En eftermiddag i september

Det här är en sann självupplevd historia från en tid när jag ett tag levde ett väldigt utsvävande liv och mötte min första älskarinna. Väldigt mycket detaljer, namn och annat är omskrivet och fingerat för att göra det hela 100% anonymt. Händelserna är också förskönade för att göra det lite mer underhållande. Jag hoppas ändå att det blir lite trevlig och lustfylld läsning.

—

Peter hade fyllt 51 år i juli. Spegeln i badrummet ljög inte längre. Där stod en man med breda axlar, markerad mage och armar som faktiskt såg ut att ha använts. Nittio kilo. För två år sedan hade vågen visat 120 och andningen hade varit väldigt tung när han gick i trappor. Nu kändes kroppen på ett helt annat sätt. Tyngre i musklerna, lättare i steget. Han hade också skaffat ett kort, välvårdat skägg som följde käklinjen. Det gjorde ansiktet stramare. När han var ute på stan hände det att kvinnor tittade en extra gång, inte bara i förbigående utan med en tyst, beundrande blick som han inte hade fått på många år.

Och han var hungrig på ett sätt han inte hade varit på länge.

Äktenskapet med Elin hade totalt kollapsat. De hade varit gifta i 15 år. De två första barnen kom tätt efter varandra, en pojke och en flicka, båda med hans käklinje och hans mörka hår. Tio år senare kom sladdisen, en pojke med rött hår och fräknar över näsryggen. Pojken liknade ingen av dem. Peter hade slutat tänka högt om det. Elin hade slutat tänka högt om det mesta som hade med kroppar att göra.

Sexlivet hade tynat bort. Först blev det mer sällan, sedan blev det en plikt, sedan blev det… i princip nästan inget alls. Elin vände sig om i sängen med en suck som inte ens lät irriterad längre, bara trött. De levde som rumskamrater som råkade ha gemensam ekonomi och tre barn. Peter låg vaken och kände hur blodet samlades i ljumsken utan att ha någonstans att ta vägen.

Han började skriva till kvinnor på nätet i liknande situation, det var väldigt många som hade det som honom, och det fanns en del spännande platser på nätet där man kunde hitta varandra. Han menade inte egentligen att planera något på riktigt. Det var mest för att någon skulle svara… diskutera. För att lyfta sina tankar med någon i samma situation. De flesta samtalen dog snart ut. Sedan kom Dalia.

Hon hade nyss fyllt fyrtio. Elva år yngre än honom. Hon hade flyttat från ett öststatsland elva år tidigare. Gift, tre barn, ett nytt språk, ett nytt liv. Efter det senaste barnet, en dotter, hade håret grånat. Hon började då färga det i en silverton. På bilderna såg hon ut som någon som aldrig hade behövt anstränga sig för att bli sedd. Lång, 175 cm och smal. Långt silverfärgat hår som föll rakt ner över axlarna. Gröna gnistrande ögon som tittade förföriskt rakt in i kameran. Liten byst, smala handleder, en hals som såg ut som att vara gjord för att kyssas. En riktigt vacker mogen skönhet.

De skrev i veckor. Hon var van. Hon sa rakt ut att hon hade träffat flera svenska män tidigare, män som också satt fast i äktenskap där sängen bara användes till sömn. Hon älskade sex. Hon saknade det hemma. Peter saknade det också, men för honom var det nytt att säga det högt till någon annan än sig själv.

De träffades två gånger för att lära känna varandra… kemiträffar. Först en kaffe i en stad där ingen kände dem. Sedan en promenad längs vattnet i en annan stad. Hon gick med händerna i fickorna på en lång kappa, det silverfärgade håret i en lös knut, och när hon skrattade lutade hon huvudet bakåt så att halsen blottades. Hennes skratt kom alltid lätt. Kort, varmt skratt som fick folk att vända sig om. Kemin fanns där från första minuten. Inte den nervösa sorten, utan den tysta, täta sorten som gör att man redan vet hur den andras hud kommer att kännas mot ens egen.

Hon var dessutom busig. Hon skrattade lätt, ofta åt sig själv, och hon sa saker rakt ut som andra bara tänkte. Hon föredrog äldre män. Det hade hon skrivit utan att skämmas. Hon tyckte att de hade mer tålamod. Att de tittade längre och mer lustfyllt på henne. Att de inte hade så bråttom att bli färdiga med sexet, utan kunde hålla på länge.

I slutet av september ljög Peter för Elin. Gamla kompisar, pubrunda i en annan stad, övernattning på hotell. Elin nickade utan att titta upp från telefonen. Han bokade rummet. Ett litet rum, enkelsäng, ett soffbord, dusch. Inget mer.

De möttes på parkeringen bakom hotellet sent på eftermiddagen. Luften var kylig och lukten av fuktig jord och förmultnande löv låg tät över staden. Dalia stod vid sin bil. Grå stickad klänning som följde kroppens kurvor. Svarta strumpbyxor. Höga svarta stövlar. Det långa silverfärgade håret var utsläppt och föll tungt över axlarna.

Hon var vacker på det där sättet som gör att man stannar upp en sekund för länge när man tittar på någon. Höga kindben, smal näsa, munnen mjuk och lite fyllig. Huden ljus mot det silverfärgade håret. Den grå klänningen framhävde nyckelbenen och den smala midjan. Små bröst som lyfte tyget precis lagom. Fyrtio år och ändå så där skärpt i blicken, som om hon visste precis vad hon gjorde med sin kropp.

De kramades. Hon var varm. Hon doftade svagt av något torrt och blommande.

– Jag gjorde en scen där hemma, sa hon tyst mot hans axel, och så kom det där lilla skrattet. Jag låtsades bli arg. Stormade ut. Annars hade jag inte kommit loss. Jag är ganska duktig på teater när det behövs.

Peter nickade. Han hade också ljugit. Han lade armen om hennes midja och ledde henne mot hotellet.

Rummet var litet. Sängen tog upp nästan hela golvet. De satte sig bredvid varandra på sängen. Först pratade de länge. Om barnen. Om hur det känns att sova bredvid någon man inte längre rör vid. Dalia tog fram telefonen och visade bilder. Tre barn. Det yngsta var en flicka. Hon strök på skärmen med tummen som om barnen kunde känna det.

– De är det enda som gör att jag stannar, sa hon. Inte han.

Så log hon snett.

– Och så det här. Att någon tittar på en som om man fortfarande är en kvinna. Inte bara en mamma med silverhår.

Peter berättade om sina tre. Om de två som såg ut som honom och om den tredje som inte gjorde det. Dalia tittade på honom en stund, sedan skrattade hon tyst.

– Vi är ett par riktiga helgon, va?

De pratade vidare om sina liv, om tröttheten, om det som saknades. Det var lätt att sitta där tillsammans med henne. Lättare än det hade varit hemma på mycket länge. Hon skrattade åt små saker. Åt hur hon hade ljugit sig ut genom dörren. Åt att hon hade förberett sig och klätt upp sig som om hon redan visste hur dagen skulle sluta.

Efter en stund blev det tyst. Tystnaden var inte obekväm. Den bara låg där mellan dem, tät och väntande. Peter kände att det var dags att ta initiativ. Han vände sig lite mot henne, mötte de gröna ögonen och lade handen på hennes knä. De svarta strumpbyxorna var släta och varma under hans handflata. Han började smeka, långsamt, upp längs utsidan av låret.

Dalia slöt ögonen. Hon sade ingenting. Hon lät honom hålla på, som om hon redan hade bestämt att han skulle få utforska henne, men att det var hans sak att förstå hur.

Peter strök högre. Fingrarna följde tygets släta yta, kände musklerna under, den smala formen av hennes lår. Han lät handen glida in under kanten på den grå stickade klänningen. Tyget var mjukt och följsamt. Ytterligare en bit upp på låret. Sedan tog det släta tyget slut, hans fingrar mötte resår och sedan bar hud. Varm, mjuk, slät mot hans fingrar.

Dalia öppnade ögonen och log mot honom.

– Det är stay-ups, sa hon tyst, med lite skratt i rösten. Jag gillar att ha sex med dem på… och män brukar tycka att det är… lite extra sexigt.

Hennes skratt låg kvar i rösten.

Peter log mot henne och lät handen vandra vidare på låret, inåt, tills han nådde fram till trosorna. Han smekte henne utanpå tyget. Långa, långsamma strykningar längs springan, ett lätt tryck mot den redan fuktiga värmen. Dalia andades ut genom munnen. Hennes knän gled isär en aning, inte mycket, bara tillräckligt för att ge honom plats.

Han fortsatte. Handen vilade först stilla mot henne och kände hur hon blev varmare under tyget. Sedan rörde han fingrarna i små cirklar, tryckte lite fastare mot klitoris genom trosorna, släppte efter och strök upp och ner igen. Dalia slöt ögonen på nytt. Hennes andning blev djupare. En svag rodnad spred sig över kinderna. Hon satt stilla, men höfterna rörde sig lite, knappt märkbart mot hans hand, som om hennes kropp redan svarade åt henne.

Peter lutade sig närmre. Han kände doften av hennes hår och den svaga värmen från hennes hud. Det korta skägget strök lätt mot hennes kind när han kom nära. Han smekte henne utanpå trosorna tills tyget blev fuktigt under fingrarna, tills han kände konturerna av hennes blygdläppar genom det tunna materialet. Dalia slickade sig om läpparna. Hon öppnade ögonen en kort stund, tittade på honom och slöt dem igen. Hon ledde genom att tillåta, genom att inte hejda honom, genom att låta tystnaden och hennes andning tala om att han gjorde rätt.

Till slut drog hon in andan och sade:

– Vi lägger oss ned.

Samtidigt tog hon tag i den grå stickade klänningen och drog den över huvudet i ett svep. Det silverfärgade håret föll tillbaka över axlarna. Hon var klädd i mörkblå behå, trosor och de svarta stay-upsen… hon lade sig ner på sängen. Den mörkblå spetsen mot den ljusa huden, de små brösten lyfta av behån, midjan smal, stay-ups som slutade högt uppe på låren så att en remsa bar hud syntes.

Hon manade honom med blicken och med en liten rörelse av handen.

Peter lade sig bredvid henne med vänster arm under hennes huvud. Det silverfärgade håret spreds över hans underarm. Han vände sig mot henne. Nu hade han henne alldeles nära sig.

Han började smeka henne. Först över den mörkblå behån. Han lät handflatan vila mot ett bröst, kände vikten av det, den mjuka formen. Sedan lät han handen vandra över revbenen, över den släta magen, ut mot höften, ner längs utsidan av låret och de svarta stay-upsen. Tillbaka upp igen. Över höften, in mot midjan, upp till brösten.

Med vänster hand, lekte han med hennes bröst. Han drog ner kanten på behån tillräckligt för att blotta en bröstvårta, strök över den med tummen och kände hur den hårdnade. Han rullade den sakta mellan tumme och pekfinger, nöp lätt, släppte efter och strök runt den rosa ringen. Samtidigt kysste han hennes hals. Läpparna och det korta skägget mot den varma huden under örat, längs käklinjen, ner mot nyckelbenet, mot ena blottlagda bröstet. Han sög lätt och lät tungan smeka bröstvårtan.

Dalia andades mot hans hår. Hon höll ögonen slutna. Ibland lyfte hon upp hakan för att ge honom mer åtkomst till halsen. Ibland tryckte hon bröstet mot hans hand.

Peter lät den högra handen glida ner över magen, över troskanten, längs insidan av låret. Han strök den bara huden ovanför stay-upsen, fram och tillbaka, tills hon särade på benen mer för att ge honom mer åtkomst. Sedan gled handen in under trosorna.

Hon var redan blöt. Fingrarna mötte den mjuka, varma huden, de svullna blygdläpparna, den hala fukten. Han strök längs med springan utan att tränga in, samlade väta på fingertopparna och förde dem upp till klitoris. Små, våta cirklar. Lätt tryck, sedan lättare, sedan lite fastare igen.

Dalia släppte ut ett ljud mot hans tinning. Inte ett ord. Bara andning som hade blivit till ett stön.

Han tog god tid på sig. Det kändes som en evighet och det var meningen. Han smekte hennes fitta med två fingrar längs utsidan, spred blygdläpparna och lät ett finger vila mot öppningen utan att glida in. Tummen arbetade mot klitoris i långsamma cirklar. Samtidigt fortsatte vänster hand vid brösten. Han bytte bröstvårta, sög på den andra genom att luta sig ner en bit och lät tungan cirkla över en bröstvårta medan fingrarna mellan hennes ben höll samma långsamma rytm.

Dalia böjde det ena knäet. Stay-up-kanten sträcktes över låret. Hon tryckte höfterna mot hans hand, sökte mer tryck, mer av hans fingrar. Peter gav henne det en stund och lät två fingrar glida in i henne. Hon var trång och varm och slöt sig om honom. Han böjde fingrarna, sökte den mjuka, svullna punkten där framme och strök den inifrån medan tummen var kvar mot klitoris.

Hon flämtade. Hennes inre muskler grep tag om hans fingrar. Peter fortsatte. Han drog ut fingrarna långsamt, tryckte in dem igen, gjorde vridna små rörelser, alltid med tummen som ett stadigt, vått tryck utifrån mot klitoris. Vänster hand knådade hennes bröst, rullade bröstvårtan och nöp den precis tillräckligt för att hon skulle rycka till.

Han kysste halsen, örsnibben, käken. Skägget strök mot hennes hud. Ibland mötte han hennes mun, kysste henne djupt och långsamt medan händerna fortsatte sitt arbete. Dalia slöt läpparna om hans tunga en stund, släppte sedan och andades mot hans mun.

Peter backade ibland. Han tog bort fingrarna helt, strök bara över de inre låren, över troskanten, över magen, upp till brösten. Lät henne lugna sig en aning. Sedan började han om. Under trosorna igen. Längs springan. In i henne. Cirklar mot klitoris. Hon blev blötare och blötare. Lakanet under henne blev fuktigt. Hennes lår darrade.

Hon ledde genom sina reaktioner. När hon lyfte höfterna visste han att han skulle ge mer. När hon grep tag i hans handled ville hon att han skulle stanna precis där. När hon vände ansiktet mot honom och öppnade ögonen, mörka och blanka, visste han att hon ville bli sedd medan han höll på.

Han smekte henne så länge att tiden i det lilla rummet upphörde. Bara hennes andning, hans mun mot hennes hals, fingrarna i hennes fitta, tummen mot hennes klitoris, handen om hennes lilla bröst. Dalia vred på huvudet mot kudden. Det silverfärgade håret klibbade mot tinningen. Hon var vacker så, med halvöppen mun, med den mörkblå behån neddragen under brösten, med stay-ups som ramade in de ljusa låren.

När han till sist lyfte den högra handen en bit såg han fingrarna i eftermiddagsljuset. Huden på fingertopparna hade blivit skrynklig, som russin. Han tänkte kort att han måste ha smekt hennes fitta väldigt länge. Längre än han hade räknat med. Längre än han hade smekt någon på många år.

Till slut skakade hon på huvudet, andfådd.

– Jag orkar inte mer. Jag vill känna dig i mig.

Peter reste sig och började klä av sig. Dalia låg kvar och såg på honom. På axlarna, på magen, på det korta skägget, på kuken som stod hård och mörk mot hans mage. Hon drog av sig behån, sedan trosorna, och lät stay-upsen sitta kvar.

– Har du skydd? frågade hon.

– Ja, sa Peter.

Han tog fram en kondom ur sin necessär, rev upp folien och rullade den ner över den stenhårda kuken. Dalia följde rörelsen med blicken, munnen mjuk, ett litet busigt leende i ögonvrån.

– Hur vill du ha mig? frågade hon. Bakifrån?

– Jag vill ta dig i missionären, sa Peter.

– Det blir bra, svarade hon med ett leende.

Innan han lade sig ner över hennes kropp såg han på henne. Den vackra, undersköna, smala Dalia låg naken framför honom på den lilla sängen. Det silverfärgade håret utspritt över kudden. De gröna ögonen halvöppna. De små brösten mjuka mot revbenen. Magen slät. Mellan benen var hon rakad, förutom en smal sträng svart könshår som pekade rakt ner mot hennes fitta, som för att visa vägen till hennes heligaste. Blygdläpparna var redan svullna och blanka. Benen, klädda i de svarta stay-upsen, låg isär. Hennes händer på sina knän. Inbjudande. Som om hon pockade på att han skulle sänka sig ned över henne och tränga in.

Peter blev om möjligt ännu kåtare. Det kändes nästan som att vara med i en porrfilm… bara att det här var på riktigt. En fyrtioårig skönhet med silverhår och gröna ögon som låg öppen för honom i ett litet hotellrum en septembereftermiddag.

Han lade sig över henne. Dalia särade på benen lite mer och lyfte knäna. Stay-upsen sträcktes. Hon sträckte ner en hand mellan dem, tog tag om hans hårda kuk och styrde in honom mot sin fitta. Ollonet pressade mot hennes öppning. Hon var så blöt att han gled in utan motstånd, centimeter för centimeter, tills han var inne till botten.

De låg stilla en stund. Panna mot panna. Han kände hur fitta pulserade om honom, hur varm och trång hon var. Sedan började han röra sig.

Först långsamt. Långa utdragningar tills bara ollonet var kvar i henne, sedan djupa stötar hela vägen in. Dalia andades ut varje gång han sjönk in. Hon lade armarna om hans nacke, benen kring hans höfter.

Peter kysste henne medan han knullade henne. Djupa kyssar, sedan munnen mot hennes hals igen. Skägget strök mot hennes hud. Han tog ett bröst i munnen och sög på bröstvårtan i samma rytm som höfterna rörde sig. Dalia böjde ryggen. Hennes fitta slöt sig om honom varje gång han drog sig utåt.

Han ökade tempot. Sängen knarrade i det lilla rummet. Hud mot hud, det våta ljudet när han stötte in i henne, hennes dämpade stön mot hans öra. Peter lyfte sig på armarna för att se på henne medan han knullade henne. Det silverfärgade håret låg utspritt. De gröna ögonen var halvslutna i njutning, sedan öppna och fästa vid hans. Munnen öppen. De små brösten guppade för varje stöt. Den smala svarta strängen med könshår syntes mellan dem varje gång han drog sig utåt.

Hon mötte honom. Höfterna lyfte mot hans. Hon ville ha honom djupt. Peter gav henne det. Han vinklade bäckenet så att han gned mot klitoris utifrån samtidigt som han fyllde henne. Dalia grep tag i hans axlar. Naglarna i huden.

– Ja, fortsätt precis så, viskade hon.

Han gjorde det. Stadigt, djupt, utan att jäkta. Svett rann längs hans rygg. Hennes inre blev trängre. Han kände hur hon började närma sig, hur musklerna kring hans kuk grep honom rytmiskt. Peter höll tempot. Han ville att de skulle komma tillsammans.

Han sänkte sig mot henne igen, bröst mot bröst, mun mot hennes mun. Stötarna blev kortare, hårdare, fortfarande djupa. Dalia flämtade in i kyssen. Hennes ben slöt sig hårdare om honom. Peter kände sin egen orgasm samlas, tung längst ner i ryggen, oundviklig.

Dalia kom med ett långt, stönande ljud mot hans mun. Hennes fitta krampade sig om hans kuk i vågor, om och om igen. I samma ögonblick släppte Peter efter. Han tryckte in sig till botten och kom, stöt efter stöt, medan hon fortfarande slöt sig om honom. De höll kvar blicken mot varandra. Det var tätt, vått och alldeles tyst efteråt, förutom andningen som sakta lugnade sig i långa drag.

De låg kvar. Han sjönk ner mot henne men bar upp en del av vikten. Hennes hjärta slog snabbt under hans bröstkorg. Han kände kondomen mellan dem, värmen, den svaga darrningen som ännu gick genom hennes lår.

Efter en stund släppte hon hans nacke och strök honom över ryggen med sina långa naglar, långsamt. Fingrarna gled upp längs nacken och strök en gång längs det korta skägget. Hon log, andfådd, med det busiga draget kvar i munnen.

– Inte illa för en eftermiddag, viskade hon.

När de reste på sig drog Peter av den välfyllda kondomen. Dalia tog den retsamt ifrån honom och höll upp den mot ljuset i fönstret och tittade lite fascinerat på innehållet.

– Så många bebisar till spillo, sa hon tyst med ett litet illmarigt leende på läpparna.

De duschade tillsammans i det lilla badrummet. Vattnet rann över hennes silverfärgade hår, över de smala axlarna, över de små brösten. Peter tvålade in hennes rygg, hennes rumpa, insidan av låren. Hon vände sig om och tvålaed in hans bröst och mage, lät handen glida ner och hålla om hans kuk en stund, betydligt mjukare nu än för en stund sedan.

När de var påklädda igen stod de en stund inne i rummet.

– Det får inte dröja för länge till nästa gång, sa Dalia. Hon log. Jag är inte så tålmodig som jag verkar.

Peter nickade.

De gick tillbaka till parkeringen. Skymningen hade sänkt sig. Dalia låste upp sin bil. Hon tittade på honom en sista gång, det långa silverfärgade håret mot den grå klänningen, de gröna ögonen i det svaga ljuset.

Sedan satte hon sig bakom ratten och körde iväg, hem till sin familj.

Peter stod kvar en stund. Sedan vände han sig om och gick för att träffa sina gamla kompisar på pubeln, precis som han hade sagt till Elin.