Det här är del 2 av 2 i Sommaren med Jennie

Jag går ut i köket och börjar fixa med frukosten, laddar kaffebryggaren, pressar apelsinjuice och slänger in en hög med frallor i ugnen. Går tillbaka till Jennie som precis kliver ur duschen när jag kommer in i badrummet

-var det skönt? frågar jag,
-mycket, får jag till svar. –är frukosten färdig?
-ja nästan, om du slår igång kaffet och plockar ut brödet ur ugnen när timern piper så ska jag ta en dusch jag med.
–Ja visst, det fixar jag, svarar Jennie och böjer sig fram och kysser mig samtidigt som hon stryker en hand upp längs mitt högra lår och greppar tag i min lem
–hallå där, det blir frallor till frukost och inte baguette, säger jag och ler mot henne
–synd, jag som gillar baguette… säger hon och slickar sig om munnen.

–så sätt fart med dig nu ut i köket där kvinnan hör hemma så ska jag duscha, säger jag och klappar till henne på ena skinkan
–ha ha ha, får jag till svar när hon går ut i köket vickandes på sin läckra rumpa.

Ställer mig i duschen och njuter av det varma vattnet, när jag kliver ut ur duschen drar jag på mig ett par sidenboxers och när jag kommer ut i i köket kommer jag lagom för att se hur Jennie böjer sig fram med raka ben för att plocka ut brödet ur ugnen, hon har inte hört att jag kommer så jag smyger mig fram och ställer mig bakom henne där hon står endast i ett par minimala gula string och trycker mig mot hennes härliga rumpa och gnider mig lite fram och tillbaka

–fan vad du skräms och fortsätter du så där så blir det brända frallor
–förlåt, jag kunde bara inte låta bli, du är så otroligt läcker
– tack, då är vi två.

Vi sätter oss på altanen och äter frukost och njuter av morgonsolen. Jag har svårt att hålla blickarna från Jennie där hon sitter i fåtöljen i sina gula string, nästan som om hon läste mina tankar säger hon:
-skönt att kunna sitta i bara trosorna och äta frukost
–jasså, kan du inte det hemma?
–nej, det går inte, där ska det vara minst morgonrock, det är inte heller okej att gå omkring på tomten i bara trosorna, ska vara bikini som minst.
–vilken tur för mig då att du gillar att gå omkring så där för jag tänker då inte protestera, säger jag och ler brett.

-så bra då, för det gillar jag verkligen, gör det gärna inne på vintern också om det är varmt inne.
–så trevligt, då är du i gott sällskap för det gör jag med och jag har varmt i lägenheten.
–låter bra det
–jasså, tänker du komma upp och hälsa på mig i vinter?
–ja, det kan du ge dig på, är ju inte så långt till Stockholm varken med bil eller tåg eller skulle du ha något emot det? Frågar hon och ser genast lite osäker ut.
–nej nej, du är så välkommen, känns bara som det här går lite fort men det gör inget, är lika bra jag erkänner att jag varit tänd på dig ett bra tag… och jag vet 8 år är inget egentligen men 15 -23 kändes jättemycket…
–jo jag kan förstå det och det hade nog inte tagits så väl emot av mina föräldrar, nog för att de alltid gillat dig och tycker att du är en jätte fin kille men de hade nog haft en hel del åsikter men nu kan de inget säga, avslutar hon meningen och ler brett mot mig.

När frukosten är uppäten dukar vi av men fyller på vårt kaffe och jag tänder en cigarett
–vad ska vi göra idag? Frågar Jennie samtidigt som hon sätter sig i mitt knä,
-jag vet inte, har inget planerat, borde åka och kolla till båten men annars är det inget på schemat, hur så? Några idéer? Frågar jag.
– sola, bada och kanske åka in till stan och shoppa lite, skulle behöva lite kläder och andra prylar om jag ska följa med dig ut på sjön i två veckor.
–Okej, klart vi kan åka in till stan om du vill det, blir det bra om vi tar en sväng till båten först så jag kan kolla om jag behöver handla eller beställa nått så vi har allt klart innan måndag och så åker vi in till stan så kan vi göra precis vad vi vill på eftermiddagen?
–det blir kanon, ska ringa ner till mamma och höra om hon behöver nått från stan och tala om var jag är, nog för hon redan gissat det men kan ju vara bra ändå, säger hon och ler.
–jo och jag tror inte hon klagar, får jag hoppas, tillägger jag med ett skratt.

-nej hon skulle bara våga och de blev uppriktigt glada när du berättade att jag skulle följa med dig ut på sjön så det är ingen risk.
–låter bra det, gå och ring nu så ska jag klä på mig och plocka fram nycklarna till båten och lite annat. Hon går in och jag hör hur hon pratar med sin mor i telefon och själv går jag och plockar fram nycklarna till båten och drar på mig mina vita jeansshorts och ett vitt linne, jag hinner till och med hälla upp en ny kaffe i muggen och sätta mig på altanen innan Jennie prata klart, när hon är färdig kommer hon ut till mig och jag sätter nästan kaffet i halsen när jag ser henne.

Där står hon i ett apelsinfärgat linne i samma modell som det hon hade kvällen före med knytning i nacken, ett par vita jeansshorts och ett par vita skor med ca 5 cm klack och bara tunna remmar runt foten.
–gud så vacker du är
–tack, svarar hon och kommer fram och sätter sig i mitt knä.
–behövde mor ha något från stan?
–jo, det blev en liten lista, hon tyckte vi kunde åka förbi och hämta pengar och jag måste hämta min egen plånbok.
–blir bra det vi åker ju ändå den vägen när vi ska till båten och föresten, var har du gömt det där kläderna hos mig?
–i min väska jag hade med mig igår när jag kom tillbaka efter att vi badat, hur så?
–bara undrade, den måste jag ha missat
–den står bredvid sängen i sovrummet men förstår att du missade den igår, du var så koncentrerad på annat, säger hon och ler busigt.
–jo, jag var ju det men du tycks inte klaga
–nej för allt i världen, jag kommer vara den sista som klagar över att du är koncentrerad på mig, säger hon och kysser mig.
–ska vi åka innan jag får nått annat i huvudet? Frågar hon och ser på mig med lust i blicken
–jo det kan vi göra, kan vara skönt att komma in till stan innan det blir för varmt, är ju redan 20 grader trots att klockan bara är halv tio.

Vi går ut till bilen och börjar med att cabba av.
–aj som helvete! skriker Jennie när hon sätter sig på passagerarsätet
–förlåt men jag han inte varna dig om att sätena blir varma som fan trots att de är vita
–ingen fara säger hon där hon står bredvid bilen och gnider baksidan på sina lår
–om du väntar lite så fixar jag det
–jasså hur då?
–det sitter kylfläktar i sätena så vänta en liten stund bara, säger jag och starta bilen och säteskylningen samt ac’n
–så, nu kan du sätta dig, säger jag och tittar på henne där hon står i solen. Hon känner på sätet med handen innan hon sätter sig denna gången
–vilken skillnad, säger hon när hon satt sig ner
–jo jag vet, finns en anledning till varför fläktarna finns.

Jag lämnar uppfarten och åker ner till Jennies föräldrar. Hennes mor möter oss ute vid vägen efter som hon troligen hört bilen redan när jag startade den på min uppfart.
–hej ungdomar, säger hon när hon kommer fram till bilen
–hej, svarar jag och Jennie i munnen på varann.
–snällt av er att handla åt mig och förresten Mackan kan du handla nått vin när ni ändå är i stan?
–ja visst, rött eller vitt?
–rött blir bra, svarar hon.
–okej, då fixar vi det.
–tack, så snäll du är och förresten, kul om ni blir ett par, säger hon och ler med hela ansiktet.
Jennie och jag tittar på varann med stor förvåning
–har ni inte tänkt det då? Frågar hon och skrattar – det lyser ju kärlek om er båda så det syns på flera mils håll och ingen skulle bli gladare än jag om ni blev ett par.

–gör det? Säger både jag och Jennie
–ja det gör det, svarar Johanna som hon heter.
–vi har inte lovat varann någon ting men vi trivs väldigt bra ihop, säger Jennie och lutar sig mot mig och ler.
–ja helt klart trivs vi och klarar vi två veckor tillsammans på sjön så vore det väl själva… om vi inte skulle klara en eventuell framtid tillsammans, säger jag och lägger högra armen om Jennie som lyfter på huvudet och ler mot mig med glitter i blicken.
–låter bra att ni tar det sakta och försiktigt och du är snäll med henne.
–självklart, finns inga andra alternativ för mig, svarar jag
–låter bra det och du unga fröken uppför dig.
–mamma, varför skulle jag inte?
–jag sa inte att du inte kan eller inte gör det men du vet vad jag menar.
–jo jag tror det, svarar Jennie och slår ner blicken.
–är det nått jag missat? Eller är det det som hände förra sommaren du syftar på? – och om så är fallet tror jag att du lärt dig vad som händer om man dricker för mycket och gör mig på dåligt humör, säger jag och tittar strängt på Jennie som uppenbarligen skäms.
–jo, det var det jag syftade på, säger Johanna
–nej det räcker med en präktig bakfylla och ha dig på dåligt humör läsandes lusen av mig hela vägen hit från stan klarar jag mig utan, säger Jennie och kryper ännu närmare mig.
–låter bra det, säger Johanna och ler mot oss – åk nu så ni hinner till båten och in till stan innan det blir allt för varmt och slå en pling när ni är på väg tillbaka så fixar jag fika.
–det blir kanon, svarar jag och Jennie.

15 minuter senare parkerar jag på kajen bredvid Springer som min båt heter. På kajen står Anton som är mekaniker
–hej Mackan, säger han när jag parkerat och slagit av motorn.
–hej Anton, hur är läget? frågar jag när jag kliver ur och tänder dagens andra cigg.
–jo tack det är fint, dags att ge sig ut på sjön?
–jo, men inte för ens på måndag, tänkte bara se över allt och kolla om något behöver bytas. Under tiden har Jennie klivit ur bilen och kommit och ställt sig bredvid mig och lutar huvudet på min vänstra axel, jag lägger armen om henne
–Anton, det här är Jennie och Jennie, det här är Anton, varvets mekaniker. Jennie sträcker fram handen och de hälsar på varann.
-tror inte du behöver oroa dig för nått, jag gick igenom henne när vi la i henne för två veckor sedan, du har fulla tankar, det ända du får fylla är färskvatten, säger han.
–det låter bra det men du vet hur jag är och man kan aldrig vara nog försiktig, säger jag.
–nej det har du så rätt i, tänk om fler av våra kunder kunde lära sig lite mer sjövett men då kanske man skulle bli arbetslös, säger Anton och skrattar.
–jo finns ju en risk för att ni skulle bli det, svarar jag.
–ska vi gå om bord? Säger jag och tittar på Jennie där hon står och tycks njuta av solen.
–Ja visst, säger hon och rätar upp sig. – och du, säger hon och spänner ögonen i Anton som rodnar under solbrännan
–jja, stammar han
–inte ens om du skaffar stege kommer du att få se vad som finns i min u ringning, säger hon och går före mig mot båten.
–det var inte meningen, säger Anton och tittar på mig med en förskräckt uppsyn
–ta det lugnt, jag tänker inte skälla på dig och visst är hon vacker men för din egen skull får du nog försöka titta på nått annat nästa gång ni träffas, säger jag och ler brett mot Anton som ser lite lugnare ut. Jag klappar honom på axeln och går ombord på Springer.

Jennie har parkerat sig i soffan på den yttre manöverplatsen.
–sitter du bra där, frågar jag när jag kommer upp till henne.
–ja det gör jag, hur gammal är han? Frågar hon och ser ner på kajen där Anton lommar iväg mot kontoret
–32 tror jag, hur så?
–jag bara undrade, såg du inte vilka blickar han gav mig? Var ju nästan så han klädde av mig.
–jo jag såg det men jag tänkte att du kommer säkert med någon dräpande kommentar innan vi går och det gjorde du ju, han blev faktiskt lite rädd kan jag säga dig.
–så bra då, det kan han behöva så han kanske uppför sig nästa gång han träffar en tjej han tycker är fin.
–jo det har du rätt i, säger jag och kysser henne på kinden
–vill du se dig omkring? Frågar jag.
–självklart vill jag det, svarar hon och ler sitt underbara leende.

Jag låser upp och vi går ner under däck

–här var det stort och välutrustat, säger Jennie
–jo två rejäla hytter och ett fullt utrustat kök, det enda som inte finns ombord är ett bubbelbad men det finns dusch i alla fall.
–räcker bra med dusch, säger Jennie och kastar sig på den stora dubbelsängen i den aktra hytten.

-här låg man ju riktigt skönt, säger hon
–jo det gör man, svarar jag
–men kom nu
–då kan du inte stå där, säger hon och ser på mig med en kåt blick. Jag kastar en blick på klockan och inser att den bara är fem över tio, jag går fram till sängen och sätter mig på knä vid fotänden och börjar stryka Jennies ben från fötterna upp mot låren, tar av henne skorna och kysser hennes fötter och med små små kyssar flyttar jag mig upp längs hennes högra ben, när jag når kanten på hennes shorts så börjar jag om med det vänstra. Samtidigt som jag kysser mig upp längs hennes vänstra ben smeker jag min vänsterhand längs hennes högra lår upp till fittan och smeker den utan på shortsen.

–sluta nu och kom och ta mig , säger Jennie och jag är inte sen att göra som hon ber mig. Fattar ett stadigt tag om midjan på henne och lyfter upp henne och ställer ner henne på golvet, knäpper upp hennes shorts med ena handen och lossar på knuten till linnet med den andra. När hennes bröst är blottade böjer jag mig fram och suger in en vårta i munnen samtidigt som jag sticker in mina händer innanför Jennies shorts och lirkar dem av henne, hon kliver ur dem och backar ett steg och lägger sig med rumpan precis på kanten av sängen
–slicka mig, säger hon och stryker en hand över fittan som glänser av saft. Jag drar av mig mina kläder och ställer mig på knä mellan hennes särade ben. Jag tar tag under Jennies knäveck och böjer mig fram och slickar med bred tunga från hennes savande öppning upp till klitoris, hon stönar högt
–ta mig nu, ber hon och jag flyttar mig närmare och sätter kuken mot hennes öppning och trycker till. Den glider in i hela sin längd. Jennie stönar högt när jag når botten, jag står stilla en stund innan jag börjar röra mig i henne.
–hårdare, säger hon, jag lägger upp hennes ben på mina axlar och greppar hennes bröst och börjar knulla henne hårt och fort samtidigt som jag nyper i vårtorna.
–ja, ja, mer mer, kommer det från Jennie, hon för ner sin hand till sin klitta och börjar smeka sig
–är du med nu, stönar jag fram när jag känner att satsen är på väg med expressfart
–jaaaa spruta mig full, skriker Jennie och det krävs inte mer än ett par stötar till innan jag går över kanten och slungas ut i orgasmens universum. Samtidigt kommer Jennie i en jordbävningsorgasm och hon skriker ut sin orgasm så det borde hörts över hela varvet. Jag lyfter ner hennes ben från mina axlar, drar mig ur och böjer mig fram och kysser henne djupt

–så skön du är, säger jag och kysser henne ännu en gång
–det är du med, säger Jennie och ler brett mot mig med glittrande ögon.
–finns det nått vatten alls ombord så jag kan tvätta mig lite? Säger hon
–jo jag tror det, vänta här ska jag kolla, svarar jag och reser mig upp. Jag går ut till pentryt där alla mätarna sitter
–jo då det finns lite vatten, säger jag när jag kommer tillbaka och ger Jennie en handduk.
–tack, den kan jag behöva, du gör mig så otroligt våt och det är inga små laddningar du skjuter ur dig, säger hon och ler nöjt.
–känns skönt att du är nöjd och storleken på laddningen hänger lite på sällskapet, säger jag samtidigt som jag sträcker ut en hand till henne och drar upp henne från sängen och går före ut till badrummet.

När vi tvättat oss lite börjar jag gå igenom båten – finns det något jag kan göra? Frågar Jennie
–japp, du kan gå igenom skåpen i pentryt och se om du tror att det fattas nått
–okej, fixar jag, får jag till svar.

Efter en stund kommer Jennie upp till mig där jag sitter på manöverplatsen och väntar på att skråvfläktarna ska ha gott sina två minuter innan jag kan starta mina motorer, visserligen är Springer dieseldriven men ändå.

–är du färdig, frågar hon när hon sätter sig bredvid mig i soffan
–ja om ca 5 minuter, ska bara se att motorerna startar som de ska. Tittar på klockan och konstaterar att jag kan starta motorerna, börjar med styrbords motor och den startar direkt, även babords motor startar bara jag trycker in knappen.
–så där, nu kan de få stå och gå en liten stund så är det bara att koppla in landströmskabeln kvar, säger jag och ser på Jennie
–är det den som ligger här bakom? Frågar hon och gör en gest med huvudet.
–ja det är det, svarar jag
–vart ska den sitta? Säger hon och reser sig från soffan
–den ska sitta i uttaget på stolpen på kajen och sen under luckan i skråvet men du behöver nycklarna, säger jag och drar dem ur tändningen
–okej, fixar jag säger Jennie och tar nycklarna ur min hand och reser sig från soffan.

I nästa sekund står hon på kajen och har öppnat luckan till eluttaget och jag undrar hur hon gjorde för att komma dit så fort, mina tankar störs av att Anton kommer gåendes längs kajen och han stannar bredvid Jennie där hon står och är i full färd med att låsa luckan.

Jag ser att de pratar med varann men efter som motorerna går hör jag inte vad de säger, Anton gör henne sällskap fram till kajkanten när hon ska sätta kabeln i båten. När Jennie är färdig reser hon på sig och klappar honom på axeln och går ombord igen. Jag ser hur Anton sträcker på sina 160 cm han är kort för att vara kille och han ser betydligt gladare ut när han går tillbaka längs kajen i riktning mot kontoret.

-vad ville Anton? Frågar jag när Jennie kommer upp och sätter sig bredvid mig
–han bad om ursäkt
–det var som fan, då kanske det finns hopp om honom också, svarar jag
–jo, man får hoppas på det, är vi färdiga? Frågar hon och lägger huvudet på min axel
–japp, det är vi, ska bara låsa så kan vi åka sen.
–blir bra det, då går jag och startar bilen om det är okej?
–klart det är, svarar jag och kysser henne på kinden.

När jag kommer ner till jeepen står Jennie och röker till min stora förvåning
–va, röker du?
–jo det händer ibland men det är väldigt sällan och det är inte offeciellt, ska du också ha?
–ja där ser man vad man inte vet, jo jag kan också ta ett bloss innan vi sticker, svarar jag.

Under färden in till stan pratar vi inte utan sitter bara och njuter av det vackra vädret och omgivningarna. Jag känner mig otroligt glad och lycklig när jag i mellan åt tittar på Jennie där hon sitter avslappnat tillbakalutad i sätet med slutna ögon och nnästan ser ut som hon sover.

När vi närmar oss stan stryker jag Jennie över kinden och frågar:
-ska vi ta köpcentret eller ska vi åka in till stan?
–funkar vilket som för min del, får jag till svar.
–okej då tar vi köpcentret, är lättare att parkera och det är bättre urval på det systemet som ligger där.
–låter bra det, svarar hon och lutar sig tillbaka i sätet igen och sluter ögonen.

Jag kör in på parkeringen vid det stora köpcentret och hittar en plats som kommer att ligga i skugga resten av dagen, knäpper av mig bältet och lutar mig mot Jennie och kysser henne på kinden
–vi är framme nu min ängel. Hon slår upp sina blå, ler mot mig och vi möts i en kyss fylld av all den kärlek vi känner för varann.
–var börjar vi? Frågar hon samtidigt som hon knäpper av sig bältet, tar tag i vindrutan och hoppar ner ur jeepen.
–bra fråga säger jag –det är du som har listan från din mor och jag har inget jag behöver handla idag om du inte kom på nått vi måste köpa till båten.
–nej det kan vi ta på måndag innan vi sticker och det som mamma ska ha var mest mat så det kan vi ta bland det sista vi gör, svarar hon.
–okej då blir det en förmiddags shopping helt efter dina önskemål.
–härligt, säger hon samtidigt som hon kommer runt till mig där jag står bredvid bilen och lägger armen om min midja, jag lägger vänstra armen om Jennies midja och så börjar vi gå mot det stora köpcentret.

Delar i serien

<< Sommaren med Jennie – Del 1 – När allt började

Sommaren med Jennie

• Sommaren med Jennie – Del 1 – När allt började
• Sommaren med Jennie, Del 2, Första Gången Ombord