- Detta ämne har 3 svar, 4 deltagare, och uppdaterades senast för 25 minuter sedan av
John.
-
FörfattareInlägg
-
-
2026-03-20 kl. 13:33 #14885::
Det som en gång var funktion har blivit estetik. Könshår, som historiskt haft biologiska syften, har i dag reducerats till en fråga om smak. Eller har det verkligen det?
Vi pratar ofta om rakning som en “personlig preferens”. Men hur fri är den preferensen egentligen? När släthet blivit norm i vissa sammanhang och naturlighet i andra, formas våra val av mer än bara egen vilja. Kultur, pornografi, partners förväntningar och sociala signaler spelar alla in.
Att raka eller inte raka handlar därför inte bara om hygien eller komfort – det handlar om identitet. Om vad vi vill signalera. Kontroll eller naturlighet. Anpassning eller självständighet.
Samtidigt finns en paradox. Vi lever i en tid som hyllar individuell frihet, men där vissa kroppsliga val fortfarande väcker starka reaktioner. Varför bryr vi oss så mycket om hur andra väljer att hantera något så privat?
Kanske är det för att kroppen aldrig bara är kropp. Den är ett språk. Och könshår, hur trivialt det än kan verka, har blivit en del av det språket.
Frågan är då: väljer vi själva – eller väljer vi det vi har lärt oss att vilja?
//Plutten
-
2026-03-20 kl. 14:57 #14886::
Intressanta tankar!
Jag har rakat mig några gånger, men ser mest nackdelar. Första dagarna svider det pga huden skadats av rakningen, sen dricker det och kliar pga stubb, sen ser det löjligt och tonårsaktigt innan det vuxit till sig ordentligt. Min fru bryr sig ännu mindre än jag. Och jag har aldrig klarat på hur hon är skapt heller.
Tittar jag på porr kan jag tycka att hår är fult eller rentav avtändande, men i verkligheten är det snarare tvärtom. Hårlöst ser antingen barnsligt ut, eller så ser det ut som en rätt osmickrande skrynklig nakenhund.
-
2026-03-20 kl. 15:30 #14887
-
2026-03-20 kl. 16:08 #14888::
Människan har väl aldrig varit helt fri i sina val. Självklart spelar trender, ideal, porr, partners önskemål och vad man själv vill signalera roll. På mig själv avskyr jag hår förutom på huvudet. Skulle aldrig ens drömma om ens skäggstubb och rakar gärna allt annat också och jag är glad att jag är olik många i min släkt där männen gärna ser ut som apor med hår på ryggen, bröstet och överallt medan jag inte har några större problem att raka mina 4 hårstrån på bröstet.
För egen del känner jag mig fräschare utan, har ingen föreställning om att jag skulle vara mer sexig med eller utan hår. Jag bara hatar det.
Hos mina partners är det lite lustigare. Med tjejer spelar det ingen roll. Mycket könshår känns moget och därmed hett, renrakat känns ungt och oskuldsfullt och därför hett. 😉 Om jag föredrar något lite mer än det andra så får man mer av det goda när allt är slätrakat. Däremot älskar jag flickor med mycket hår på huvudet. Fast hår under armarna stör mig inte heller på tjejer.
De ytterst få killar jag har varit med, där avskyr jag hår lika mycket som på mig själv. Om jag ska bli lite djup och leka amatörpsykolog så kan det ha med min uppväxt att göra att jag förknippar inte manlighet och hårdhet med något som helst positivt och där ingår kroppsbehåring. Det är, som man säger inom politiken idag, en röd linje.
Så jag tänker att synen på behåring kan bero på flera saker tydligen. 🙂
-
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.









Håller med, älskar den här serien. Mjukt och fint skriven och ur en mammas perspektiv vilket är extremt ovanligt och…