Äntligen anländer de till Berlin, som är resans mål. De upplever märkliga saker under nätterna, där Amelia får en tankeställare.
Vägen in till staden var belagd med timmer, för att den inte skulle slitas ner till djupa hjulspår av all trafik. Charlotta tittade förundrat på de stora husen. Hon hade varit i Sveriges huvudstad, men här var allt betydligt större. Alla utom Amelia tittade ut genom rutorna i vagnen och förundrades av staden som de nu närmade sig.
De följde en trädallé och kom fram till ett enormt stort hus som Amelia sa var stadens vapenförråd. Längre fram for vagnen genom en stor port, krönt med fyra hästar på toppen. Överallt var det fullt med folk. Så mycket människor hade Charlotta aldrig sett på en gång. Hon fattade inte var alla fick plats att bo och hur det bara kunde få fram mat till dem.
Fast folk här i Berlin var vana vid besökare från världens alla hörn, väckte ändå adelsfröknarnas vagn lite uppmärksamhet. Inte varje dag soldater från Preussiska armen eskorterade ett sexspann från utlandet. För att inte göra bort sig, bugade och neg de som såg dem. Till sist kände Charlotta sig alltför iakttagen och satte sig med ryggen mot ryggstödet o dolde ansiktet bakom en gardin. Amelia njöt av uppmärksamheten och vinkade lite försynt åt åskådarna.
Färden avslutades först när vagnen nådde fram till kungliga slottet.
Nu förstod Charlotta varför de stannat en bit utanför staden på ett rastställe och bytt om till sina finaste kläder. Amelia i blå sidenklänning och Charlotta i en djupgrön sammetsklänning, med broderier runt livet. Deras kammarjungfrur fick ta på sig sina finklänningarna och de såg rätt respektabla ut ,efter att Amelia kammat deras hår och låtit dem sminka varandra. Inte lika vita i hyn som adelsfröknarna, men betydligt ljusare, än deras solbrända ansikten i vanliga fall. var
—-
Sakta gick de genom salarna och Amelia nickade lite försynt åt somliga hon kände sen tidigare. Charlotta gick ett halvt steg efter, för att kunna se hur Amelia gjorde och inte göra bort sig inför det Preussiska hovet. Deras kammarjungfruar var inte med, utan hade fått stanna kvar vid vagnen.
En stor salsdörr öppnades och helt plötsligt stod de framför Fredrik Vilhelm II, som tillhörde Huset Hohenzollern enligt Amelia, som även kunde rabbla upp de viktigaste personerna i den tyska adelskalendern utantill.
Självaste kungen över Preussen stod mitt framför deras ögon! Charlotta som aldrig hade träffat en riktig kung, imponerades att vara i detta vackra rum med honom. Han hälsade dem välkomna genom sin adjutant, på tyska och Charlotta skulle precis hälsa tillbaka då en tolk översatte den långa hälsningsfrasen till svenska.
Charlotta visste inte om hon bröt alla etikettsregler, men hon kunde inte hålla tyst. Så artigt hon nu kunde, svarade hon och alla i salen tittade häpet på henne. Kungen sken upp och bad de båda fröknarna komma fram. Under en lång stund stod Charlotta bredvid kungen och hon berättade om deras resan, de gjort för att komma hit, men uteslöt givetvis alla snuskiga detaljer.
Amelia stod stramt bredvid och log lite stelt. Skrattade när de båda andra skrattade och såg allvarlig ut när de gjorde det. Charlotta undrade hela tiden hur mycket av samtalet som Amelia egentligen förstod något av.
Kungen hade humor och ansåg att Charlotta och hennes sällskap lämpligast fick bo på Charlottenburgs slott. Skämtade att de byggt upp allt under dagen för att hylla Charlotta, som så charmant roat kungen och hans följe under denna audiens.
De kom ut från slottet och upptäckte att deras vagn var borta! Istället stod det en öppen landå och väntade. Fröknarnas följe hade i förväg åkt till Charlottenburg och nu skulle de själva åka dit, men först få se stadens nymodigheter.
Kungen hade skickat med en av de stiliga kammarherrarna som guide och både Amelia och Charlotta satt och beundrade honom. Så elegant karl hade de inte sett på flera veckor och nu satt han mitt framför och skulle visa dem runt i Berlin.
De körde upp på paradgatan Unter den Linden och Amelia upptäckte till sin förfäran att hon numera inte hade den senaste klädesdräkten på sig, för modet hade återigen ändrat.
Nu skulle det inte vara insnörd midja, istället tunna klänningar med massa små veck som började precis under bysten.
Det var genast tvunget att besöka en tygbod och sömmerska som fort kunde tillverka några klänningar i det nya modet.
Hon hade redan när de gick in i slottet förstått att något nytt var på gång i klädmodet, men att ”alla” Berlinare gick omkring med de nya klänningarna hade hon inte insett fören nu,
De blev att sitta hos en handelsman i en tygbod ett par timmar innan Amelia hade valt ut tygerna till 5 nya klänningar. Lite motvilligt letade Charlotta bland tygbalarna för att Amelia övertygat henne att hon givetvis måste klä sig i det senaste klädmodet.
Nationalteatern och ännu en runda under Brandenburger Tor med Pariser Platz, var de få platser de hann se innan de återigen följde Unter den Linden, ut till slottet de skulle bo på.
Framför slottet fanns det en enorm trädgård som gjorde att till och med Amelia blev lite tagen av all prakt. I norra delen höll de på att bygga om, så adelsfröknarna fick bo i en annan del av slottet.
Charlotta var väldigt imponerad av byggnaden. När kammarherren berättade att de hade både teater och orangeri med exotiska blommor och fåglar, blev hon alldeles till sig. Denna dag hade hon sett mer praktfulla saker än hon någonsin gjort. Nu ångrade hon inte alls, att hon följt med på resan.
Några betjänter eskorterade dem från landån, genom praktfulla korridorer fram till en stor sal. Där fann
Amelia och Charlotta, Siri och Anna lite halvt förskräckta, sittande blickstilla och såg ut som de inte rört sig på flera timmar. Så fort de fick syn på adelsfröknarna, sken de upp.
Bad genast att få bli befriade från sina bälten, men Amelia ruskade bara på huvudet.
Hon hade andra planer för de två kammarjungfrurna. De fick skyndsamt tömma koffertarna och hänga upp alla plagg snyggt i garderoberna som fanns i de båda adelsfröknarnas gemensamma sovrum.
Salen de suttit i flera timmar och väntat på Charlotta och Amelia, var rummet för mottagning av besökare och små tillställningar. Kammarjungfrurna hade fått en liten skrubb, som troligtvis varit någon sorts förråd. De misströstade inte, för det var skönt att i alla fall ha något ställe att vara för sig själv på.
Siri och Anna fick hjälpa adelsfröknarna att byta klänningarna, för kvällen till ära hade de blivit bjudna på stor middag här på slottet.
Middagen fortgick enligt alla traditioner, med massa smårätter och underhållning i form av musikanter och kastratsångare. Charlotta trodde inte riktigt på Amelias påstående om att kastratsångaren var kastrerad när han var ung. för att kunna sjunga så höga toner.
Tittade misstänksamt på henne och försökte se om den där lilla ljugrynkan skulle komma fram. Charlotta såg inte ”rynkan” på hela tiden, men beslutade sig för att ta reda på sanningen själv. Numera var hon inte lika imponerad av Amelias kunskaper.
Efter en utsökt middag tillsammans med särskilt inbjudna gäster, hovfröknar och kammarherrar drog de flesta sig tillbaka för att sova. Amelia och Charlotta var inte trötta, för de var alldeles för uppspelta av allt som hände på slottet.
De yngre i hovet hade en del nattliga hyss för sig och frågade om adelsfröknarna ville vara med. Givetvis var de med på det. Fnittrande och stojande sprang alla genom de långa korridorerna tills de kom till en dold dörr. Därinne fanns det både spelbord och sköna soffor och divaner att sitta och ligga i.
Charlotta förstod genast att här spelades det om stora pengar och att lekarna inte var några oskyldiga barnlekar. Inte bara de yngre hittade hit, utan även några andra som gästade slottet satt och roade sig.
På något konstig sätt kom hon och Amelia bli indragna i ett tärningsspel de först inte begrep så mycket av. Varje deltagare fick slå med fyra tärningar och den som på varje ny runda fick högsta poäng lämnade bordet och gick in i ett angränsande rum. Varannan gång kastade herrarna och varannan damerna.
Charlotta fick högst poäng i den tredje omgången och gick lite oroligt bort till dörren, där de andra som redan vunnit sina spelomgångar försvunnit.
Innanför dörren befann sig de andra vinnarna och småpratade med varandra och Charlotta var snabbt med i en diskussion om läget i Frankrike. Kände också en förförisk lukt av en dryck som återigen blivit förbjuden i Sverige. Vid ett bord stod det en stor kaffekanna och kaffearomen fyllde hela rummet. Charlotta tittade lite försiktigt mot bordet och en uppassare såg henne.
Strax hade hon en kopp med denna underbara, förbjudna dryck vid sina läppar. Hon tog en stor klunk av den svarta exotiska vätskan. Hennes tankar var åter hemma på herrgården och hon mindes när bönderna återigen i riksdagen, drivit igenom kaffeförbud. Troligen bara för att de själva inte fick husbehovsbränna sitt avskyvärda dryckjom.
Efterhand kom den ena efter den andra in i rummet, men Amelia var fortfarande kvar vid spelbordet. Alla som kom, såg lättade ut och Charlotta begrep rätt fort att det gällde att lämna tärningsspelet fort.
Allra sist kom Amelia och en man som också varit med på middagen, in i rummet. Mannen såg lite bekymrad ut och Charlotta förstod strax varför. De tog de båda eftersläntrarna till en ställning borta i ett hörn av rummet, som varit i dunkel.
Där band de fast deras händer tills de var helt utsträckta och till Charlottas förfäran, drog de upp Amelias kjolar och tog av henne underbyxorna! Mannen blev också avklädd på underkroppen och fick stå där naken medan de ägnade sig åt Amelia.
Ett läderbälte likt de hon själv tillverkat åt tjänsteflickorna togs fram och midjeremmen drogs hårt åt runt hennes liv och knäpptes fast bak på ryggen. Drog upp en rem mellan benen och låste den med ett kraftigt hänglås i knäppet som satt där bak.
Nu såg Amelia ut ungefär som tjänsteflickorna, men den här lädergördeln var rikt dekorerad med erotiska bilder. De drog på henne underbyxorna och rättade till alla kjolar innan hon blev lossad från ställningen.
Amelia var alldeles förfärad av det hon nu utstått. Hon kunde aldrig tro att hon varit med i något tärningsspel där förloraren skulle utsättas för sånt här. Hon tittade på, medan de fäste en liknande gördel på mannen och han såg inte heller ut att vara road av tilltaget.
Nu gick alla tillbaks in i rummet med spelbord och soffor. Herrarna började kurtisera damerna och efter en stund var många redan fullt upptagna med samlag och avancerad petting.
Charlotta fann en kammarherre som på ett finurligt sätt förförde henne och utan att hon riktigt fattade det, hade hon hans kuk långt uppe i sin bak. Försiktigt rörde han sig ut och in i det trånga hålet. Smekte underbart med sina händer på hennes pärla och mus. Som om hon blivit förstelnad, stod Charlotta där och lät honom göra vad han ville. Flera fingrar letade sig in i musen och pärlan blev masserad så hon själv kunde tänka sig att det skulle göras. Kom i en enorm orgasm och inte en tanke på Amelias prekära situation.
I ett hörn satt Amelia och surade. Hon var störtkåt och det förstärktes av att hon inte kunde komma åt musen. Hon fattade nu hur frustrerande det måste vara för tjänsteflickorna som i flera dagar fått bära liknande bälten.
Här satt hon mitt i en enorm orgie av knullande och smekande par och fick inte vara med. Såg hur Charlotta roade sig och ville gärna vara med och få känna kuk, men nu var det ingen idé.
Bara för att inte verka helt bortkommen, gick hon bort och började smeka en yngre man, Han såg ut som om det var första gången han kom i kontakt med erotiken.
Hon kände hur hans kuk växte och satte sig på huk och öppnade hans byxor. Tog hans erigerade kuk och började slicka den, medan hon samtidigt smekte pungen. Följde kuken upp mot ollonet och formade läpparna runt det. Skulle precis börja suga med långa tag, då det gick för honom.
Amelia fick det mesta i munnen och svalde girigt. Lite skamset tittade han på henne, men hon fortsatte att suga och slicka på den nu halvslaka kuken. Det tog inte lång stund innan den återigen stod styv och grann.
Amelia knep med sina fittmuskler och kände hur det värkte av kåthet i hennes mus. Här hade hon en villig kuk och kunde inte använda den till mer än att ha i munnen. Hon tänkte att det här bältet skulle bort innan hon gick till sängs, för det var hur lätt var det inte att skära sönder lädret, trots att de satt ett rejält lås där bak.
—-
Timmen var sen och Charlotta kände sig välknullad och helt nöjd med kvällens begivenheter. Hon och Amelia gick tillbaks till deras rum. Amelia pustade och stönade emellanåt, för att Charlotta skulle förstå hur eländigt det var med henne.
Inne i rummet låg deras tjänsteflickor och sov på golvet vid den öppna spisen. De vaknade bägge två och började genast klaga på att de inte fått vara av med bältena på hela dagen och nu var de mer nödvändigt än innan, att komma till privet. Amelia låste upp bältena och de for iväg med en rasande fart mot dassen en bit utanför själva slottsbyggnaden.
Amelia lyfte på kjolarna och skulle precis ta och börja skära loss bältet, då Charlotta stoppade henne.
”Gör det inte, vad du än gör. Den som tar sönder bältet får en stålgördel istället och de stoppar in ingefära i båda dina hål, som straff för din olydnad.”
Hon förklarade att enda sättet att bli av med bältet var att delta i nästa kvälls tärningsspel. Alla som deltog i kväll var tvungna att deltaga tre kvällar i rad. Förloraren andra kvällen, blev det ett par ovala jadekulor som fick röra sig bäst de ville och kunde inne i musen. Förlorade hon tredje kvällen, fick hon istället en grov stav i fittan istället för kulorna!
Fjärde kvällen får de som har haft bälte på sig under någon av kvällarnas spelomgångar chans att knulla så många män respektive kvinnor de bara vill. Ingen får vägra när de ber någon.
Amelia såg ändå inte nöjd ut. Tyckte priset var dåligt, när de flesta ändå knullat så mycket de orkade. La kniven ifrån sig och började fundera hur det skulle gå de andra två spelomgångarna. Nu hade hon redan förlorat första kvällen och låg därför betydligt sämre till nästa kväll. När sedan Charlotta berättade att hon nu bara fick vara med när fsex återstod av tärningsspelarna blev hon helt ifrån sig.
Inte tusan ville hon gå med bältet på sig mer än ett dygn och förlorade hon, blev de ju kulor uppstoppade i musen. Hon slängde sig på sängen och började gråta.
Att hon sedan inte skulle få göra sina behov, utan att en hovdam kollade henne, medan bältet var upplåst var de mest förnedrande. Charlotta tyckte lite synd om henne och förstod också att hade hon själv otur, blev det hon som själv bar bälte nästa kväll. Då med jadekulor!
När Siri och Anna kom tillbaks slapp de bära sina bälten. Amelia låste upp midjeremmarna och la dem sedan i en av koffertarna. Förmanade de båda tjänsteflickorna att framöver uppföra sig och inte hitta på något hyss med männen på slottet, för då kom bältena återigen på plats.
Bad dem att hjälpa till med avklädningen och sen fick de gå in till sin lilla skrubb. Sällan hade Charlotta sett två tjejer se lyckligare ut, när de nästan skuttade in i den lilla vrån.
De började genast tissla och tassla om varför Amelia plötsligt hade en liknande lädersak på sig som de precis undsluppit. Inga längre tankar och funderingar på det, för nu skulle fittorna få känna den smekning och beröring som de inte fått på länge. Stönande eggade de varandra till flera orgasmer både med fingrarna och liggande så båda kunde slicka och suga den andres fitta. Somnade först sent på natten.
© Tina WAMPyrella
Charlottas äventyr
- #1 Kärlekshandtaget
- #2 Mer lycka
- #3 Amelia
- #4 Släktvapnet
- #5 Del 5 Resans första dag.
- #6 Resan tredje dag Skövde.
- # 7 Resan fjärde dag söder om Jönköping
- #8 Resans femte dag Markaryd o Lund
- # 9 Resans sjunde dag Trälleborg.
- # 10 Berlin
- #11 Tärningsspelet fortsätter
- # 12 En läromästare i erotik
- #13 Flykten
- #14 Göteborg
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.