Svar till: Inspiration och skrivprocesser – låt oss prata om det!

Jag har brottats en del med jag-form kontra att skriva i tredje person. I någon novell hoppade jag fram och tillbaka, och skrev om från ”jag” till ”han” eller om det var ”hon” flera gånger. Men för mig har det hittills landat i att det funkar bäst med tredje person.
Då kan man ändå utgå från en huvudperson som man tittar över axeln på, och till och med går in i huvudet på för tankar och reflektioner. Men man blir inte nödvändigtvis begränsad. Men kan byta perspektiv till någon annan ibland, om den har en bättre synvinkel på till exempel scenen.
Det går ju också att ha ett rent, neutralt berättarperspektiv. Men då tappar man lite i närhet och personlighet.