Svar till: Är svartsjuka verkligen omognad?

[HoL]

Rösta upp

1

Rösta ner

::

Spännande diskussion. Uppskattar verkligen tonläget och viljan att diskutera seriöst.

Jag tror inte att den här typen av relationer har ökat, tvärtom. Kanske är det så att vi periodvis är mer öppna med att vi har älskare och älskarinnor, swingar lite och så. Sen har det säkert med klass att göra – därav att vi får intrycket av att det är mer ”moget” eller ”modernt”. Det är lättare att ta med resesekreteraren hotellet än att smyga in på toaletten mellan jobbet och dagishämtningen.

I boken ”Kärlek i hatets tid” skriver Florian Illies om konstnärer av olika slag som helt öppet har älskare och älskarinnor och detta är ju under 30-talet i huvudsak i Tyskland.

När det gäller det där med svartsjuka så finns det inget rätt eller fel i vad man ska känna. Jag har sett min fru med andra män vid en hel del tillfällen och oftast njutit av det. Men då ska man komma ihåg att vi haft en gemensam fantasi och bestämt oss att gå vidare med den. Den extra mannen är, för att uttrycka mig lite överdrivet, inte hennes älskare utan vår gemensamma sexleksak.
Men jag ska vara ärlig, ibland har svartsjukan kommit över mig när jag sett ömma kyssar och heta blickar men då måste jag bita ihop för att fullfölja det vi kommit överens om.
Vi har dock aldrig haft ombytta roller. Vi har diskuterat det men ingen av oss var riktigt sugna på det.

Så sammanfattningsvis. Man är inte omogen för att man vill ha sin älskade för sig själv.