag som beställde testerna. Både dina och mina.

–Så du har varit där?

–Ja.

–Och? Vad gjorde ni?

–DET stannar mellan dem och mig. Men visst är de trevliga? I synnerhet den där manliga sköterskan.

–Manliga? Det såg jag ingen.

–Inte? Han hette Tony nånting.

–Näää. Det var en tjej när jag var där. Agnes.

–Agnes? Hmhmhmmm. Trevlig?

–MmHmm. Men … vad sa hon då, när hon ringde? Om resultaten menar jag.

–Allt ser bra ut. Inga avvikelser och inga infektioner eller andra tråkigheter. You´re good to go på lördag.

–Skönt.

–Och kom ihåg … inga påhitt innan dess.

–Visst. Och stället jag ska till? Vad är det för nåt? Steve och Sofie verkade ana vad det rörde sig om, men de var nästan löjligt hemlighetsfulla.

–Det får du reda på tids nog. Nu ska jag skicka in resultaten för att få biljetterna bekräftade. Åk du hem och ta det lugnt. Vi hörs på fredag. Du får tåla dig tills dess.