Jag kör ner i garaget och parkerar min bil, jag tar mina väskor. Jag går till hissen och åker upp till vår lägenhet. Rättelse min lägenhet, jag tar fram mina nycklar. Jag öppnar dörren och går in, jag sätter väskorna på golvet.
Jag går över de mörka ek plankorna, jag går ut i köket, eller köksdelen av det kombinerade köket och vardagsrummet.
Jag ser på möblerna, på tv:n. Jag tar fram min telefon och jag sätter igång min musik. Jag kopplar upp mig mot ljudsystemet, jag hör Bonos smekande röst. Jag sätter igång kranarna i köket, jag går tillbaka till ytterdörren och tar mina väskor.
Jag går till grovköket, jag packar upp mina väskor och jag fyller en maskin med tvätt. Resten lägger jag i tvättkorgarna, jag ser på lapparna på dem. Jag ler, jag råkade blanda vitt och färgat en gång. Då satte Erika lappar på tvättkorgarna. Jag ler åt minnet, Erika hade inte lett när jag färgade de vita kläderna.
Jag tar mina väskor och går iväg med dem till en av garderoberna, jag öppnar den och går in i den. Jag lägger dem på en hylla, jag går ut ur den. Jag går till vårt sovrum, jag går fram till hennes garderob. Jag öppnar dörren och går in i den, jag ser på kläderna och jag sätter igång.
***
Jag ser på säckarna, på kartongerna. Jag bär iväg med dem, jag går tillbaka till sovrummet och jag fortsätter nedpackningen. Jag tar rum för rum i våningen, när jag är klar så har jag fyllt en av garderoberna vi aldrig använde. Jag stänger dörren och låser den.
Jag går till grovköket och tömmer den sista maskinen tvätt. Jag tar hand om den och när jag är klar så går jag till vårt badrum, jag ser stickan. Jag tar den och jag sköljer av dem och jag öppnar soptunnan och kastar den, jag tar påsen och knyter den sen kastar jag den i soporna.
Jag går tillbaka till badrummet och ställer mig i duschen. Jag duschar av mig och jag torkar mig, jag går naken in i sovrummet, jag går till min garderob och jag öppnar den. Jag går in och tar fram kläder.
Jag klär på mig och när jag är klar så tar mig jag mina nycklar och åker ner. Jag går ut på gatan och jag andas in, jag är hemma.
Jag går till centrum, går in på en restaurang. Jag beställer mat, jag sitter ute och ser på människorna som går förbi. Jag ser på kvinnorna som går förbi och ler, jag lever igen. Jag ser på min vänstra hand, jag saknar ringen, lika mycket som jag saknar henne. Men den är borta nu, precis som hon är.
Jag får min mat, jag börjar äta. Jag ser på människorna som passerar förbi, ser deras leenden. Jag ler med dem, jag äter upp, betalar och reser mig.
Jag ser på min klocka, jag går till Lilla Torg. Jag går in på en av uteserveringarna, jag beställer en flaska mineralvatten. Jag minns en kväll för längesedan, jag minns och ler. Jag ser en ledigstol, jag tar min flaska och går till den.
Jag sätter mig och jag ser på människorna som sitter här. Jag njuter av att vara ute bland människor igen, jag är glad att jag klarat av det jag klarat av idag. Jag har gråtit det mesta av dagen, jag känner mig renad. De sista resterna av sorgen har runnit av mig, ur mig.
Jag tömmer flaskan och jag sätter den på bordet. En servitris kommer fram och frågar om jag vill ha något, hon ler och jag ler. Jag beställer en flaska till, hon ler och går iväg.
Hon kommer tillbaka, jag ler mot henne. Jag flörtar lite, hon ler tillbaka och flörtar lite hon med. Jag ler bredare och hon går iväg, min blick söker sig till hennes ända.
Jag skrattar tyst för mig själv, jag hör på samtalen runt omkring mig. Jag hör musiken som spelas, någon sommarplåga. Jag dricker, jag sveper med blicken. Jag ser på kvinnorna som sitter här, på tjejerna, på männen och pojkarna.
Jag hör skratten, de allvarliga samtalen. Jag sitter ensam på min lilla ö och jag känner att jag lever. Jag dricker ur min flaska, jag sätter den på ett bord.
Servitrisen kommer igen, hon ser på mig. Jag ser på henne, jag ler och hon ler. Jag vet att hon ler för att jag skall stanna och dricka mer. Jag ler för att hon är en vacker ung kvinna. Jag beställer en flaska till, hon tar min tomma flaska. Hon går iväg och jag ler.
– Är här ledigt?
Jag vaknar upp från min bubbla
– Javisst
Jag ser på de två kvinnorna, jag reser mig så att de kan sätta sig på andra sidan bordet. Jag sätter mig och jag återgår till min bubbla. Servitrisen kommer tillbaka med min dricka. Jag betalar och vi ler båda två, de två kvinnorna beställer.
Hon går iväg. De får inga leenden, jag tar en klunk av mineralvattnet. De börjar prata, eller de tar upp en diskussion som de startat innan. Jag hör deras röster, men jag noterar inte vad de säger.
Servitrisen kommer med deras dricka, de betalar och hon går iväg. Jag får ett hastigt leende. Jag svarar på det, hon går iväg.
Jag lyssnar på musiken, en annan sommarplåga. Kvinnorna skålar med varandra, jag tar en klunk av vattnet. Jag ser på människorna som sitter här, det är ett ständigt inflöde.
Det är ett ständigt utflöde av människor, de kommer och de går. Jag ser servitrisen gå runt bland borden, jag ser män som ser på henne. Det är mer än jag som tycker att hon är en vacker kvinna.
– Vad heter du?
Min bubbla spricker igen, de stack hål på den. Jag vänder på huvudet mot de två kvinnorna.
– Förlåt?
– Vad heter du?
– Michael.
När de inte får samma fråga tillbaka så avslöjar de själv vad de heter.
– Therese heter jag och det är Diana
– Trevligt
– Är du här själv?
– Ja
– Varför?
– För att jag har ingen att gå hit med.
De ser på mig, jag ser på dem.
– Så du väntar inte på någon?
– Nej, jag har ingen att vänta på.
De ser på mig, jag ser att de är besvärade.
– Menar du att du inte har några vänner?
– Precis det menar jag, jag har inga vänner.
De ser på mig med skeptiska blickar, jag ser på dem. Therese är rödhårig, Diana är svarthårig, den ena har blå ögon, den andra har bruna. Therese är söt, Diana är sydländskt vacker. De ser på mig och jag på dem.
– Inga arbetskamrater?
– Jag börjar inte arbeta förrän i september, jag slutade min utbildning i våras.
– Till vadå?
– Jag är utbildad underläkare, jag börjar min AT i september.
– Klasskamrater?
– Ingen jag umgicks med.
– Idrottar du?
– Ja
– Där ser man, vilken sport?
– Handboll
– Lagkamrater?
– Jadå, men ingen jag träffar utanför sporthallen.
– Familj?
– Ja min far
– Träffar du honom?
– Det var ett år sedan kanske. Men han är min far, inte min vän. Inte som jag definierar en vän.
– Ingen flickvän?
– Nej ingen flickvän.
Jag tar en klunk av mitt mineralvatten, flaskan blir tom. Jag sätter den på bordet, jag ser på dem. De ser förbryllade ut, de ser på mig som om jag landat med ett rymdskepp som en Alien.
De har svårt att tänka sig att en normalt frisk människa inte har några vänner. Att jag sitter här ensam en torsdagskväll i augusti.
– Pojkvän?
– Nej inte det i heller
– Vilket föredrar du?
– Flickvän. Jag är straight, rubbar jag era cirklar?
De ser på mig, jag ser på dem.
– Er föreställning om normen om att alla behöver någon?
Jag ser servitrisen komma, jag visar min flaska. Hon nickar, jag sätter ner flaskan.
– Det är inte det att jag inte vill ha vänner, men jag är noggrann med vem jag släpper in. De är lätt räknade, de jag släpper in. Jag är social, kan föra mig i de flesta sällskap. Jag talar med människor, som med er just nu. Men jag har inga vänner.
De ser på mig, servitrisen kommer med min dricka. Hon ler, jag ler tillbaka. Hon tar min tomma flaska och jag ser på henne när hon går iväg. De två kvinnorna ser på mig, jag ser ett visst ogillande.
– Vi flörtar med varandra, vi är två människor som spelar ett spel. Det kommer inte gå längre än ett leende. Vi blir lyckliga båda två, någon ser oss. Vi uppskattar att den andre blir attraherad, hon kommer gå hem ikväll eller i natt och le. Jag kommer göra samma sak, vi har blivit sedda. Hon är en vacker kvinna, mina ögon och mitt leende berättar det för henne. Hon tycker att jag är en snygg man, hennes leende och ögon berättar det för mig. Mitt ego får en positiv boost, precis som hennes. Är det så farligt?
Jag ser på dem, de ser på mig.
– Men…
– Vadå? Vi kommer inte ligga med varandra, jag flörtar inte med henne för att få henne i säng. Jag flörtar med henne för att hon är en vacker kvinna.
– Kvinna?
– Hon är ingen man? Att kalla henne flicka eller tjej skulle förminska henne. För mig är hon en kvinna.
– Jisses
– Vadå?
– Tja jag trodde att du var en mansgris
– Haha, kanske det. Men nej jag tror inte att jag är en mansgris. Men jag är en man, jag kan uppskatta en vacker kvinna utan att vilja hur skall jag säga lägra henne? Ni två är vackra kvinnor, var och en på sitt vis.
– Tack
– Ingen fara, men därmed inte sagt att min första tanke är hur jag skall komma innanför era trosor. Vi delar denna stund, sen så kanske vi aldrig ses igen. Det kanske slutar med att vi träffas igen. Vem vet?
– Du är en vacker man, en ovanlig man. Men vacker
– Tack
Jag ler
– Så det är negativt att jag inte följer normen?
– Vad menar du?
– Jag säger inte de saker som ni förväntar er att en man skall säga? Jag är bara ärlig, jag bara säger som det är. När ni träffas i morgon, så kommer ni att prata om den där underlige mannen ni träffade igår. Nog för att han såg bra ut, men vilken tomte.
De ser på mig, jag anar en viss rodnad på deras kinder. Jag ler och tar en klunk av mitt vatten.
– Saken är den att jag inte bryr mig om att ni kommer göra det. Jag bryr mig inte om vad andra tycker om mig. Det har jag aldrig gjort, om det inte är min familj. De bryr jag mig väldigt mycket om.
– Vad menar du?
– Vad jag menar är att jag inte lägger energi på vad ni två främlingar tycker om mig. Jag känner inte er, ni känner inte mig. Ni bildar er en uppfattning om vem jag är baserat på det jag säger. Jag säger saker som ni inte är vana vid att höra, jag säger vad jag tycker, vad jag känner. Ni är så rädda för vad jag skall tycka om er, så ni bygger upp en yta av att ni är orörbara, men i morgon så kommer ni att döma mig som udda. Det är helt okej, men jag kanske ser er som udda. Innan ni ber mig fara åt helvete så vill jag att ni skall veta att jag inte menar något illa med det jag säger. Det är bara mitt sätt att se på världen, innan ni dömer mig så vill jag att ni skall veta att jag har blivit träffad av livet, mer än en gång. Jag har upplevt den renaste kärleken mellan två människor, jag har upplevt den mörkaste sorgen. Jag har varit i paradiset och jag har varit helvetet. Då saknade jag att jag inte hade en vän eller två, min familj förstod inte. Så jag var ensam i helvetet, men jag klarade mig och kom tillbaka. Så jag njuter av att flörta med henne, att hon flörtar med mig. Det lär inte bli mer än så. Men låt mig få njuta av det utan fördomar.
Jag dricker av min flaska, de ser på mig. Jag ser på dem, ingen av oss säger något. Jag ser på människorna igen, de börjar prata med varandra. Jag dricker ur min flaska, jag sätter den på bordet. Jag reser mig, jag ser på servitrisen. Hon ser på mig och vi ler båda två.
Jag lämnar uteserveringen, jag går över stortorget, jag går över kanalen och förbi centralstationen. Jag går in i huset, ställer mig i hissen och åker upp. Jag går in i lägenheten, jag går till sovrummet. Jag klär av mig och lägger mig i sängen. Jag sluter ögonen och somnar.
***
Jag sitter på samma uteservering, jag tänker tillbaka på dagen. Jag hade tränat när jag vaknade i morse, sen åt jag frukost. När jag var klar så satte jag mig i bilen och jag körde till Lena och Erik. Jag ringde på dörren och Erik öppnade han, han såg på mig. Jag såg på honom, jag frågade om jag fick komma in.
Han hade sett på mig och nickat, vi gick in och när Lena såg mig så började hon skrika åt mig. Jag satte mig vid bordet, jag lät henne skrika. När hon var klar så började hon gråta, jag sa inget. Erik såg på mig, han kramade sin fru.
När hon lugnat ner sig så började jag prata, jag berättade om mitt år. Mitt helvete, det jag känt, mitt planerade självmord. Mina skuldkänslor, mitt hat, min sorg. Jag hade känt mina tårar rinna längsmed kinderna.
Jag berättade om min sommar, min terapi. Att jag gått vidare, mitt rensande av våningen. Att jag alltid kommer älska Erika, men att jag gått vidare i livet.
Hennes minne kommer jag alltid bära med mig. Det hon gjorde med mig, för mig. Den person jag blev på grund av henne, den person jag är på väg att bli på grund av henne och hennes kärlek.
När jag var klar så såg de på mig. Jag tackade för att de lyssnat, jag reste mig och gick ut från deras hus. Jag kommer inte bära deras sorg längre, de får hantera den själv. Jag satte mig i bilen och körde till min far.
***
Servitrisen kommer, vi ler mot varandra. Jag får min flaska, hon tar den tomma. Jag dricker och tänker vidare.
Jag hade stannat framför hans hus, vårt hus. Jag ringde på dörren och han öppnade. Han frågade varför jag ringde på och inte gick in. Jag svarade som det var, jag hade inte en aning.
Vi satte oss vid matbordet, de såg på mig och jag på dem. Sen började jag berätta om mina val, varför jag gjort som jag gjorde. Jag bad om ursäkt, jag berättade om min sommar, om min terapi. Om mitt val att gå vidare, om hur mitt minne av Erika fått mig att gå vidare, de hade sett på mig.
Berättat om deras känslor, deras tankar. Vi hade pratat, jag berättade om Erik och Lena, om samtalet med dem. Mitt beslut att inte ta på mig deras sorg längre, deras skuldbeläggande av en olycka. Om mitt val att stänga av maskinerna.
Vi talade i timmar. Vi kramades, vår relation kommer bli djupare. Ulrika är en del av den för hon är en del av min far, av hans liv. Vi hade talat om min AT, den kommande säsongen med handbollen. Ulrikas son har bytt klubb, vi kommer mötas under säsongen.
Jag hade kört iväg, jag körde till Christian och Helena. Jag talade med dem. Vi talade i ett par timmar och de, lyssnade på mig och jag på dem. De var glada för mig, för att jag hedrar Erikas minne med att leva. De förstår, de kände Erika minst lika bra som jag. Helena kanske bättre än mig. De delade syskonbandet.
Jag körde hem, jag var helt slut. Jag la mig på sängen och somnade. Jag vaknade tre timmar senare, hungrig som en varg. Jag gick till samma restaurang som igår, jag åt och nu sitter jag på samma uteservering, en annan stol vid ett annat bord. Med samma servitris som igår, vi flörtar idag med.
Vi delar blickar, vi delar leenden med varandra. Jag dricker upp mitt vatten, jag reser mig. Jag går ut från uteserveringen, jag går hem och lägger mig i sängen. Jag sluter mina ögon och jag ser Erikas leende, jag ler tillbaka.
***
– Det är din tur Michael
– Javisst, när börjar det?
– Vi skall vara där klockan elva
– Då vet jag det
Min tränare ser på mig, jag torkar svetten från pannan. Träningen är slut, jag stretchar ut mina muskler.
– Så Tobias drog?
– Ja, vi hade inte en aning. Så du kommer få dra ett ännu tyngre lass i år.
– Tur att jag tränat väl under sommaren då.
– Haha, ja. Fysion trodde inte på dina värden först
– Så pass
– Haha ja.
– Men skönt att de andra stannade
– Ja, vi har något på gång
– Ja, det känns som alla är sugna på revansch
– Haha, ja. Inte för att jag klagar men varför har du stannat?
– Helt ärligt?
– Ja
– Skolan, Erika och hennes skola. Tryggheten, du vet jag är inte hälften så självsäker som jag ser ut.
– Haha så pass
– Mm. Sen så trivs jag, jag trivs med gruppen. Vi är ett gäng som spelat tillsammans ett tag nu, jag tror inte att det blivit bättre någon annanstans. När jag är klar med min AT och om det finns erbjudande så får vi se då. Vad som händer, men just nu så trivs jag alldeles utmärkt.
– Du vet att det kan ha kostat dig en plats i landslaget
– Ja, tanken har passerat mig ett par gånger. Men min utbildning är viktigare, Erika var mycket viktigare för mig än landslaget eller ett proffskontrakt.
Han ser på mig, de har inte riktigt vant sig vid den nye Michael. Den lite mer sociala Michael, den öppnare Michael.
– Ni vänjer er
Han ser på mig, jag ser ett leende på hans läppar.
– Välkommen tillbaka
– Tack
Jag reser mig, jag tar en boll och kramar den i mina händer. Jag luktar på den, jag har saknat lukten av klister. Han ser på mig och ler, jag ler tillbaka. Jag lägger bollen i bollvagnen. Jag ser de två juniorerna plocka undan sakerna, deras inkilning.
Det har inget med pennalism att göra, de behöver lära sig ödmjukhet. Precis som vi andra fått göra, precis som andra kommer få göra. Jag går ut i omklädningsrummet. Jag tar en näve nötter, jag får en flaska mineralvatten.
Jag går ner i VIP rummet, där andra sitter där. Ja inte de som har barn och sambos eller fruar. De byter om snabbt och kör hem, jag sätter mig och lyssnar på deras tjatande.
Detta har jag också saknat, tjatandet. Jag äter mina nötter och dricker mitt vatten. Jag skrattar med de andra, vi tjatar en stund till. Jag reser mig och byter om. Jag går till min bil, jag öppnar den.
– För helvete är det din?
– Ja, jag köpte den i somras
– Jisses, rena James Bond
– Haha ja.
Jag sätter min ryggsäck på passagerarsätet, jag smeker hårsnodden. Det enda jag inte packat undan. Det knackar på min ruta, jag rullar ner.
– Ja
– Vi är ett gäng som skall fika, ska du med?
– Javisst, var?
– Västra hamnen.
– Då ses vi där
– Javisst.
Jag startar bilen och kör iväg, kommer fram och vi parkerar. Jag lägger på P – automaten. Jag tar min ryggsäck på ryggen och vi går iväg, vi kommer fram till kafét, vi går in. Vi beställer och sätter oss, jag tar en klunk av kaffet. Vi pratar och skrattar. Jag ser ut genom fönstret, jag ser Petra gå förbi. Jag ser att de andra ser henne.
– Jisses isdrottningen är hon hemma.
Jag ser på den som sagt det.
– Vadå isdrottningen?
– Ingen har en chans på henne, inte sen det tog slut med honom i Sävehof, många är de som försökt, men få har lyckats.
– Så hon är singel?
– Ja vad jag vet så är hon det.
Jag ser på Peter som han heter, alla lag har sin Wikipedia, den som vet om alla. Så säger han att hon är singel så är hon det.
– Om jag får en kyss av henne, vad är ni beredda på att göra då?
De stirrar på mig, jag ser henne komma in. Hon har inte sett oss
– Nå snabba er nu, innan hon går.
– Fan lyckas du med det så lovar jag att simma i kanalen.
– Haha det gör vi allihop
Jag ser på dem
– Om du inte lyckas då?
– Då får ni köra min bil.
De stirrar på mig
– Taget
Jag reser mig, jag börjar gå. Hon vänder huvudet mot mig, hon ser mig, jag ser henne. Jag ler hon, ler tillbaka, avvaktande. Jag går fram till henne, jag smeker hennes kind. Hon ser på mig, hon smeker min.
– Hej snygging
– Hej du vackra, vill du se åtta killar bada i kanalen?
Hon ser på mig
– Haha javisst, vad kommer det att kosta mig?
– En kyss
Hon ser på mig, hon ser på killarna, de har sett leendena vi delat. Min smekning av hennes kind.
– De behöver lära sig en läxa, de kallar dig isdrottningen. Jag uppskattar inte det.
– Så det gör de?
– Ja
Hon tar mig och nacken och vi kysser varandra. Våra tungor möts och de jublar känns det som. Vi kysser varandra länge, vi delar på oss och vi ser på varandra. Lika tagna båda två, vi var inte beredda på den reaktion som blev.
– Jisses
– Mm, jisses
– En till?
– Gärna
Jag ler mot henne, hon ler mot mig. Vi kysser varandra igen, denna kyss är mjukare, den lovar mer. Mer än vad vi är redo för just nu, men kanske senare.
– Jävlar
– Haha, ja jävlar.
– Var bor du?
– Stormgatan 24
– Är du hemma senare?
– Ja
– Kan jag komma förbi?
– Gärna
– Vi måste prata
– Ja, det måste vi.
Hon kysser mig igen, jag svarar på den och vi delar på oss.
– Samma nummer?
– Ja
– Jag hör av mig, vi ses senare.
– Det gör vi.
Jag vänder mig och går tillbaka till bordet, de stirrar på mig. Jag ser på dem och jag ler.
– Jaha när skall ni simma?
– Vad fan hände precis
– Jag vann ett vad, ni förlorade.
Jag dricker upp mitt kaffe, de är fortfarande tagna av det som hände. Det är jag med, men på ett helt annat vis än dem. Den första kyssen hade varit en kickstart, något gömt exploderade upp till ytan igen.
Jag ser henne gå iväg, jag följer henne med min blick. Jag väntar på det, hon vänder på huvudet och ser in genom fönstret. Hon ler, jag ler tillbaka. Något hade väckts hos henne med, hon går iväg.
– Vi var tillsammans ett tag på gymnasiet
– Men va fan det är ju fusk
– Haha, hur är det fusk? Peter var spelar hon nu?
– Hon ska spela i Danmark, hon skrev precis på för en klubb där.
– Vilken?
– Esbjerg
– Tack, men som sagt. När skall ni simma?
– Men…
– Det är inte mitt fel att ni inte har koll på förutsättningarna. Men vi säger såhär, ni skall slippa simma i kanalen om ni slutar kalla henne isdrottningen och lovar att alltid ge allt på alla träningar och matcher. Gör ni det så slipper ni simma.
De ser på mig, de lovar
– Bra, som sagt hon heter Petra respektera det. Hon är en väldigt vacker och intelligent kvinna, respektera det.
De ser på mig och nickar, jag slickar mig om läpparna. Jag känner smaken av henne. Vi småpratar en stund till sen reser vi oss, vi går till bilarna. Jag öppnar min och sätter mig i den. Jag kör iväg, jag kör till min favoritstrand. Jag går ur bilen och tar min väska med mig.
Jag går genom campingen och kommer nertill stranden, vad få vet är att mellan de två campingarna som ligger här. Är det ett nakenbad, jag går upp för en gräskulle, jag går nerför den och jag går till min plats.
Jag sätter väskan i sanden och jag klär av mig och lägger min handduk i sanden. Jag tar fram min bok och mina hörlurar, jag lägger mig på rygg och börjar läsa. När jag läst en stund så plingar det till i min telefon, jag läser
– Vad gör du?
Jag känner inte igen numret.
– Vem är det?
– Petra, gör du snuskiga saker?
– Haha nej, eller om nakenbad räknas som snusk så gör jag det.
Det tar en minut innan svaret kommer
– Nakenbad?
– Haha ja
– Galning
– Kanske det, men du får en jämnare bränna.
– Akta så att du inte bränner ja du vet
– Nej vadå?
– Tomte
– Mm det är jag det, men jag kan informera dig om att jag smörjer in den noggrant.
– Haha, tur för dig det. Annars så hade det blivit jobbigt med suspensoaren
– Haha, ja verkligen
– Du
– Ja?
– Vad fan hände?
– Jag vet inte men något gjorde det.
– Ja, fan
– Fan?
– Dålig tajming
– Hörde om proffslivet
– Peter?
– Haha, ja Peter. Men grattis verkligen, jag är glad för din skull.
– Bjuder du på middag?
– Ja gärna, hemma hos mig?
– Javisst.
– Vilken tid?
– När passar det dig?
– Vid sex?
– Du tänker bara på nöje
– Tomte
– Ja, men sex blir bra
– Lovar du?
– På tal om tomte, men med dig Petra. Alltid, det vet du.
Det blir tyst det tar ett par minuter.
– Då ses vi då, Puss
– Det gör vi Puss
Musiken sätter igång igen, jag lägger mig ner och fortsätter läsa.
***
Jag går i affären, lägger i mat i kundvagnen. Jag går till kassorna, jag sätter tillbaka pistolen och drar mitt kort. Jag betalar, kör ut kundvagnen och lastar in i bilen. Den är inte gjord för storhandling, jag kör hem och sätter påsarna i hissen och åker upp.
Jag sätter in i kylen och frysen, lägger vinet i vin kylen. Jag sätter öl i kylen och sen stänger jag dörrarna. Jag sätter på musik och går in i badrummet och trimmar mitt skägg, jag duschar av mig och klär på mig. När jag är klar så ser jag på klockan. Min telefon plingar till, jag tar den och svarar
– Ja.
– Jag är framme
– Jag kommer ner
Jag går ut från lägenheten, jag åker ner och jag öppnar dörren för henne.
– Välkommen
– Tack
Vi går in och ställer oss i hissen, vi kommer upp och jag öppnar dörren. Vi går in och hon tar av sig skorna. Jag tar av mina
– Som sagt välkommen hem till mig
– Jisses
– Det kan man kanske säga.
Jag börjar gå och hon följer efter mig, vi kommer ut i köket/vardagsrummet. Jag ser hennes ögon vidgas.
– Det är bara att gå husesyn, så börjar jag med maten, vill du ha ett glas vin eller en öl?
– Vad skall du ha?
– Mineralvatten, jag har fortfarande inte blivit vuxen
– Haha, jag kan ta ett glas vin.
Jag tar fram en flaska och öppnar den, jag slår upp i ett glas och räcker det till henne.
– Tack
– Varsågod
Hon tar glaset, våra fingrar rör vid varandra och vi ser på varann, hon tar glaset. Hon tar en sipp på det och ler, jag öppnar kylen och börjar plocka fram maten som jag skall laga.
Hon går igenom vardagsrummet, hon försvinner runt en vägg. Jag börjar med maten och fokuserar på den. Hon kommer tillbaka efter en stund och hon sätter sig på en barstol på andra sidan. Hon ser på mig när jag lagar mat.
– Det är gigantiskt
– Ja det är stort.
– Men det känns inte så stort
– Arkitekten lekte fritt. Han gjorde ett fantastiskt jobb, han vann ett pris för det.
– Haha skojar du?
– Nej, våningen var med i en eller annan branschtidning.
– Hur hittar man ett sådant här ställe?
– Man har en morfar med kontakter, det börjar där. Sen kontaktade den kontakten mig, hon frågade efter våra specifikationer. Vi spann loss, en dag så ringde telefonen. Vi åkte hit och när mäklaren öppnade dörren så spelade detta upp sig framför ögonen på mig, eller inte detta men något liknande. Erika hade sin vision, jag utnyttjade mina kontakter igen och vi träffade en arkitekt. Vi åkte hit och vi berättade våra visioner. Han lyssnade och skapade detta, vi hade vissa synpunkter. Han lyssnade, vissa fick vi igenom. Som solcellerna på taket, fönsterna i taket. Ljudanläggningen, garderoberna i sovrummet.
– Där ser man, med vi så menar du Erika?
– Ja, vi flyttade in här tillsammans.
– Det är samma tjej som du berättade om på högstadiet
– Var
– Förlåt
– Var, hon dog ifjol
Hon ser på mig med stora ögon
– Förlåt Michael
– För vadå?
– Min kommentar
– Visste du inte?
– Nej, hur skulle jag kunna veta det?
– Jag trodde att djungeltelegrafen gått, som med allting annat.
– Nej, ingen har skvallrat. Vad hände?
Jag ser på henne, sen berättar jag. När jag är klar så ser hon på mig.
– Fy fan
– Ja det kan man säga, jag fungerade bara på två ställen. I skolan och i sporthallen. Eller fungerade, jag var där. Jag gjorde vad jag skulle, förvisso bra. Men jag var som en robot, fullständigt mekanisk. Hon var gravid, jag hade ringen i fickan. Jag skulle fria dagen efter, jag ville inte störa hennes examensdag med frieriet, det var hennes dag. Jag önskar inte min värste ovän det jag fick gå igenom den första dagen. Eftersom vi var sambos och förlovade så föll lotten på mig att fatta beslutet om de skulle stänga av maskinerna. Det Petra var det jävligaste jag upplevt.
Jag tystnar, hon säger inget.
– Var vill du sitta, här eller vid matsalsbordet?
– Spela ingen roll, vi kan sitta här
Jag tar fram tallrikar och bestick, lägger upp maten på tallrikarna och jag räcker henne den ena. Hon får bestick och jag sätter vinflaskan bredvid henne, vi börjar äta. Jag skålar med henne och hälsar henne välkommen och att maten skall smaka. Vi börjar äta, vi säger inget på en stund.
– Men lägenheten?
– Lägenheten, det är gamla posten. När de flyttade sina lokaler så hyrde företag in sig i lokalerna därnere. Men vinden lämnades tom, någon kontaktade mäklaren. Hon tänkte på oss och visade oss den, från början så skulle vi få hyra. Men det ville inte jag, så vi förhandlade och vi fick köpa den. Det förhandlades fram och tillbaka. Men till slut så fick jag som jag ville, jag eller vi, eller min morfar i slutänden betalade. Vi som sagt kontaktade arkitekten, resultatet är detta.
– Får man fråga vad det kostade
– Fråga kan man väl alltid, men man får kanske inget svar.
– Haha tomte
Jag ler mot henne, jag tar en tugga av maten.
– Med allt, runt arton miljoner.
Hon ser på mig, jag tar en klunk av mitt vatten. Hon tar en klunk av vinet.
– Skojar du?
– Haha nej.
– Jisses, hur fan har du råd med det?
– Min morfar är rik, riktigt jävla snuskigt rik. Han är en väldigt slipad affärsman, han har betalat underhåll till min far under alla år. Min far var klok nog att låta min morfar investera de pengarna åt mig. Vi kan väl säga att de växer, jag betalade för allt. Men han fick reda på vad vi eller jag betalt, när han fick reda på det. Så satte han in de pengarna på mitt konto, så i slutänden så har jag inte betalt ett skit för detta.
– Jisses, jag visste att ni hade så ni klarade er när vi var tillsammans. Men inte att det var på den nivån. Du sa aldrig något
– Jag var en produkt av min omgivning och uppväxt, jag pratade inte med någon om det. Du förstår på den skola som jag gick på i grundskolan, det var en massa rikemansbarn. Deras föreställning om världen var att har du pengar så är du någon. Min föreställning var lite annorlunda, eller är annorlunda. Ingen där visste att min morfar var den som var en av deras stora idoler. De finansmännen och kvinnorna var som Zlatan, Ronaldo och Messi var eller är på det gymnasiet som vi gick på. Deras guldboll var vem som låg överst på rikast listan när året var slut. Hade de vetat att jag är Michael Von Eder åtta veckor om året så hade de kissat på sig.
– Förlåt?
– Jag är greve, min släkt fick en titel av Gustav Vasa. Men där på skolan så var jag Michael Ivarsson, son till en Thorax kirurg, förvisso en skicklig sådan. Men dock bara en kirurg. Erika blev rätt tagen när hon fick reda på det. För hon som gått på samma skola, hon förstod vad jag gett upp. Den statusen jag valt att inte ha, jag tror att hon älskade mig för det. Eller att det var en av anledningarna till att hon gjorde det.
– Så du är greve?
– Haha ja, det är jag. Men det är inget som jag skyltar med.
Vi har ätit färdigt
– Vad hände mellan dig och Jonas?
Hon ser på mig, hon tar en klunk av vinet
– Du får gärna säga att det skall jag skita i.
– Så du har inte hört djungeltelegrafen du i heller?
– Nej det har jag inte, som sagt jag isolerade mig i ett år.
– Hade det inte varit för att det drabbade mig så hade det varit rätt tragikomiskt. Vi träffades när jag gick på universitetet däruppe, han spelade i A – laget. Han charmade byxorna av mig, jag insåg att du inte skulle komma efter mig och rädda mig.
– Jag visste inte att du ville bli räddad
– Nja så farligt var det inte, jag är bara lite teatralisk
– Aha så pass, så jag hittade ingen springare
– Haha precis, du hittade ingen springare. Han charmade mig och vi blev tillsammans, vi flyttade ihop. Vi pluggade och spelade handboll, åren gick och han friade. Jag sa ja, vi kom till kyrkan. Jag hade vitklänning och hela paketet, då får jag reda på att han dragit med en av tärnorna. Som var min lagkamrat, han hade träffat halva laget bakom min rygg. Jag hade inte en aning, så jag blev dumpad på kyrkbacken av hans bestman, så jag kastades ner i mitt hål jag med förra året.
– Herregud, vilket svin
– Ja det kan man säga. Så jag bad halva laget att fara åt helvete, den andra halvan höll sig neutral. Jag precis som du tränade och arbetade, jag gjorde inget annat. De ville förlänga med mig, jag frågade om de var beredda på att byta ut halva laget. Det var de inte, jag gjorde mitt bästa år någonsin. Esbjerg hörde av sig och jag tackade ja. Jag flyttade dit i maj, jag är bara hemma ett par dagar. Jag åker tillbaka i morgon och sen dyker du upp som gubben ur lådan och ger mig en kyss som jag inte fått, sen sist vi kysstes.
– Detsamma
– Jaså?
– Jag har alltid älskat dig Petra, det gjorde jag redan som sextonåring. Men eftersom jag inte kunde sätta ord på det jag kände så sa jag att jag var kär i dig eller gillade dig väldigt mycket. Men jag älskade dig, jag kommer nog alltid älska dig. På ett eller annat vis.
– Tomte
– Kanske det, men det är sanningen.
– Jag är väl en tomte jag med, för jag känner likadant. Men min tillit till män är naggad i kanten
– Och jag oavsett hur mycket jag älskar dig är nog inte riktigt redo jag i heller. Jag såg er förresten
– Vem?
– Dig och Jonas, vi var på Emporia jag och Erika, vi skulle äta på foodcourten. Då såg jag er, ni såg lyckliga ut. Jag såg på Erika och insåg att hon gjorde mig lycklig, jag kunde inte få dig men henne kunde jag få. Nej jag menar inte att jag nöjde mig med henne. Men jag kunde släppa dig och ägna mig åt henne. Du var lycklig, jag kunde gå vidare. Jag kunde vara där till hundra procent för henne.
– Ja jag var lycklig, jag stoppade in dig i en låda i mitt huvud. Den samlade damm, jag glömde lådan. Men du fanns där.
– Samma här, när vi kysste varandra innan idag så öppnades den lådan igen. Alla de där undanstoppade känslorna poppade fram
– Mm, hur fan gör vi nu?
– Helt ärligt?
– Haha ja.
– Jag vet i fan. Men en sak vet jag
– Vadå?
– Att det jag kände när jag kysste dig. Vill jag känna igen, sen skiter jag i vad som händer.
– Haha, de kallar mig isdrottningen. Men då skulle de bara veta om dig Iceman
– Mm, men jag har ägnat sommaren åt terapi, min version av terapi och kommit fram till att den jag var med alla andra än Erika. Med henne så var jag mig själv. Jag kom fram till att jag gillar den versionen av mig själv betydligt bättre än den andra.
– Bra Michael, jag fick se den jag med. Eller i alla fall en glimt, tills jag klantade mig.
– Vi var yngre
– Ja, men det ursäktar inte det jag gjorde. Jag har alltid skyllt på spriten för det som hände. Den var en faktor, men det största var nog att jag blev rädd
– För?
– Oss, det som vi var på väg mot. Jag blev livrädd Michael, jag höll på att kissa på mig av rädsla. Jag älskade dig med, jag blev rädd för det jag kände. Jag är precis lika rädd nu. Jag skulle inte klara av att bli sviken igen.
– Och jag skulle oroa mig varenda gång du gick ut utanför dörren.
– Så hur gör vi?
Jag ser på henne, jag ser på hennes vackra ansikte. Hon ser på mig.
– Som jag ser det så har vi två val, du reser dig och går iväg. Vi träffas inte mer, eller vi kanske träffas men det blir inga fler kyssar. Vi säger hej och frågar hur det är. Vi stoppar in varandra i våra skåp, men denna gång så kastar jag ner skåpet i hamnen härute. Du kanske träffar någon, eller jag. Eller vi båda, men oavsett så blir det inte vi.
– Eller?
– Eller så äter vi efterrätt, efter den så går vi in i sovrummet och älskar skallen i bitar. Du åker till Danmark, vi träffas när vi kan. Vi ser vart det tar oss, träffar du någon i Danmark så gör du det, träffar jag någon här så gör jag det. Då berättar vi för den andre. Jag har arton månader AT framför mig, när de gått så är jag klar. Då lämnar jag skolan bakom mig, vi får ser vad som händer då, vem vet jag kanske också blir proffs. Undrens tid är inte förbi
– Måste du inte göra ST
– Jo men den kan jag göra när jag vill. Jag vet inte ens vad jag vill bli, vi får se.
– Så du menar att vi skall landa var för sig?
– Ja precis det menar jag, du där du är och jag här.
– Och vi har frikort om tillfälle skulle yttra sig?
– Tja, jag är beredd på att inte ha det.
– Så jag skulle vara exklusiv?
– Det har du alltid varit, eller ja du förstår vad jag menar.
– Tack och detsamma. Men varför frikort?
– För att vi behöver landa båda två, vet vi att vi har det så kan vi landa. Som sagt vi kanske inte spelar ut dem. Men om vi säger att vi är exklusiva så får du problem med tilliten och jag oroar mig när du går över en gata.
– Så vi skall lura våra känslor?
– Ja något sådant
– Och vi skall berätta för varandra när och om vi ligger med någon annan?
– Om det händer så ja.
– Och det är okej med dig?
– Nej men för att jag en dag skall kunna fria till dig så måste det vara det.
Hon ser på mig, jag ser henne le
– Tomte.
– Ja, men du har säkert lika svårt som jag med otrohet, kanske värre efter det du råkat utför. Jag är imponerad av du sitter här.
– Varför?
– Tja din tillit.
– Men du är du Michael, du skulle aldrig medvetet göra mig illa.
– Tack.
– Ingen fara, så det är våra val?
– Som jag ser det ja.
– Resa mig och gå eller knulla skallen i bitar?
– Haha, ja.
Vi ser på varandra, ingen av oss säger något. Vi sitter där båda två och vi hoppas på samma sak.
***
Min tunga slickar hennes rygg, jag har slickat henne från fötterna över hennes vader, baksidan på hennes lår. Över hennes skinkor, uppöver ryggen. Den är på väg till hennes nacke. Jag kysser hennes hals, hon stönar lågt. Jag slickar mig neråt, jag slickar extra länge på hennes skinkor.
Jag fortsätter neråt, jag ber henne vända sig. Min tunga gör samma resa på hennes framsida min tunga leker med hennes fasta bröst. Jag leker med hennes bröstvårtor, jag slickar på dem. Jag känner dem stelna jag slickar hennes nyckelben, jag slickar hennes hals.
Jag kysser henne och våra tungor dansar runt med varandra. Jag slickar mig neråt igen. Jag slickar hennes ljumske, hon gnyr. Jag ler och min tunga finner sitt mål, jag leker med hennes läppar och jag särar på dem med min tunga.
Jag slickar i mig hennes safter. Jag smakar på henne, jag njuter av dem. De slår alla andra smaker jag smakat någonsin, jag slickar hennes klitoris.
Jag för in ett finger i henne. Jag leker med henne, jag smeker henne. Hennes kropp spänner sig, hon kommer och jag lyssnar uppmärksamt, jag drar ut mitt finger och flyttar min tunga.
Jag slickar henne försiktigt, orgasmen ebbar ut. Jag har lärt mig hur jag skall göra för att det inte skall bli för intensivt för henne.
Hon drar upp mig, hon ber mig kyssa henne. Hålla om henne, vi ligger på sidan. Vi kysser varandra försiktigt, hennes hand smeker mig. Jag känner hur jag hårdnar, hon särar på benen hon lägger sitt högra ben på mitt vänstra. Jag känner vätan mot mitt ollon, jag trycker till och jag glider in.
Hon släpper sitt grepp om min penis, jag når botten. Vi ligger stilla och vi kysser varandra. Hennes inre kramar mig, hon spänner och slappnar av. Jag börjar röra mig, jag kan inte hålla mig. Hon ler, hon vann idag. Jag ger henne gärna den segern.
Jag vill känna hennes inre smeka mig, jag tar henne med långa tag. Vi kysser varandra ömt, vi älskar varandra och med varandra. Jag stönar och hon svarar mig.
Jag rullar över henne på rygg och jag tar henne med långa tag. Vi andas tungt båda två, vi låter vi ger ifrån oss våra ljud, de ljud vi har när vi älskar.
De ljud som avslöjar oss för varandra, hon hör på mig att jag är nära. Hon börjar smeka sig själv för att vi skall nå till mål samtidigt. Jag känner säden komma. Hon smeker sig snabbt, vi möts i våra orgasmer.
Jag tömmer min säd i henne och hon kommer och möter mina ljud. Vi svävar iväg båda två samtidigt. Vi slappnar av, jag kysser henne. Hon kysser mig.
***
Hon stannade, vi åt vår efterrätt, sen gick vi in i mitt sovrum. Vi älskade och pratade hela kvällen och natten. När vi vaknade så älskade vi igen, vi duschade klädde på oss och jag körde henne till hennes föräldrar.
Jag körde till upptaktsträffen. Jag rullade in i min bil och folk stirrade på den, min tränare kom fram till mig och såg på min bil.
– Hej
– Hej
– Hur är det?
– Bättre än på mycket länge
Han ser på mig och ler, han förstår. Vi går in och spektaklet börjar, vi blir intervjuade av tidningar, jag får en massa frågor. Mest faktiskt om varför jag inte är med i landslagsdiskussionen.
Jag svarar att det får de fråga de som bestämmer. Men om jag skulle få frågan så ställer jag givetvis upp. Det är en ära att representera sitt land.
Min tränare är mer kategorisk, han skyller på politik och förbundet. Det blir lite cirkus av det, vi överlever dagen med hedern i behåll. Vi tränar på kvällen. Jag åker hem och jag känner eller jag kanske inbillar mig men jag känner doften av henne. Jag lagar middag, hon ringer mig när hon kommit fram. Vi pratar bort ett par timmar, sen så går vi och lägger oss.
***
Jag tränar och slappar, jag åker till min strand och solar. Fram till det är dags för AT:n att börja. Jag får min första placering, medicin. Jag arbetar på dagarna, tränar på kvällarna och jag pratar med Petra däremellan.
Jag träffar min far och Ulrika så ofta jag kan. Jag ringer min morfar och mormor och talar med dem. Jag håller kontakten med min mor.
Men mest så talar jag med Petra, Serien börjar och vi går som tåget, jag åker till henne och hon till mig, när vi har spelledigt. Jag ser hennes matcher på tv när de sänder dem. Jag ser vissa på plats, september och oktober passerar.
Hon blir uttagen i landslaget, vi firar med att älska. Vi älskar hela natten, jag sätter mig i bilen på morgonen och kör som en idiot till Malmö. Jag hinner precis till samlingen, vi spelar match och vi vinner.
Jag åker hem och däckar i soffan. När jag vaknar så har jag ett tiotal missade samtal för henne. Jag ringer upp och jag får skäll för att jag skrämt henne. Jag ber om ursäkt. Det slutar med att vi har sex över Skype, vi onanerar för varandra.
Vi skrattar och jag säger att jag älskar henne. Hon blir tyst och jag känner fan, sen säger hon att hon älskar mig.
Vi pratar om det och sen så går vi och lägger oss. November kommer, jag byter placering. Kirurgi. Hon spelar landskamp, jag är där och hejar på henne. De möter Norge och Serbien, de förlorar en och vinner en.
***
November passerar, EM närmar sig. Vi skall snart ha uppehåll, jag har planerat att åka till henne. Vi kommer vara träningslediga i tre dagar. De första lediga dagarna sen augusti, det behövs. Jag känner mig lite sliten.
Uppehållet kommer, jag sätter mig i min bil. Jag kör till henne, jag ser henne spela match. Efter matchen så går vi till hennes lägenhet, vi lagar mat och pratar om hennes match. När vi ätit så går vi in i hennes säng och älskar, här ligger vi nu.
– Jag har saknat dig
– Och jag dig, men nu så får vi ett par dagar tillsammans.
– Mm
Jag kysser henne, hon kysser mig. Vi delar på oss och går in i duschen. Hon sätter på vattnet och vi duschar av oss. Vi tvålar in varandra, vi sköljer av oss och går in i sängen. Jag går bakom henne och jag beundrar hennes rumpa.
– Gillar du vad du ser?
– Ja väldigt mycket
– Så bra
Hon kryper ner i sängen, jag lägger mig bredvid henne.
– Hur gör vi till jul?
– Hur vill du göra?
Hon ser på mig, hon avskyr när jag svarar på en fråga med en motfråga, jag ler mot henne. Hon vet att jag älskar att reta henne.
– Vi hade fyra jular hos oss, i fjol så satt jag och planerade mitt självmord. Så jag vet faktiskt inte. Har ni ledigt?
– Från den tjugoandra till den tjugosjätte. Ni?
– Vi är lediga över jul, jag slapp jour så jag är faktiskt helt ledig. Från den tjugoandra till den tjugoåttonde tror jag. Men för att svara på din fråga, jag firar gärna julen med dig. Min far har frågat om jag kommer till dem på julafton, du får säkert komma du med om du vill. Ulrikas son kommer också, han spelar i Jonas lag.
– Vem är det?
– Fredrik, han kom dit inför denna säsong. Deras nye V6:a vi spelade U landslaget tillsammans, Ulrika och farsan träffades på läktaren. Ryktet säger att de träffades utanför läktaren med. Han är reko
– Är du beredd på att träffa mina föräldrar?
– Ja det är jag, om du är beredd på att ta det steget.
– Är du?
– På tal om att skicka tillbaka frågor, men som jag sa. Ja jag är beredd på det. Är du?
Hon ser på mig, jag ser hennes leende. Hon pussar mig, jag pussar henne.
***
– God jul
– Detsamma, välkommen Michael
– Tack
Jag går in i lägenheten, jag tar av mig skorna och min jacka. Lösningen på julafton blev att vi kommer vara hos hennes familj från tolv till fem. sen åker vi till min far och är där resten av kvällen. Petra hade kommit hem till mig den tjugoandra, vi hade inte lämnat sängen på hela dagen.
Vi hade gått upp och ätit sen så hade vi lagt oss i sängen igen. Den tjugotredje så handlade vi julklappar, nu var vi hos hennes föräldrar och släktingar. Vi åt jul lunch och det pratades en hel del handboll vid maten, det pratades mer handboll efter maten. Den enda gång det inte pratades handboll, var vid Kalle.
När Kalle var slut så delades det ut julklappar. När den var färdig så åkte vi till min far och Ulrika, vi kom dit lite sena. Vi kom in och vi hälsade och sen så var det dags för julmat.
Vi åt och pratade, inte handboll utan annat. När vi ätit färdigt så öppnade vi julklappar, min far var på mig om vad jag skall välja.
Jag vet fortfarande inte, sen började vi prata handboll. Kvällen rullade på, vi tackade för oss och åkte hem till mig. Vi tog våra julklappar med upp. Jag hade ringt mormor och morfar innan på dagen och pratat med dem. Jag skulle ringa min mor dagen efter.
Vi kommer in i lägenheten, vi ser på varandra och kysser varandra. Vi klär av oss ytterkläderna, vi sätter oss i soffan. Jag sätter på tv:n, jag sätter igång Netflix och vi sätter på en film. Hon lägger sig med sitt huvud i mitt knä.
– Jag vill aldrig mer se jul mat
– Haha, jag måste erkänna att jag gillar det
– Jag med men två julmiddagar
– Är en för mycket?
– Haha, ja verkligen.
– Ja just det, du har inte fått din julklapp. Kommer strax
Hon flyttar sitt huvud från mitt knä, jag går in i sovrummet och hämtar den. Jag går tillbaka. Hon lyfter på huvudet och jag sätter mig, jag ger henne julklappen. Hon sätter sig upp och sen på den. Hon öppnar den och hon öppnar asken, hon ser på det som ligger i sen på mig.
– Är du galen?
– I dig, ja
– Du vet vad jag menar
– Nej inte mer än vanligt.
– Herregud, vad kostade det?
– Pengar
– Tomte
– Kanske det, gillar du det?
– Ja verkligen
– Så bra
Hon tar upp halsbandet
– Vill du hjälpa mig?
– Javisst
Jag sätter det på henne, hon smeker hjärtat. Hon lutar sig fram och kysser mig. Jag lutar mig bakåt och hon följer med mig.
– Är den äkta?
– Det sa de i affären i alla fall
– Galning
– Mm
Hon kysser mig, jag kysser henne. Hon lägger sig på mitt bröst.
– Jag älskar dig
– Jag älskar dig med
– Våra frikort?
– Ja
– Har du utnyttjat ditt?
– Nej, har du?
– Nej
Jag smeker hennes rygg
– Fortsätter du så somnar jag
– Mm jag med
Jag fortsätter, hon somnar. Efter stund så somnar jag med, jag vaknar av hon rör på sig.
– Kissa
– Mm, jag med
Vi reser oss och vi går på toaletten, vi blir färdiga och jag går in i sovrummet. Hon ligger i naken i sängen och väntar på mig, jag ler och klär av mig. Hon ser på mig och jag på henne. Jag går fram till sängen och jag lägger mig bredvid henne. Vi kysser varandra.
– Älska med mig
– Gärna
Vi smeker varandra, jag lägger mig mellan hennes ben och hon sätter min penis mot sin slida. Jag trycker till och jag glider in i henne. Jag ser på henne och jag börjar röra mig. Jag ser på henne och hon ser på mig.
Våra ögon är låsta i varandra under hela akten. Vi kommer tillsammans, jag kysser henne och hon kysser mig. Vi delar på oss, vi går in i duschen. Vi duschar av oss och går in i sängen. Vi lägger oss och hon lägger sitt huvud på mitt bröst, vi somnar.
***
Vi stannar i min lägenhet resten av ledigheten, hon kör hem till sitt den tjugosjätte. Jag kör till Stockholm och stannar över natten hos min mormor och morfar. Vi äter julmat, jag får min julklapp. Jag öppnar lådan och jag ser på klockan som ligger i den.
Jag ser på dem, de ler och jag ler tillbaka. Jag sätter den på mig och stoppar ner min gamla i lådan. Jag kör hem dagen efter, vi har inga matcher. EM börjar i nästa vecka så det är uppehåll. Vi tränar som vanligt dock, jag börjar arbeta, jag jobbar i tre dagar sen är det nyår. Jag firar med min far och Ulrika
– Så du och Petra
– Ja, jag och Petra. Två sårade själar som läker långsamt.
– Litar du på henne?
– Angående?
– Du vet hur det slutade sist.
– Vi var sexton och sjutton år gamla eller unga. Sen flyttade hon, väntade på att jag skulle komma. När jag inte gjorde det så fann hon kärleken på annat håll. Jag fann min, vi levde våra liv. Stakade ut vår framtid, Erika dog och hon blev lämnad vi altaret. Hon har problem med tilliten, jag med att jag oroar mig för att telefonen skall ringa och säga att hon är död. Vi har en överenskommelse.
– Överenskommelse?
– Vi har frikort, så länge vi är ärliga med dem.
– Hur menar du?
Jag förklarar, de ser på mig. När jag är klar så kommer det frågor. Jag svarar på dem. De ser på mig och ställer fler frågor.
– För att vi skall kunna vara ett par just nu så måste vi göra så. Det var min ide, hon var mer skeptisk än vad ni är. Men vi kom överens om att det var den enda vägen att gå. Vi måste landa båda två, när vi landat så får vi se hur vi gör. Hon frågade mig om jag utnyttjat mitt, jag sa nej. Jag frågade henne och hon sa nej. Jag litar på henne och hon på mig. Vi läker far, det är ett sätt för henne att få tillbaka sin tillit. Så länge jag säger nej så växer hennes tillit.
– Vad får du ut av det?
– Jag hjälper henne att växa och läka, hennes kärlek till mig får mig att läka. Hon hör av sig nästan varje dag för att berätta att hon är där för mig. Att hon lever och mår bra. Det går framåt för oss båda, långsamt men framåt.
– När ni läkt?
– Då får vi ta det då. Men jag kommer fria till henne då. Jag älskar henne, jag har älskat henne sen jag var sexton.
– Och Erika?
– Jag har sörjt far, hon kommer alltid finnas hos mig. Men hon är inte här, det är Petra. Du sa en gång till mig att om jag fann mitt livs kärlek så skulle jag aldrig släppa den. Den ene dog för mig far, den andra lever far och om det är detta som krävs för att jag skall få leva med henne så må så vara. Hon har sårat mig innan, jag kommer säkert såra henne. Just här och nu så funkar det för oss. Skulle något hända så får vi hantera det. Men jag kommer inte gömma mig igen om det är det du är orolig för. Jag har varit i det hålet far, dit vill jag inte igen.
De ser på mig, jag ser att Ulrika ler
– Bra Michael, det är ett udda förfarande men fungerar det för er
– Tack
– Du vet du är bra på att ge mig gråa hår
– Det klär dig
– Hut unge man
– Haha.
***
– Ja
– Tjena det är Torbjörn
– Förlåt men Torbjörn?
– Erh ja förbundskaptenen
– Jaha, hej
– Jag vet inte om du hört det, men Mattias drog korsbandet igår
– Nej det har jag inte hört, jag lider med honom. Men hur berör det mig?
– Vi vill att du ansluter till truppen
Jag sätter mig upp, jag ser på klockan. Den är halv sex på morgonen
– Hur långt ner på rangordningen var jag?
– Vad menar du?
– Ja om han skadade sig igår och klockan är halvsex nu?
– Du är faktiskt vårt första samtal
– Där ser man, förlåt om jag är otrevlig. Men jag kom hem från akuten för en timme sedan.
– Akuten?
– Jag hade jour.
– Jour?
– Ja jag är AT läkare, jag hade jour på akuten i natt. Men ni vill att jag ansluter så fort som möjligt antar jag?
– Ja
– Hur tar jag mig dit?
– Om du tackar ja så bokar vi en biljett åt dig och sen flyger du
– Till?
– Billund
– Javisst får jag ledigt så kommer jag
– Får ledigt?
– Som sagt jag arbetar, jag kommer få ta igen den tiden senare. Jag måste göra ett visst antal timmar. Jag är ledig fram till måndag, så är vi kvar i efter måndag så måste jag begära ledigt. Jag får ringa min handledare. Eftersom han också arbetade i natt så tror jag att han sover, så jag ringer senare. Men boka en biljett så kommer jag så fort jag kan. Flyger jag från Sturup eller Kastrup?
– Kastrup
– Bra ring när ni bokat. Så kommer jag.
– Bra då ses vi sen.
– Det gör vi
Jag lägger på, jag ser på min kudde och jag lägger mig på den.
***
– Du får dela rum med Richard
– Det låter bra. Jag ber om ursäkt för i morse, men det var en galen natt på akuten. Skottlossning och skit.
– Ingen fara, så du är läkare?
– På god väg, det är därför jag inte blivit proffs. Jag satsar på min civila karriär, jag får erbjudanden med jämna mellanrum. Det har jag fått sen jag var arton.
Han ser på mig, vi går fram till en hiss. Vi åker upp en våning och han visar mig till rummet. Han knackar på och sätter i ett kort och öppnar dörren, vi går in. Jag hälsar på Richard.
– Det är vila nu, sen så är det videogenomgång med laget, sen för målvakterna. Lunch klockan två, sen vila inför matchen. Samling klockan 17 avfärd till hallen sen spelar vi klockan 20
– Då vet jag det, då vilar jag.
– Har du ringt din handledare?
– Nej min far löser det, han är en höjdare där på kirurgen. Så det skall nog lösa sig.
– Jaha men vad bra, då ses vi senare.
– Det gör vi
Han går ut och jag ser på sängen.
– Väcker du mig när det är dags?
– Haha, javisst. Fest igår?
– Nej arbete, jag har jobbat hela natten.
– Det var som fan
– Helvete
– Vadå
Jag tar fram telefonen, jag slår hennes nummer.
– Hej
– Hej det är jag
– Ja det vet jag väl, det stod hjärtat på telefonen.
– Sött jag trodde det stod tomten, men bara så du vet. Jag är med landslaget, Mattias den stackaren drog korsbandet igår.
– Skojar du?
– Nej, jag ligger i säng på ett hotell två utkast från dig.
– Grattis Michael
– Tack hjärtat, vänta
– Javisst
– Richard får vi biljetter?
– Har inte en aning
– Okej, är du kvar?
– Ja
– Jag vet inte om jag kan fixa biljetter.
– Ingen fara, jag löser det
– Så bra då ses vi sen kanske?
– Inte kanske hjärtat vi ses sen.
– Så bra, nu måste jag sova. Jag har jobbat hela natten. Älskar dig
– Jag älskar dig
Vi lägger på
– Flickvännen?
– Ja, väck mig
– Jadå
– Tack
Jag lägger huvudet på kudden och somnar.
***
Jag står och sjunger nationalsången, det är slutsålt i hallen. Tiotusen människor skriker och vrålar när vi är klara. Vi hälsar på motståndarna, jag ger en spelare en flagga, jag får en av honom. Jag går till bänken och sätter mig, jag sätter mig längst ner på bänken.
Bredvid fysion, jag håller koll på min flaska och den andre målvaktens. Han är manisk med sitt drickande har jag fått reda på, så det gäller att jag har koll på den. Matchen sätter igång, det är jämt. Jämnare än många trott, ja alla utom laget då.
Vi krigar som satan, Danmark på hemmaplan i deras nationalsport. Det blir inte mycket häftigare än så för en handbollsspelare, publiken är helt galen. Det är inga vackra ord som de skriker på läktarna, den andre målvakten är som sagt manisk med sitt drickande, han dricker så fort han får chans till det.
– Hans flaska är snart slut
Jag ser på materialaren.
– Jag har en till
– Då byter vi
– Ja
Jag får en full flaska, han går iväg. Vi gör mål hela bänken ställer sig upp och visar vår glädje. Vi sätter oss igen, de får straff. De gör mål och publiken går bananas. Det gör de efter varje mål, jag undrar hur länge de skall orka.
Det blir halvtid det är lika. Vi går in i omklädningsrummet, vi sätter oss och vår förbundskapten pratar taktik, vi jagar på varandra och går in igen. Jag ser upp på läktarna och försöker se om jag ser Petra, jag ser henne inte. Jag sätter mig och andra halvlek börjar.
Det smälls på rejält och känslorna svallar, efter tio minuter så är det fortfarande oavgjort. De får ett läge och en av deras spelare drar bollen mitt i huvudet på vår målvakt. Jag blir skogstokig
– Hej din pajas försök det med mig skall tugga upp dig och spotta ut dig.
Han ser på mig
– Be om ursäkt då din pajas.
Fysion och läkaren är inne på plan. De vinkar febrilt, jag är så fokuserad på att trashtalka deras spelare så jag ser inte vad som händer. Där är en fyra fem spelare från dem framme hos mig. De pratar med mig, jag svarar dem.
– Michael
– Ja
– Han kan inte fortsätta
– Där ser man
Jag ser att de leder ut den andre målvakten.
– Du var med i Spanien va?
Jag pratar med en av deras spelare, han ser på mig.
– Du vet hur det gick då
Jag ler mot honom. Jag går in och jag tar bollen, domaren ser på mig och jag passar min lagkamrat. Jag andas in och sen andas jag ut, alla ljud försvinner. Jag ser en dansk komma springande på kontring. Han skjuter, jag räddar. Returen går ut till en av deras spelare, han skjuter. Jag räddar, jag tar bollen och kastar ut den.
Nästa skott, nästa räddning. Matchen är slut, vi vinner med tre. Alla dansar runt, jag släppte in fyra mål på tjugo minuter, det är jag väldigt nöjd med. vi leder gruppen. Vi tackar för matchen, jag hör mitt namn. Jag vänder mig om, jag ser Petra vinka. Jag går bort till henne.
– Grattis hjärtat
– Tack hjärtat
Jag ger henne en kyss och hon svarar på den.
– Jag älskar dig
– Och jag dig, njut nu.
– Ja
Vi kysser varandra igen, de kallar på mig. Jag släpper henne
– Vi hörs senare
– Det gör vi
Jag går in i omklädningsrummet, det är högstämning. Jag ser på den andre målvakten, han ser groggy ut.
– Hur är det med honom?
– Inte bra
– Fan
Läkaren ser på mig
– Han är en lagkamrat, skall han ens vara här i detta oljud? Hej sänk rösterna, ni kan fira senare.
De ser på mig, jag pekar på den andre målvakten. De ser på honom och lugnar ner sig
– Tack, bra spelat allihop
De ser på mig och ler, vi byter om och åker tillbaka till hotellet. Vi går in och käkar en sen middag. När vi är klara så går vi upp på våra rum
– Är isdrottningen din flickvän?
– Jag skulle uppskatta om du inte kallade henne, hennes svin till förra pojkvän lämnade henne vid altaret, vad skulle du säga om det hände dig?
Han ser på mig och rodnar.
– Men ja Petra är min flickvän
– Grattis
– Tack
Jag klär av mig och jag lägger mig i sängen.
– Om jag inte hör klockan i morgon, väcker du mig då?
– Javisst
– Tack
Jag sms ar Petra, vi skriver till varandra i en timme ungefär. Sen så säger vi god natt.
***
Vi är i final, ingen förstår hur det gått till. Ingen annan än vi i laget, vi har trott på det hela vägen. Den andre målvakten kunde inte spela mer, de fick ringa in en annan målvakt. Helt plötsligt så är jag förstaval. Jag står med de andra och sjunger nationalsången. Vi hälsar på andra laget, vi samlas i en ring i laget. Jag går till målet och alla ljud försvinner.
***
Jag sitter med en papperskorg framför mig och jag kräks som en kalv, en känsla av deja vu infinner sig. Jag lyfter huvudet och ser på tavlan, ett leende sprids över mina läppar. Jag böjer mig över papperskorgen och kräks igen, det kommer inte så mycket mer än galla.
Jag ser på spelarna i laget, de hoppar runt på golvet och kramar om varandra. Vi lyckades med det som ingen trott av vi skulle lyckas med, vi vann. Precis som förra gången det hände så minns jag inte ett skit, jag tar min vattenflaska och sköljer av munnen. Jag torkar av min mun med en handduk.
– Larry
– Ja
– Har du Dextrosol eller tuggummi?
Han ser på mig och ger mig en druvsocker
– En till
Jag får två av honom, jag stoppar in dem i munnen och tuggar på dem. Jag sköljer ner dem med vattnet, jag reser mig och går till läktaren där Petra och min far sitter.
Jag går fram till dem, ett par andra av spelarna i laget står där redan och kramas med sina familjer. Jag ger min far en kram, vi delar på oss vi ser varandra i ögonen.
– Grattis
– Tack pappa
Jag ser på Petra, vi kramar varandra och vi kysser varandra. Vi delar på oss, jag ler mot henne och hon mot mig.
– Grattis hjärtat
– Tack hjärtat, det är tydligen en bankett senare. Man får bjuda med sig sin respektive, jag hoppas att du vill komma.
Hon ser på mig och ler
– Gärna
Jag ler tillbaka och vi kysser varandra igen
– Michael det är dags
Jag avslutar kyssen, jag smeker hennes kind. Jag går ut på golvet med de andra, vi kramas och skriker. VI ställer upp oss och medaljerna delas ut, jag ser på guldmedaljen som hänger runt min hals.
***
Jag cyklar genom staden, jag kommer fram till mitt arbete. Jag ser på träden de gröna knopparna berättar en historia om livet för mig, jag går in genom en grind. Jag stänger den bakom mig, jag leder cykeln fram till cykelstället. Jag går till våra omklädningsrum, jag tar på mig mina arbetskläder.
Jag går ut i vårsolen, det är en fjorton – femton grader varmt. Jag går över sjukhusområdet som är en enda stor byggarbetsplats. Jag går in genom dörrarna, jag går fram till hissarna och åker upp. Jag går in på avdelningen, morgonmöte.
Det avhandlas snabbt, jag ser min far gå förbi i korridoren. Han ser mig och nickar, jag nickar tillbaka. Jag går till mitt undersökningsrum, jag öppnar dörren och går in. Jag loggar in på datorn, jag läser på mig om första patienten. Jag reser mig och går ut i undersökningsrummet, jag kallar in första patienten.
***
Arbetsdagen är slut, jag sätter mig på cykeln. Jag cyklar genom parken, jag kommer fram till stadionområdet. Jag ställer min cykel och låser den, jag går in i komplexet och nerför trapporna till omklädningsrummen, jag sätter mig på min plats och börjar byta om.
Jag pratar med de som är där, när jag är klar så går jag in i hallen. Jag tar en boll, jag kramar den och luktar på den. Få lukter är så rogivande för mig som handbollsklister, jag sluter ögonen och jag ser Petra framför mig. Jag ler, jag lägger tillbaka bollen och träningen börjar.
***
Jag cyklar genom staden, jag kommer fram till porten som leder intill trapphuset där jag bor. Jag tar cykeln med mig in i hissen, hissen börjar röra sig och jag öppnar dörren när jag gått ut ur hissen. Jag öppnar dörren och går in, jag ställer cykeln mot väggen.
Jag klär av mig och går till köket och öppnar kylen, jag plockar fram mat och börjar laga den. När den är färdig så sätter jag mig vid bardisken och börjar äta, jag ser på telefonen. Inga meddelanden, jag minns samtalet. Vi hade legat i hennes säng, hon hade sett på mig.
– Nu är jag vid den punkten där det sket sig sist Michael
– Vad menar du?
– Att jag älskar dig så mycket att jag snart spricker, jag är väldigt rädd för det jag känner så jag kommer såra dig för att du skall kasta iväg mig.
Jag ser på henne och smeker hennes kind
– Vi har en överenskommelse Petra
– Jag vet, men jag känner dig Michael oavsett hur mycket du förändrats så känner jag dig. Nu är det min tur att komma med ett förslag
– Javisst
– Vi skall inte höra av oss till varandra på en månad, jag är här och du är hos dig. Vi sätter ett datum, från i morgon och fram till det datumet så existerar vi inte för varandra. Vi känner inte varandra, vad vi gör under den månaden. Är ett vakuum.
– Och med det menar du?
– Ja att vad som händer under den månaden stannar i den månaden. När den är slut så får vi fråga vad som hänt.
– Du menar om vi varit med andra?
– Ja, men vi kan välja att inte svara.
– Då får du lita på mig att det jag säger är sanningen.
– Detsamma.
– Får jag fantisera om dig?
Hon ser på mig.
***
Månaden har inte gått än, det är en vecka kvar tills den är slut. Jag dukar av och sätter in disken i diskmaskinen. Jag går till mitt bibliotek och tar en bok, min far och Ulrika hade givetvis undrat var Petra var så jag hade berättat om vår senaste överenskommelse, min far hade inte förstått. Ulrika hade lett och skakat på huvudet och tyckt att vi gör saker och ting ovanligt komplicerat. Jag hade lett mot henne och sagt ja.
***
Jag hade firat påsken med mormor och morfar, de hade frågat varför Petra inte var med. Jag fick förklara, de hade sett på mig och morfar hade muttrat något om hippiefasoner och jag hade lett. Mormor hade sett på mig.
– Du älskar henne?
– Ja mormor det gör jag
– Bra, det räcker för mig. Sen så får ni vara så underliga ni vill.
De hade frågat om sommaren om jag eller vi kommer. Jag hade svarat att det berodde på om jag kom med till OS eller inte, kommer jag med så kommer jag inte, om det blir vi beror på om hon blir uttagen. Blir ingen av oss det så kommer vi säkert om vi fortfarande är ett par. Jag hör hippiefasoner igen från min morfar.
***
Vi var på en bjudning, Helen var där. Hon hade en man med sig, en äldre man. Hon såg på mig och jag på henne. Jag lyfte mitt glas, hon svarade sen var det inte mer med det. Vi hann med en runda golf, eller som jag sa till morfar.
– En runda terapi
Han såg på mig och jag log, vi spelade färdigt rundan och sen åt vi lunch.
***
Jag ser på resultattavlan på väggen, vi har nått ett av våra mål. Vi skall spela SM – Final om en vecka. Jag tar loss tejpen från mina fingrar och handleder, jag torkar ansiktet med handduken. Jag sitter ensam kvar i hallen, eller jag är inte ensam. Vaktmästaren går runt och städar, jag dricker av mitt vatten. Min tränare kommer in och sätter sig bredvid mig.
– Hur är läget?
– Det är bra, trött men bra. Jag fick verkligen gräva djupt därute idag, jag känner mig seg i kroppen.
– Jaså det märktes inte
– Så bra, för det är sanningen.
– Börjar du bli sjuk
– Nej det tror jag inte, det är nog mer att vi inte haft någon att byta med. För mycket matcher och träning helt enkelt. Jag kommer dra ner på min egen träning ett tag. I alla fall tills efter finalspelet, det blir ett par intensiva veckor nu. Sen så kommer jag bara träna lätt med laget om det är okej. Jag skulle behöva ett par veckors semester.
– Vem fan skulle inte behöva det
Han ser på mig och ler, jag ler tillbaka.
– Men vi kör på det
– Tack, för skall jag vara fräsch inför det som kommer så är det en förutsättning.
– Som sagt vi kör på det. Kom nu så går vi intill de andra.
Vi reser oss och jag går efter honom in i omklädningsrummet, det är inte bara för mycket träning. Jag saknar Petra, någonstans mer än vad jag trott. Jag byter om och jag sätter mig på cykeln och cyklar hem.
***
Jag ser på min handledare, vi har ett sista utvärderingsmöte innan jag skall gå vidare till nästa placering. Han berättar om mina styrkor och svagheter, jag lyssnar och tar till mig. Han skriver på mina papper, jag tar dem och tackar honom för denna tid. Jag går ut från avdelningen, jag ser min far. Han kommer fram till mig.
– Hur gick det?
– Jodå det blev både ris och ros, som det skall vara.
– Får jag se?
– Javisst.
Jag räcker honom papperna, han läser och han ser på mig.
– Det ser ju bra ut, han brukar inte vara så frikostig med berömmet.
– Nej men där är negativt med.
– Ah petitesser, det är för att du är min son. Det får inte se ut som om de favoriserar överläkarens son.
Jag ser på honom
– Okej, trist om det är så.
– Ja men det är vad det är, vi skriver så till alla för alla kan bli bättre på de sakerna. Det som är det viktiga är det som står där, det är det som de som kommer anställa dig ser på. När du en dag får elever så kommer du att skriva samma saker, för vi kan alla bli bättre på det. Så ta det inte personligt.
Han känner mig min far, oavsett hur mycket jag än vuxit som människa så finns den där känslan av att inte duga där. Inte lika stark som förut men den finns där.
– Kommer du ikväll?
– Ja vi kommer båda två
– Så bra
– Har Petra hört av sig?
– Nej
– Har du?
– Ja, hon har inte svarat.
Han ser på mig, jag på honom. Jag går till omklädningsrummen, jag byter om och sätter mig på cykeln. Jag cyklar till sporthallen, jag går in och nerför trapporna. Jag går in i omklädningsrummet och sätter mig, jag ser på mina saker.
Jag börjar byta om, jag sätter på mig skydden och tejpar det som skall tejpas. Stämningen är tryckt, jag ser på de andra och ser deras spända ansiktsuttryck.
– Grabbar det är bara handboll, varken mer eller mindre. Oavsett hur det går därute idag så är det bara handboll, när vi vaknar i morgon oavsett hur det går så är det bara handboll. Vi får göra det vi tycker är roligast i livet, så låt oss ha roligt. Oavsett om vi vinner eller förlorar så skall vi vara stolta över det vi gjort. Men förlorar vi så skall ett par av er simma i kanalen.
Jag ser på dem och ler, de ser på mig och ler. Någon skrattar till, stämningen lättar.
– Vi vet hur de spelar, de vet hur vi spelar. Gör vi vad vi skall så slipper ni bada i kanalen. Så oavsett hur det går därinne idag så kan vi gå med höga huvuden, det är bara handboll varken mer eller mindre. Så njut av varenda sekund därute.
De ser på mig, vi reser oss och går in i hallen. Vår tränare tar mig i armen
– Tack
– Ingen fara, som sagt det är bara handboll. Varken mer eller mindre. Det finns betydligt allvarligare saker i livet, jag ser det varenda dag. Vi kommer vinna, tro mig.
Han ser på mig, jag går ut i hallen och går in i min bubbla.
***
Jag sitter med en papperskorg mellan benen, jag tömmer min mage i den. Jag skrattar till och kräks lite till. Jag torkar min mun och mitt ansikte, jag ser på de andra. Jag reser mig och går till dem, vi kramas och firar.
Det finns betydligt viktigare saker i livet, men just nu så är detta viktigt. Vi får våra medaljer, jag går till min far och Ulrika. Jag kramar dem, jag ser henne. Hon ser på mig och ler, jag ler tillbaka. Hon kommer fram till mig och vi kysser varandra, vi delar på oss.
– Vi måste prata
– Ja det måste vi.
Vi kysser varandra igen, vi delar på oss. Min far och Ulrika ser på oss, jag smeker hennes kind. Jag går till de andra, vi går in i omklädningsrummet. Vi sjunger och firar, jag byter om och går upp. Hon väntar på mig, jag går fram till henne.
Vi tar varandra i handen och jag går med henne till den hall vi träffades i. Jag öppnar dörren och vi går in. Jag tänder lamporna i taket och jag ser på henne.
– Här såg jag dig första gången, jag var en orutinerad förvirrad sextonåring som inte förstod så mycket. Framförallt så fattade jag inte att du var intresserad av mig.
– Haha, ja du var rätt blind.
– Mm det var jag, men vad ni kvinnor inte riktigt förstår. Vi är inte tankeläsare vi pojkar, men till slut så trillade polletten ner.
– Mm för oss båda kanske
– Ja, några av mina lyckligaste ögonblick i livet har skett i en sådan här lokal. 40*20 meter, två mål, fjorton spelare. Du är det lyckligaste ögonblicket i mitt liv, jag kanske inte är rättvis nu. Men jag ville bara säga det, innan vi pratar. Du är mitt lyckligaste ögonblick, det kommer du alltid vara Petra.
Hon ser på mig, jag ser på henne. Hon kysser mig och jag svarar på den. Vi står mitt på golvet och kysser varandra.
– Jaså det vara bara ni
– Haha, ja det vara bara vi.
– Släck när ni går
– Jadå
– Grattis förresten
– Tack
Vi kysser varandra igen, vi delar på oss och vi ler.
– Vi måste prata
– Ja det måste vi.
Jag tar min väska, vi släcker i taket och går ut. Vi går till hennes bil, jag får hämta min cykel en annan dag. Vi sätter oss i den och hon kör iväg, hon kör genom staden. Hon styr ut bilen på motorvägen, vi kör i tio minuter sen svänger hon av.
Hon kör till bokskogen, hon parkerar bilen och vi går ur den. Hon tar mig i handen och vi går iväg. Vi kommer fram till ett träd, jag ser ett hjärta inristat på trädet. I det så finns det två bokstäver. Ett P och ett M, hon ser på mig.
– När jag såg dig första gången i sporthallen så visste jag Michael, jag visste att jag en dag så skulle få dig. Jag tränade här ett par dagar efter, vi körde försäsongsträningen här. Jag har sprungit en hel del i dessa spår, men den gången så var jag själv. Eller min mor körde mig hit, sen gick hon iväg med vår hund. Jag hade en kniv med mig, jag ristade in detta den dagen.
Jag ser på henne, jag ser på hjärtat och ler. Hon smeker det, hon smeker barken på trädet.
– Jag var väldigt nära att använda frikortet, det var så nära som att vi var i min lägenhet. Vi kysste varandra och när vi gjorde det så mindes jag trädet, jag mindes vad jag ristat in här. Jag har inte tänkt på det, på säkert tio år. Jag avbröt kyssen och bad honom gå. Han blev givetvis både sårad och förbannad, men han gick. Jag satte mig och började gråta, jag satt där i min lägenhet i tre dagar. Sen kom de från laget och undrade vad som var fel på mig. Jag hade stängt av telefonen, jag svarade inte när de ringde på dörren. De fick ta dit en låssmed, de öppnade dörren och två tjejer från laget och vår tränare kom in i lägenheten. De hittade mig sittandes på golvet, de samlade ihop mig och satte mig i soffan med en öl i handen. Alla problem i Danmark löses med en öl i handen. De skällde lite på mig, sen så pratade vi. Vi pratade i flera timmar, eller jag pratade och de lyssnade. När jag var klar så svarade de. Det sades en hel del hårda ord från deras sida, ord som jag behövde höra. Ord som du aldrig skulle säga Michael, ord som jag aldrig vill höra från dig. Vi kan väl sammanfatta det med att de tyckte att jag skulle växa upp och uppskatta dig och livet. Det snällaste de sa var väl att jag uppträdde som ett dumt våp. De har en viss rakhet i Danmark som jag uppskattar, men i alla fall, jag fick be den killen, mannen om ursäkt. Jag var rädd Michael, rädd för din kärlek. Rädd för att du ser mig, ser mig för den jag är, den jag verkligen är. Jag har varit rädd för det sen den där dagen jag såg dig för första gången. Du är mitt lyckligaste ögonblick i livet och jag kissar på mig av rädsla för det, jag var är inte rädd för att du skulle lämna mig. Jag var rädd för att du skulle välja mig, det har varit sex hemska veckor. De har varit fruktansvärda, men nyttiga för mig. Väldigt nyttiga, jag har kommit fram till att jag inte är rädd längre. Oavsett vad du väljer så är jag inte rädd längre.
– Min mor sa till mig en gång, det känns som en evighet sen nu. Men det är bara sju år sedan. Det hon sa var ”fruktan knackade på dörren, rädslan öppnade och det fanns inget där” det tog ett tag för mig att förstå vad det betyder, vad det betyder för mig.
Hon ser på mig, jag ser på henne. Jag ser på hjärtat, jag smeker det.
– Jag ville visa dig detta, för att någonstans visa dig att jag älskar dig, att jag älskat dig i tio år. Men jag blev rädd, jag blev rädd för den kärlek du visade mig. Du bröt ner mina barriärer och kröp under skinnet på mig, du blottade mig. Du såg mig, mitt innersta och det skrämde skiten ur mig. Jag kunde inte hantera det Michael, mina lagkamrater fnös när jag berättade för dem, de frågade mig om jag var rädd för att leva.
Jag ser på henne
– De sa välkommen till livet. En massa öl senare och ett besök på toaletten, att dricka öl på tom mage är ingen bra ide.
Jag ler mot henne.
– Men i alla fall en massa öl senare och toabesök så sa de åt mig att sluta vara rädd för livet, sluta vara rädd för dig. Nej inte rädd på det viset, men rädd för din kärlek. De sa åt mig att omfamna den, då berättade jag om vårt beslut och att jag inte svarat. Det skulle jag inte sagt, de läxade upp mig rätt rejält. Så förlåt Michael, förlåt för att jag inte svarade.
– Vem var det du pratade med?
– Varför?
– Jag får skicka ett blomsterbud till dem.
Hon ser på mig och ler. Jag ler tillbaka
– Det var tufft ett tag när du inte svarade, men jag tog mig igenom det. Jag kände mig sviken, jag hade kunnat hantera om du sa tack men nej tack. Jag hade kunnat hantera att du spelat ut frikortet, men din tystnad hade jag svårt att hantera.
– Kan du förlåta mig?
Jag ser på henne, jag kysser henne.
– Ja men gör inte om det.
– Nej, jag lovar.
– Jag är fortfarande lite förbannad på dig, det får du acceptera. Det är livet, vi kommer bli förbannade på varandra. Som sagt det är livet, men sluta inte prata med mig. Skäll, skrik och domdera. Men sluta inte prata med mig, jag kan hantera allt det andra men inte din tystnad, det var bland det värsta jag upplevt i mitt liv.
– Jag lovar
– Bra
– Så du vill ha mig?
– Ja Petra jag vill ha dig. Du är mitt lyckligaste ögonblick, men som sagt jag är fortfarande lite förbannad på dig. Men det går över
Hon ser på mig, jag ser på henne
– Vill du ha mig?
– Ja, jag vill ha dig. Jag är glad att du är lite förbannad på mig och att du vågar säga det. Jag älskar dig Michael Ivarsson
– Så bra Petra för jag älskar dig med.
Jag kysser henne, vi kysser varandra aggressivt. Våra händer fumlar med våra kläder, jag trycker upp henne mot trädet, hennes byxor och trosor ligger på marken, mina byxor ligger bredvid hennes.
Jag tar min penis i handen och jag sätter den mot hennes slida, jag trycker till med min penis och jag glider in i henne. Hon stönar till, jag svarar på det.
Jag tar henne mot trädet, jag ser på hjärtat med våra bokstäver. Jag tar henne, hon kysser mig och jag svarar på hennes kyss. Vi driver varandra till våra orgasmer, jag med min penis, hon med sin slida. Men det som driver oss mest är vår kärlek till varandra.
Vi kommer och min säd lämnar mig, jag fyller hennes inre med dem. Vi andas snabbt, jag lutar min panna mot barken på trädet. Hon lutar sitt mot min axel, vi andas snabbt båda två. Vi börjar skratta och vi kysser varandra, vi delar på oss.
Jag ser på henne, hon ser på mig. Jag tar av min hoddie, jag tar av min kortärmade tröja och jag räcker den till henne. Hon ler mot mig, Jag står naken i skogen med henne i min famn och min penis i henne och jag är lyckligare än någonsin.
***
Vi ligger i min säng, vi hade kört hem till mig. Vi hade bytt om, vi satte oss i bilen och körde till den restaurang vi skulle fira segern på. Vi hade stannat och firat med de andra.
Vi körde hem till min våning, vi hade älskat länge och passionerat. Nu ligger vi här och jag smeker hennes rygg
– Michael
– Ja?
– Har du utnyttjat ditt frikort?
– Nej, om inte onanerande gäller?
– Haha, nej.
– Nej då har jag inte det
– Har det varit nära?
– Nej
Hon smeker min mage
– Jag vill skrota dem
– Då gör vi det
– Inga protester?
– Haha, nej inga protester.
– Ingen liten blondin som du vill bestiga
– Nej, ingen mörk eller rödhårig i heller. Den enda jag vill bestiga?
– Bestiga
– Är dig, själv då, ingen vältränad adonis som du vill bli bestigen av?
– Nej, jag vill bara ha dig.
Jag smeker hennes rygg
– När skall du vara tillbaka?
– Jag måste köra i morgon.
– Kan jag komma på fredag?
– Ja, du får komma precis när du vill. Du får stanna så länge du vill, för alltid.
– Detsamma hjärtat mitt.
Hon reser sig och lägger sig på mig, vi kysser varandra. Mina händer smeker hennes kropp. Hon sätter sig upp och smeker min penis, den reser sig och hon ler.
Hon sätter penisen mot hennes slida och jag glider in i henne. Hennes inre omfamnar mig och hon börjar rida mig. Jag känner hur min penis gör sin resa i henne, jag smeker hennes bröst, hennes klitoris.
Hennes händer är på mitt bröst, vi ser varandra i ögonen. Jag känner tårar rinna längsmed mina kinder, hon ser dem. Jag ser hennes ögon tåras, vi kommer tillsammans. Hon lägger sig på mitt bröst när våra orgasmer ebbat ut.
Jag smeker hennes rygg, hennes skinkor. Hon reser sig och ser på mig. Hon torkar mina kinder, jag torkar hennes.
***
– Tack för blommorna
– Det var det minsta, tack för att ni talade med henne.
De ser på mig och ler
– Sådana som du växer inte på träd, inte sådana som henne i heller.
– Nej verkligen inte, men återigen. Tack
– Varsågod, fast att du förnedrade de danska herrarna.
– Haha, förlåt
Jag ser på dem och ler.
– Hur går det idag?
– Vinst så klart
– Bra.
Jag får en kram av dem, de går in på plan och de börjar värma upp. Jag går upp på läktaren. Alla är inte odelat positiva till min närvaro, vissa är fortfarande sura för att jag stängde igen i matchen mot Danmark, eller rättare sagt matcherna.
Vissa hälsar andra bara glor. Jag sätter mig bland Esbjergs fansen, de vet vem jag är. Petras pojkvän, jag ser ner på golvet och jag följer henne med blicken när hon värmer upp.
– Tjena Michael
Jag vänder på huvudet, jag ser på damernas förbundskapten
– Hej, så du skall spionera lite?
– Haha, ja. Där är en del av spelarna som är aktuella för OS
– Petra?
– Hon är en av dem, hon har haft en riktigt bra säsong.
– Ja
– Är du en av anledningarna till det?
– Oj, har inte en aning.
– Hon verkar lycklig
– Det kanske är min förtjänst
Han ser på mig och ler, jag ler tillbaka.
– Har du hört något?
– Angående?
– OS
– Nej jag har inte hört ett pip sen EM
Han ser på mig
– På hedersord, men jag är van. Jag är inte proffs, det är vad det är.
– Ja varför är du inte det, du måste ju ha haft erbjudande.
– Har, men jag satsar på min civila karriär först.
– Klokt, vad skall du bli?
– Läkare, jag gör min AT nu. Det är därför som vi inte bor tillsammans, hon har sitt här och jag mitt därhemma. Så det blir en del körande, men det funkar. Jag har ett år kvar på min AT, sen får vi se.
– På vad?
– Om jag blir proffs eller inte. Som sagt jag har en del erbjudande, mitt kontrakt går ut nästa år. Vi kommer spela CL nästa år, det kan vara ett bra fönster.
– Så ni kommer göra det?
– Det är de besked jag fått, ordförande har säkrat ekonomin för det. Han fick en hemlig sponsor.
Han ser på mig, vi reser oss. Det sjungs nationalsång, vi sätter oss och matchen börjar.
***
Jag kramar Petra, hon skriker i mitt öra. De vann matchen, hon gjorde flest mål och var tungan på vågen. Hon kysser mig och jag henne, vi delar på oss och hon springer in till de andra och de firar. Jag går tillbaka till min plats
– Det bör väl räcka till att finnas med på listan i alla fall
– Haha, ja.
– Bra, bara hon inte får skit för att hon är tillsammans med mig.
– Vad menar du?
– Jag har en stämpel av att vara en besvärlig jäkel sen U20 VM för sex år sedan när allt spårade ut, den ende som inte gjorde det var jag. Jag får lida för det fortfarande. Hon ska inte få göra det
– Nej för fan, vad hände där egentligen?
Jag ser på honom och sen berättar jag, samtidigt som vi klappar åt dem på golvet. De går ut och vi går ut vi med, vi stannar i foajén. Jag berättar färdigt, när jag är klar så ser jag på honom och han på mig.
– Det är vad som hände
– Jisses och du får skit för det?
– Ja, jag hade mage att skicka en räkning till förbundet på biljetterna. Jag är inte så poppis där.
– Fick du betalt?
– Nej, jag funderade ett tag på att låta det gå till inkasso men jag sket i det.
– Haha, det hade kanske fått fart på dem.
– Jo förvisso men det hade inte underlättat för mig.
– Nej. Men jag lovar att det inte kommer påverka om hon kommer med eller inte.
– Så bra, för hon förtjänar en sportslig chans. Sen så är jag medveten om konkurrensen på hennes position, men hon vann matchen härinne idag. Jag skall prata med henne angående det andra.
– Det andra?
– Spela inte dum, du vet vad jag menar. Du har varit tränare i den klubben, du vet precis vad som hänt.
Han ser på mig
– Du pratar med henne?
– Ja
– Tack
– Ingen fara, så länge hon får en sportslig chans och det inte blir politik av det.
– Jag lovar
– Bra.
Petra kommer ut från omklädningsrummet och hon kommer fram till oss, hon är väldigt uppumpad. Hon ser på förbundskaptenen, de hälsar på varandra. De pratar lite, sen kommer fler spelare som är aktuella för landslaget. Han säger hej då till oss.
– Grattis hjärtat
– Tack
– Vad händer nu?
– Nu är det fest, nu skall vi festa.
– Där ser man
– Men först så skall vi åka hem till mig och älska
Hon ser på mig och jag på henne, jag ler.
– Gärna hjärtat
Vi går ut ur arenan, vi går till min bil och vi sätter oss i den och kör iväg. Vi kommer fram till hennes lägenhet. Vi går in och vi går uppför trapporna och hon öppnar dörren och vi går in. Hon kysser mig och jag henne, vi går in i sovrummet och vi klär av oss snabbt.
Vi kysser varandra hetsigt, min tunga slickar hennes kropp och jag slickar hennes slida. Hennes rumpa lämnar sängen när hon kommer. Jag slickar henne genom orgasmen och när hon kommit färdigt så tar hon mig i munnen och suger mig så att jag ser stjärnor.
Jag ställer mig bakom henne och jag tar henne bakifrån. Jag ser på hennes rumpa, jag ser på min glänsande penis när den gör sin resa i henne. Vi kommer båda två och jag drar mig ur henne och jag sprutar min säd på hennes skinkor och rygg. Hon smeker sin klitoris. Vi vrålar ut vår orgasm, när vi kommit färdig så duschar vi av oss.
– När skall vi vara där?
– Klockan sju
– Och jag är välkommen?
– Ja, varför skulle du inte vara det?
Hon ser oförstående på mig.
– De kallar mig danskdödaren
– Haha, så det gör de.
– De var rätt förbannade där på läktaren, ja inte alla. Men en del.
– Jisses
– De tar sin handboll på allvar här
– Ja det gör de, men du följer med så är det bara.
– Aj, aj kapten. Men innan vi går så vill jag fråga dig om en sak
– Javisst, vadå?
– Vill du förlova dig med mig?
Hon ser på mig, jag ser hennes ögon vidgas
– Ja det vill jag
Hon kysser mig
– Jag älskar dig
– Och jag dig, en minut
Jag reser mig och går ut i hennes hall, jag öppnar min ryggsäck och tar två askar. Jag går tillbaka till sovrummet, jag lägger mig bredvid henne.
– Jag kunde inte bestämma mig för vilken av dem som var snyggast så nu får du välja.
Hon ser på mig och sen på askarna, hon tar dem och öppnar dem. Hon ser på dem och gör stora ögon.
– Så jag får välja?
– Ja
– Hur ser din ut?
– Vänta
Jag går och hämtar två askar till
– Detta är makarna till dem.
Jag öppnar mina askar, hon ser på dem. Sen på sina, hon prövar dem båda. Sen väljer hon den ena. Jag tar maken till den och sätter på mitt finger, vi tar varandra i handen och vi ser på våra händer och på ringarna.
– Jisses, jag är förlovad.
– Mm det är du
– Du vet idioten och jag förlovade oss aldrig, vi hoppade över det steget.
Jag pussar henne på kinden
– Vi skall inte hoppa över något hjärtat mitt
Hon ser på mig och ler, jag ler tillbaka. Vi kysser varandra.
***
Jag ser på mejlet, jag är en av tre målvakter som är uttagna till OS. Två kommer få åka med och den tredje är reserv på plats. Petra ser på sitt mejl, hon är också uttagen.
Det är samling om en månad, jag har en månad på mig att försöka få ledigt. Jag måste ha ett samtal med Petra angående hennes förra lagkamrater som också är uttagna.
***
Vi sitter på planet på väg hem, jag ser på min bronsmedalj. Vi hade inte räckt hela vägen denna gång. Men ett os brons är ett os brons, Petra ligger med sitt huvud på min axel och sover.
De hade förlorat sin bronsmatch tyvärr, men hon hade spelat bra, väldigt bra. Det hade jag också gjort, men som sagt vi räckte inte ända fram. Vi fick ett par skador som vi inte kunde kompensera, så ett brons var stort.
Vi hade båda tagit en plats i lagen, vi hade krigat till oss våra platser. Det blev en lång sommar. Jag hade fått ledigt, men jag kommer få kompensera den förlorade tiden.
Petra hade först slagit bakut när vi pratat om det som jag lovat förbundskaptenen, men jag hade fortsatt resonera med henne.
Jag hade använt alla argument och till slut så hade jag kommit innanför hennes mur. Hon hade lyssnat och släppt det. Ja i alla fall tills vi hon blev uttagen och tiden i OS byn.
OS hade varit en upplevelse utöver något annat jag upplevt tidigare, det hade varit det för oss båda. Det kommer kännas konstigt att gå tillbaka till vardagen igen. Det kommer nog att ta lite tid att landa, jag ser på medaljen igen.
Min far, Ulrika, min mor och Richard var på plats. De kom riktigt bra överens, jag blev imponerad. Petra fick träffa min mor och Richard och det gick bra, mormor och morfar följde mig på TV.
Petra rör på sig lite, hon kryper närmre mig. jag pussar hennes huvud.
***
Jag ser ut genom fönstret, det snöar som sören. Jag tar min väska och går ut från lägenheten, jag går på trottoarerna fram till busstationen. Bussen kommer och jag kliver ombord på den, den kör iväg och jag sätter mig och ser ut genom rutan. Jag tänker tillbaka på hösten.
Vi hade kommit hem, vi hade landat på Kastrup, vi hade åkt över bron. Vi åkte till min lägenhet och sov länge, vi åkte till hennes föräldrar och vi hälsade på dem. De är fortfarande lite avvaktande till mig, de tror väl att jag kommer lämna henne vid altaret jag med.
Vi åkte hem till mig och vi älskade åt middag och älskade igen. Hon packade sina saker och åkte till Esbjerg, jag började arbeta. Nästa placering, psyk. Jag skulle vara där i tre månader, jag vantrivdes alla tre månaderna.
Jag vet fortfarande inte vad jag skall bli. Men jag vet jag inte skall bli i alla fall. Träningen började, eller jag började träna. De andra hade kört det mesta av sommaren. Serien började och vi spelade bra, vi är med i CL och det är tufft, det går bra för mig men inte för laget. Vi är ett par nummer för små.
Vi träffades när våra schema passade, hon kom till mig och jag till henne. Vi känner båda att vi inte vill vara ifrån varandra, samtidigt som vi inte vill ge upp våra drömmar.
Jag har sex månader kvar, det är snart VM för mig och EM för henne. Vilket kommer spä på den tid som jag måste ta igen, det kommer ta längre tid innan vi kan bo tillsammans. Jag skrev AT – provet för en vecka sedan, just nu så gör jag min sista praktik på en vårdcentral. Det är dit jag är på väg, bussen stannar.
Jag går av den och går genom snön till vårdcentralen, vi firade julen tillsammans. Ungefär samma arrangemang som förra året, fast tvärtom. Vi var hos min far och Ulrika först, sen hon hennes föräldrar och familj.
Hennes far när han fått ett par snapsar i sig hade haft ett svärfars samtal med mig. Det kan sammanfattas med att om du gör min dotter illa så fan ta dig.
Det hade gått bra, jag öppnar dörren och går in. Jag är på en vårdcentral i en stadsdel som ligger en bit utanför staden.
– Kom du hit?
– Bussarna går
– Där ser man, tre läkare är insnöade så du och de andra lär få arbeta idag.
– Om patienterna kan ta sig hit.
Jag går till mitt rum, jag går in och stänger dörren. Jag byter om och jag ser på akuttiderna, jag reser mig och går ut väntrummet. Jag kallar på min första patient. Jag sitter i lunchrummet, min telefon burrar till. Jag ser på en bild av Petra som har snöbollskrig med sina lagkamrater.
Jag ler och svarar på bilden med en selfie. Den burrar till igen, jag läser meddelandet. Matchen ikväll är inställd på grund av vädret. Våra motståndare kan inte komma, snöfallet är för kraftigt.
Jag ser ut genom fönstret, snön faller ymnigt. Bussarna går fortfarande som tur är. Jag äter färdigt och går tillbaka till rummet och dagen fortsätter.
***
Jag står i vardagsrummet, jag ser på snön. Jag tar fram min telefon, jag ringer till Petra
– Hej, hur gick det?
– Den blev inställd de kunde inte komma hit.
– Vad synd
– Ja, Petra
– Ja?
– Vi måste prata
Det blir tyst i andra änden
– Är du kvar?
– Ja, vad gäller det?
– Det här blir inte rätt men det får vara så. Jag hade tänkt köra till dig efter matchen idag, men den förbannade snön sätter stopp. Så jag får säga det såhär i stället.
– Vill du göra slut?
– Va? Nej varför tror du det?
– Du låter så förbannat allvarlig, så du vill inte göra slut?
– Va nej verkligen inte. Nog för att det börjar gå mig på nerverna att vi inte kan vara nära varandra hela tiden, men nej. Vi måste fatta ett beslut
– Vi?
– Ja vi, jag har tre erbjudanden från klubbar i utlandet. Eller jag har fler men tre som funkar för oss.
– Va? Vänta vill du att jag är med och bestämmer
– Ja, det berör dig med.
– Fan skräm mig inte så igen
– Vadå?
– Inget vi tar det sen, så tre klubbar
– Ja, två i Danmark, den ena är väl egentligen inte aktuell. Men två i Danmark och en i Tyskland, hur ser det ut för dig förresten?
– Med vad?
– Kontrakt
– Jag har två år kvar på mitt
– Bra, för jag hade tänkt föreslå ett plus ett. Men i alla fall, skall jag ta de i Danmark eller det i Tyskland.
– Vilka lag är det?
– I Danmark så är det Kolding och Ribe, i Tyskland så är det Flensburg.
– Flensburg?
– Ja, jag har fått från ett par klubbar till där men det blir för långt att köra.
– Så det är de tre klubbarna som gäller?
– Ja och de vill ha besked ganska snart.
– Hur snart?
– Gärna igår, men jag sa att jag ville tala med dig först. På något vis så spreds ryktet om att mitt kontrakt snart går ut, så det exploderade i veckan. Det har ringt varenda dag här.
– Inte lätt att vara populär
– Haha, nej. Men det är rätt överväldigande, du vet den där självförtroende biten.
– Mm, vad säger din nuvarande klubb
– De vet om förutsättningarna, jag har kört med öppna kort hela tiden. Skulle något dyka upp så hoppar jag på det. Jag har varit dem trogen i en massa år. Så de bråkar inte, de önskar mig faktiskt lycka till.
– Så bra
– Men som sagt, vad skall vi välja?
– Vad vill du?
– Vara nära dig, leva med dig. Det är vad jag vill, det andra är bara en bonus.
– Du säger så söta saker, fan Flensburg
– Ja, men frågan är hur mycket vi kommer ses om jag väljer det, det är drygt två timmars bilresa varje dag. Ribe har något spännande på gång, Kolding är nog ute ur racet, deras ekonomi är inte bra.
– Så Ribe och Flensburg?
– Ja, det lutar väl åt det, men oavsett vad jag väljer så är min fråga till dig. Är du beredd på att flytta?
– Vad menar du?
– Att vi köper något eget, Flensburg antydde något om att de vill att jag skall bo på den gata som alla andra bor på. Jag var rätt tydlig med att det inte är ett alternativ för mig. Jag vill bo med dig, jag vill tillbringa så mycket tid som det bara går för oss båda tillsammans. Jag blir snart knäpp på att inte vara med dig.
– Sötnos och detsamma. Men köpa eget?
– Ja ett hus kanske mitt emellan våra lag, oavsett om det blir Danmark eller Tyskland för mig. Så det blir ditt uppdrag, att hitta ett lämpligt hus.
– Mitt
– Ja, du hittar hus. Vi åker och ser på dem tillsammans, när vi hittar det vi gillar så köper vi det.
– Hur hade du tänkt att vi skall betala för det?
– Låt mig oroa mig för det, det löser sig.
– Så du betalar för allt?
– Det kan vi diskutera om du vill, men jag vill att vi hittar något som passar oss.
– Det vill jag med
– Då gör vi det, men först så måste vi bestämma oss för om det skall bli Tyskland eller Danmark.
– Vad vill du?
– Jag vet vad jag vill, men det är kanske inte detsamma som du vill.
– Det var inte det jag frågade
– Jag vet, men jag vill Ribe, jag tror att det är ett lagom första steg. Det kommer bli nytt för mig. Jag kommer behöva vänja mig vid att inte ha skolan hängande över mig. Ett stort måste försvinner för mig, jag kommer ha en massa fritid. En fritid som jag vill spendera med dig, jag tror inte att jag kommer få det i en storklubb som Flensburg.
– Så Ribe
– Ja om du vill det, om du klarar av att ha mig så nära hela tiden.
– Klarar du av att ha mig så nära?
– Ja, jag vill inte vara ifrån dig. Som sagt jag håller på att bli knäpp här, det blir svårare och svårare att lämna dig, eller när du lämnar mig.
– Samma här, jag trodde inte att jag skulle känna så igen.
– Inte jag i heller, men det är så det är.
– Ja, så jag skall leta hus?
– Ja, väljer jag Ribe så behöver vi kanske inte lämna Esbjerg, det tar typ 35 min med bil mellan Esbjerg och Ribe.
– Så Ribe
– Ja, om du vill
– Att du flyttar hit?
– Ja
– Kan du flytta nu?
– Haha, nej. Men du vill att vi flyttar ihop?
– Ja mer än något annat i livet just nu.
– Bra, men då ringer jag Ribe och bokar ett möte med dem. Sen kontaktar jag de andra lagen och säger tack men nej tack.
– Jag älskar dig bara så du vet.
– Detsamma
– Nej Michael du fattar inte hur unik du är, det är inte många andra som gjort som du gör nu. Du väljer att ta med mig i processen, du tackar nej till en av de bästa klubbarna i världen för att få vara med mig. Du sätter mig före det.
– Du är betydligt viktigare för mig än vad handbollen är, alla dagar i veckan. Du är mitt lyckligaste ögonblick. När det kommer till huset så se inte på priset, oavsett om det är dyrt eller billigt. Får du en vision när du letar så gå på den i stället. Visionen är viktigare än pengarna, det är bara pengar hjärtat. Jag kan bo i en pappkartong på motorvägen, bara det är vårt. Jag kommer sälja våningen, den är inte vår vision. Så när vi en dag beslutar oss för att flytta hem så köper vi något annat, som är vår vision.
– Skall du sälja?
– Ja, som sagt det är inte vår vision.
– Galning
– Kanske det, men som sagt tänk inte på pengarna hjärtat. Det är bara pengar, varken mer eller mindre.
– Så jag skall jaga vår vision?
– Ja, min vision är att få leva med dig oavsett om det är i en pappkartong eller ett slott. Jag bryr mig inte så länge det är med dig.
– Vem är din agent?
– Ingen, jag kommer sköta det själv.
– Du är inte rädd för att bli lurad?
– Nej, de kom till mig. Jag kommer ge dem ett papper med mina krav, de kan gå med på dem eller inte. Det blir säkert en förhandling, sen får vi se var vi landar. Men nej jag kommer inte bli lurad.
– Vad var det mer du ville prata om?
– Jag vill fria till dig, så nu går jag ner på ett knä och frågar om du vill gifta dig med mig.
Hon blir tyst
– Jag vet att det inte är så romantiskt, men jag vill verkligen göra det. Jag hade planerat något helt annat, men snö helvetet satte stopp för det.
– Vad hade du planerat?
– Att fria till dig på plan i morgon i halvlek på er match
– Skojar du?
– Haha, nej. Allt är förberett, men jag fick ringa och ställa in det. Så nu gör jag såhär i stället. Så Petra vill du bli min fru? Jag lovar att vara dig trogen, jag lovar att vad som än händer så kommer jag stå och vänta på dig när kommer i din klänning. Om du vill ha klänning, men jag kommer stå där, jag kommer säga ja. som sagt det är inte så romantiskt.
– Om jag säger nej?
– Så kommer jag att fråga fler gånger.
– Så du lämnar mig inte?
– Nej, är du inte redo för det. Så respekterar jag det, men jag friar till dig för att jag älskar dig. Jag vill leva resten av mitt liv med dig, jag vill att allt mitt blir ditt och att allt ditt blir mitt. Jag väntade för länge förra gången, jag vill inte vänta denna gång. Jag vill att du skall veta att jag är redo, jag har läkt och jag är redo att förbehållslöst tillbringa resten av mitt liv med dig, oavsett om det är i ett slott eller en pappkartong på motorvägen.
– Och vi måste gifta oss för det?
– Nej, men jag vill gifta mig med dig. Kalla mig traditionalist, för mig så blir det ett bevis på vår kärlek. Det är vad jag känner, men jag kommer inte lämna dig om du säger nej. Men du får vara beredd på att jag kommer fråga fler gånger.
– Tomte
– Haha, ja.
– Fan nu gråter jag, du är fan ta mig inte klok vet du det. Du skrämde skiten ur mig när du var så allvarlig när du sa att du ville prata, jag trodde att du skulle dumpa mig. Att du inte orkade med pendlandet längre, att du skulle ställa en massa ultimatum på mig. Sen så friar du till mig, ber mig leta slott eller koja. Ber mig hjälpa dig att välja en framtid som passar oss. Fan ta dig
Jag skrattar till
– Förlåt hjärtat
– Tomte, ja jag svarar ja din tomte. Jag vill gifta mig med dig, jag har längtat efter att du skall fria. Jag tackar snön för att det blev såhär, jag hade sjunkit genom golvet om det blivit på det andra viset.
– Det var mer för att vi träffades i en sporthall, så jag ville bara driva traditionen vidare. Så du säger ja?
– Ja Michael jag säger ja.
***
Jag sitter vid ett konferensbord, representanter från klubben sitter på andra sidan. De ser på mig, jag ser på dem. Efter samtalet med Petra som efter frieriet hade handlat om andra saker än husköp, proffsliv och giftermål. Hade slutat med en onanistund på Skype, där vi kom båda två.
När vi var klara med det så hade vi pratat en stund till. Sen stängde vi ner och sa god natt, dagen efter så meddelade jag Ribe att jag ville träffa dem. Vi bestämde att jag skulle komma dit nästa helg, jag körde till Petra efter arbetet på fredagen och vi älskade som galningar.
Sen åt vi middag och mös resten av kvällen. Jag hade kört till mötet dagen efter, de hade tagit emot mig och visat mig sporthallen, jag fick träffa tränaren och han satt med styrelsen på andra sidan bordet.
De läser mitt A4 papper med mina önskemål, jag läser deras. Det är ett standard erbjudande, lite lägre lön än vad jag begärt, men de har med bil i sitt kontrakt det har inte jag.
De erbjuder bostad, som jag kommer tacka nej till. Sen andra saker som förväntas av mig, jag tar fram en penna och gör anteckningar på pappret. Jag ser att de noterar vad jag gör, de läser färdigt. De ser på mig och jag ser på dem.
– Jaha, nu vet jag vad ni erbjuder, ni vet vad jag begär. Skall vi förhandla?
– Får jag bara fråga varför du inte har en agent?
– Jag vill inte bli lurad och jag vill inte lura er. Har jag ingen agent så slipper ni och jag betala honom, eller henne. Detta är min agenda, inte någon annans, detta är mina krav, eller önskemål. Jag valde er av tre anledningar. Den viktigaste är att jag får flytta ihop med min blivande fru, den andra ni har något spännande på gång här spelmässigt, en kompetent tränare, bra spelare och en bra publik. Det tredje är att ni har ett bra rykte, en stabil ekonomi och ni levererar det ni lovar.
De ser på mig
– Ni frågade.
– Varför tackar du ja nu?
– Jag har inte tackat ja, men jag har satsat på min civila karriär först. Jag är snart läkare.
– Förlåt?
– Jag är snart läkare.
– Det var som fan
– Haha, ja kanske det. Ni har sett mina önskemål, något som ni vill diskutera?
– Lönen
– Är lite högre än den ni erbjuder, jag har redan bil så det behöver jag inte, jag och min flickvän kommer köpa eget boende så det behöver ni inte ordna. Kostnaderna som ni slipper bör göra så att jag kan få den lönen.
– Skall ni köpa egen bostad?
– Ja, hon spelar i Esbjerg och bor i en liten tvåa, ni kommer erbjuda mig något liknande. Jag är van vid mer plats, så ja vi kommer köpa något eget. Så ni kan gå upp de tusenlapparna som det handlar om.
De ser på varandra
– Okej, men en av våra huvudsponsorer står för bilarna.
– Är det ett tvång att köra dem?
– Nej men…
– Jag har en Austin Martin DB11 därute, kan han matcha det?
Jag ser deras ögon vidgas
– Förlåt
– Jag kan visa er den sen. Men ni går med på min lön? Den är tiotusen euro under vad Kiel erbjuder mig. Det är inget hot, mer en påminnelse om att jag vet om mitt marknadsvärde.
– Ja vi går med på din lön.
– Något annat som ni vill förhandla om?
– Nej faktiskt inte
– Där ser man, jag har dock ett par saker på ert förslag som jag vill diskutera. Nu när lön, bostad och bil är avklarat. Jag kommer inte ha den reklamen på mig, jag kommer inte göra några som helst uppdrag för dem. Innan ni sparkar bakut så låt mig förklara. Ni förstår min före detta flickvän blev dödad av en rattfyllerist, jag skulle inte moraliskt kunna ha alkoholreklam på mig, hon var gravid. De lämnade beslutet om att stänga av maskinerna som höll henne vid liv åt mig. De andra uppdragen har jag inga problem med, jag är villig att kompensera er för de eventuella reklam intäkter ni förlorar på att jag inte har deras logga på mig.
– Förlåt vad menar du?
– Ni får säkert betalt av det företaget för att de skall synas, jag är beredd att betala för att slippa det. Jag kan till och med lägga på tio procent på vad ni skulle tjänat. Jag har ett sponsorkontrakt klart här, ni fyller i summan. Sen så är det klart.
De stirrar på mig
– Jag förstår att det sätter er in obehaglig sits, men vill ni att jag skall skriva på så är det ett krav som jag inte kommer backa på. Men jag är villig att kompensera er för eventuell ekonomisk förlust. Men försök inte lura mig, jag har ett hum hur mycket det kan röra sig om. Men jag kommer inte skriva på om vi inte kommer överens om detta. Vill ni att jag går ut medan ni diskuterar det? Ni kanske behöver ringa ett par samtal med.
– Ja det blir kanske bäst, men du lovar att kompensera oss?
– Ja, som sagt jag har pappret här
Jag tar fram pappret, de läser igenom det. De ser namnet på sponsorn, sen på mig.
– Det är min morfars företag, ni har kanske hört talas om det? Som sagt, vill ni ha min underskrift så är det, det som gäller. Det handlar om min moral och den förhandlar jag inte om.
Jag reser mig och går ut ur rummet, jag sätter mig på läktaren. Det spelas en match nedanför mig på planen. Det är ungdomar som spelar, de är 12 – 13 år gamla. Jag ler när de spelar, så lätt det var på den tiden.
Jag ser på föräldrarna som sitter på läktaren. Jag hör dem skrika och heja, jag funderar på om jag kommer bli likadan när mina barn börjar spela. Jag tänker inte om, utan när. Jag ler, det blir halvlek. Jag reser mig och går ner på planen, jag känner blickarna på mig.
– Får jag låna en boll?
Tränaren ser på mig, han gör stora ögon.
– Javisst
– Tack
Jag tar av mig skorna och går in på planen, jag går fram till målet och skjuter. Ett par småkillar skjuter de med.
– Är du Michael Ivarsson?
– Ja
– Får jag skjuta på dig?
– Javisst
Jag ställer mig i målet och han skjuter, jag räddar och hans kompis skjuter. Fler barn kommer ner på planen. De börjar skjuta allihop, snart skjuter alla samtidigt och jag gör mitt bästa för att rädda bollarna. Vi skrattar och en av killarna som gör mål gör mål gest och springer runt på planen, jag skrattar och ger honom bollen.
– Nu kan du skryta om något som Mikkel inte klarade av, du har gjort mål på danskdödaren.
Domarna blåser i sina pipor, andra halvlek skall börja. Vi går av planen.
– Kan jag få din autograf?
Jag ser på tjejen som frågat
– Javisst, har du en penna?
– Vänta
Hon springer iväg och jag tar på mig skorna. De andra barnen har tusen frågor och jag svarar på dem så gott jag kan. Flickan kommer tillbaka med en penna och en tröja.
– Vill du skriva på denna?
– Får du det av dina föräldrar?
– Jadå
– Är de här?
– Ja de sitter där borta
– Då frågar vi dem först.
Vi går iväg, de andra barnen följer efter mig. Vi kommer fram till hennes mamma och pappa.
– Hej Michael
– Hej vi vet vem du är, danskdödaren
– Skyldig, er dotter vill ha min autograf på sin tröja, är det okej för er?
– Haha, jadå det är det, du vet du är hennes idol. Hon är också målvakt.
Jag ser på henne, sen på hennes föräldrar.
– Jaha oj tack. Så det är okej?
– Jadå
– Vad heter du?
– Ditte
– Jaha Ditte, detta är första gången jag skriver en autograf. Så blir det inte bra så får du ta det.
Hennes föräldrar ser på mig.
– På hedersord det är första gången någon frågar efter min autograf. Då skall vi se…
Jag lägger tröjan på golvet, jag skriver till Ditte, mitt första fan. Michael Ivarsson#12 håll fast vid din dröm. Jag räcker henne tröjan och pennan.
– Vad gör du här?
– Jag förhandlar om att skriva på för Ribe
De ser på mig
– Skojar du?
– Nej, de vill säkert hålla det hemligt. Men jag bryr mig inte, jag tror på klubben.
– Så du väljer lilla Ribe?
– Så är det, jag kommer närmre min flickvän, hon spelar i Esbjerg
– Vem är det?
– Petra Wendell
De ser på mig, de vet vem hon är.
– Du måste haft andra erbjudanden
– Jadå, men jag valde Ribe först. Som sagt jag tror på klubben, det är viktigare för mig än pengar. Eller klubbnamn, jag tackade nej till Kiel i veckan.
De stirrar på mig, flickan har tagit tröjan på sig. Jag ler när jag ser henne
– Får jag ta en bild?
– Javisst
Hon tar fram sin telefon, hon ställer sig bredvid mig. Hennes mamma tar en bild och hon ler. De andra barnen vill också ta bilder, så blir det. Jag får skriva fler autografer. En från styrelsen kommer ner, han ser mig stå bland barnen. Han ser mig prata med föräldrarna. Han kommer fram till mig.
– Skall vi fortsätta
– Javisst, lycka till Ditte
– Tack
Vi går uppför läktaren
– Trevliga föräldrar
– Ja vi är en familjär klubb
– Jag märker det, vet du jag skrev min första autograf i livet precis, jag är tydligen hennes idol.
Han ser på mig och ler. Vi kommer in i rummet, jag sätter mig och ser på dem.
– Nå?
– Vi har pratat med alla inblandade och vi kan gå med på ditt förslag
– Men?
– Då får du skriva på för två år, inte ett plus ett.
Jag ser på dem, jag tänker på Ditte, mitt första fan. Petra har två år kvar på sitt kontrakt. Jag får lika långt som henne och jag kommer inte lämna om ett år.
– Javisst, jag kan köpa det.
Jag ser att de slappnar av
– Vilket skomärke har ni?
– Kemle
– De har inga målvaktsskor
– Nej
– Så jag kan ha vad jag vill när jag spelar och tränar?
– Ja, men utanför så är det deras skor som gäller
– Okej det kan jag köpa.
Vi betar av listan och till slut så är vi överens. Jag läser igenom kontraktet
– Får jag bara ringa ett samtal det tar en minut?
– Javisst
Jag tar fram min telefon, jag går ut från rummet och ringer Petra
– Ja
– Det är klart, jag skall bara skriva på.
– Så bra, jisses vad glad jag blir.
– Det blir nog Ditte med.
– Va?
– Mitt första fan, jag är hennes stora idol. En tolvårig tjej som har mig som idol, jag är lite tagen.
– Hjärtat
– Jag vet, jag ville bara höra din röst innan jag skriver på.
– Skynda dig hem
– Ja hjärtat.
Jag lägger på och går in i rummet igen
– Tack
– Ingen fara.
Jag tar en penna
– När vill ni presentera mig?
– I morgon i samband med vår match om det passar?
– Om Ditte får vara med
– Ditte?
Han som hämtade mig ler.
– Ditte får vara med
– Tack, när skall jag vara här?
– Matchen börjar klockan 16
– Då ses vi då, jag tar min flickvän med mig.
– Jadå ingen fara
Jag ser på pappret, jag skriver under. Jag skickar det över bordet till dem och de skriver under. Vi tar varandra i handen och jag får ett ex av kontraktet. Vi reser oss och går ut ur sporthallen.
Jag visar dem min bil, jag sätter mig i den och kör till Esbjerg, jag parkerar utanför sporthallen. Jag går in och jag sätter mig på läktaren. Jag hann till andra halvlek, jag sitter med Esbjergs fansen. Jag tänker på Ditte.
***

• Att vara ung
• Att vara ung Kapitel 2
• Att vara ung Kapitel 3
• Att vara ung Kapitel 4
• Att vara ung Kapitel 5
• Att vara ung Kapitel 6
• Att vara ung Kapitel 7