Det gyllene duschrummet

Det här är del 3 av 3 i international fetish day 19/1

Jag låg på det hårda golvet och kände de varma dropparna strila över mitt ansikte och min kropp. Munnen halvöppen. Den välbekanta smaken spred sig i gommen. Mina bröstvårtor knottrades och det pirrade härligt mellan benen. Jag tittade upp och såg tjejerna som stod runt omkring oss, och lät sina gula strålar sprida sig över våra kroppar. Och jag tänkte ”hur kunde det gå så här egentligen?”

 

Jag heter Ida och går på gymnasiet, i en helt vanlig klass i en helt vanlig skola i en helt vanlig lite mellansvensk stad. Ett ställe där det aldrig händer något speciellt. Där allt bara är som vanligt. Och så hände det här. Ni kommer inte tro mig om jag berättar. Men okej, jag gör väl ett försök i alla fall.

Det började egentligen med att det alltid var kö till toan i tjejernas omklädningsrum efter idrottslektionerna. För det första hade en av två toaletter varit trasig och avstängd ända sedan terminsstarten, och trots alla löften blev den aldrig lagad.

Den enda toaletten som var hel var dessutom alltid upptagen, eftersom Vera envisades med att byta om där i stället för ute bland oss andra. Så för att hinna till nästa lektion, vara man tvungen att hoppa in kissnödig i duschen, och stå där och knipa med benen medan man samtidigt försökte bli lite ren. Till exempel mellan benen. Det var så drygt.

Över huvud taget var omklädningsrummet en sorglig syn. Det var slitet och nedgånget och underhållet var eftersatt. Sprucket kakel och trasiga klädkrokar lite över allt. Och duschrummet var nästan värst av allt. Bara det pissgula kaklet var en sorglig syn. Det kallades för ”guldfärgat”, men om det var tidens tand som gått hårt åt det, eller om någon bara hade ett väldigt märkligt färgsinne, men nu såg det mer ut som något gammalt och trist från fyrtiotalet.

Problemen med kissnödighet och trängsel fortsatte vecka efter vecka, tills en av tjejerna inte kunde hålla sig längre. Jag såg det inte själv först. Men när plötsligt Asta tystnade bredvid mig och började stirra, så vände jag nyfiket på huvudet. Där stod Nelly med kisset strilande nedför benen, där det blandades med duschvattnet på golvet. Man såg att hon fortfarande kämpade för att hålla emot. Men när hon märkte att det ändå inte gick att stoppa, så ryckte hon bara på axlarna och släppte efter.

Man riktigt märkte lättnaden i hennes ansikte, när hon äntligen fick lätta på blåsan. Vi andra stod bara och stirrade medan kisset stänkte över den pissgula väggen. ”Att hon vågar”, tänkte jag. Så får man väl inte göra. Pissa i duschen. Det fanns väl till och med en regel mot det? Eller? Vi var nog fler som skulle ha velat. Man kände ju hur det trängde på. Men Nelly var ju en av det tuffa tjejerna i klassen. Med i tjejgänget med Tess i spetsen. Och de gjorde ju lite som de ville, eftersom alla såg upp till dem. Eller i alla fall var lite rädda för dem. Man ville ju inte bli mobbad och så.

Här var det Tess regler som gällde. Så vi tittade spänt på henne, för att se vad hon skulle säga om saken.

– Äh, skit samma, sa hon, och började själv bredbent och självsäkert spreja väggen med sina gula strålar. Jenny och Angie var inte sena att haka på. Så nu stod hela det tuffa gänget och pissade och njöt, medan resten av klassen förundrat tittade på. Ingen annan vågade följa deras exempel. Jag och Asta tittade på varandra. Vi var nog båda lite sugna att haka på. Men med en diskret skakning på huvudet från Asta lät vi bli. Så väl kände vi Tess, att vi visste att det skulle få konsekvenser.

 

Det här att pissa i duschen blev en grej för gänget. Efter varje idrottslektion stod de vällustigt och demonstrativt och kissade i de varma strålarna. Ofta rann det bara rakt ner på golvet, men ibland var det kraftigare kaskader, och var de inte vända mot väggen då utan ut mot golvet, fick man passa sig så att man inte blev träffad.

Vissa tjejer försökte protestera lite lamt, men mest blev det bara skrämda tjut när man blev tvungen att hoppa åt sidan. Jag var nära att komma i vägen för Jenny en gång, men lyckades skrikande skutta undan i sista stund. Utåt höll jag upp en kränkt fasad, men innerst inne kändes det faktiskt lite kul och spännande. Äckligt men spännande. Hur skulle det kännas att bli träffad?

Den första som plötsligt blev träffad en dag, var Tess själv. Angie blev lite oförsiktig, och råkade stänka över hela benet på Tess. Då tog det hus i helsike.

– Va fan gör du? skrek hon. Då får väl fan inte pissa på mej heller!

– F’låt, det var inte meningen.

– Se dej för!

– Ja, ja, f’låt.

– Nu ska du få!

Så vände Tess sina egna strålar mot sin kompis, och markerade revir. Hon var uppenbarligen inte lika pissnödig som Angie, så hon fick anstränga sig för att kunna stänka ordentligt mot kompisen. Men med framskjuten höft och ett par fingrar som spred på blygdläpparna, så fick hon i alla fall till sin hämnd.

Det här blev startskottet för något nytt. Nu hade gänget fullt pisskrig i duschen varje gång, där de fyra tjejerna försökte träffa varandra så mycket som möjligt med sina gyllene strålar. De började till och med förbereda sig genom att dricka extra mycket under idrottslektionerna. De skaffade sig megastora vattenflaskor, så att de skulle ha riktigt välfyllda blåsor när det sedan var dags.

Och de nöjde sig inte med att stå stilla heller. Efter ett tag började de springa runt och jaga varandra, för att kunna släppa lös sina kaskader när de fick sikte på någon. Vi andra fick ducka bäst vi kunde, för att inte bli träffade. Men till slut gick inte heller det att undvika.

Först att inte hinna undan var Clara, som råkade halka när Tess kom dundrande. Det var ett tillfälle Tess inte kunde motstå. Hon stannade upp och ställde sig bredbent över den sprattlande och tjutande Clara, som desperat försökte komma undan, medan de gula strålarna stänkte ner hennes nyduschade kropp.

Vi andra tjöt och skrattade med i skådespelet. Alla pratade vitt och brett om hur ”gross” det var. Men hos mig kittlade det bara av spänning i magen. Eller kanske till och med längre ner…? Men inte kunde jag väl gå i gång på det här på det viset…?

Nu blev det i alla fall öppen jaktsäsong på alla i hela duschrummet. Varje idrottslektion avslutades med att tuffa gänget sprang omkring och pissade på alla andra. Jag minns när de pissade på mig första gången. Det var Jenny som lyckades tränga in mig i ett hörn, och jag kände hennes strålar över mitt ben och lite upp över höften till och med. Jag minns att jag förundrades över hur varmt och skönt det kändes.

Till slut hakade fler och fler på, och efter några gånger sprang alla omkring och pissade på alla. Och trenden med stora vattenflaskor spred sig. Jag skaffade faktiskt själv en. Skyllde hemma på att fröken hade sagt att det var viktigt att dricka mycket när man tränade. Och det gick mamma på.

Men det egentliga målet var ju att ha så full blåsa som möjligt när lektionen var slut. Förstås för att kunna jaga, och känna känslan när man träffade någon med en varm kaskad. Det var en slags känsla av makt, men också, eller kanske ännu mer, av frihet. Att få känna triumfen av att stänka ner någons fot, eller ben, eller rumpa. Eller ännu hellre mage eller bröst. Så som vi alla halkade omkring på det piss- och vattenhala golvet, så fanns det ofta tillfälle att komma åt att blöta ner även de övre delarna av kroppen.

Men innerst inne njöt jag mest av att själv bli träffad. Den förbjudna känslan av att blötas ner av de varma strålarna. Doften av färsk urin på min kropp. Bara känslan, den obestämbara känslan, av något ”dirty” och spännande. Jag vet inte var den kom ifrån, eller om det var något jag hade gått och burit på. Men nu var den i alla fall här. Och jag älskade den. Därför såg jag gärna till att bli träffad. Att sinka mig själv lite. Att välja fel väg, krocka med någon, eller bli inträngd i ett hörn igen, så att jag kunde få något av det härliga varma på mig.

 

Asta och jag pratade ofta om det på vägen hem från skolan. Asta är min bästa kompis. Vi har hängt ihop ända sedan lågstadiet, och vi kan prata om allt. Asta kände likadant som jag. Hon skulle inte erkänna det för någon annan än mig, och det skulle inte jag heller, men hon tyckte också att det var fett coolt. Vi pratade om värmen. Hur skönt det var att sköljas av de varma dropparna. Skönare än duscharna, vars temperatur man aldrig kunde lita på i denna nedslitna gamla gympahall. Men av kisset blev man liksom omsluten av en närmast trygg och ombonade värme.

Och vi pratade fascinerat om lukten, som ju inte alls var ju så hemsk som man kunde tro. Det var liksom ingen unken eller ammoniakstinkande lukt som av gammalt kiss. I stället var den varm och spännande. Smaken däremot. Nja, ingen av oss hade ännu vågat smaka på riktigt. Eller ens fått tillfälle att göra det.

 

Jag minns första gången jag pissade någon i ansiktet. Det var Rutan som hade halkat och nu satt på rumpan utan att kunna ta sig upp i första taget. Hon hade hamnat mitt framför mig. Hennes uppvända ansikte och glada min var precis framför min kissfyllda mus, och jag släppte lös en stor kaskad över henne.

Först knep hon ihop både ögon och mun, medan jag sprayade ner hela hennes fejs. Men så såg jag hur en lite tunga kom ut ur mungipan, och slickade i sig av de salta dropparna. Så öppnade hon munnen lite grann, bara lite, så att ett par strålar lyckades leta sig in. Och även om hon försökte dölja det, så kunde jag inte undgå att märka hur hon nyfiket smakade på kisset, och sedan diskret svalde.

När hon torkat sig i ögonen för att över huvud taget kunna se igen, möttes våra blickar i ett kort ögonblick av samförstånd. Hon förstod att jag förstod, och båda förstod att vi njöt av det spännande som hände.

Jag kunde knappt vänta innan jag själv fick testa. Man ville ju inte vara alltför uppenbar. Inte så att man bara lägger upp sig och öppnar munnen bara så där. Men ett halt golv går ju alltid att skylla på, och hörnor kan man alltid hamna i.

Den första som fick mig fast i den positionen var tuffa Nelly. Hon som hade satt igång alltihop. Hon hade mycket riktigt fångat in mig i ett hörn, där jag halkat omkull och satt inträngd mot väggen. Med ett bestämt tag om mitt huvud, tryckte hon upp sin fitta mot mitt ansikte och släppte lös en stor kaskad. Hon blötte ner mig ända från hakan till håret och tillbaka igen. Länge håll hon på, och till slut kunde jag inte låta bli. När strålarna dröjde sig kvar vid min hopknipna mun, öppnade jag den sakta och tog emot vad jag fick.

Sakta men säkert fylldes munnen upp av hennes förbjudna nektar. En varm, salt och obestämd smak fyllde min gom. Jag höll kvar det, spottade inte ut det, svalde det inte, lät det bara komma. När Nelly sedan drog vidare mot nya jaktmarker, satt jag kvar och bara lät det skölja runt i gommen. Riktigt tog in och smakade på det, som inbillar jag mig man gör med ett fint vin. Länge fick det vara kvar, tills jag med små, små klunkar började svälja. Det kittlade av fjärilar i magen. Det var så spännande och förbjudet. Jag var hela tiden beredd på att spotta ut resten. Att nu skulle jag inte våga svälja mera. Men miniklunk för miniklunk svalde jag till slut hela munfullen.

Den dagen fick jag berätta allt för Asta på vägen hem. Beskriva känslan. Beskriva smaken. Ju mer jag tänkte på det, kom jag fram till att det smakade som en ljummen och salt buljong.

– Men var det gott då? frågade hon.

Jag funderade länge. Var det verkligen det? Eller bara spännande? Var det den känslan som lurade mig? Nej, jag trodde inte det.

– ja, svarade jag. Det var det faktiskt.

Asta funderade en lång stund. Sedan bestämde hon sig.

– Nästa gång ska jag smaka.

 

Pisskriget tog till slut en tråkig vändning. Och med Tess och hennes mobbargäng i farten, var det väl egentligen ingen som blev förvånad. Naturligtvis var det Vera som råkade illa ut. Vera som var mobbarnas favoritoffer. Vera som alltid låste in sig på toaletten och bytte om. Vera som var upphovet till att alla varit så kissnödiga i duschen från början.

Det var Tess som upptäckte att Vera en dag inte hade smitit in på sin toalett ännu, utan stod i dörren och tittade på det pågående pisskriget. Hon hade väl hört talas om det, hört stojet och larmet, och till slut övermannats av nyfikenhet. Nu stod hon där och smygkikade på det lika skrämmande som spännande skådespelet.

– Vad glor du på? frågade Tess argt, och grep tag i Veras stora t-shirt. Vill du vara med?

Men Vera tittade bara skamset ner, och försökte som vanligt bara sjunka genom jorden, medan hon skakade knappt märkbart på huvudet.

– Klart du ska vara med, flinade Tess, och drog in henne i duschrummet. Eller hur tjejer? Klart hon ska vara med.

Jenny, Nelly och Angie, till vilka frågan i första hand var riktad, flinade med, och hjälpte till att dra in henne mitt i rummet. Där tvingades hon först ner på knä. Men på det halkiga golvet låg hon snart platt på rygg, och tittade förskrämt upp på sina plågoandar.

– Trodde du att du skulle komma undan genom att gömma dig på toaletten va? fortsatte Tess. Stå där inne och blockera så att ingen ska kunna kissa, va? Tvinga alla att kissa i duschen? Är det schyst det?

Vera kurade ihop sig och lät höra ett litet nekande gnyende.

Gänget fortsatte att kasta glåpord på den liggande stackars tjejen, medan de samlades i en ring runt henne. Ingen annan vågade säga något. Det kändes inget bra i magen att stå och se på. Men ingen, i alla fall inte jag, vågade gå emot gänget. Visst tyckte jag synd om Vera. Det hade jag alltid gjort. Men jag försökte alltid hålla mig undan när mobbarna drog igång. Fast någon gång hade jag också skrattat med. Eller några. Det skäms jag för nu när jag berättar det. Men, det är inte så lätt.

– Kom igen tjejer, hojtade Tess. Nu visar vi henne hur det går om man är en liten gris.

Och så började alla fyra tjejerna, med Tess i spetsen, kissa på henne. Vera, som ju inte ens var naken utan fortfarande hade sina gympakläder på sig, blev nu helt neddränkt av piss. Från huvud till fot. Och när hon försökte kura ihop sig och skydda sig, började de puffa och sparka på henne. Inga hårda sparkar som tur var. Mest för att vända henne rätt och komma åt bättre.

– Lägg av! Låt bli! Låt henne vara!

Det var Tova som inte stod ut med att se på längre. Tova hade alltid haft ett bra självförtroende. Gänget rörde henne inte i ryggen, och hon var alltid en schyst kompis. Det var i och för sig inte så ofta hon gick in försvarade Vera. Det hade hänt förut, men hon hade väl inte kraften att alltid ställa upp. Men nu kände hon tydligen att det hade gått alldeles för långt.

Hon klev in i ringen och försökte putta bort de pissande mobbarna. Så ställde hon sig och tittade Tess stint men lugnt i ögonen.

– Nu lägger ni av. Ni har gått för långt. Låt henne vara.

– Kom inte och lägg dej i det här, väste Tess mellan sammanbitna tänder. Om du inte väldigt gärna vill råka illa ut själv.

– Nej tack, svarade Tova lugnt. Jag avstår. Och så böjde hon sig ner för att hjälpa den stackars nedpissade flickan på fötter.

Men det skulle hon inte ha gjort. Med ett morrande knuffade Tess henne med full kraft, så att hon ramlade ihop över Vera. Och inte kunde hon komma på fötter heller, för gänget fortsatte att knuffa och puffa och sparka på henne. Och sedan släppte de lös sina kaskader igen. Nog för att Tova var naken och inte behövde bry sig om sina kläder på samma sätt som Vera. Men hon blev i alla fall nedtryckt och förnedrad på ett sätt som hon aldrig blivit förut.

När till slut gänget definitivt hade tömt sina blåsor, och tyckte det räckte med knuffar och sparkar, gav de upp med en sista spottloska. Så gick de lugnt och duschade av sig, och lämnade sedan duschrummet.

Mödosamt tog sig Vera och Tova upp på fötter, med hjälp av Elin och Magda, Tovas två bästa kompisar. Alla vi andra stod bara och tittade på, och skämdes. Dels för att vi inte hade gjort något, men också för att vi inte riktigt vågade blanda oss i. Om det kom fram till Tess, skulle det kanske kunna bli konsekvenser. Jag stod i alla fall där och kände mig som en riktig fegis.

Tova och tjejerna hjälpte Vera att duscha av sig och få av sig de blöta kläderna. Och när gänget hade lämnat omklädningsrummet, tröstade och stöttade de henne medan hon klädde på sig. Tur i alla fall att det inte var hennes vanliga kläder, som hon hade blivit ertappad i och pissad på. Vi andra sneglade mest med nedslagna blickar. Jag hade velat gå fram och säga något. Men jag visste inte riktigt vad och hur.

 

Efter den dagen tog pisskriget en tydlig ny riktning. Tess ville visa att hon hade kontroll, och att det var hon som bestämde. Och framför allt vilka som hon ville straffa och trycka ner. Duschrummet blev på något sätt uppdelat i tre lag, ett som pissade och ett som blev pissade på, och så ett som stod bredvid och tittade på och ännu inte valt sida.

Det första laget var naturligtvis Tess och hennes gäng. Stommen i det andra laget var Vera och Tova och Tovas kompisar. Nu fick de betala för det de hade gjort. Jenny och Nellie såg till att få tag på Vera innan hon hann smita in på muggen, tvingade av henne kläderna och in i duschrummet. I grunden med ursäkten att ”snuskfian” skulle duscha. Men det där med att tvinga in henne i det strilande vattnet blev till slut inte något viktigt. I stället gick de snart över till nästa steg direkt. Alltså att tvinga ner Vera, Tova, Elin och Magda på golvet, för att sedan ställa sig i en ring omkring dem och låta pisset flöda.

Redan efter några gånger började man märka hur folk föll till föga. Några ur det tredje laget, vi som bara stod och tittade på, började så smått fnissa med, medan vi andra mest försökte hålla oss undan, även om vi inte kunde låta bli att fascinerat titta på.

När Tess märkte medvinden, började hon medvetet utmana alla andra att delta.

– Ska ni stå där och fnissa så kan ni lika gärna hjälpa till, sa hon. Kom hit. Jessica, stå inte bara där. Och du också Beata.

De båda kompisarna smög sig fnissande in i ringen, och släppte på sina blåsor. De var ju som alla andra väldigt kissnödiga, men man hade ju fått nöja sig med att kissa i duschen på sistone. Nu fick de äntligen kissa på någon igen.

Men Tess började också leta nya offer. Om man inte direkt följde hennes uppmaning att delta i ringen, så blev man bryskt indragen i dess centrum i stället, och en del av den förnedrade måltavlan. Först att råka illa ut var åter igen Clara, hon som först hade träffats av gängets strålar en gång i tiden. Man såg att hon inte ville vara oschyst mot Vera och hennes beskyddare, så hon tvekade lite för länge. Så snart låg hon där på marken i det gula regnet.

Fler och fler blev degraderade till det nedpissade laget. Jag och Asta hörde till dem. Och jag skäms för att erkänna det, men det var nog innerst inne det jag hade önskat. Det hade varit jättespännande att jaga runt och försöka pissa på folk, men ärligt talat ännu mer att försöka bli pissad på. Och att nu bli tvingad att bara ligga där och ta emot, det var en så otroligt kittlande känsla.

Jag minns den första gången jag låg där, och kände de varma strålarna över kroppen, över ansiktet, mot fittan. Åååh. Doften. Smaken. Först slickade jag bara lite försiktigt i mig det som vätte ner mina läppar. Men bara det gav mersmak. Asta och jag tittade på varandra, och vi förstod båda två. Vi log i samförstånd. Vi njöt av att vara måltavlor. Att tycka synd om Vera var nu helt bortglömt. Fy vad jag skäms såhär efteråt.

 

Till slut var hela klassen uppdelad. Antingen stod man i ringen som pissade, eller så låg man där på golvet och blev pissad på. Men vi som låg där var ju också kissnödiga. De flesta drack ju fortfarande en massa vatten på lektionerna, så blåsorna pockade på. Den första som inte kunde hålla sig var Elin. Helt plötsligt stod det bara som en kaskad från henne, som stänkte inte bara på de närliggande, utan framför allt på Angie som stod närmast i ringen.

Det skulle hon inte ha gjort. Tess kunde naturligtvis inte låta det gå ostraffat, utan beordrade Angie att sätta sig på huk över Elins öppna mun, och släppa på allt vad hon hade.

– Är det några fler pissfittor som inte kan hålla sig? frågade Tess strängt. För ska ni ligga där och pissa, får ni göra det på er själva.

Alla flämtade oförstående. Hur skulle det gå till? Vad då pissa på sig själv? Jo det fick vi snart veta. Magda fick bli först att tvingas försöka, eftersom hon såg mer än lovligt kissnödig ut. Dessutom visste alla att hon var ganska vig. Hon fick helt enkelt slänga upp benen över kroppen, som i en bredbent, avbruten kullerbytta, och sedan låta kisset flöda. Det skvalade i starka strålar över huvud och bål, samtidigt som de naturligtvis stänkte på de omkringliggande som tjöt ikapp med Magda av äckelblandad förtjusning.

Sen tvingades vi andra göra samma sak. Eller åtminstone vända oss med benen inåt högen, så att vårt kiss kom mer på oss än på de omkringstående. Själv försökte jag mig på akrobatkonsterna. Det gick bra ett tag, och jag minns hur jag kände spänningen av att smaka på mitt eget kiss. Men jag hann knappt analysera mina smaker, förrän jag tappade balansen och dråsade ner rakt över Asta, som fick det mesta av mitt kiss i sitt ansikte i stället. Sen låg vi där i en enda fnittrande hög.

 

Efter ett par veckor tröttnade Tess på den nya ordningen. ”Högen” gav tydligen inte tillräckligt utrymme för hennes elaka kreativitet. Så den här dagen kom hon med nya direktiv. Hon utlyste en tävling i prickpissning. Naturligtvis fick bara de i hennes lag delta. Vi andra skulle bara vara måltavlor. Vi fick helt enkelt ställa oss på knä vid den ena väggen, medan de andra ställde upp sig två meter ifrån. Vi beordrades att gapa stort, så att de tävlande kunde försöka pricka våra munnar. Och gud nåde den som försökte ducka.

Det visade sig vara förvånansvärt svårt. Nog för att Nelly, Jessica och Rutan lyckades pricka in sina starka strålar i munnarna på Clara, Asta och Magda. Men till exempel Jenny lyckades bara stänka ner mig på brösten, och Angie och Tess själv hörde till dem som inte ens nådde fram, utan bara sprayade en bred men väldigt kort golvyta framför sig. Naturligtvis till Tess stora förtret.

Då tog Tova mod till sig.

– Kan ni inte bättre än sådär? retades hon. Jag är ju alldeles snustorr, och pissnödig dessutom. Och jag verkar ju inte vara ensam heller. Nu är det allt vår tur att visa hur det går till.

– Vad fick du luft ifrån? kontrade Tess. Har du inte fattat vem det är som bestämmer här, din lilla pissråtta? Vi pissar, ni tar emot.

– Tar emot vadå? Tova tittade demonstrativt på sin torra kropp. Jag har inte tagit emot något. Eller har du, Vera?

Den lika snustorra Vera skakade på huvudet. Ett knappt märkbart leende spelade i hennes mungipa.

– Men om du är för feg, så kan ni väl för all del få slippa. Inte mig emot. Jag kan pissa i duschen. Eller vad säger ni tjejer? Ska vi låta fegisarna få slippa.

Då tog det hus i helsike.

– Vi är inga jävla fegisar, skrek Tess. Kom igen tjejer, ställ upp er.

– Men så modigt då. Tova vände sig om med spelat imponerad förvåning. Få se nu… tre chanser på åtta att bli träffad. Om man får lita på ert… prickskytte. Hm… Verkligen modigt.

Tess riktigt kokade där hon ställde sig på knä. Men hon hittade inget bra att svara med. I stället radade resten av hennes tuffingar och deras hang-arounds upp sig efter väggen, medan vi andra tog plats två meter framför dem.

Tove övertalade Vera att ställa sig framför Tess, och efter lite peppning såg jag hur det tändes ett ljus i hennes ögon. Även Tess såg det, och jag kunde inte undgå att ana hur rädd hon blev. Här stod mer på spel än vad man kunnat tro.

Tove ställde sig framför Angie. Själv hamnade jag framför Rutan. Henne jag först hade lyckats pissa i ansiktet för flera veckor sedan. Nu var det alltså dags igen. Vi utbytte en blick av leende samförstånd. Så öppnade hon munnen och blickade åt mig. Hon ville uppenbarligen bli träffad.

Så körde vi igång. Själv fick jag på en riktigt bra och stark stråle, som jag snart lyckades pricka in rakt i Rutans väntande mun. Jag såg hur det lös i ögonen på henne när hon tog emot mer och mer av mitt kiss. Och inte lät hon något spilla utanför heller. Tydligen lyckades hon svälja undan med öppen mun. Jag tittade alldeles fascinerad på henne. Att hon ville. Att hon vågade. Och att hon njöt så.

Det var knappt så att jag lyckades slita blicken från henne, för att se hur det gick för de andra. Men när jag gjorde det, var det verkligen värt besväret. Vera visade sig vara kanske pricksäkrast av oss alla. Med en kraftig stråle matade hon på mot Tess mun. Och när Tess försökte komma undan, blev hon oupphörligen tråkade av Tova, så det var bara att räta upp sig och öppna käften igen. Hon funderade nog på vad som var värst, att tappa ansiktet genom att tvingas svälja en massa kiss, eller att tappa det genom att visas sig feg. Förtreten fick hon hur som helst svälja, tillsammans med en massa urin.

Samtidigt som hon höll koll på Tess, lyckades dessutom Tova att pricka Angie precis lika bra som Vera. Och även Jenny och Nelly fick sina munnar fulla. Allt som allt fick vi in sex fullträffar och två halvträffar. Ett riktigt succéresultat. Maktbalansen började så smått tippa.

 

Näste idrottslektion var stämningen spänd. Folk drack extra mycket, och smet gärna ut och fyllde på sina vattenflaskor när de fick möjlighet. Alla förstod att det var något viktigt på gång, men ingen visste riktigt vad. Men det fick vi snart veta. När alla samlades i duschrummet, grep Tova raskt initiativet och utmanade på längdpissningstävling. Tess, som nog hade tänkt sig något annat, kunde inte fega ur. Men för att inte tappa initiativet helt, föreslog hon ett straff för förlorarna, som det vinnande laget skulle bestämma till nästa gång.

Så längdpissning blev det. Det gick till så att man fick ställa sig vid ena kortväggen, och en och en försöka åstadkomma en så lång stråle som möjligt. Tova hade fixat fram en märkpenna, som domarna skulle markera resultaten på golvet med. Och som domare utsågs Jenny och Elin, med Nelly och Magda som reserver när de båda första gjorde sina försök. Här skulle det inte vara något utrymme för fusk. Båda lägren skulle vara lika representerade.

Det visade sig vara en ganska jämn tävling, om man såg det som en lagtävling. Själv kom jag någonstans i mitten, och var rätt nöjd med det. Men det var en som var överlägsen. Vera. Där räckte inte ens golvet till. Hennes markering hamnade nästan en meter upp på den motsatta väggen. Tess däremot kom knappt ens halvvägs.

Veras överlägsenhet avgjorde även lagtävlingen. Så vi stod helt plötsligt som segrare. Och Tess och hennes gäng hade straff att vänta. Det framgick tydligt hur sur och förnedrad hon var. Men nu lät hon det gå ut över sina egna kompisar i stället. Man riktigt såg hur Jenny, Nelly och Angie bara ville komma därifrån så snabbt som möjligt.

 

Nästa lektion var det alltså dags för straffet. Ett straff som ju faktiskt Tess hade tvingat fram, och dessutom starkt bidragit till att dra på sig.

Tova hade tänkt till sedan sist, och förklarade nu hur det skulle gå till. Förlorarna skulle lägga sig på en lång rad på golvet, huvud vid fötter. Sedan skulle segrarlaget bredbent passera över dem, en och en, medan man lät kisset flöda. Det ursprungliga gänget fick lägga sig först, med Tess i spetsen. Och först att passera över dem var naturligtvis Vera, vederbörligen peppad av Tova.

Vera tog god tid på sig, och stapplade nästan demonstrativt långsamt över sin plågoande, så att hon verkligen skulle kunna duscha henne maximalt med sina gyllene strålar. Tess spottade och fräste, när Vera dröjde extra länge vid hennes ansikte. Men hon låg kvar. Veras blåsa räckte även för Nelly och Jenny, men började sina redan när det var dags för Angie. Så Magda som stod näst på tur, fick börja med Angie och ta det framåt därifrån. Hon tog det inte lika långsamt, utan lyckades blöta ner alla de resterande fem.

Så till Tess stora förtret fick nu Tova själv äran att börja om med henne. Även Tova gjorde ett grundligt jobb. Hon ställde sig till och med ett tag och twerkade över Tess ansikte och bröst, skakade rumpa som en annan hip-hopare, för att verkligen förnedra henne. Sedan började hon sina redan efter Nelly, så Elin som kom därefter fick börja med Jenny.

Så där höll det på. Jag fick ta vid efter Asta, som hade tömt det mesta över Jessica och Beata, så jag hamnade på sista tjej, som var min gamla ”kompis” Rutan. Hon gjorde ingen hemlighet längre av att hon njöt av mina varma strålar. Framför allt inte när jag stannade till lite extra, först över hennes snippa, som jag länge stannade och försökte pricka medan hon märkbart särade på benen, och sedan vid hennes vidöppet leende mun.

Jag hade lätt kunnat tömma hela blåsan på Rutan. Men det var ju ändå meningen att hinna med fler. Så jag knep ihop och stapplade bort till början av ledet igen. Om blickar kunnat döda, hade Tess tagit kål på mig där och då. Hatet sköt som blixtar ur hennes ögon, så jag var ju bara tvungen att skölja bort det extra noga med en lång och välriktad stråle i hennes ansikte. Och det mesta kom mycket riktigt i hennes snart väldigt ihopknipna ögon.

 

När alla var klara och Tess och gänget började resa sig upp, ropade Tova stopp.

– Ligg kvar ett tag, uppmanade hon. Ni måste ju också vara kissnödiga, eller hur? Så ni måste ju också få chansen. Lägg er nu bekvämt till rätta igen, och så släpper ni bara loss det ni har. Det ska väl bli skönt?

De enda som log och nickade åt detta påstående var Rutan, Beata och Jessica. De tyckte det bara var kul att bli lite extra pissade på, eller att kunna pissa på varandra. Resten muttrade bara surt.

– Se så, sätt igång, uppmanade Tova.

Och satte igång gjorde de. Åtta ståtliga fontäner sprang nu upp från det obekväma golvet. De flesta med en sådan riktning, att de spreds inte bara över de egna benen, utan också över huvudet på den man hade framför sig. Den enda som lyckades att delvis rikta sig någon annanstans var faktiskt Rutan, som delvis lyckades få till vinkeln så att hon även träffade sitt eget bröst och huvud, även om hon också generöst delade med sig lite till Beata.

Tess bidrag var en desto sorgligare syn. Det blev mer och mer uppenbart hur lite kraft hon hade i sin blåsa. Själv lyckades hon mest blöt ner sina egna ben, trots att hon gärna hade velat träffa den hånskrattande Tova som stod framför henne.

När vi några år senare blickade tillbaka på skolåren, så stod den här dagen ut som en historisk dag. Tess makt var bruten. Hon kunde inte sätta sig på någon längre. Hennes gäng bröts upp. Först försvann de nya allierade. Rutan blev till exempel kompis med både Tova och Vera. Men även Angie och de andra i kärnan, började mer och mer dra sig undan. Det var faktiskt en stor dag.

 

Men lekarna i duschrummet upphörde inte för det. Tova, som nu hade tagit kommandot, hittade på nya lekar för varje dag som gick, och hon tog gärna emot förslag från oss andra. Rutan var till exempel en ofta återkommande idéspruta. Den ena idén var vildare än den andra. Det var ”hundkull”, en lek där alla sprang omkring och försökte lyfta på benet, för att pricka varandra med sitt kiss. Det var att pissa på sina egna ben och låta någon annan slicka dem rena. Några slickade ända upp till källan. Den leken ledde sedan till nästa, att kissa någon direkt i munnen. Någon som sen fick slicka en ren. Nu började det bli inte bara kinky, utan riktigt jävla sexigt.

Jag minns hur det kändes. Jag hade hamnat med min bästis Asta. Jag satt där på knä och stirrade upp i hennes särade fitta, kände hennes dofter, och bara väntade på att hon skulle börja. Min bästa kompis! Det kändes så konstigt, och samtidigt så rätt. Inte för att jag var lesbisk, eller…? Men att få göra det första gången med henne. Det kunde ändå inte bli bättre.

När kisset började flöda in i min öppna mun, kunde jag inte vänta längre. Fortfarande medan strålarna fortsatte komma, tog jag min fyllda mun, svalde girigt, och satte sedan mina läppar mot hennes porlande källa. Hungrigt sög jag i mig av hennes safter. Sedan lät jag min tunga fladdra över fittan, så att det stänkte över hela hennes underliv och över mitt eget ansikte. När hon sedan kom över mitt slaskiga ansikte, kunde jag inte tro att det var sant.

Men det var det. Det fick jag själv uppleva när hon sedan återgäldade tjänsten. Det var första gången jag kom av någon annans påverkan. Det var ju knappt jag kom varje gång jag onanerade själv ens.

 

Den största och mest kittlande utmaningen var ändå en som Rutan kom på. Det var nästan så att hon inte lyckades få med alla i att delta. Men grupptrycket kan vara en stark motivator. (Usch, vad höll vi på med egentligen?) Det var sista lektionen för dagen, så alla skulle bara hem efteråt. Vi skulle alla klä på oss våra vanliga kläder utan att duscha först, och sedan pissa ner varandra fullständigt. Sedan var utmaningen att ta sig hem, och hinna smita in och hinna duscha och byta om innan familjen upptäckte något.

Det var det pirrigaste jag någonsin varit med om. Tur att det var varmt ute, så att man inte hade en massa ytterkläder också. Men hur skulle man kunna ta sig hem utan att bli upptäckt? Asta och jag brukade ju ta bussen. Det skulle ta en halvtimme att gå hem annars. Vi bestämde oss för att chansa.

Fnittrande klev vi på, och ställde oss vid barnvagnsplatsen och höll i oss. Folk kunde ju inte undgå att se att vi var dyblöta, trots att det inte hade regnat på flera dagar. Men till att börja med trodde de nog att de här tokiga tjejerna hade badat med kläderna på. Men sedan såg man hur folk runt omkring diskret började sniffa och se konfunderade ut. Vårt fnissande nådde nu hysteriska höjder, när vi förstod att folk började ana.

Närmast desperata tumlade vi av vid vår hållplats, gav varandra en blöt kram och en lika blöt puss, innan vi skyndade åt var sitt håll. För det mesta brukade mamma inte vara hemma vid den här tiden, och brorsan brukade vara på sitt rum och spela Xbox. Så det borde vara lugnt. Men naturligtvis hade mamma redan kommit hem, och ropade från köket när hon hörde dörren skramla. Så jag var tvungen att ropa tillbaka att jag bara skulle duscha först. Hade inte hunnit efter idrotten. När jag sedan störtade upp mot mitt rum, satt brorsan ute i övre hallen och kollade TV. Det gjorde han ju aldrig!

Jag tror att jag var snabb nog att smita förbi, innan han märkte något särskilt. Sen låste jag in mig i badrummet, kastade in kläderna i tvättmaskinen, och slog på duschen. Där stod jag länge och väl, medan adrenalinet sjönk undan och pulsen lugnade ner sig.

När jag tjugo minuter senare klev ur duschen, insåg jag ju att jag inte hade några kläder att sätta på mig. Och utanför satt fortfarande brorsan. Det enda jag hade var badlakanet. Så det var bara att svepa det om brösten och hålla god min. När jag tittade mig i spegeln såg jag att det ju inte var världens längsta handduk. Den nådde knappt ner under baken. Men vad gör man.

Snabbt smet jag ut ur badrummet, och skyndade mig mot mitt eget rum. Man ville ju inte bjuda brorsan på alltför mycket utsikt. Men det sket sig naturligtvis fullständigt. För när jag fumlade med mitt eget dörrhandtag, lyckades förstås handduken lossna, och jag fick inte tag på den förrän strax under rumpan. Desperat vände jag mig lite för att få tag på den, medan jag snubblade in i mitt rum och stängde dörren.

Herregud! Inte bjuda brorsan på utsikt!? Han måste ju ha sett både rumpan och en naken tutte! Han måste ju ha fått värsta nakenchocken. Utifrån hallen hörde jag hur TV:n stängdes av och hur brorsan snabbt snubblade in i sitt eget rum och smällde igen dörren. Jag fnissade hysteriskt när jag tänkte på vad han skulle göra där. Och ännu mer när jag kände hur fuktig det hade gjort mig mellan benen, och insåg att jag nog gärna ville göra samma sak.

 

På skolan började nu ryktet sprida sig om vår galna klass, och vad våra tjejer höll på med i duschen. Och det väckte förstås nyfikenhet, inte minst bland killarna. Framför allt killarna i vår egen klass. De hade ju också idrott samtidigt som oss, även om lektionen var uppdelad och de höll till i andra halvan av salen bakom en skjutvägg. Men att smyga sig in i ”fel” omklädningsrum var inte omöjligt. I alla fall om inte idrottslärarna höll ordentlig uppsikt.

Så en dag, när vi som bäst höll på med en väldigt blöt jaktlek, upptäckte vi att vi hade åskådare. Inifrån omklädningsrummet stack flera storögda huvuden fram, fler än som enkelt kunde gömma sig bakom ett par dörrkarmar. Det var Nelly som först upptäckte dem, och skrek i högan sky. Ett skrik som naturligtvis snabbt fortplantade sig. Men panik övergick snart i handling, och grabbarna blev allihop indragna mitt i rummet.

Där stod de nu och kunde inte riktigt bestämma sig om de skulle se kaxiga, generade, upphetsade eller bara allmänt bortkomna ut. Ögonen stod i alla fall på skaft inför alla nakna tjejkroppar de fick titta på. Några gjorde i och för sig sitt bästa för att skyla sig, jag och Asta hörde instinktivt till dem, medan andra helt obekymrat visade upp vad de hade. Till dem hörde Tess, som tog tillfället i akt att ta tag i taktpinnen igen.

– Och vad glor ni på då, småpojkar, frågade hon spydigt, har ni inte sett en naken tjej förut?

Ett obestämt mummel blev det enda svaret.

– Så titta då om ni tycker det är så spännande. Men det kommer med ett pris. Ett väldigt blött pris.

Grabbarna stirrade nu mera oförstående på den kaxiga bruden.

– Ni har fem sekunder på er att få av er kläderna, sen börjar vi pissa. Och är man i vägen så är man i vägen.

De nu helt omringade killarna tvekade bara i ett par sekunder, innan de lyckades fatta vinken och snabbt som attan fick av sig t-tröjor, shorts och kallingar, och slängde dem utom skotthåll. Skor och strumpor hade de tydligen lämnat kvar på sin egen sida. Kanske för att kunna smyga tyst.

Jag vet inte om alla egentligen hann inom tidsfristen, men eftersom alla ändå gjorde sitt bästa, och åtminstone i stort sett hann, lät nog Tess nåd gå före rätt. Men när den sista lilla kalsongen till slut singlade mot omklädningsrummet, beordrade hon anfall och släppte lös vad ammunition hon hade kvar. Och vi andra följde efter.

Stråle efter stråle träffade de förvirrade grabbarna, som kurade i mitten av rummet och blev bara mer och mer nedblötta. Men så var det till slut några, Robban och Algot tror jag, som påminde sig vad som är bästa försvar. Med ”slangarna” i hand började de spruta tillbaka. Krille och Edvin hakade på, och snart var pisskriget i full gång, nu med väl utökade styrkor.

I och för sig var killarna inte så många, alla hade tydligen inte vågat smyga sig över, de var bara en 8–9 stycken. Men de hade en fördel. Snoppar ger ju en helt annan möjlighet att rikta sina strålar än vad snippor har. Så snart hade de ändå fått övertaget. Jag blev själv träffad av både Algot och Max, vilket naturligtvis bara gjorde att jag skrek förtjust. Både av att bli kissad på av just killarna, men också för att det var så spännande att se nakna killar som jagade en med kuken i hand. Man kan ju bli våt för mindre.

Efter en stund, när allas blåsor började sina, gav killarna upp och smet in till sig. Kvar stod vi och fnissade med glittriga ögon. Det här var ju en uppfriskande ny vändning.

 

Nästa lektion var det samtliga killar i klassen som kom smygande. Och den här gången var de väl förberedda. Blåsorna var välfyllda, någon sa efteråt att de tydligen också hade skaffat större vattenflaskor, så pisskriget blev hårt. Och det är klart att de fortfarande hade en fördel av sina ”slangar”. Men om man inte var rädd för att bli lite blöt, och det var det ju ingen som var, var det ändå inget som hindrade en från att gå till attack.

Asta och jag sprang bara omkring och njöt. Så här mycket kukar hade vi aldrig sett på en gång. Och många var ju också ganska hårda. Wille sprang till och med omkring och pissade utan att alls hålla i sin styva ”lille-Wille”. Och ärligt talat var den inte så liten heller. Det var helt klart värt att komma nära, för att få titta närmare på den. Och att själv lyckas duscha ner den, blev snart ”tio poäng”.

För pisskriget mellan omklädningsrummen fortsatte sedan lektion efter lektion. Alla gick in för det med liv och lust, och plötsligt vara alla dubbelt så vältränade jämfört med innan, eftersom alla fick dubbelt så mycket motion.

 

Men säg den lycka som varar för evigt. Egentligen var det ju ett under att ingen hade upptäckt det tidigare. Dels så mycket som det lät och stojades i vårt omklädningsrum efter varje lektion. Och dels hur ofta många kom för sent till nästa lektion, de dagar vi hade idrotten mitt på dagen. Hur som helst så stod hon bara plötsligt där i dörröppningen en dag, och bara gapade.

– Vad i hel… Vad håller ni på med!? skrek Ebba vår idrottslärare, när hon till slut fick tillbaka målföret. Är ni inte riktigt kloka?

Alla stelnade till, några fortfarande med en avtagande rännil mellan benen.

– Pojkarna ut härifrån. Nu!

I en panikslagen flock trängde sig killarna förbi henne, medan hon med svart blick och frustande näsborrar betraktade oss andra. Det var ovant att se henne så. Ebba var rätt ung för att vara lärare, exakt hur ung hade man ju ingen riktig koll på, men hon var liten och vältränad och riktigt snygg faktiskt. Det måste man bara erkänna. Men nu var hon inte att leka med.

Men när grabbarna hade försvunnit, suckade hon och såg sig omkring med en snarare uppgiven min.

– Jaså, det är därför det brukar lukta så konstigt här ibland. Det borde jag ju ha förstått.

En lång stund stod hon bara och tittade på oss, som om hon funderade på hur hon skulle hantera den här konstiga situationen.

– Så här kan ni ju inte hålla på, fortsatta hon i en mer försonlig ton. Det är inte okej, det förstår ni väl? Det här får vara sista gången. Annars är jag tvungen att gå till rektorn.

Nu började alla röra på sig, som släppta ur skammens grepp, och titta klentroget på varandra. Fanns det alltså fortfarande en chans att komma undan? Skulle hon vara så schyst? Det såg ut som flera hade på tungan att be om ursäkt, och lova att aldrig mer göra något sånt här. Men det fanns de som hade andra planer. Vad är bästa försvar?

Tess stegade självsäkert fram, angelägen om att ta tillbaka initiativet.

– Inte ska du behöva gå till rektorn heller. Behöva berätta att dina tjejer har löpt amok hela terminen i ditt duschrum. Det skulle han inte tycka om att höra.

– Just det. Det skulle ju inte se bra ut för dig, eller hur. Kan vi inte lösa det på något annat sätt?

Eldunderstödet kom från lite oväntat håll. Det var Tova som lika självsäkert stegade fram till Tess sida, och på samma sätt spände ögonen i Ebba, som nu började se mer tvekande ut.

– Ska vi inte hålla det här för oss själva i alla fall? fortsatte Tova.

– Vore det inte bäst så? fyllde Tess i. De båda tjejerna bytte en blick av samförstånd, den första någonsin mellan dem två. Så var det som att något klickade till. De nickade och fortsatte gå mot den nu mer klentrogna lärarinnan. Vad hände nu?

– Vi har alltid tyckt om dig, sa Tova. Sett upp till dig.

– Du är som en av oss, sa Tess.

Nu stod de så nära att Tess kunde dra ett smeksamt finger under Ebbas haka, så att hon verkligen tvingades se henne i ögonen, trots att Tess var en halv decimeter längre än sin lärarinna.

– Vi gillar dig, sa hon med fingret under hakspetsen. Mycket.

– Men inte om du går och skvallrar, fyllde Tova på, med armarna i kors.

– Så vad ska vi göra åt det? Tess fråga var riktad till sin nyfunna kompis, som med ett demonstrativt ”hmm” funderade med fingrarna om sin egen haka.

Ebba slickade sig nervöst om munnen. En svettdroppe bröt ut på hennes panna. Samtidigt slöt Tess väldresserade gamla garde upp omkring henne, strax följda av fler. Asta och jag stod bara förstummade och tittade på.

– Var hon en av oss sa du? frågade Tova. Då borde hon ju få vara med och leka. Eller vad tycker ni?

Nu tyckte nog Ebba att det började gå för långt, och beredde sig på att börja protestera. Men innan hon kom så långt, släppte Tova på fördämningarna. Förvånad kände Ebba hur en varm stråle kiss sköljde över hennes vänstra ben. Sen kände hon en likadan stråle på sitt högra, när även Tess lät det flöda.

– Kom igen tjejer, ropade Tess. Och fler och fler hakade på. Snart stod vi alla i en ring runt den fortfarande påklädda Emma, och sprejade ner henne så gott vi förmådde. Och vi förmådde ganska mycket. Flera veckors träning hade gjort folk riktigt skickliga, så snart var Ebba nedkissad från huvud till fot, så att det droppade om hennes kläder.

– Men så du ser ut, retades Tess, som nu var i gammalt elakt slag. Du kan ju inte gå omkring i så där blöta kläder. Ta av dem innan du blir förkyld.

Med det började hon rycka och dra i Ebbas kläder, och vi andra var inte sena att hänga på. Jag själv nådde jag inte riktigt fram att hjälpa till, och inte Asta heller. Men vi var i alla fall där och trängdes, medan nedkissade shorts, t-shirt, sport-bh, träningstrosor strumpor och skor flög all världens väg. Sen satt hon bara där på golvet och fick ta emot de sista dropparna.

Det var konstigt, men när jag tittade på henne där hon satt och drog handen genom det blöta håret, tyckte jag att det verkade som att ett litet leende spelade i ena mungipan. Den andra handen strök över hennes nakna kropp, och det såg faktiskt ut som att hon… njöt.

Så började hon röra på sig på ett inte riktigt förutsägbart sätt, och innan någon, allra minst Tova, hade hunnit reagera, riktade hon en egen stark stråle av kiss mot den förvånade flickan. Helt förstummad stod hon bara och såg på när kisset sköljde över henne. Sedan började Ebba skratta, för det såg så komiskt och oväntat ut. Sen hakade Tess på och sen Tova själv. Till slut deltog hela rummet i ett befriande skratt, medan Tova hjälpte Ebba på fötter igen, och slöt henne i sin famn.

Så där stod de plötsligt, läraren och eleven, två nakna kroppar, bröst mot bröst, höfter mot höfter, och kramades. Skrattande hakade Elin och Magda på, och sedan Tess. Till slut stod alla där i en enda stor naken och kissfuktig gruppkram. Jag kände hur höfter trycktes mot min rumpa, medan mina bröst trycktes mot någras ryggar, jag tror det var Rutan och nån till. Och det kändes så skönt och så pirrigt.

 

Faran var avvärjd och Ebba blev verkligen en av oss. Nu var hon alldeles för insyltad, för att kunna gå till rektorn och skvallra. Och värre skulle det bli.

Redan nästa lektion var killarna tillbaka. De hade fått höra hur det hade gått efter att de smitit sin väg, och att faran var över. Så nu var det full pissorgie med hela klassen igen. Och Ebba var med. Och naturligtvis blev hon den populäraste måltavlan. Alla, både killar och tjejer, hade som mål att pricka just henne så mycket som möjligt. Men hon försvarade sig med näbbar och klor.

Hon tillförde till och med en ny försvarstaktik, som vi bara inte hade kört med förut. Hon höll fast sina potentiella angripare, så att de inte skulle kunna komma åt henne. Vilket naturligtvis gjorde att alla började göra samma sak med henne, och med varandra. Till slut blev det nästan full brottning, när alla försökte få tag på alla, och både hålla angripare borta från att kunna sikta in sig, eller att hålla fast sina offer så att man fick i en riktigt lång och skön träff.

All denna brottning, med unga deltagare av båda könen, lede naturligtvis till mer och mer vågade situationer. Plötsligt kunde man få in en hel kuk i munnen, antingen en som sprutade piss eller som bara var väldigt svullen och fin. Eller så fick man en fuktig fitta mitt i ansiktet, som smakade både det ena och det andra. Till och med Ebba deltog med liv och lust i just de lekarna, kanske ännu mer än alla andra. Och hon diskriminerade ingen, varken beroende på kön eller något annat.

Själv hade jag många spännande upplevelser. Både Krille och Max kukar ”råkade” vid olika tillfällen slinka in i min mun, efter att de sprayat ner mitt ansikte med sina gula droppar. Och jag fick flera gånger slicka ren både Astas, Rutans och Magdas fittor, och kanske någons till. Och när Asta en gång återgäldad tjänsten. Det var så skönt!

 

Men inte heller denna lycka varade för evigt. Trots att både Ebba och alla elever försökte vara så diskreta det bara gick under omständigheterna, blev vi till slut påkomna en gång till. Och den här gången var det killarnas idrottslärare Mange som stod i dörren till duschrummet och bara häpnade. Han var åtminstone tio år äldre än Ebba, men riktigt muskulös och snygg. Men nu stod han bara och stirrade. Framför allt när han fick syn på Ebba mitt i virrvarret, där hon försökte hålla fast Wille i kuken, medan hon pissade honom på magen.

– Va i?! Är ni inte kloka?! Vad håller ni på med?!

Det där hade vi ju hört förut. Och vi visste hur det skulle hanteras. Inte minst Ebba. Hon lösgjorde sig från Wille, och strosade fram mot Mange med svängande höfter, och med Tess och Tova i släptåg.

– Ebba? Vad är det här? Du kan ju inte…

– Joo då, Mange. Det går alldeles utmärkt, svarade hon förföriskt, och drog ett finger under hand skäggstubbiga haka.

– Vi har inte haft några som helst problem, fyllde Tova i, och smekte hans svällande bröstmuskler över den tajta tröjan.

– Vi bara… leker lite, berättade Tess, och lät en hand löpa upp efter hans välformade lår, mot vad som såg ut som ett spännande mål.

Det spännande målet reagerade märkbart under shortsen, medan Mange själv förvirrat slickade sig om läpparna.

– Det är bara helt… oskyldigt. Tova lät handen löpa ner över hans helt uppenbara magrutor, medan hon tittade honom förföriskt i ögonen.

– Ingenting att…, Ebba lutade sig mot hans öra och viskade, …hetsa upp sig för, innan hon lätt nafsade i hans örsnibb.

– Vill du inte vara med och leka? frågade Tova, medan hon smekte av honom tröjan.

– Med oss? Tess greppade tag i det svällande paketet.

– Bara ett litet… tag? Sa Ebba och tog just ett sådant i hans läckra rumpa.

Medan Tova drog t-shirten över hans huvud, drog Tess och Ebba med förenade krafter av honom både shorts och kalsonger i ett enda drag.

Mange visste varken vad han skulle säga eller göra. Det enda han visste var att nu tre par händer gick på upptäcktsfärd över hans muskulösa och nu väldigt nakna kropp. Var det här en dröm? I värsta fall en mardröm. Någonstans i bakhuvudet visste han att han skulle ligga riktigt illa till nu, om det här fick fortsätta. Sparken skulle bara vara förnamnet. Men han kunde inte motstå.

Och det fanns en anledning.

– Nu tjejer, sa till slut Ebba bestämt. Nu lämnar ni det här till mig. Jag vet att han har gått och trånat efter mig i flera terminer nu. Och det, sa hon och spände ögonen i honom, medan hon tog ett skamgrepp om hans kuk, det har jag inget emot.

Med en blandning av flämtning och kvidande sjönk Mange ner på knä, medan Ebba gjorde det samma. Fortfarande med handen runt hans stora skaft, jag hade aldrig sett en så stor i hela mitt liv, började Ebba ivrigt och passionerat kyssa Manges stönande mun. Hungrigt började han besvara kyssen, medan även hans händer började gå på upptäcktsfärd över den där rumpan som gäckat och frestat honom så länge.

Snart låg de båda lärarna omslingrade i en enda stor hånglande hög. Det såg så läckert ut. Som om de inte kunde vänta på att liksom få krypa in under varandras skinn. Förenas och bli ett, njuta av den andres kropp och ge den andre njutning.

Mycket sensuellt men ändå hetsigt sökte sig Ebbas mun ner för Manges läckra bringa. Alla såg vad målet var, och målet väntade redan i stram givakt. När hon till slut nådde fram, och lät sin tunga löpa över det svällande skaftet, kom det där kvidandet igen. Och när hon slöt sina läppar om hans ollon, och man riktigt såg hur hennes sugande mun och spelade tunga behandlade det, bara ylade han rakt ut.

Men Ebba blev inte heller utan belöning. När det såg ut som att Mange tvekade mellan att komma i hennes mun, eller att återgälda tjänsten, drog han sig ur och valde det senare. Med kraft vräkte han ner henne på golvet, särade på hennes ben och kastade sig med munnen först över hennes väntande sköte. Det var inte helt lätt att se vad som hände. Men det var ändå tydligt och klart att han använde både läppar, tunga och fingrar för att ge henne njutning. Och njutning fick hon. Hon åmade och vred sig medan hon omväxlande suckade, stönade och gnydde av skön upphetsning.

När hon till slut såg ut som att hon inte skulle kunna klara mera, som att nu var det dags för orgasm, så slet hon bort hans sugande huvud, och formligen vrålade.

– Knulla mej! Knulla mig nu! Nuu! Nuuuuuu!

Hennes desperata rop tystnade först när han, efter att skyndsamt kravlat upp för att komma i position, till slut med kraft kunde stötta in sin fortfarande stenhårda lem i sina drömmars kvinna.

Alla vi andra stod bara och tittade på alldeles fascinerade. I en stor ring runt det älskande, nej knullande, paret, fick vi en mer spännande och upphetsande sexualundervisning än vi någonsin hade kunnat drömma om. Och två lärare var det ju, så undervisning måste det ju vara. Och riktigt bara lärare entusiasmerar ju sina elever. Så då måste de ju vara riktigt bra lärare. För entusiasmerade blev vi. Det fanns ingen som inte hade sina fingrar på eller i sin fitta, eller runkande sin kuk. Och ingen som ville missa ett endaste ögonblick av lektionen.

Men som vanligt hade det börjat rinna till igen i våra väl påfyllda blåsor. Vi hade inte hunnit få ur oss allt, innan Mange kom och överraskade oss. Så det var kanske inte så konstigt att Tova kom på sin idé.

– Hör ni, det där ser svettigt ut, flämtade hon. Tycker ni inte det är dags att de duschar av sig lite? Hjälper ni till?

Först trodde jag att vi skulle släpa in de båda älskarna i duschen. Men så gick hon fram mot dem, och började kissa. Den varma, gyllene vätskan sköljde över de båda älskande. Då förstod vi. Fler och fler hakade på, och snart stod vi alla i en ring och lät guldduschen flöda över dem. Från topp till tå blev de neddränkta av de varma stålarna. Håret droppade, de pumpande kropparna stänkte, och Ebbas av njutning öppnade mun fylldes av gyllene nektar. En nektar som hon frustade rakt i ansiktet på sin älskare.

Med kisset fortfarande sköljande över dem, kom de båda i en gemensam orgasm, Ebbas andra om jag hängt med rätt, där Mange pumpade henne full av sin livgivande säd. Efter en lång stund av darrande efterdyningar, som jag först trodde aldrig skulle ta slut, låg de till slut avslappnade i varandras armar, medan dropparna från publiken avtog.

 

Det blev aldrig några hårda straff för våra helt regelvidriga små orgier. Varken Ebba eller Mange skvallrade. Hur skulle de förresten kunna göra det. Och även om ryktena om våra kisslekar spreds bland de andra klasserna, så var vi noga med att aldrig nämna lärarna, och inget kom fram till några fler vuxna.

Så vi kunde obehindrat fortsätta med våra egentligen rätt så perversa lekar, hela gymnasietiden ut. Och när vi till slut tog studenten, så var champagnefrukosten något alldeles extra. Man kan säga att det inte bara var champagne som serverades. Däremot var det två av våra lärare som var med. Gissa vilka.